Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

En uppgift som inte kan lösas?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

Det kan mycket väl vara så – uppgiften kan inte lösas. Dock måste ett beslut tas. Vi talar om kommunens budget 2024.

Låt oss ta det i tur och ordning. Den 22 februari i år klubbade ordförande Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens beslut i ärendet ”Förslag till anvisningar budget 2024, ekonomisk plan 2025-2026”. Åtta ledamöter från S, C, KD, MP och V ställde sig bakom förslaget, sju ledamöter valde att inte delta i beslutet – det var M, L, MBP och SD.

Här är förslaget som blev beslutat, här en gemensam protokollsanteckning från M och L. MBP och inte heller SD lämnade något besked. 

Budgetberedningen sammanträder nu på nytt med början den 21 april. Beredningen ska ta fram ett underlag för en rad beslut som kulminerar i fullmäktiges avgörande budgetmöte 21 juni. 

Vad har hänt under tiden, vad händer fram till 21 juni? Här på hemmaplan var anvisningarna klara och tydliga. Alla förvaltningar, alla nämndernas presidier begrundar vad som står i ”ramanvisningar” från februari. ”Nämnderna lämnar sina budgetförslag, förslagen ska vara beslutade i nämnderna.” För att ingen kunde missförstå, beslutade hade markerats särskilt i texten. 

Och så sker nu denna vecka innan påsk och under två veckor efter påsk:

Vi får se hur ledamöterna från de nio partierna förhåller sig i nämnderna – biträder man enhälliga förslag, har man egna avvikande yrkanden eller låter man bli att föra fram en egen uppfattning?

Budgetberedningens möten fortsätter från 21 april till 10 maj, därefter sker ”samverkan” med de fackliga organisationerna följt av kommunstyrelsens behandling av förslaget 7 juni. 

Situationen 2023 är markant annorlunda än den varit under en rad av år. Då uttalade nämnderna förväntningar om att den centrala kommunledningen och i slutändan fullmäktige borde visa förståelse och bevilja begärda förstärkningar. Idag vet alla att man som tröst endast kommer att möta förståelse. Alla kommer nämligen att få höra samma budskap: Nej, tyvärr, kassan är tom! Håll ut! Kanske 2025, räkna hellre med 2026. 

SKR bekräftar bilden – med jämna mellanrum målas bilden upp för kommunerna och regionerna, i både chefsekonomen Annika Wallenskogs blogg och i alla cirkulären. Att hoppas på regeringens vårbudget som kommer 17 april eller att spekulera om statens budget för 2024 som läggs fram 20 september är inte att tänka på. Det räcker att lyssna på Henrik Harlitz, kommunalråd för M, som möte efter möte målar läget i allt mörkare färger, utan hopp att den egna regeringen förmår att leverera. 

Är det någon du borde tipsa om dessa länkar?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Sommarjobb.

Svårt att tro att svaret är ja – ungdomarna brukar hålla reda på vad som gäller. Ändå finns en och annan som helt har missat att Västra Götalandsregionen stängde för alla  ansökningar om feriejobb redan 31 mars.

Vänersborgs kommun tar emot ansökningar under hela april. På kommunens hemsida finns information:

  • Vem kan söka feriepraktik? Du som nu är folkbokförd i Vänersborgs kommun och är grundskoleelev i årkurs 9 eller gymnasieelev årskurs 1 och 2.

  • Vad är feriepraktik? Feriepraktik ger dig möjligheten att prova på och få erfarenhet inom något av kommunens yrken. När du har feriepraktik kan du jobba med enklare arbetsuppgifter inom till exempel lokalvård, gatuenhet, vaktmästeri, barnomsorg/fritidsverksamhet, äldreomsorg eller inom kultur och fritid med mera.

En självklar sida att hålla koll på är arbetsförmedlingens ”Vill du jobba i sommar?”

Tyvärr visar sig även i frågan om sommarjobb att några ungdomar har hur många kontakter och erbjudanden som helst medan andra saknar sociala nätverk. Kan vi hoppas på att det hos ungdomarna finns kvar vad många vuxna har övergett – att vara solidariska och tipsa varandra?

Anmälningsplikt för offentligt anställda

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Anmälningsplikt.

Vänsterpartiets riksdagsledamot Frida Tånghag riktade den 15 mars en interpellationsfråga till statsrådet Maria Malmer Stenergard med rubriken ”Anmälningsplikt för offentligt anställda”. Debatten skulle ägt rum senast 29 mars men har flyttats till den 11 april.

Interpellationens utgångspunkt är: ”I syfte att angripa det så kallade skuggsamhället ämnar regeringen föreslå införandet av en angiverilag och lägga grunden för ett angiverisamhälle.
Tanken är att personal inom skola, sjukvård och socialtjänst med mera ska vara skyldiga att rapportera till polisen och Migrationsverket när de kommer i kontakt med människor som vistas i Sverige utan tillstånd.”

Frida Tånghags text innehåller en rad hänvisningar. Här några relevanta länkar:

Än har regeringen inte lagt fram direktivet till ett utredningsuppdrag. Den 11 april kan det komma ett besked. 

Debatt om hushållens ekonomi

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

31 mars debatterade riksdagen kring hushållens ekonomi. Finansminister Elisabeth Svantesson deltog, Oscar Sjöstedt från SD hade tagit plats på regeringsbänken. Från oppositionen deltog Mikael Damberg, Ali Esbati, Martin Ådahl och Märta Stenevi. Debatten kan i efterhand ses på riksdagens hemsida, där finns även länken till snabbprotokollet. Enligt debattreglerna hade varje deltagare möjlighet till två anföranden och åtskilliga replikskiften. 

Ali Esbati talade för Vänsterpartiet:

”Herr talman! Den här debatten blir ytterligare en 
påminnelse om att Sverigedemokraterna och deras
stödpartier på regeringskontoren är oförmögna och
ointresserade av att agera kraftfullt för att stödja vanliga svenska hushåll. Det är den ledsamma sanningen
om regeringsmakten i dag. 

Den ekonomiska kris som nu sveper genom Sverige har sin grund i händelser med global räckvidd. Det handlar om Rysslands angreppskrig mot Ukraina och kvardröjande effekter av covidpandemin. Men hur krisen yttrar sig, vilka effekter den får i och för Sverige och inte minst hur olika den slår mot olika grupper i vårt land kan och borde vara något som en seriös regering tar ansvar för. Men det vi får nu är chockerande passivitet.
Det är som om stora grupper i vårt land är osynliga
för SD-M-regeringen. Det verkar vara svårt för dem att
föreställa sig svårigheterna som möter den som redan
före de kraftiga prisökningarna hade svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. 13 procent är under den relativa fattigdomsgränsen. I arbetaryrken saknar var
fjärde kontantmarginaler.
Nu ser vi vad det leder till. Från skolmatsalar kommer uppgifter om att barn inte riktigt kan äta sig mätta
hemma och måste äta mer i skolan. Stadsmissionen
larmade bara häromdagen om att allt fler, nu också arbetande med lön, söker sig dit för att få nödhjälp. Och
Finansinspektionen varnar för harmageddon.

Detta är inte individuella misslyckanden. Det är
våra gemensamma samhällsproblem, vårt politiska ansvar. Men högerpartierna klarar inte av att ta in den
verkligheten. Då kommer det tips om att bita ihop och
att kolla priser – hej och hå. Elisabeth Svantesson,
Oscar Sjöstedt och Ulf Kristersson blir livsstilscoacher
och förkunnare av bekymrade plattityder.

Herr talman! Det som framför allt har drivit på inflationen är prisökningar på grundläggande varor och
tjänster där marknaden fungerar långt ifrån som i de
vackra teorierna. Det gäller el. Där sätts priserna utifrån efterfrågan på kontinenten snarare än vad vi producerar och behöver i Sverige. Det gäller mat. Där dominerar ett litet fåtal jättar prissättningen, och så vidare.
En regering som är mer trogen marknadsideologin
än Bibeln och som framför allt är mer lyhörd för starka
penningintressen än för nödropen från vanliga hushåll
från norr till söder visar sig då bli en mycket handfallen
regering.
Jag återkommer i mitt andra anförande till vad vi i
Vänsterpartiet föreslår och har lyft upp för hushållens
ekonomi här och nu. Men vi kan konstatera att från
dem som sitter med ansvaret, med regeringsmakten,
kommer det inte mycket, inget för hushållen att hurra
för.”

”Herr talman! Det går att göra något för att pressa
ned inflationen och effekterna av den för hushåll som
sliter. Medan regeringen och Sverigedemokraterna
lade fram en statsbudget som var en stor axelryckning
åt situationen för vanliga hushåll tog Vänsterpartiets
budgetförslag höjd för den realekonomiska situationen. Med Vänsterpartiets budget skulle biljettpriserna i kollektivtrafiken kunna halveras i hela landet.
Barnomsorgsavgifterna skulle också sänkas kraftigt,
sjukförsäkringen och a-kassan stärkas, pensionerna få ett ordentligt lyft, försörjningsstödet stärkas och karensavdraget slopas. Dessutom skulle det bli ett tillfälligt ensamståendetillägg i barnbidraget.

Sådant gör skillnad på riktigt. För en tvåbarnsfamilj med två kommunalarbetarlöner skulle det redan nu, från början av det här året, ha inneburit ungefär 2 500 kronor mer i månaden. Det är både krispolitik och en politik för en bättre och mer framtidsinriktad samhällsutveckling.

Vi kunde lägga fram ett sådant förslag därför att vi
gjorde andra prioriteringar – det var samma pengar,
omskyfflade på ett annat sätt. Regeringen sänkte skatter för höginkomsttagare och lämnade det kapital som staplats på hög i ett fåtal händer orört. Våra förslag är i stället anpassade till den verklighet där många hushåll har väldigt små marginaler medan några få knappt märker av någon kris. Det är att ta ansvar.

Det vi sa om att sätta press på matjättarna – det som alla nu verkar tycka är ett bra förslag som de själva har kommit på – avfärdades med brösttoner av finansministern ena dagen och var bokstavligt talat toppen dagen därpå. Det har redan fått effekt på denna oligopolmarknad, men nu krävs det handling från regeringen.
Finansministern kan och bör agera för att få till en skarp överenskommelse med matjättarna, så att det inte bara blir reklamsnack från deras sida. Förslagen finns där. Nu måste regeringen stappla ut på banan.”

SKR om kommunernas ansvar för klimatanpassning

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Hållbar omställning.

I gårdagens inlägg berättade vi om Klimatpolitiska rådets rapport och tillfogade att regionala och kommunala beslutsfattare inte kan undandra sig ansvaret. 

Idag bekräftas detta av SKR som publicerar en slutrapport från Programberedningen för Hållbar omställning. Beredningens uppdrag hade varit ”att komma med förslag hur kommuner och regioner mer effektivt kan arbeta med minskad klimatpåverkan och klimatanpassning”.

I sammanfattningen konstaterar rapporten att kommuner och regioner behöver:

  • vara ledande i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och stärka samhällets motståndskraft mot klimatförändringens konsekvenser
  • bidra till klimatsmarta lösningar och skapa delaktighet på de samhällsområden där de har viktiga roller
  • prioritera effektiva insatser och skapa flera nyttor samtidigt utifrån sina olika förutsättningar.

I Vänersborg har den tidigare samverkansgruppen för Agenda 2030 lämnat över stafettpinnen till Samordningsgruppen för miljö och klimat. Från Vänsterpartiet deltar Britt-Mari Karlsson i gruppens arbete. Där kommer SKR-rapporten med all säkerhet placeras på att-läsa-listan. 

Klimatpolitiska rådets rapport 2023

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Klimatpoltiska rådet.

Det gör gott när en rapport från ett expertråd är skriven  med ett språk som gör det möjligt även för en lekman att uppfatta och förstå bakgrunden till klargörande varningar och slutsatser. 

Det duger inte att säga att klimatpolitiska beslut är globala och att det är regeringens sak att ta ansvar. Regionala och kommunala beslutsfattare kan inte dra sig undan. Rapporten kan laddas ner och borde finnas med på en lista ”att läsa så snart tid finns”. 

Här en sida från kapitel 3 ”Klimatpolitiken under 2022”:

 

310 val – 2022 års kommun- och regionval

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Kommunala valresultat.

I början av den gångna veckan publicerade SKR rapporten ”310 val – 2022 års kommun- och regionval”.

Skriften 310 val innehåller en sammanställning av viktig fakta om 2022 års kommun- och regionval. Kommun- och regionvalen skiljer sig på flera sätt från riksdagsvalet. Fler personer har rösträtt, fler partier är representerade, olika styren bildas och många röstar på ett annat parti än i riksdagsvalet.

SKR skriver också: ”Det här är femte gången som vi ger ut skriften 310 val. Det är vår förhoppning att den både ska kunna användas som faktasamling och ge underlag till fortsatta diskussioner om den lokala och regionala
demokratin.”

Här några citat som visar att skriften tar upp många frågor som också har lyfts när vår lokalförening försökte sig på att tolka valresultatet från september 2022:

”När den gemensamma valdagen infördes 1970 var det bara 6 procent av väljarna som röstdelade mellan riksdags- och kommunalvalen och 4 procent mellan riksdags- och landstingsvalen. Sedan dess har röstdelningen ökat kontinuerligt fram till och med valet 2018 då 35 procent röstdelade enligt SVT:s vallokalsundersökning. I valet 2022 var det fortsatt många som röstdelade även om andelen
minskade till 34 procent (VALU 2022).” 

Styrförhållanden i kommunerna
Efter 2022 års val har 86 olika konstellationer av partier bildats. Den vanligaste består av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna och finns i 33 kommuner. I 27 av dessa innehar Moderaterna posten som styrelseordförande. Näst vanligast är ett styre bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna. Vilket finns i 20 kommuner. Socialdemokraterna innehar
ordförandeposten i 15 av dessa.

Därefter kommer

  • Centerpartiet och Socialdemokraterna i 17 kommuner
  • Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i
    14 kommuner
  • Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i 11 kommuner
  • Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i 10 kommuner
  • Socialdemokraterna i 10 kommuner
  • Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna i
    9 kommuner
  • Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i 9 kommuner

Och ett sista citat från 80 sidors text där det finns många fler uppgifter av intresse om och för lokala förtroendevalda.

”Vänsterpartiet ingår i 58 styren varav 39 blocköverskridande styren och 19 vänsterstyren. Partiet styr tillsammans med Socialdemokraterna i 47, Centerpartiet i 27, Miljöpartiet i 21, Kristdemokraterna i 15, Moderaterna i 11, Liberalerna i 11 och ett lokalt parti i 10 kommuner.”

Ingen kommunal fråga – men den angår oss alla

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Riksdagens justitieutskott.

I riksdagens planeringskalender noteras att 3 maj skall beslut fattas kring förslagen i regeringens proposition 2022/23:73 ”En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation”. 

Fram till beslutet i kammaren är det justitieutskottet som bereder ärendet. Utöver regeringens proposition finns hittills tre motioner:

Från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

MP och V yrkar avslag på propositionen, S stannar vid ett yrkande som lyder: ”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa och utvärdera effekterna av den nya brottsrubriceringen och tillkännager detta för regeringen.”

Regeringens proposition har kommit till under stor tidspress och vållat mycket debatt. Tidspress eftersom lagförslagen uppenbarligen skall vara ett sätt att bemöta Turkiets invändningar mot att Sverige ska få bli medlem i NATO. Debatt eftersom det är mycket anmärkningsvärt att regeringen lägger fram propositionen fast lagrådet uttryckligen har underkänt utkastet till propositionen.

I Vänsterpartiets motion sägs det redan i inledningen: ”Vi ser med stor oro på den utveckling som skett sedan början av 2000-talet och som i dag lett till att vi börjar närma oss ett övervakningssamhälle. Frågor om personlig integritet och mänskliga rättigheter får gång på gång stå tillbaka. Varje inskränkning har motiverats utifrån skenbart goda syften som effektivare brottsbekämpning och ett generellt ökat skydd för invånarna. Sammantaget framstår dock helheten av drygt två decenniers skärpta lagar när det gäller t.ex. kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, signalspaning, utlänningskontroll och åtgärder i syfte att hindra terrorism som illavarslande. Varje inskränkning som godtas tenderar att bereda väg för ännu fler och mer ingripande skärpningar. Argument i stil med att den som har rent samvete inte har
något att frukta riskerar att bli urvattnade floskler ju fler inskränkningar av den personliga integriteten som accepteras. Konsekvenserna för samhällsklimatet och
demokratin på lång sikt är därför mycket oroande och svåra att överblicka.”

Om förslaget och varför det yrkas avslag sägs i motionen: ”Vänsterpartiet anser att terroristbrottslighet är av mycket allvarlig och systemhotande natur och ett av de största hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga
rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det är därför, och ska vara, straffbart att planera och utföra terrordåd. Vi är dock, tillsammans med Lagrådet och flera remissinstanser, starkt kritiska till regeringens förslag om att kriminalisera deltagande i terroristorganisationer:”

Och vidare: ”Både Sveriges Advokatsamfund och Civil Rights Defenders (CRD) avstyrker förslaget i sina remissvar. Enligt Advokatsamfundet saknas underlag för slutsatsen att det finns ett behov av den föreslagna kriminaliseringen. Advokatsamfundet skriver bl.a. att det straffbara området när det gäller gärningar med koppling till terrorism redan är
vidsträckt. Advokatsamfundet ifrågasätter även det stora antalet ändringar av terroristlagstiftningen som skett under de senaste åren och anser att effekterna av samröresbrottet bör utredas innan eventuell ny lagstiftning införs. Advokatsamfundet framför vidare att det inte är motiverat med en inskränkning av föreningsfriheten och pekar på att det finns andra åtgärder som kan tillgodose behovet av att bekämpa terroristverksamhet. CRD har svårt att se att en ytterligare utvidgning av det straffbara området är nödvändig eftersom många av de handlingar som skulle omfattas av deltagarbrottet redan i dag är straffbelagda.”

Den 28 april blir utskottets betänkande offentligt, då vet vi vilka förslag, och med vilken lydelse, riksdagens ledamöter har att ta ställning till. 

Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Ett lästips, ett lyssnartips. 

En uppmaning att ladda ner och börja läsa.

En rekommendation att ta en timme och lyssna på presentationen.

Det gäller rapporten ”Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet” som Arena Idé publicerade nyss. Och det handlar om samtalet som spelades in med anledning av rapportens publicering.

Arena Idé? Så beskriver man sig själv: Arena Idé är en progressiv och partipolitiskt obunden tankesmedja med medborgar- och löntagarperspektiv. Vi finansieras av fackföreningsrörelsen och är en del av den ideella föreningen Arenagruppen.

Lisa Pelling är chef för Arena Idé med särskilt ansvar för välfärds- och demokratifrågor. Hon ansvarar för rapporten, hon var också den som bjöd in till samtalet som spelades in 22 mars och som går alldeles utmärkt att lyssna på i efterhand på Facebook (man behöver absolut inte vara på Facebook och ha konto där, det går bra för vem som helst att lyssna).

Även om det mesta som står i Tidöavtalet inte är det som gäller idag, så har det från flera partier bakom avtalet avgetts försäkringar om att alla utredningsuppdrag utfärdas med samma bestämda grunduppfattning: Utredningar skall göras med målsättningen att tankarna skall landa i förändring av en rad idag gällande lagar och föreskrifter. 

Och om det inte är anledning nog att mobilisera motstånd och visa solidaritet med invandrare och asylsökande, så påminner rapporten och deltagarna i samtalsrundan om den osäkerheten och utsattheten som Tidöavtalet fört med sig för alla som har sökt skydd i Sverige. Det finns mycket mänskligt lidande som Tidöavtalets fyra partier gör sig skyldiga till.

Rapporten avslutas förresten med 12 sidor referenser, litteratur och länkar till en rad poddar och inspelningar.