Resursbrist i välfärden

Resursbrist i välfärden

Budgetarbetet i Vänersborg pågår för fullt. Tre år med enorma överskott har abrupt avslutats. Och regelverket är entydigt: När vi planerar för 2024 gäller det att budgetårets kostnader inte får lov att överstiga förväntade inkomster. Och på intäktssidan ser det illa ut, riktigt illa. Intäkterna från kommunalskatten sjunker visserligen inte, men pengarna har inte längre samma värde. Den andra stora posten är statliga bidrag till regioner och kommuner. För innevarande år 2023 innehöll regeringens budgetproposition 2022 inte på långa vägar vad som behövdes. I vårproposition för någon vecka sedan kom inget alls. Och vi vet inte om regeringen fortsätter på samma linje. Det beskedet kommer i september, men kommunens budget beslutas i juni. 

Vänsterpartiet har i sin riksdagsmotion berättat om ”Resursbrist i välfärden” – här hela avsnittet 7.2:

Trots att det är relativt enkelt att förutspå hur behoven i välfärdstjänsterna såsom skolan, äldreomsorgen och vården kommer att utvecklas inom de närmaste åren har vi i Sverige i dag inte något system för att hantera detta. Resurserna till välfärden följer därmed inte automatiskt behoven – som förändras i takt med befolkningen och med pris- och löneutvecklingen i kommuner och regioner. Dagens system får effekten att verksamheterna ute i kommunerna kortsiktigt måste anpassas till det rådande kostnadsläget i stället för medborgarnas behov av sjukvård, förskola och äldreomsorg.
Med anledning av energikrisen och den påföljande inflationen får en hel rad kostnadsdrivande faktorer stort genomslag för verksamheter i kommuner och regioner:

  • Kommunernas och regionernas pensioner och pensionsskuld, på cirka 500 miljarder kronor växer i takt med ränta och prisbasbelopp. Regionerna påverkas i
    väsentligt högre grad än kommunerna, då de har fler anställda med höga löner och förmånsbestämd pension.
  • Kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka kraftigt för 2023, eftersom det räknas upp med KPI.
  • Livsmedelsprisernas ökning med 20 procent jämfört med för ett år sedan, påverkar kostnaderna för mat som serveras inom äldreomsorg, skola, förskola och sjukhus.
  • De kraftigt ökande kostnaderna för energi och drivmedel påverkar kostnaderna för uppvärmning, gatubelysning, transporter och snöröjning.
  • Kostnaderna för kollektivtrafiken beräknas också öka kraftigt, vissa kollektivtrafikbolag har beräknat sina kostnadsökningar på ca 20 procent med anledning av dyrare el och drivmedelskostnader.
  • Inom kommunernas allmännyttiga bostadsbolag kommer kostnaderna att öka kraftigt beroende på ökade energipriser och högre räntor. En stor andel allmännyttiga bolag riskerar att få underskott.
  • Räntekostnaderna. Kommuner och regioner har en låneskuld på ca 800 miljarder kronor. Räntebindningstiderna är relativt korta, då många kommuner och regioner haft minusränta när de lånat kort. Det innebär snabbt ökade räntekostnader på lånen.
  • Demografi. Inom de närmaste åren kommer andelen personer över 80 år att öka med nästan 35 procent (mellan 2022 och 2030). Att människor lever längre är
    positivt. Men en förändrad befolkningssammansättning leder till att behovet av äldreomsorg och vård ökar. SKR räknar med att behoven kommer att öka med ca 0,8 procent per år framöver och det är nästan uteslutande drivet av äldreomsorgen.

SKR har visat att om de generella statsbidragen sedan 2011 skulle ha följt prisutvecklingen och de ökade behoven som följer av förändring av och inom befolkningen, så skulle de ha varit 25 miljarder kronor högre i år (2023) än förra året.
Detta ligger i linje med vad Vänsterpartiet föreslog i vår budgetmotion för 2023. Det är också nödvändigt att tillföra medel för att motverka att kommunerna tvingas höja
taxorna för tjänster och annan verksamhet. Trots detta tillförde regeringen endast 6 miljarder kronor i generella statsbidrag, tillsammans med en mindre andel riktade stöd
till innevarande år. 

Enligt SKR:s beräkningar sammanföll resurser med behov under det första pandemiåret 2020. Men eftersom det då gjordes en kraftig ökning av tillfälliga medel bidrog det till
stora överskott i kommuner och regionernas resultat, snarare än permanent höjning av kvaliteten i verksamheten.

Dela den här sidan:

Kopiera länk