Vänsterpartiet bemöter regeringens vårproposition
Fyra partier i riksdagen är i opposition. Samtliga har lagt fram var sin motion med anledning av regeringens ekonomiska vårproposition:
Det är tidigt under mandatperioden 2022-2026 och det finns ingen anledning att lägga all kraft på att försöka enas kring gemensamma förslag. Mandatfördelningen med 176 (175?) för regeringen och 173 för oppositionen gäller än så länge.
Mats Knutsson säger på nyhetssidan för svt: ”Oppositionen enig i kritik – splittrade i konkreta förslag”.
Liknande kan sägas om regeringens alternativ som kommer till uttryck på flera sätt. Antingen är man inte enig i en konkret fråga och avstår från att lägga ett konkret förslag eller också skrivs ytterlige ett direktiv till ännu en utredning med uppdrag att komma fram till vad Tidöavtalet egentligen bestämde.
Vårpropositionen är i grunden inte en ekonomisk proposition. Riktlinjer och ramar slogs fast i december 2022 och gäller för 2023. Istället är såväl propositionen som motionerna riktningsvisande utfästelser hur det ska se ut nästa är och återstående år under mandatperioden. Samtidigt är det inget parti som ”leker med siffrorna” utan alla anstränger sig att visa hur tänkta utgifter ska finansieras och hur landets ekonomi i helhet påverkas.
Så här formulerar Vänsterpartiet i inledningen: ”Den sammanlagda offentligfinansiella effekten av dessa förslag beräknas till 22–23 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,36 procent av BNP. Regeringens prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande för innevarande år ligger på -0,4 procent av BNP. Med Vänsterpartiets förslag hamnar det finansiella sparandet således på cirka -0,8 procent av BNP. I höstas presenterade Vänsterpartiet ett budgetalternativ där budgeten var i balans för 2023. Med tanke på konjunkturavmattningen – och den ovan beskrivna
sammansättningen av Vänsterpartiets finanspolitiska åtgärder – bedömer vi att ett sparande på -0,8 procent är en väl avvägd finanspolitik.”
Det finns all anledning att studera och begrunda tankarna i vår motion. Det är en viktig text, en tydlig text. Så är det för alla fyra partier som idag utgör oppositionen.
Medan bilden för regeringen är en annan. Varje gång något initiativ möter mediernas eller allmänhetens kritik, så är det något av Tidöavtalets partier som skyller på något av de andra partier som har ingått överenskommelsen. Det sker helt öppet i TV-studion, i debattartiklar, på sociala medier. Ingenting att glädja sig över. Överallt i vårt samhälle finns människor som blir lidande när fel politik förvärras genom att man strider om vems felet är.