Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Yrvaken och upprörd

SVT undersökte och avslöjade brister i undervisningen hos skolkoncernen Thorenskolor. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson intervjuades. Inte riktigt frågor som tillhör Pehrsons departement. Det hindrade honom dock inte från att ta i ordentligt under intervjun. Men visst, vad som ska ske och vad som ska göras blev inte riktigt tydligt – just nu jobbar man med att ta fram ännu en ny friskoleutredning.

Väsentligt mycket mer får man veta när man läser en artikel i Vänsterpartiets Rött.Nu där samma undersökning uppmärksammas: ”Verkar vara ett kompisgäng som styr skolan”. Rekommenderas!

Ett steg på vägen?

Kom ihåg Januariöverenskommelsen 2019 mellan S, C, L och MP: ”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.”

Eller september 2021: ”Vinstuttag ger möjligheter

Och nu: ”Centerpartiet svänger – vill begränsa friskolornas vinst

Lokalt finns hos Vänsterpartiets förtroendevalda i Vänersborg ett minst sagt stort intresse för välfärdsfrågor i allmänhet och utbildningsfrågor i synnerhet. Överhuvudtaget råder det i hela Vänsterpartiet en stor samsyn kring frågor som berör skolan. Sista gången det var strid kring dessa centrala frågor var när Ylva Johansson, som då representerade VPK, infångades av Göran Persson. För att friska upp minnet, en artikel i tidningen Skolvärlden.

Det är motståndet mot marknadsskolan och partiets vilja att komma tillbaka till en jämlik skola för alla våra barn och ungdomar som förenar våra förtroendevalda i riksdagen och ute i kommunerna. Här de viktigaste dokument som i en eller annan form också kommer till uttryck i våra motioner och interpellationer, när vi står i talarstolen eller när vi deltar i beslut som fattas i barn- och utbildningsnämnden, i Kunskapsförbundets direktion, i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige.

Nämnden talar ut: Forcera och komplettera!

I juni 2022 beslutade kommunfullmäktige Mål- och resursplanen för 2023. Under budgetprocessen anmälde socialförvaltningen ett behov om 20,7 miljoner. I klartext, den summan behövdes i tillförda resurser för att undvika nedskärningar och besparingar. Det kom inga tillskott – och dessa två hemska ord döptes om till effektiviseringar

I maj 2023 tar alla nämnder och förvaltningar fram ett första delårsbokslut: Hur gick det under årets första fyra månader och vad kan vi förvänta oss när året avslutas? 

Socialnämnden fick i veckan förvaltningens besked: 

  • ”Periodiserat utfall per april redovisar underskott på 2,2 miljoner kronor.”
  • ”Årsprognos för socialnämnden beräknas redovisa underskott på 36,8 miljoner kronor.”

I handlingar fanns ett beslutsförslag: ”Socialnämnden godkänner delårsrapport per april och helårsprognos 2023 samt överlämnar rapporten till kommunstyrelsen.”

Socialnämndens ordförande, Dan Nyberg, S, visade handlingskraft och föreslog ett tillägg: ”Socialnämnden beslutar att förvaltningen får i uppdrag att gå vidare med och forcera redan inledda besparingsförslag och komplettera dem med ytterligare åtgärder i syfte att få budget för 2023 i balans.” 

Vänsterpartiets ledamot Ida Hildingsson framförde invändningar. Hon föreslog följande: ”Socialnämnden beslutar att förvaltningen får i uppdrag att gå vidare med och forcera redan inledda besparingsförslag och komplettera dem med ytterligare åtgärder i syfte att få budget för 2023 i balans. Nämnden vet om tyngden i detta uppdrag och vill därför få återrapportering från förvaltningen innan tillkommande åtgärder verkställs.”

Dan Nyberg lät nämnden bestämma vilket tillägg som skulle gälla. Ordföranden fann att hans eget förslag var det som nämnden ville skicka vidare till kommunstyrelsen.

Ida Hildingsson lämnade in en skriftlig reservation:

Reservation i ärende 3, ”Delårsrapport per april och helårsprognos 2023”

Beslutsförslaget i ärendet enligt utskickade handlingar: ”Socialnämnden godkänner delårsrapport per april och helårsprognos 2023 samt överlämnar rapporten till kommunstyrelsen.

Det är presidiet som ansvarar för vilka handlingar och vilka beslutsförslag som lämnas ut till nämndens ledamöter och ersättare inför ett sammanträde.

Ibland förekommer det att ordföranden vid sittande bord vill lämna ett beslutsförslag som avviker från det som alla har tagit del av.

I aktuellt ärende lämnade ordföranden ett tilläggsförslag: ”Socialnämnden beslutar att förvaltningen får i uppdrag att gå vidare med och forcera redan inledda besparingsförslag och komplettera dem med ytterligare åtgärder i syfte att få budget för 2023 i balans.

Vi upplevde uppdragsbeskrivningen som mycket tung, framför allt med tanke på att hela nämnden är mycket medveten om att kommunfullmäktiges budget för 2023 från dag 1 och under hela 2023 redan ställer mycket höga krav och förväntningar på förvaltningen, från förvaltningschefen ner till varje enskild anställd i socialförvaltningen.  

Vi föreslog att lägga till en mening i tilläggsförslaget: ”Nämnden vet om tyngden i detta uppdrag och vill därför få återrapportering från förvaltningen innan tillkommande åtgärder verkställs.”

Med detta tillägg ville vi i nämnden visa oss solidariska med förvaltningen när det gäller att ”forcera” och ”komplettera med ytterligare åtgärder” i ett läge när budgetbeslutet redan tycks innehålla mer av en förhoppning än en klar möjlighet att åstadkomma påbudet om besparingar.

Vi anser det självfallet viktigt att ta ansvar för ekonomin. Men nämndens ansvar för verksamhetens innehåll och kvalitet är lika angeläget. Ett ansvar gentemot invånare, vårdtagare och personal vilka konsekvenser ytterligare besparingar kommer att få.

Så i detta ekonomiskt pressade läge, med ett stort prognostiserat underskott för 2023, anser vi inte att det räcker att peka med hela handen och säga: “spara mer”. Det är rimligt att som nämnd också ta ansvar för “Hur?” innan det verkställs och få en uppfattning om dess konsekvenser.

Eftersom vi inte fick gehör för vårt förslag vill vi reservera oss mot nämndens beslut och till förmån för vårt tillägg.

Ida Hildingsson, Vänsterpartiet Vänersborg – 2023-05-26

Kommunens ekonomi ger huvudvärk

Kommunens ekonomichef Thomas Sannemalm föredrog på ett medlemsmöte för Vänsterpartiets lokalförening förslaget till Mål- och resursplan 2024. Det är kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, som har undertecknat förslaget. Handlingen blir allmänt tillgänglig i samband med kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde den 7 juni. På kommunens digitala anslagstavla lär budgetförslaget finnas den 31 maj eller senast 1 juni.

Det kan knappast finnas någon förtroendevald längre som inte vet om läget – inte på många år har förutsättningarna varit så dåliga som nu. Hur man än vänder på slantarna, de räcker inte till för att ge nödvändiga resurser till någon nämnd eller någon verksamhet. Intäkterna är mindre än de nödvändiga kostnaderna. Att använda den bokförda summan om 50 miljoner i resultatutjämningsreserven går inte att undvika. I kommunhuset lär det även finnas tankar på att överväga en höjning av den kommunala skattesatsen för att kunna tillgodose kommunens främsta uppgift, att värna om invånarnas välfärd. 

Så visst söker våra förtroendevalda att få råd och stöd – hur kan vi göra, var finns hjälpen, är det någon annan som borde bidra till att lösa en ekvation som tycks övermäktig? 

Vänsterpartiets tidning Rött.nu publicerar en krönika med rubriken  ”Har vi råd att låna i bistra tider?”. 

Ur inledningen: ”Ja, det kan vara bra med ökad skuldsättning.
Om det är samhället som lånar till investeringar.
Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom och skattepolitisk expert hos Vänsterpartiet, ger ett starkt plus till Finanspolitiska rådets mest okända kapitel, om att det kan vara rätt att gå med underskott.”

Texten i Rött.nu anknyter till en annan artikel som fanns tidigare i tidningen Dagens Arena med rubriken: ”Strukturell efterfrågepolitik kan maximera vårt välstånd”. 

Den som tror att budgetarbetet inför 2024 avslutas med klubbslaget i kommunfullmäktige den 21 juni 2023 får nog tänka om. Det beslut som kan tas med de förutsättningar som finns nu präglas av nattsvart pessimism, efter sommarpausen och under hösten fram till årets sista månad måste något ske. 

Spårbytet debatteras

Vilket spårbyte? vilka ska byta spår? Det har inget att göra med stopp för tågen från Vänersborg C till Öxnered, inte heller till Herrljunga. Och inte heller gäller debatten nya perronger som ska byggas endera år på Sanden.

Det gäller det som kallas spårbyte när en asylsökande som fått avslag på sin ansökan om asyl söker prövning om det kan bli ett godkänt beslut om en ansökan avseende arbetskraftsinvandring.

Det debatterades igår onsdag i riksdagen. Bakgrunden beskrivs i inledningen till ett betänkande:

Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt. Den övergripande slutsatsen är att systemet överlag förefaller att nå rätt målgrupp. Samtidigt bedömer Riksrevisionen
att spårbyte kan utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Riksrevisionen lämnar rekommendationer till regeringen och Migrationsverket.
Regeringen redovisar i sin skrivelse sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen instämmer i att spårbyte kan utnyttjas för att kringgå lagstiftningen och anger att en utredare har fått i
uppdrag att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas.

Tre partier hade skrivit motioner med anledning av regeringens besked. Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ville ha kvar möjligheten till spårbyte. I en gemensam reservation skriver man: 

För människor som bor och har skaffat sig arbete i Sverige men som har fått avslag på sin asylansökan innebär spårbyte en bra möjlighet att bo kvar och bidra till det svenska samhället. Ofta har asylprocessen pågått i flera år och den asylsökande har hunnit påbörja en etablering i Sverige. Systemet med spårbyte gynnar såväl samhället som individen. Samtidigt kan det dock konstateras att systemet med spårbyte är förknippat med ett antal brister, bl.a. i form av fusk kopplat till systemet, vilket framgår av Riksrevisionens rapport. Riksrevisionen riktar en rad rekommendationer till regeringen och Migrationsverket för att åtgärda bristerna. Fusk och utnyttjande ska alltid stävjas och bristerna i systemet med spårbyte bör åtgärdas i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.
Regeringen bör behålla systemet med spårbyte och återkomma med förslag om stärkta kontroller inom systemet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och
ge regeringen till känna.

Så blev det debatt och beslut i riksdagen.  En ledamot för M och en för SD lade ut texten, det går knappt att hitta någon skillnad i sak i deras anföranden och repliker. L och KD deltog överhuvudtaget inte i debatten. Det tycks vara så att dessa två har fattat att det är SD och M som bestämmer, så varför anstränga sig. Anmärkningsvärt att inte en endaste ledamot för Socialdemokraterna ville berätta hur partiet såg på frågan. Det kan inte tolkas på annat sätt än att man höll med M och SD. 

Jonny Cato för C, Annika Hirvonen för MP och Tony Haddou för V försökte en sista gång att  argumentera för det som anfördes i reservationen. Förgäves, omröstningen gav svart på vitt besked var partierna befinner sig i debatten kring migration, asyl och integration. 

Extra miljoner till flygplatsen

Lokaltidningen TTELA berättar idag ”Flygplatsen får extra miljoner från sina ägarkommuner”. I ingressen står: ”Pengarna ska användas för att göra flygplatsen mer känd, framför allt i Stockholmsområdet, säger flygplatschef Anna Råhnängen.”

Beslutet togs av kommunstyrelsen i Vänersborg 3 maj. Det var ingen omröstning. Enda invändningen kom från Vänsterpartiets företrädare i kommunstyrelsen, Stefan Kärvling. Han yrkade på avslag och reserverade sig mot beslutet.

Glädjebetyg frodas i marknadsskolan

Glädjebetygen har hamnat i fokus igen genom att Sveriges ”finaste” skola Campus Manilla visat utbrett fusk.
– Glädjebetygen är kopplade till ett skolsystem där eleverna ses som kunder, säger Daniel Riazat, skolpolitisk talesperson, som debatterade frågan i början av veckan i Studio ett.

Att friskolekoncerner ger sina elever glädjebetyg i högre grad än andra skolor, visar forskningen tydligt.
– Vad man kan säga är att de fristående skolorna, dels rättar de nationella proven mer generöst än kommunala skolor och dessutom betygsätter dem mer generöst i förhållande till de här generöst rättade proven, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till Sveriges Radio. Vlachos och hans kollegor har jämfört resultaten på nationella prov från en mängd skolor och med slutbetyg – och kommit fram till att skillnaderna är klart större när det gäller de vinstdrivande skolkoncernerna. Vlachos anser att detta är ”djupt orättvist” mot andra skolelever. Det är han inte ensam om att tycka. Frågan har bubblat upp igen i och med att Sveriges ”finaste” skola, Campus Manilla på Djurgården i Stockholm, där bland andra kungabarnen gått, avslöjats sätta glädjebetyg. Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har samtidigt gått i taket och skrivit en ilsken debattartikel i Dagens Nyheter där han pekar ut inte bara Campus Manilla utan även Cybergymnasiet, Societas, Lundsbergs skola, Östra Real och Täby Enskilda gymnasium.
”Gymnasieskolornas betygsättning har lett till en tillitsskada som knappast är en liten sak. Den går att reparera men det måste gå fort. Utan tillit till samhällsinstitutionerna äventyras meritokratin, och därmed tilltron till demokratin” skriver Strannegård i DN och hotar att helt sluta använda betyg, utan istället använda ett eget antagningssystem till Handels.

Efter publiceringen har Lotta Edholm, skolministern, kallats till utbildningsutskottet för att förklara hur hon ser på problemet. Edholm valde att tacka Lars Strannegård för hans reaktion och öppnade upp för att stänga skolor som inte sköter sig. Varken Strannegård eller Edholm pekar dock ut det vinstdrivna marknadsskole-systemet som grundorsak, utan för dem skulle en lösning ligga i fler nationella prov i fler ämnen, att låta skolor rätta andra skolors nationella prov, och kanske något slags slutprov som liknar den gamla tidens studentexamen.

För Daniel Riazat är det dock inte någon tvekan om vad som är grundproblemet. I morse debatterade han glädjebetygen med Mathias Bengtson, utbildningspolitisk talesperson i KD, i Studio Ett, SR.
– Jag menar att marknadsystemet är den absolut främsta problematiken här. Det handlar om att betyget används som en vara, för att helt enkelt marknadsföra sin skola, säger Daniel Riazat.
– Vänsterpartiet tar alltid chansen att stoppa valfriheten och tycker inte att föräldrar och elever själva ska få välja skola. Det här löser man inte genom att stoppa valfriheten utan genom att strama åt regelverket och tydligare koppla betygen till nationella prov, införa gemensam rättning centralt av nationella proven, se till att dra in tillstånden för skolor som inte sätter rättvisa betyg, replikerade debattmotståndaren Mathias Bengtson.

Daniel Riazat höll med om att även kommunala skolor ” till en mindre del, men till en viss del, gått in i det här”, men menade att grundproblemet ändå är just att skolan har förvandlats till marknad.
– När det gäller just marknadsskolan ses betyg som ett medel för att locka till sig elever eller det som man kallar kunder.
– Den politik som Mathias Bengtson och alla de borgerliga partierna för leder till att det här får fortsätta, säger Daniel Riazat i Studio Ett.

Hör hela debatten i Studio Ett här, och dessutom Maja Sjögren, ordförande i Elevernas Riksförbund:

[Ovanstående text är ett inlägg i Rött.nu]

I tidningen ETC finns samtidigt två texter på samma tema: Göran Grejders ledare ”Dags att gå till roten – och avskaffa friskolorna” och ”Friskolan beställde lagändring – över mejl.

Svt noterade på den regionala sidan Väst ”Kritik mot fyra skolor i Västsverige efter glädjebetyg”.

I snitt en gång per vecka

I snitt en gång per vecka inbjuder migrationsminister Maria Malmer Stenergard, M, till en pressträff. Aldrig ensam, alltid i sällskap med någon företrädare för SD.

Vecka för vecka ökar nu tempot. Regeringspartierna M, KD och L levererar vad SD skrev in i Tidöavtalet. Rubriken på sida 29 är: ”Direktiv samarbetsprojekt Migration och integration”. 

Där anges direktivets målsättning:

• Skapa ett paradigmskifte i synen på asylmottagande, för att utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt och för den som
flyr Sveriges närområde  [felskrivet, men korrekt citerat] Sverige ska inte i något avseende vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer som förpliktelser enligt EU-rätt eller andra juridiskt bindande internationella traktat.
• Att migrationspolitiken i övrigt ska vara ansvarsfull.
• Att införa en kravbaserad integrationspolitik, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska.
• Att komma till rätta med skuggsamhället.

Och sedan följer från sida 29 till sida 47 en mängd detaljerade tankar, förslag och överenskommelser. Flera gånger motiveras skarpa begränsningar av invandring och migration med en hänvisning till att det sker för att skapa bättre förutsättningar för integration. 

I dagarna publicerade Arena Idé skriften ”Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet”. Lisa Pelling m fl förklarar i rapportens inledning vad som gör skrivningar i Tidöavtalet möjliga: Definitionen av integrationen förändras.

  • Det nuvarande målet för den svenska integrationspolitiken är ”lika rättigheter, skyldigheter, och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.
  • Förslagen i Tidöavtalet förändrar definitionen av integration. Människor som flyttar hit kommer inte garanteras ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”. I stället villkoras livet i Sverige. Under de första åren villkoras rätten till välfärd genom Tidöavtalets förslag om ”kvalificering till välfärden” (se Tidöavtalet s. 42). Uppehållstillståndet är villkorat med ”vandel” och genom att den som ”åtnjuter svensk gästfrihet” visar ”respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar”. Den som vill bli medborgare kommer att avkrävas en ”lojalitetsförklaring” (Tidöavtalet s. 37–38).

Steg för steg – vi har anledning att återkomma ett antal gånger. SD och M jagar människor som är våra arbetskamrater, som är grannar, som är föräldrar till barn som våra barn möter i skolan och på idrottsplatsen. 

Nästa vecka behandlar riksdagen ett betänkande från socialförsäkringsutskottet ”Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och uppföljning”. Ärendet tar vi upp längre fram. Heder åt Centerpartiet och Miljöpartiet som tillsammans med Vänsterpartiet inte ställer sig bakom utskottets ställningstagande. 

Ekonomirapporten maj 2023

Bland alla nyheter och pressträffar borde kommunala förtroendevalda från hela landet idag haft sitt största intresse riktat till SKR:s publicering av  ”Ekonomirapporten, maj 2023”. Ekonomirapporten med undertiteln ”Om kommunernas och regionernas ekonomi” ges ut två gånger om året. Alla kommuner refererar till maj-rapporten under den egna budgetprocessen. Höstens rapport kommer för många kommuner för sent för att kunna påverka budgetbeslutet 2024. Så även i Vänersborg. Om inte – ja, om inte utvecklingen av kommunens förutsättningar ändras så mycket att nya beslut i oktober eller november inte kan undvikas. 

Här länken till dagens pressträff. Själva apporten har en traditionell indelning: Samhällsekonomi – En långsiktigt hållbar ekonomi – Kommunernas ekonomi – Regionernas ekonomi. Sammanfattande slutsatser avslutar inte rapporten, dessa finns i själva verket som en inledning. 

Slutsatserna inleds med följande text: ”De ekonomiska utmaningarna för kommuner och regioner blir nu alltmer påtagliga. Hög inflation, ökade pensionskostnader och stigande räntekostnader bidrar till ett historiskt lågt resultat. Många kommuner och nästan alla regioner förväntas redovisa underskott både i år och nästa år. Resultaten i kommuner och regioner faller i år med nära 50 miljarder till –6 miljarder kronor för att sedan falla ytterligare till –28 miljarder 2024, om inga åtgärder skulle vidtas. Åtgärder kommer dock att vidtas. Men på flera håll är underskotten så stora att de inte är möjliga att hantera på kort sikt, vilket innebär att resultatnivån trots åtgärder i de allra flesta regioner och många kommuner förväntas bli negativ både i år och nästa år. SKR räknar därför med stora underskott
även 2024, trots kommunernas och regionernas arbete med effektiviseringar, besparingar och eventuella skattehöjningar. När och hur mycket inflationen dämpas är avgörande för den ekonomiska utvecklingen.
SKR bedömer att resultaten återhämtas under 2025 och 2026. Samtidigt ökar de långsiktiga behoven av välfärd och bristen på arbetskraft växer när invånare över 80 år blir allt fler. Kompetensförsörjningen fortsätter att vara en stor utmaning. Den långsiktiga situationen, och därmed utmaningarna, ser olika ut beroende på kommunens eller regionens ekonomiska ställning, struktur, investeringsbehov och framtida befolkningsförändring.”

Kommunstyrelsen i Vänersborg behandlar ”Mål- och resursplanen 2024-2026” den 7 juni, kommunfullmäktige beslutar därefter 21 juni. Var så säker att åtskilliga förtroendevalda ägnar tid åt att studera dagens rapport. Vänsterpartiets förtroendevalda gör så.  Den 23 maj ägnas ett medlemsmöte i huvudsak åt diskussionen hur vi ser på kommunens ekonomiska problem, kortsiktigt och långsiktigt. 

Innan midsommar

Oftast och så även i år kulminerar beslutsprocesser här i kommunen och i riksdagen innan midsommar. Vårt kommunfullmäktige beslutar om Mål- och resursplanen 2024, som det korrekta namnet är för budgeten, på onsdag 21 juni. Än vet vi inte vilket beslut som vinner i en eventuell omröstning, egentligen finns inga färdiga förslag ute i offentligheten än. Däremot kan vi upprepa vår inställning att det hade varit en fördel att vänta med beslutet till november. 

Statliga bidrag till finansieringen av välfärden i kommuner och regioner har en stor betydelse. Ett kommunalt budgetbeslut i november kan ta hänsyn till statens budget, regeringens proposition läggs i september. 

Dagen innan vårt fullmäktige i juni debatterar och beslutar riksdagen om två propositioner, dels ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”, dels ”Vårändringsbudget 2023”.  Förväntningar att SD och regeringen berättar vilka generella och riktade statsbidrag kommunsektorn  kan räkna med framöver uppfylldes inte. Det kommer till hösten sade alla representanter från Tidöavtalets partier. 

Alla fyra oppositionspartier har skrivit egna motioner inför debatten och beslutet den 20 juni. 

Vänsterpartiet har i sin motion ”Trygghet och ansvar i krisen” tre avslutande kapitel som mycket konkret beskriver partiets tankar.

8 Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik – där beskrivs vad Vänsterpartiet saknar, vad vi vill stryka, vad vi vill ändra – sådant som anses av Vänsterpartiet vara fel. 

9 Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken – det här vill Vänsterpartiet istället – här finns ett antal punkter med talande rubriker:

  • Den svenska modellen
  • Bryt med normpolitiken
  • En aktiv arbetsmarknadspolitik och trygga försäkringar
  • Generell välfärd en del i arbetslinjen
  • En kunskapsnation i världsklass
  • Klimat
  • Lägre skatter ger inte högre skatteintäkter

10 Förslag på budgetåtgärder för innevarande år

Här fanns i avslutningen en översikt: ”Inför krisbarnbidrag –
Pausa RUT – Inför skolfrukost i hela landet – Återinför karensersättningen – Inför ett statligt räddningspaket till regionerna – Halvera biljettkostnaderna i kollektivtrafiken – Inför ett investeringsstöd till kollektivtrafiken ”