Riksdagsledamoten Ali Esbati saknar inte tålamod. Ännu en gång frågar han arbetsmarknadsministern Eva Nordmark: ”VARFÖR?”
Nu senast 3 december ställde han frågan om ”Reformeringen av Arbetsförmedlingen” – interpellationen besvaras den 21 januari 2022.
2021/22:150 Reformeringen av Arbetsförmedlingen
Trots att januariavtalet har fallit fortsätter regeringens arbete med att reformera Arbetsförmedlingen enligt Centerpartiets önskemål: Arbetsförmedlingen ska
fortsatt ha myndighetsansvaret för arbetsmarknads-politiken, men matchande och rustande insatser ska i huvudsak utföras av privata aktörer på uppdrag av
myndigheten.
I september remitterade Arbetsmarknadsdepartementet en promemoria med de lagförslag som regeringen bedömer behövs för den fortsatta reformeringen av myndigheten (Ds 2021:27). En genomgång av remissvaren visar på en
omfattande kritik från expertmyndigheter, kommuner och fackförbund.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är mycket kritisk till den snabba reformeringen av Arbetsförmedlingen. Enligt IFAU saknas det evidens för att privata utförare av arbetsmarknadspolitik når bättre resultat än offentliga. Om något verkar privata utförare snarare leda till högre kostnader för arbetsmarknadspolitiken. Enligt IFAU finns det därmed
inget stöd för att den föreslagna reformeringen bidrar till en effektivare arbetsmarknadspolitisk verksamhet. IFAU konstaterar avslutningsvis att det saknas en konsekvensanalys av den pågående reformeringen. Enligt IFAU är det märkligt att en så omfattande reformering kan genomföras utan en noggrann analys av effekter och kostnader.
Av de kommuner som beretts möjlighet att inkomma med remissvar är majoriteten mycket kritiska.
Fackförbundet ST och Akademikerförbundet SSR, de fackförbund som organiserar merparten av de anställda på Arbetsförmedlingen, riktar också skarp kritik mot den pågående reformeringen i sina respektive remissvar.
Departementsskrivelsen är enligt ST ”oroväckande tunn när det kommer till substantiellt innehåll”. SSR anser, å sin sida, att denna historiskt omfattande reformering av arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen inte uppfyller beredningskravet (RF 7 kap. 2 §), att behövliga upplysningar och yttranden ska inhämtas från berörda myndigheter samt att även sammanslutningar och enskilda ska ges möjlighet att yttra sig. SSR avstyrker därför förslaget i sin helhet.
Vänsterpartiet delar den omfattande kritik som ovanstående remissinstanser ger uttryck för.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
1. Varför vill ministern genomföra en reformering av Arbetsförmedlingen som varken har stöd i forskningen eller hos en majoritet av remissinsatserna?
2. Varför vill ministern genomföra en reformering av Arbetsförmedlingen enligt januariavtalet trots att avtalet har fallit?
3. Varför har ministern inte genomfört en konsekvensanalys av den pågående reformeringen där effekter och kostnader analyseras?
4. Avser ministern att, i det fortsatta arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen, ta hänsyn till den omfattande kritik som IFAU, ST, SSR och en majoritet av kommunerna ger uttryck för?
Ali Esbati (V)
En vecka innan fullmäktiges sammanträden kallar Vänsterpartiets gruppledare till möte. Alla partimedlemmar med uppdrag som förtroendevald i kommunen eller regionen förväntas finnas på plats. I övrigt är det fritt fram för alla medlemmar i partiet att närvara. Sympatisörer som inför en ansökan om medlemskap vill kolla upp ”vilka vi är” eller andra som kanske har ett speciellt önskemål, t ex att någon av oss bör ta upp en viss fråga i någon nämnd, är alltid välkomna.
Gruppmötet i vår lokal på Kronogatan 2 börjar kl 18:30.
Årets sista sammanträden – i tisdags var det byggnadsnämnden, igår miljö- och hälsoskyddsnämnden, idag torsdag samhällsbyggnadsnämnden. För dessa tre nämnder sker en avrapportering om ”vad som hände, vad vi andra bör känna till”.
På onsdag 15 december sammanträder kommunfullmäktige för sista gången i år. Exempel på frågor som vi diskuterar är: I vilka ärenden avser vi att delta i debatten, vilka yrkanden har vi, vem förbereder vilket anförande, är vi eniga om alla beslutsförslag eller behöver vi fördjupa oss mera innan sammanträdet ?
På torsdag sammanträder sedan socialnämnden, på fredag kultur- och fritidsnämnden och sist av alla, måndag 20 december barn- och utbildningsnämnden.
För alla nämnder väljer våra ledamöter ut ärenden som alla behöver ha information om, andra punkter där ledamöterna känner det extra angeläget att förankra ett ställningstagande i hela gruppen.
På kommunens hemsida finns redan möteskalendern för 2022. Det kommunala arbetet följer ett årshjul. Vissa punkter kommer alltid upp i december, andra förslag och beslut finns med på första mötet efter årsskiftet.
Fullmäktige beslutade redan i juni 2021 om mål- och resursplanen för 2022. Nu är det nämndernas ansvar att tillstyrka förvaltningarnas förslag kring hur detaljbudgeten skall se ut. Samtidigt informerar alla förvaltningar den egna nämnden om verksamhetsplanen.
Båda dokumenten är en aning känsliga. I regel hade ju nämnd och förvaltning en förhoppning om att fullmäktiges beslut i juni skulle visat förståelse för behovet om en resursförstärkning. När det inte blev så, så får nämnd och förvaltning komma tillrätta med det, fullmäktiges beslut gäller. Men i texterna finns det nu ”mellan raderna” budskapet om att framöver måste det finnas bättre förståelse.
Redan två månader senare, i februari 2022, är budgetberedningen igång med att förbereda för ett budgetbeslut som gäller 2023.
Kommande år avviker årshjulet något – även om budgetbeslutet åter fattas redan i juni 2022. Valresultatet kan föra med sig att kommunledningen skiftar. Då kan ett nytt beslut tas i november.
S och C och MP för alltid? Nej, det tror inte vi på.
Kanske tar någon upp frågan ikväll. Men då behöver vi inte ta någon omröstning. För även om Vänsterpartiet går att lita på, nu och även efter september 2022, så är vi många som tycker att tiden är inne att vi lämnar rollen som oppositionsparti. Vi har så många och så kloka tankar om mycket som kunde vara bättre i Vänersborg. Återstår att se om vi kan övertyga väljarna i Vänersborgs kommun.
Idag passade tre aktiva partikamrater på att följa en inbjudan från lokaltidningen TTELA. Det gällde information dels om redaktionens planering för bevakning av valrörelsen 2022, dels om vilka tjänster som kan köpas för att marknadsföra ”partiets politik” till väljarna,
I första hand blir det nu lokalföreningens styrelse som bör utvärdera vad vi har lärt oss under mötet i TTELA-huset i Trollhättan.
Men det kan vara på sin plats att påminna om hur TTELA uppmärksammade Vänsterpartiet Vänersborg i slutet av valrörelsen 2018. Dåvarande ledarskribent Max Eskilsson valde en rubrik som nog förvånade många läsare vid den första anblicken: ”Lär av Vänsterpartiet”.
I ingressen skrev han: ”När årets valrörelse är över är det dags att inte bara titta på sak utan även form. Våra lokala partier måste växla upp sin digitala närvaro.”
Vid dagens möte hos TTELA blev det tydligt att digitala medier nu är större och viktigare än den goda papperstidningen, även om den fortfarande spelar roll.
Max Eskilssons tankar från 2018:
”Under de mandatperioder som löper mellan valen och trots allt förkroppsligar merparten av politikbranschens arbete är det minst lika viktigt som under kampanjveckorna att vara tydliga och tillgängliga.
Lokala politiker överlag arbetar hårt och är väl insatta i sina respektive portföljfrågor. Men det finns skäl för flera partier och politiker att se över hur hållningar och idéer mer löpande kan föras ut kontinuerligt. Här kommer vi in på sociala medier och nätnärvaro i stort. Under senare val har det blivit allt mer ofrånkomligt att finnas på plats i den digitala världen och det är en positiv utveckling.
I årets valrörelse var intrycket av hur kampanjer – köpta annonsinlägg och egna inlägg – gjordes starkt på nätet. Det är där människor spenderar tid och en utveckling ditåt är därmed nödvändig. Det blir både ett sätt för partierna att mobilisera sina egna att hålla modet uppe under en stressig period och att hålla väljarna och oss medier informerade.
I våra fyra kommuner har många lokala politiker och politiska tjänstemän fångat upp den nya tidens giv och lägger tid och engagemang på sådana plattformar. Det är bra. Dessa kanaler är för viktiga för att ansvaret för sådan synlighet ska lämnas åt partiernas nationella nivåer.
Samtidigt bör mer kunna göras av våra lokala kommunprofiler. Titta på till exempel Vänsterpartiet Vänersborg. Genom sin blogg gör företrädare där fortlöpande kommentarer inför och efter kommunala sammanträden och beskriver hur de upplevt aktuella partievenemang. Länkning till dessa texter görs sedan på andra sociala medier.”
Och ledarskribenten avslutade i TTELA den 19 september 2018: ”För den intresserade blir det lätt att med tiden hålla koll på var V lokalt står i olika sakfrågor och organisatoriska förhållningssätt. På många sätt har bloggen som fenomen passerat sin verkliga storhetstid, men för sammanhang där fördjupande resonemang görs har den ännu stor relevans.
Det är inte tal om ofiltrerade sanningar utan det blir just ett utökat sätt att föra ut sin syn. Det är en del av premissen. I sakfrågor bör inte partierna nämnvärt inspireras av Vänsterpartiets idéer. Men i formavseende vore det bra för våra kommunpolitiker att titta på hur det går att skapa ökad insyn i förhållandet mellan invånare och politik.”
Sista sammanträdet för i år med direktionen i Kunskapsförbundet. Tanken var att ledamöterna skulle träffas ”på riktigt” men det fick ändras igen – ”på distans” ännu en gång.
Här några anmärkningar kring två av ärenden:
Hur ser samhället på någon som inte har lyckats slutföra utbildningen i skolan ”som alla andra”? En omöjlig fråga för att kunna ge ett enkelt och rättvisande svar. Skolan? Grundskolan eller gymnasieskolan? ”Slutföra”? ”Alla andra”?
Ordet ”skolplikt” kan man slå upp på Wikipedia. Idag avses grundskolan och har man fyllt 18 så upphör skolplikten. Lagstiftningen har alltid legat efter kraven som växt fram i samhället.
För idag är det annat som avses med ”lyckas med som alla andra”:
Något som det ska finnas ”papper på” vid ett anställningssamtal. Risken är annars att inte ens bli kallad – om, ja om man inte har ett eget kontaktnät.
Så tillkommer ”gärna höga betyg” om det är frågan om att komma in på nästa utbildning, som en av många sökande till eftertraktade utbildningsplatser.
”Som alla andra” lyckas inte var och en. Något stämde inte med skolan. Det kunde ha varit mycket annat som inverkade under skoltiden. Tack och lov kommer insikten att det är samhällets skyldighet att erbjuda våra ungdomar en andra chans, en annan väg att nå fram. Och fler och fler inser också att samhället tjänar på att inte låta någon köra fast redan i unga år – men hur ska stödet utformas?
För ärendet ”Sammanhållen utbildning” finns inget utskick med, information lämnas vid sammanträdet. Men visst kan ledamöterna och alla med intresse för en angelägen fråga förbereda sig:
Information på förbundets hemsida – grundläggande nivå och gymnasial nivå.
Sedan finns även närbesläktade utbildningar som Skolverket informerar om.
Inte att glömma att det pågår ett arbete kring ”En sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt”.
Sedan skall förbundets ledamöter få information kring Kvalitetsrapporten 2021 [Obs: stor fil, tar lite tid att ladda ner]. Förbundet utmärker sig på flera sätt: Det som fungerar det håller man fast vid – och utvecklar vidare. Varje år sammanfattar Kvalitetsrapporten läget, här finns berättelsen om skolans vardag, om sådant man lyckades med och annat som blev långt ifrån vad man hoppades nå. En sällan förekommande ärlighet i rapporteringen. Skolans värld har tagit en förskräcklig vändning när allt och alla anmodas att bara berätta ”positivt”. Jakten på elever, elever som för med sig ”elevpengen”, har lett till skönmålning och en marknadsföring utan dess like.
Visst påverkas Kunskapsförbundet i högsta grad av marknadsskolan! Då är det extra viktigt att få ett dokument som öppet och ärligt redovisar hur mycket som återstår att göra för att komma lite närmare målsättningen: Tillsammans blir vi så mycket vi kan.
Sedan tio år tillbaka är det möjligt för alla invånare som är folkbokförda i Vänersborgs kommun att lämna in ett medborgarförslag.
Villkoren beskrivs på kommunens hemsida, där finns också en sammanställning över alla förslag som har kommit in.
Med tanke på att inte mindre än nio partier har förtroendevalda i kommunfullmäktige, så finns en annan väg att framföra och förankra en god idé om något som skall förändras, utvecklas, inrättas eller avvecklas. Inte alla känner sig dock bekväma med att överlämna en angelägen fråga till någon politiker för att förslaget skall behandlas som en motion.
Har medborgarförslaget samma vikt som en motion? I grunden ja, båda anmäls i fullmäktige. Båda hänvisas till kommunstyrelsen eller någon nämnd som är ansvarig för det område som är kärnan i förslaget. Men sedan blir det skillnad direkt. En motion lämnas för ”beredning”, alltså en prövning om vad som talar för och vad som talar mot. Motionen kommer alltid tillbaka till fullmäktige, en motion beslutas av fullmäktige. Ett medborgarförslag däremot kommer sällan tillbaka till fullmäktige, efter beredningen i någon förvaltning är det nämndens beslut som är slutpunkten.
I regel är det slutna sammanträden i nämnderna, fullmäktige är alltid offentligt. Där får ett förslag större uppmärksamhet, ett beslut i nämnden försvinner lite obemärkt i något protokoll.
De flesta medborgarförslag leder inte till önskade resultat. Förslagens förtjänster beskrivs med korta texter, alla tänkbara hinder och invändningar tar stor plats i förvaltningars tjänsteskrivelser. Och i nämnderna är det mer regel än undantag att politikerna följer förvaltningen.
Bättre går det för motionerna. Det är ett större antal som faktiskt får gehör i Vänersborg. Skicklig argumentation är en del av förklaringen. Att kommunledningen är i en minoritetsställning har stor betydelse. De tre styrande partierna samlar endast 20 mandat, sex oppositionspartier förfogar över 31 mandat.
Det har visat sig gång efter annan att kommunledningen har svårt att lära sig av sina tabbar. Istället för att lyssna in ordentligt varför en motion överhuvudtaget skrevs, istället för att söka samförstånd innan det är dags att besluta, så cementeras inställningen: Nej, ingen bra idé, fel i grunden, går inte genomföra, för dyrt, för tidskrävande …
Här ett exempel hur det kan bli, ett medborgarförslag från oktober 2019 som sannolikt i slutändan under våren 2022 kommer att få bifall: Trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön
Medborgarförslaget landade i kommunfullmäktige, beslutsförslaget från kommunstyrelsen var avslag. I kommunstyrelsen hade ledamoten Stefan Kärvling (V) yrkat på bifall till medborgarförslaget, men omröstningen gick emot honom.
Det skrevs mycket om ärendet på sociala medier och blogginlägg och förtroendevalda från i stort samtliga partier tänkte till och kommunfullmäktige skickade medborgarförslaget tillbaka för förnyad beredning.
Nu på torsdag kommer med största sannolikhet samhällsbyggnadsnämnden att lämna förslag om bifall och det lär bli samma sak senare i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Den som vill lära sig något från hur detta medborgarförslag vandrade kan begrunda underlaget:
Vänsterpartiet ville vara på plats. Vi valde dock timmarna innan själva paraden för att visa oss på marknaden. Två timmar i kylan – tidningar, flygblad, glögg, pepparkakor och många finfina samtal med Brålandaborna. Varje gång vi åker dit så känns det lite som att det förväntades att vi skulle komma.
Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar skriver:
Regeringens budgetproposition avvisades i onsdags och det alternativa förslaget från M, SD och KD vann omröstningen, Nu vet vi vad som gäller. Enkelt, eller hur?
Nej, enkelt är det verkligen inte. Beslutet gällde ramarna endast. Ramarna för utgifter i 27 olika utgiftsområden.
Nu ankommer det på riksdagens 15 utskott att ta ställning till hur den anvisade ramen skall finfördelas inom varje utgiftsområde. Utskottens arbete redovisas i ett antal betänkanden, ett för varje område, och sedan följer hela riksdagens beslut kring alla förslag från utskotten.
Allt måste avklaras under december, innan ledamöterna reser hem på jullovet.
Två dagar innan den ”stora” budgetomröstningen dök det alternativa och segrande förslaget från M, SD och KD upp, Det blev då bråttom att skriva om en mängd texter. Alla förberedelser hade ju gjorts under förutsättning att regeringens proposition skulle gälla, andra partiernas markeringar skulle finnas med som reservationer.
C hade visserligen varit med om budgetförhandlingarna men ställde sig i slutet ”vid sidan om”. S+MP-propositionen var nu förslaget från ”minoriteten”. Någon dag senare blev även MP ett oppositionsparti.
Detta behöver man vara medveten om när man läser alla betänkanden som skall behandlas. De första tre är idag aktuella för beslut i riksdagen:
I morgon torsdag ett fjärde betänkande:
I detta betänkande från Kulturutskottet behandlas utgifter inom utgiftsområdet 17. Här fanns regeringens ramförslag för utgifter om totalt 16 210 miljoner kronor, i vardagligt tal lite mer än 16 miljarder alltså.
Alternativet från M, SD och KD då? I stort accepterades propositionens samtliga förslag – och därutöver ytterligare 45 miljoner för 2022.
”Dock har regeringen förbisett scouterna i sitt förslag i budgetpropositionen för 2022, trots att deras verksamhet är särskilt viktig nu, då många barn och unga ökat stillasittandet och skärmtiden under pandemin och nu behöver möjligheter att åter ta del av föreningsliv, gemenskap och en aktiv fritid. För att flera barn och ungdomar ska få tillgång till friluftsaktiviteter genom scouterna ställer sig utskottet bakom det gemensamma förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som innebär en förstärkning med 20 miljoner kronor till anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken.”
”Coronapandemin har satt ensamhetsproblematiken i blixtbelysning, i synnerhet bland äldre. Ofrivillig ensamhet, isolering och självisolering har påverkat äldres tillvaro på ett mycket kraftigt sätt. Ofrivillig ensamhet och isolering leder till ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression och leder till mer fysisk smärta. Förutom mänskligt lidande orsakar det ökade kostnader i form av ett ökat behov av sjukvård och omsorg. Trots detta väljer regeringen att avsluta den satsning som riktats till de av civilsamhällets organisationer som arbetar med att motverka ensamhet hos äldre. Utskottet ställer sig bakom det gemensamma förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som innebär att denna satsning förlängs och att anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn tillförs 25 miljoner kronor till föreningar och organisationer vars verksamhet syftar till att bryta äldres ofrivilliga ensamhet och isolering.”
Så ser det ut för utgiftsområdet 17 – en mängd andra förändringar är dock av betydande och allvarlig karaktär. Dessa lär vi får höra om många gånger under den kommande valrörelsen.
Vänsterpartiet då? I slutomröstningen den 24 november röstade Vänsterpartiets ledamöter på regeringens förslag, såväl avseende ”Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken” som för själva ”Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget”.
Därmed är utrymmet för Vänsterpartiets företrädare begränsat för att ge uttryck för sin egen uppfattning. Invändningar mot det vinnande förslaget från M, SD och KD kan skrivas som reservationer. Avvikande uppfattning på punkter som inte ändrades av högerpopulisterna, där alltså regeringens förslag gäller, men där Vänsterpartiet hade annan ingång, kommer till uttryck i särskilda yttranden.
Vasiliki Tsouplakis text i kulturutskottets betänkande är väl formulerat, ett bra stöd för våra lokala företrädare i kultur- och fritidsnämnden och även andra nämnder i Vänersborg.
Här länken till protokollet och till webb-TV med alla inlägg vid statsministeromröstningen.
Nooshi Dadgostars anförande kan du se här. Citaten ”saxades” från snabbprotokollet.
”Politisk prestige och arrogans är inte välgörande för demokratin. Ibland måste man acceptera verkligheten, kavla upp ärmarna och komma överens – även om man står långt från varandra.”
”Det har varit en svår mandatperiod, och nu behövs politisk stabilitet. Sverige har stora samhällsproblem som behöver lösas. Vänsterpartiet är, och har hela tiden varit, pragmatiskt och samarbetsinriktat. Man kan inte bestämma allt – som ett 8-procentsparti. Det inser Vänsterpartiet. Men vi har hävdat det självklara, nämligen att de som släpper fram en regering måste kunna komma överens om en helhet alla kan acceptera.”
”För Vänsterpartiet är valet enkelt. Vi ser fram emot ett fortsatt konstruktivt samarbete och förhandlingar med den nya regeringen, för att göra Sverige till ett bättre och tryggare land att leva i för alla. Sverige kan bättre. Politiken kan förändra. Det spelar roll vad du röstar på. Vi måste inte fortsätta att montera ned den svenska välfärden.”