Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Nu är garantitillägget på pensionen klart!

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

I höstats ägde konstruktiva, men inte helt lätta förhandlingar, rum mellan Vänsterpartiet och regeringen. De handlade framförallt om höjningar till de pensionärer med lägst inkomst. Överenskommelsen som slöts var en förutsättning för att vi skulle släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. Vi stod till en början väldigt långt ifrån varandra. Men tillsammans tog vi ansvar för att alla de pensionärer som jobbat och slitit ska få en bättre ålderdom. För Vänsterpartiet handlar det om respekt för dem som har byggt vårt land.
Nu är det klart hur många som kommer att omfattas av garantitillägget.
✅ Drygt en miljon pensionärer omfattas av förslaget och i genomsnitt blir det en höjning på över 700 kronor i månaden.
✅ Runt en halv miljon pensionärer får maxbeloppet på 1000 kronor skattefritt i månaden.
✅ Första utbetalningen av garantitillägget föreslås ske i augusti 2022.
 

Besvikelse är rätta ordet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Gymnasieskolan.

Det bidde inte en tumme. 

Anna Ekström kallade till pressträff för att berätta om lagrådsremissen med förslag om ”Dimensionering av gymnasial utbildning som ska förbättra kompetensförsörjningen”.

Det var en gång för länge sedan som utredaren Lars Stjernkvist var på plats i Birger Sjöberggymnasiets aula och berättade om uppdraget han hade fått. Elevernas val av utbildning på gymnasieskolan skulle fortsatt gälla, men utbudet av platser skulle även ta större hänsyn till efterfrågan av vilken kompetens som söktes på arbetsmarknaden. 

Inte någon bland åhörarna hade invändningar, tvärtom. Alla kände oro över yrkesutbildningarnas minskande attraktivitet, att antalet platser som erbjöds på högskoleförberedande program bara växte och växte.

Men på frågan om hur Stjernkvist ville ta ställning i frågan om friskolornas utbud av utbildningar, så backade han. Lite i stil med man får välja sina strider.

Lagrådsremissen använder inte ens termen friskolor, det är frågan om enskilda huvudmän.

Stjernkvist fick frågan om det kan bli tal om att kräva direkt samarbete eller dialog och avstämning  mellan den kommunala organisationen och friskolorna. Anna Ekström berättar att därav blir inget.

Däremot kommer det att krävas primärt samarbete mellan minst tre kommuner i framtiden. Ska isen lossna och Uddevalla äntligen inse att det kan finnas något positivt med ett samarbete med Trollhättan och Vänersborg? Eller kommer Kunskapsförbundet att organisera sig med Lilla Edet eller Mellerud för att leva upp till villkoret ”om tre”?

Här det viktigaste i korthet ur ett längre dokument som presenterades i förmiddags:

Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av utbildningen

4.3 Regeringens förslag: När en kommun bestämmer vilka gymnasieutbildningar på nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska kommunen ta hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

4.4 Regeringens förslag: Det ska införas krav på att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). Även en samverkan som sker på annan liknande grund ska anses uppfylla kravet.

4.6 Regeringens förslag: För att en enskild ska ges ett godkännande som huvudman för gymnasieskola ska det krävas att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov.

4.7 Regeringens förslag: Den information som en huvudman lämnar om erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever ska uppfylla vissa krav. Informationen ska tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till när det gäller såväl etablering på arbetsmarknaden som övergång till vidare studier.

Olika uppfattningar om färdtjänst

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Färdtjänst.

Vid socialnämndens sammanträdet 16 december beslutades att riktlinjerna för färdtjänst och riksfärdtjänst förändras från årsskiftet 2021/22 på några punkter.

Vänsterpartiet delade inte majoritetens uppfattning om beslutsförmuleringar och lämnade en längre reservation.

I riksdagen debatteras kommande vecka kring Trafikutskottets betänkande 2021/22:TU5″Kollektivtrafik”. 

Där finns även ett avsnitt om färdtjänsten. Det kan vara av intresse att se att ett antal av partiernas lokala ledamöter tar ställning på annat sätt än partiernas företrädare i riksdagen. 

I betänkandet finns ett längre avsnitt som berättar om:

Fem partier har lämnat fyra reservationer:

I utskottet samlas alltså en majoritet av S, M och C. ”Utskottets förslag i korthet.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om färdtjänst. Utskottet
understryker betydelsen av färdtjänst och framhåller att det följer frågorna mycket noga. Utskottet förutsätter vidare att frågorna har hög prioritet för regeringen och att regeringen vidtar åtgärder om det behövs.”

På onsdag beslutar riksdagen om förslagen i utskottets betänkande. 

Räknas antal ord eller antal mandat?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Marknadsskolan.

25 januari deltog skolminister Lina Axelsson Kihlblom i riksdagens debatt om bristande trygghet i skolan. Vi noterade ”välvalda ord” – hennes tydlighet var något helt annat än företrädaren Anna Ekströms försiktiga antydningar.

Dagen efter var det en ny debatt – ett måste att ta del av även för lokala politiker med uppdrag i utbildningsnämnden.

Denna gången var inte statsrådet på plats när ledamöterna från utbildningsutskottet debatterade. Det gällde utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU10 ”Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister”. 

Vid  omröstningen är det antalet mandat som partierna förfogar över, inte vilka ord som yttras i ett anförande eller i ett replikskifte. 

Var står partierna i frågan om vilken väg den svenska skolan skall vandra? Hur bedömer man var den svenska skolan befinner sig idag? 

”I betänkandet finns nio reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP).” Det är tydligt, alla partier har egna synpunkter. Och delvis är det nya tankar, partierna flyttar sina positioner.

MP – märks det att man idag kan argumentera ”fri” från ansvaret att hålla sig till ”regeringens linje”?  S- efter ombildningen av regeringen med nya statsråd på plats och en annalkande valrörelse? 

”Skolpartiet L” – tänker man ”ensam är bäst” eller vill man samarbeta, och om ja, med vem?

Lyckades C att  hitta den ”breda mitten”?

”I tre reservationer (S, C, V, KD, MP) föreslås att riksdagen inte ska göra några tillkännagivanden till regeringen.” 

En titt  på dessa enskilda reservationer visar hur partierna grupperade sig:

V – M – M/SD – S/C/V/MP – M/C/L – M/SD/KD – S/V/KD/MP – S/C/V/MP – M/SD/KD

Här länken till inspelningen på riksdagens webb-TV, där man även kan klicka fram snabbprotokollet. 

Daniel Riazat, Vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet, citerade ett anförande av en annan riksdagsledamot: ”Skolsystemets resurser ska användas till att höja kvaliteten i skolorna och inte delas ut som vinst. Svensk skola är på väg att förvandlas till en miljardindustri där företag satsar pengar och tar hem vinster som i vilket annat företag som helst, bland annat genom lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare. Dessa vinster flyttas allt som oftast också utomlands. Vi anser dock inte att skolan kan betraktas som vilket annat företag som helst.” 

Richard Jomshof, SD, replikerade inte när han blev påmind om vad han hade sagt 2013.  I debatten i onsdags var det ett helt annat budskap han hade noterat i  sitt manuskript. 

Klarspråk, tydlighet, Vänsterpartiet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Vänsterpartiet.

4-5 februari ordnas Vänsterpartiets valkongress 2022 digitalt. Med lite kännedom om Vänsterpartiet vet man att lusten att debattera är utmärkande för kongressdelegaterna.   Nu gäller det valplattformen. Först kom ett utkast från partistyrelsen. Därefter skrevs i hela landet motioner med ändringsförslag, 391 i antal, de flesta motioner med ett halvt dussin yrkanden var eller fler. 

Hur ska någon kunna förklara på ett begripligt sätt hur det ser ut, en vecka innan det brakar loss.

Hanna Gedin, biträdande partisekreterare, kan. Som ingen annan förmår hon att berätta. Ta femton minuter och lyssna.

Som ingen annan? Finns även en Nooshi Dadgostar. 

Dagens Nyheter ber i intervjuserien alla partiledarna rita sin vision för landet. Här är Nooshi Dagostars Sverige – om Vänsterpartiet fick styra fritt i 20 år. (Inslaget presenteras på DN:s Facebook-.sida.)

Ordning i skolan – flera välvalda ord

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Skoldebatt.

Igår ordnades i riksdagen en ”särskild debatt om bristande trygghet i skolan”. 

Liberalerna hade begärt debatten – och deras företrädare Roger Haddad fick upprepade gånger höra frågan: ”Med tanke på att det var just Liberalerna som ansvarade för skolan under Alliansregeringens tid – är ni fri från skuld?”

Nu kan man se hela debatten i efterhand på riksdagens webb-TV, där finns också länken till snabbprotokollet om man hellre vill läsa alla anföranden och replikskiften, 46 i antal.

Här några citat, ett subjektivt urval. Vänsterpartiet har ju länge talat om marknadsskolans negativa påverkan på det svenska skolsystemet. Debatten visade nu att flera talare tog upp tråden,  här citat som borde locka till att ta del av hela debatten.

Statsrådet LINA AXELSSON KIHLBLOM: ”På vissa skolor samlas elever med stora utmaningar i samma klasser. Där är det svårt att lyckas med uppdraget. Skolsegregationen slår hårt. Det finns skolor som behöver mer pengar. Vissa skolor väljer sina elever för att slippa svårare elever. Vissa andra skolor måste ta emot alla elever som flyttar in i området samma dag som de flyttar in. De skolorna får lika mycket skolpeng som de skolor som väljer bort elever och som inte har ett skolpliktsansvar. Det är omoraliskt, orättvist och ett svek mot lärare och rektorer, som behöver resurserna för att lyckas i sitt uppdrag. Regering och riksdag skjuter i dag till coronamiljarden till lärare, vikarier och stöd, men lika mycket eller mer försvinner ut i vinster. Ingen vet egentligen till vem.”

”Men ska vi lyckas ännu bättre måste också stöket på skolmarknaden, som gjort lärare till servicepersonal utan befogenheter gentemot vårdnadshavare och elever, upphöra. Allt hänger nämligen ihop. Elever är inte kunder som alltid har rätt. Vi måste återta den demokratiska kontrollen över ordningen i skolan.”

RICHARD JOMSHOF (SD: ”Elever som inte fungerar i skolsituationen ska flyttas. De ska flyttas till jourklasser. Det ska vara regel, inte undantag. Elever som utgör en allvarlig fara ska stängas av och få särskild undervisning på statliga pliktskolor.”

”Skolan ska genomsyras av sund moral och svenska värderingar.”

ANNIKA HIRVONEN (MP): ”Vi måste se till att skolan inte är en marknad och att ingen förälder eller elev betraktar sig som en kund och föreställer sig att man alltid har rätt.”

DANIEL RIAZAT (V): ”Vänsterpartiet vill ge skolan mer resurser. Vi vill även se en systematisk förändring som är bortom marknadslogik och new public management. Det är viktigt att förbättra lärarnas och hela skolpersonalens arbetsvillkor, dels för att motverka bristen på lärare och andra yrkesgrupper i skolan, dels för att se till att alla barn blir sedda i skolan. Trygga barn blir också lugnare barn.”

Sista ordet gick till skolansvarig statsråd LINA AXELSSON KIHLBLOM: ”Jag avslutar med frågan: Varför sålde vi lärarna på skolmarknaden?”

Bra information som bakgrund

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Val 2022.

Absolut sista dagen 8 april …

I valmyndighetens kalender tickar dagarna snabbt.

Gula, blåa och vita valsedlar med bara partibeteckningen brukar inte vara populära. Vem är det jag röstar fram egentligen? 

Det får man svar på under förutsättning att nomineringsprocessen har avslutats i god tid.

Partierna sliter just nu med frågan. Alla är igång med att lokalt bestämma vem som ska stå på vilken plats på listan för kommunfullmäktige.

Men denna mandatperiod? Vilka är egentligen våra förtroendevalda som är satta att fatta många och kloka beslut? 

Sveriges kommuner och regioner, SKR, publicerar vart fjärde år en rapport – här länken till ”Vilka är lokalpolitikerna i Västra Götaland?”

I ett inledande kapitel beskrivs kortfattat ”förtroendevalda i Sverige”, sedan konstaterar rapporten att det senast varit ett högt valdeltagande i Västra Götaland. 

Västra Götaland har ”6488 förtroendevalda … varav 96% är fritidspolitiker”.

Sedan ett antal tabeller och diagram: Politikernas kön, ålder, andel utrikesfödda, småbarnsföräldrar, yrkesverksamma i vilka sektorer och utbildningsbakgrund.

Ett avslutande kapitel redovisar kommun för kommun allmänhetens förtroende för lokalpolitiker och hur nöjd man är med kommunens  verksamhet.

Mandatperioden avslutas efter valdagen 11 september, för fullmäktige 15 oktober, förtroendevalda i nämnder och styrelser sitter året ut. Sedan tillträder nästa manskap. 

NPM ? eller styrning med tillit?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i NPM på väg ut.

Ikväll har Vänsterpartiets förtroendevalda tillfälle till ett samtal med kommundirektör Lena Tegenfeldt. Hon erbjöd sig att ”komma ut” till partierna för utbyte av information och tankar kring stegvisa förändringar i den kommunala processen som ”styr” samspelet mellan politiken och verksamheten. 

Lenas företrädare, Pascal Tshibanda, var också inne på att vilja se över ”hur kommunen gör”, när vi formulerar ”vad vi vill” och när vi senare utvärderar resultaten för att kolla om vi är på rätt väg. 

Vänsterpartiets förtroendevalda har länge talat om tillitsstyrning. Det beror mest på att vi i grunden aldrig har förlikat oss med styrningssystemet NPM. 

Nu är vi på väg,  men det är inget som förändras över en dag, kanske inte ens över en mandatperiod. Huvudsaken är att alla förstår vad vi vill komma ifrån och varför det är nödvändigt. Sedan, och det är nog tanken med samtalet ikväll, är det dags att se över åt vilket håll vi vill orientera oss.

Här en tillbakablick: ”Filosofen Jonna Bornemark om NPM: Det är samhällets tvångssyndrom” – Tidningen Rött, mars 2021.

Von oben – hur tänker man?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Gymnasiesärskolan.

Det slutliga beslutet ligger alltid hos förtroendevalda i kommunfullmäktige, någon gång i kommunstyrelsen. Men visst, i regel bör dessa beslut baseras på kommunledningens förmåga att tänka rätt.

Men det tycks vara som överallt. Man har sina käpphästar som får all uppmärksamhet och omtanke här och nu. Andra inte. 

Vissa verksamheter får finna sig i rangordningen. Det gäller att bida sin tid och hoppas på det bästa.

Kunskapsförbundet ordnar gymnasieutbildningen och utbildningen för vuxna, för såväl Trollhättan som Vänersborg. Gymnasiesärskolan är en egen enhet, utbildningen ordnas på Magnus Åbergsgymnasiet  i Trollhättan. 

För all utbildning är det av stor betydelse att man en längre tid innan starten av ett nytt läsår får veta hur finansieringen kommer att se ut. För vissa enheter är detta av mycket stor betydelse. Möjligtvis behövs flexibilitet för att övervinna tillfälliga problem. Dock inte här, gymnasiesärskolan får bara inte bli en bricka i spelet.

Vad händer? Inför läsårsstart i augusti 2022 och även inför starten ett år senare fattar direktionen redan i mitten av november 2021 ett beslut om ”Ansökan om extra medel till gymnasiesärskolan 2022 och 2023”.

Den 2 december träffas kommunalråden från båda kommuner och direktionens presidium på ägarsamrådet. I protokollet noteras under rubriken EKONOMI – Gymnasiesärskolan följande:

”Direktionen  fattade vid sitt senaste sammanträde beslut om äskande av extra medel  till gymnasiesärskolan i form av utökad  förbundsbidrag 2022 och 2023. De två Mkr som förbundet fått återlämna då elevantalet var färre 2019 än enligt befolkningsprognosen måste tas i verksamheterna. Statsbidragen minskar också, Troligen går det åtgärda detta inom ram, men det finns inga pengar över till de ökande kostnaderna för gymnasiesärskolan, som är en personal- och resurskrävande verksamhet.”

Nu i slutet av januari läggs ett annorlunda beslutsförslag på kommunstyrelsens bord. 

”… utifrån  direktionens delårsrapport per april 2022.”

Tänka sig, 2021 behandlades denna första tertialrapport så sent som i slutet av oktober. 

Så är det, kommunledningen måste nog tycka illa om dessa frågor som är ack så jobbiga. Ska det behöva kosta så mycket att ordna utbildning för ungdomar i gymnasieåldern? Nej, vet du vad!

Budskapet blir: Kör i gång i augusti 2022 så gott ni förmår, längre fram ska vi se om det ordnade sig av sig självt.

Rätt beslut borde vara att bevilja direktionens ansökan nu. Det krävs tillit till direktionens arbete. Är det någon som tror att Kunskapsförbundet slösar bort resurser? 

Ska man planera för kvalitet i utbildningen måste förbundet få veta att man kan betala sin personal.

Jag hör frågan. Något som är fel?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen finns inte längre i Vänersborg.

Den finns i Trollhättan. Man kan träffa någon personal därifrån här i Vänersborg, på Kronogatan 12,  tisdag och torsdag 10:00 – 16:00.

Låter bra, eller? 

Inte bra tycker vi. Vid tre tillfällen har vi efterlyst vad kommunledningen i Vänersborg anser.

2019-04-24 Interpellation till ordföranden i socialnämnden: Hur påverkas socialnämndens verksamhet?

Socialnämndens ordförande svar.

2020-11-18 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande:  Vad är kvar av ”Arbetsförmedlingen” i Vänersborg?

Kommunstyrelsens ordförandens svar.

2021-03-17 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande: Arbete, arbetsmarknad, arbetsförmedling, arbetslöshet

Kommunstyrelsens ordförandens svar.

Vänsterpartiet replikerade.

I torsdags var det frågestund i riksdagen. Vänsterpartiets Ciczie Weidby ställde en fråga till ansvarig statsråd, arbetsmarknadsministern Eva Nordmark: 

”Trots att januariavtalet har fallit fortsätter regeringen arbetet att reformera Arbetsförmedlingen enligt Centerns önskemål. AF ska fortsätta att ha myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men matchande och rustande insatser ska i huvudsak utföras av privata aktörer på uppdrag av myndigheten. En genomgång av remissvaren från Arbetsmarknadsdepartementets promemoria med de lagförslag som regeringen bedömer behövs för att fortsätta reformeringen visar på en omfattande kritik från expertmyndigheter, kommuner och fackförbund. Enligt IFAU är det märkligt att en så om fattande reformering kan genomföras utan en noggrann analys av effekter och kostnader. Av de kommuner som har beretts möjlighet att inkomma med remissvar är majoriteten mycket kritiska. Varför vill Eva Nordmark genomföra en reformering av Arbetsförmedlingen som varken har stöd i forskningen eller stöd hos en majoritet av remissinstanserna?”

Eva Nordmark svarade:

”Vi behöver fortsätta att reformera Arbetsförmedlingen och utveckla arbetsmarknadspolitiken. Det råder inget tvivel om att arbetsgivare på ett mer effektivt och snabbare sätt måste hitta den kompetens de behöver för att kunna anställa, och människor behöver rätt insatser för att komma i arbete snabbare. Vi har fått in mycket synpunkter, vilket jag välkomnar. Det här är ett viktigt underlag inför det att regeringen kommer att återkomma till Sveriges riksdag med de nödvändiga lagförslag som frågan gäller. Givetvis handlar det också om att kunna satsa i budget och lämna nya uppdrag till Arbetsförmedlingen. Den ska finnas i hela vårt avlånga land och spela en stor roll för att arbetsmarknadspolitiken ska funka i hela landet.”

Tja!