Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

”Lär av Vänsterpartiet”

Idag passade tre aktiva partikamrater på att följa en inbjudan från lokaltidningen TTELA. Det gällde information dels om redaktionens planering för bevakning av valrörelsen 2022, dels om vilka tjänster som kan köpas för att marknadsföra ”partiets politik” till väljarna, 

I första hand blir det nu lokalföreningens styrelse som bör utvärdera vad vi har lärt oss under mötet i TTELA-huset i Trollhättan. 

Men det kan vara på sin plats att påminna om hur TTELA uppmärksammade Vänsterpartiet Vänersborg i slutet av valrörelsen  2018. Dåvarande ledarskribent Max Eskilsson valde en rubrik som nog förvånade många läsare vid den första anblicken: ”Lär av Vänsterpartiet”.

I ingressen skrev han: ”När årets valrörelse är över är det dags att inte bara titta på sak utan även form. Våra lokala partier måste växla upp sin digitala närvaro.

Vid dagens möte hos TTELA blev det tydligt att digitala medier nu är större och viktigare än den goda papperstidningen, även om den fortfarande spelar roll.

Max Eskilssons tankar från 2018:

Under de mandatperioder som löper mellan valen och trots allt förkroppsligar merparten av politikbranschens arbete är det minst lika viktigt som under kampanjveckorna att vara tydliga och tillgängliga.

Lokala politiker överlag arbetar hårt och är väl insatta i sina respektive portföljfrågor. Men det finns skäl för flera partier och politiker att se över hur hållningar och idéer mer löpande kan föras ut kontinuerligt. Här kommer vi in på sociala medier och nätnärvaro i stort. Under senare val har det blivit allt mer ofrånkomligt att finnas på plats i den digitala världen och det är en positiv utveckling.

I årets valrörelse var intrycket av hur kampanjer – köpta annonsinlägg och egna inlägg – gjordes starkt på nätet. Det är där människor spenderar tid och en utveckling ditåt är därmed nödvändig. Det blir både ett sätt för partierna att mobilisera sina egna att hålla modet uppe under en stressig period och att hålla väljarna och oss medier informerade.

I våra fyra kommuner har många lokala politiker och politiska tjänstemän fångat upp den nya tidens giv och lägger tid och engagemang på sådana plattformar. Det är bra. Dessa kanaler är för viktiga för att ansvaret för sådan synlighet ska lämnas åt partiernas nationella nivåer.

Samtidigt bör mer kunna göras av våra lokala kommunprofiler. Titta på till exempel Vänsterpartiet Vänersborg. Genom sin blogg gör företrädare där fortlöpande kommentarer inför och efter kommunala sammanträden och beskriver hur de upplevt aktuella partievenemang. Länkning till dessa texter görs sedan på andra sociala medier.”

Och ledarskribenten avslutade i TTELA den 19 september 2018: ”För den intresserade blir det lätt att med tiden hålla koll på var V lokalt står i olika sakfrågor och organisatoriska förhållningssätt. På många sätt har bloggen som fenomen passerat sin verkliga storhetstid, men för sammanhang där fördjupande resonemang görs har den ännu stor relevans.

Det är inte tal om ofiltrerade sanningar utan det blir just ett utökat sätt att föra ut sin syn. Det är en del av premissen. I sakfrågor bör inte partierna nämnvärt inspireras av Vänsterpartiets idéer. Men i formavseende vore det bra för våra kommunpolitiker att titta på hur det går att skapa ökad insyn i förhållandet mellan invånare och politik.”

Om det inte ville sig, hur får man stöd?

Sista sammanträdet för i år med direktionen i Kunskapsförbundet. Tanken var att ledamöterna skulle träffas ”på riktigt” men det fick ändras igen – ”på distans” ännu en gång.

Här några anmärkningar kring två av ärenden:

  • Sammanhållen utbildning inom vuxenutbildningen
  • Kvalitetsrapport 2021, information

Hur ser samhället på någon som inte har lyckats slutföra utbildningen i skolan ”som alla andra”? En omöjlig fråga för att kunna ge ett enkelt och rättvisande svar. Skolan? Grundskolan eller gymnasieskolan? ”Slutföra”? ”Alla andra”? 

Ordet ”skolplikt” kan man slå upp på Wikipedia. Idag avses grundskolan och har man fyllt 18 så upphör skolplikten. Lagstiftningen har alltid legat efter kraven som växt fram i samhället.

För idag är det annat som avses med ”lyckas med som alla andra”:

  • Slutförda hela tre årskurser på gymnasieskolan
  • Gärna betyg i alla ämnen
  • Gymnasieexamen 

Något som det  ska finnas ”papper på” vid ett anställningssamtal. Risken är annars att inte ens bli kallad – om, ja om man inte har ett eget kontaktnät.

Så tillkommer ”gärna höga betyg” om det är frågan om att komma in på nästa utbildning, som en av många sökande till eftertraktade utbildningsplatser.

”Som alla andra” lyckas inte var och en. Något stämde inte med skolan. Det kunde ha varit mycket annat som inverkade under skoltiden. Tack och lov kommer insikten att det är samhällets skyldighet att erbjuda våra ungdomar en andra chans, en annan väg att nå fram. Och fler och fler inser också att samhället tjänar på att inte låta någon köra fast redan i unga år – men hur ska stödet utformas? 

För ärendet ”Sammanhållen utbildning” finns inget utskick med, information lämnas vid sammanträdet. Men visst kan ledamöterna och alla med intresse för en angelägen fråga förbereda sig: 

Information på förbundets hemsida – grundläggande nivå och gymnasial nivå. 

Sedan finns även närbesläktade utbildningar som Skolverket informerar om.

Inte att glömma att det pågår ett arbete kring ”En sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt”.

Sedan skall förbundets ledamöter få information kring Kvalitetsrapporten 2021 [Obs: stor fil, tar lite tid att ladda ner]. Förbundet utmärker sig på flera sätt: Det som fungerar det håller man fast vid – och utvecklar vidare. Varje år sammanfattar Kvalitetsrapporten läget, här finns berättelsen om skolans vardag, om sådant man lyckades med och annat som blev långt ifrån vad man hoppades nå. En sällan förekommande ärlighet i rapporteringen.  Skolans värld har tagit en förskräcklig vändning när allt och alla anmodas att bara berätta ”positivt”. Jakten på elever, elever som för med sig ”elevpengen”, har lett till skönmålning och en marknadsföring utan dess like.

Visst påverkas Kunskapsförbundet i högsta grad av marknadsskolan! Då är det extra viktigt att få ett dokument som öppet och ärligt redovisar hur mycket som återstår att göra för att komma lite närmare målsättningen: Tillsammans blir vi så mycket vi kan.

Tummen upp för ett medborgarförslag

Sedan tio år tillbaka är det möjligt för alla invånare som är folkbokförda i Vänersborgs kommun att lämna in ett medborgarförslag. 

Villkoren beskrivs på kommunens hemsida, där finns också en sammanställning över alla förslag som har kommit in.

Med tanke på att inte mindre än nio partier har förtroendevalda i kommunfullmäktige, så finns en annan väg att framföra och förankra en god idé om något som skall förändras, utvecklas, inrättas eller avvecklas. Inte  alla känner sig dock bekväma med att överlämna en angelägen fråga till någon politiker för att förslaget skall behandlas som en motion.

Har medborgarförslaget samma vikt som en motion? I grunden ja, båda anmäls i fullmäktige. Båda hänvisas till kommunstyrelsen eller någon nämnd som är ansvarig för det område som är kärnan i förslaget. Men sedan blir det skillnad direkt. En motion lämnas för ”beredning”, alltså en prövning om vad som talar för och vad som talar mot. Motionen kommer alltid tillbaka till fullmäktige, en motion beslutas av fullmäktige. Ett medborgarförslag däremot kommer sällan tillbaka till fullmäktige, efter beredningen i någon förvaltning är det nämndens beslut som är slutpunkten. 

I regel är det slutna sammanträden i nämnderna, fullmäktige är alltid offentligt. Där får ett förslag större uppmärksamhet, ett beslut i nämnden försvinner lite obemärkt i något protokoll.

De flesta medborgarförslag leder inte till önskade resultat. Förslagens förtjänster beskrivs med korta texter, alla tänkbara hinder och invändningar tar stor plats i förvaltningars tjänsteskrivelser.  Och i nämnderna är det mer regel än undantag att politikerna följer förvaltningen.

Bättre går det för motionerna. Det är ett större antal som faktiskt får gehör i Vänersborg. Skicklig argumentation är en del av förklaringen.  Att kommunledningen är i en  minoritetsställning har stor betydelse. De tre styrande partierna samlar endast 20 mandat, sex oppositionspartier förfogar över 31 mandat.

Det har visat sig gång efter annan att kommunledningen har svårt att lära sig av sina tabbar. Istället för att lyssna in ordentligt varför en motion överhuvudtaget skrevs, istället för att söka samförstånd innan det är dags att besluta, så cementeras inställningen: Nej, ingen bra idé, fel i grunden, går inte genomföra, för dyrt, för tidskrävande …

Här ett exempel hur det kan bli, ett medborgarförslag från oktober 2019 som sannolikt i slutändan under våren 2022 kommer att få bifall: Trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön

Medborgarförslaget landade i kommunfullmäktige, beslutsförslaget från kommunstyrelsen var avslag. I kommunstyrelsen hade ledamoten Stefan Kärvling (V) yrkat på bifall till medborgarförslaget, men omröstningen gick emot honom.

Det skrevs mycket om ärendet på sociala medier och blogginlägg och förtroendevalda från i stort samtliga partier tänkte till och kommunfullmäktige skickade medborgarförslaget tillbaka för förnyad beredning.

Nu på torsdag kommer med största sannolikhet samhällsbyggnadsnämnden att lämna förslag om bifall och det lär bli samma sak senare i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Den som vill lära sig något från hur detta medborgarförslag vandrade kan begrunda underlaget:

På besök hos tomten i Brålanda

Tomteparaden i Brålanda lockar folk från när och fjärran. Så har det alltid varit och nu, efter det påtvingade avbrottet 2020, vallfärdade nog extra många.

Vänsterpartiet ville vara på plats. Vi valde dock timmarna innan själva paraden för att visa oss på marknaden. Två timmar i kylan – tidningar, flygblad, glögg, pepparkakor och många finfina samtal med Brålandaborna. Varje gång vi åker dit så känns det lite som att det förväntades att vi skulle komma. 

Brålanda är kanske inte Vänsterpartiets starkaste fäste, men är vi där som enda av Vänersborgs nio partier så känns det att det verkligen uppskattas av alla. Alla fem partikamrater som var på plats var helt överens, det var en givande eftermiddag. 

Hur blev det nu med sjukförsäkringen?

Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar skriver:

Många har hört av sig till mig och varit oroliga för vad som hände med de förbättringar av sjukförsäkringen som Vänsterpartiet fått igenom, när regeringens budget föll. Därför vill jag vara tydlig: dessa förbättringar riskerade aldrig att försvinna och nu kommer de att genomföras. De har redan röstats igenom riksdagen.
För den som har sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning kommer det bli mer pengar att leva på. Dessutom blir det lättare att kvalificera sig för sjukpenning. En viktig förbättring. Den som är sjuk ska inte misstänkliggöras. Detta är vad som införs efter årsskiftet:
➞ Bättre ekonomi för den med sjuk- eller aktivitetsersättning
• Garantiersättningen höjs med drygt 1000 kr per månad för den med sjuk- eller aktivitetsersättning.
• Taket i bostadstillägget höjs till 7 500 kr och kommer att ligga på samma nivå som för ålderspensionärer.
• Den extra skatt som personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har betalat försvinner.
• Fler ska få rätt till sjukersättning. Detta innebär att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt kan få som högst mellan 2 240 och 2 770 kronor mer varje månad.
➞ En ny trygghetspension införs
Du som är äldre och utsliten efter ett långt arbetsliv ska ha en trygghet även om du inte klarar av att jobba fram till ordinarie pensionsålder. Därför ser vi till att det blir lättare för äldre att få sjukpenning och sjukersättning.
➞ Det blir enklare att få sjukpenning och taket höjs
• Genom att flera lagändringar genomförs kommer det bli enklare att få sjukpenning.
• Taket i sjukpenningen höjs, så att fler får en högre ersättning. Det innebär att minst 70 procent av löntagarna kan få ersättning i relation till sin inkomst. I genomsnitt ökar sjukpenningen för de personer som berörs med ca 9 200 kronor per år. Majoriteten av dem som omfattas är kvinnor.
➞ Försäkringskassan
Regeringen har också sagt att dom gått oss till mötes om kravet på ett tydligare regleringsbrev till försäkringskassan och en översyn för att ge dom som blivit utförsäkrade under åren med en dåligt fungerande sjukförsäkring upprättelse. Att läkarintyget ställning ska stärkas och att ingen ska kunna hamna mellan stolarna för att försäkringskassan gör en bedömning och arbetsförmedlingen en annan. Här kommer Vänsterpartiet att ligga på så att det som utlovats också blir verklighet.
Nu fortsätter arbetet med att förbättra sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som är för sjuk för att arbeta och möjligheter till rehabilitering för återgång i arbete. Människor ska inte nekas den ersättning de har rätt till. Det finns mycket kvar att göra. Men jag är glad att vi nått en bit på vägen.

Inte lätt att förstå

Regeringens budgetproposition avvisades i onsdags och det alternativa förslaget från M, SD och KD vann omröstningen,  Nu vet vi vad som gäller. Enkelt, eller hur?

Nej, enkelt är det verkligen inte. Beslutet gällde ramarna endast. Ramarna för utgifter i 27 olika utgiftsområden. 

Nu ankommer det på riksdagens 15 utskott att ta ställning till hur den anvisade ramen skall finfördelas inom varje utgiftsområde. Utskottens arbete redovisas i ett antal betänkanden, ett för varje område, och sedan följer hela riksdagens beslut kring alla förslag från utskotten.

Allt måste avklaras under december, innan ledamöterna reser hem på jullovet. 

Två dagar innan den ”stora” budgetomröstningen dök det alternativa och segrande förslaget från M, SD och KD upp, Det blev då bråttom att skriva om en mängd texter. Alla förberedelser hade ju gjorts under förutsättning att regeringens proposition skulle gälla, andra partiernas markeringar skulle finnas med som reservationer. 

C hade visserligen varit med om budgetförhandlingarna men ställde sig i slutet ”vid sidan om”. S+MP-propositionen var nu förslaget från ”minoriteten”. Någon dag senare blev även MP ett oppositionsparti.  

Detta behöver man vara medveten om när man läser alla betänkanden som skall behandlas. De första tre är idag aktuella för beslut i riksdagen:

I morgon torsdag ett fjärde betänkande:

I detta betänkande från Kulturutskottet behandlas utgifter inom utgiftsområdet 17. Här fanns regeringens ramförslag för utgifter om totalt 16 210 miljoner kronor, i vardagligt tal lite mer än 16 miljarder alltså. 

Alternativet från M, SD och KD då? I stort accepterades propositionens samtliga förslag – och därutöver ytterligare 45 miljoner för 2022. 

”Dock har regeringen förbisett scouterna i sitt förslag i budgetpropositionen för 2022, trots att deras verksamhet är särskilt viktig nu, då många barn och unga ökat stillasittandet och skärmtiden under pandemin och nu behöver möjligheter att åter ta del av föreningsliv, gemenskap och en aktiv fritid. För att flera barn och ungdomar ska få tillgång till friluftsaktiviteter genom scouterna ställer sig utskottet bakom det gemensamma förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och  Kristdemokraterna som innebär en förstärkning med 20 miljoner kronor till anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken.”

”Coronapandemin har satt ensamhetsproblematiken i blixtbelysning, i synnerhet bland äldre. Ofrivillig ensamhet, isolering och självisolering har påverkat äldres tillvaro på ett mycket kraftigt sätt. Ofrivillig ensamhet och isolering leder till ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression och leder till mer fysisk smärta. Förutom mänskligt lidande orsakar det ökade kostnader i form av ett ökat behov av sjukvård och omsorg. Trots detta väljer regeringen att avsluta den satsning som riktats till de av civilsamhällets organisationer som arbetar med att motverka ensamhet hos äldre. Utskottet ställer sig bakom det gemensamma förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som innebär att denna satsning förlängs och att anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn tillförs 25 miljoner kronor till föreningar och organisationer vars verksamhet syftar till att bryta äldres ofrivilliga ensamhet och isolering.”

Så ser det ut för utgiftsområdet 17 – en mängd andra förändringar är dock av betydande och allvarlig karaktär. Dessa lär vi får höra om många gånger under den kommande valrörelsen.

Vänsterpartiet då? I slutomröstningen den 24 november röstade Vänsterpartiets ledamöter på regeringens förslag, såväl avseende ”Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken” som för själva ”Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget”.

Därmed är utrymmet för Vänsterpartiets företrädare begränsat för att ge uttryck för sin egen uppfattning. Invändningar mot det vinnande förslaget från M, SD och KD kan skrivas som reservationer. Avvikande uppfattning på punkter som inte ändrades av högerpopulisterna, där alltså regeringens förslag gäller, men där Vänsterpartiet hade annan ingång, kommer till uttryck i särskilda yttranden.

Vasiliki Tsouplakis text i kulturutskottets betänkande är väl formulerat, ett bra stöd för våra lokala företrädare i kultur- och fritidsnämnden och även andra nämnder i Vänersborg.

Nooshi Dadgostars anförande i riksdagen idag

Här länken till protokollet och till webb-TV med alla inlägg vid statsministeromröstningen.

Nooshi Dadgostars anförande kan du se här.  Citaten ”saxades” från snabbprotokollet.

”Politisk prestige och arrogans är inte välgörande för demokratin. Ibland måste man acceptera verkligheten, kavla upp ärmarna och komma överens – även om man står långt från varandra.”

”Det har varit en svår mandatperiod, och nu behövs politisk stabilitet. Sverige har stora samhällsproblem som behöver lösas. Vänsterpartiet är, och har hela tiden varit, pragmatiskt och samarbetsinriktat. Man kan inte bestämma allt – som ett 8-procentsparti. Det inser Vänsterpartiet. Men vi har hävdat det självklara, nämligen att de som släpper fram en regering måste kunna komma överens om en helhet alla kan acceptera.”

”För Vänsterpartiet är valet enkelt. Vi ser fram emot ett fortsatt konstruktivt samarbete och förhandlingar med den nya regeringen, för att göra Sverige till ett bättre och tryggare land att leva i för alla. Sverige kan bättre. Politiken kan förändra. Det spelar roll vad du röstar på. Vi måste inte fortsätta att montera ned den svenska välfärden.”

Fyrstads Flygplats och Bromma

Förra veckan behandlade kommunstyrelsen en begäran från Fyrstads Flygplats AB (FFAB) om ett extra tillskott. Av beloppet på en miljon gör fördelningen mellan delägarkommunerna att Vänersborgs andel stannade på 210.000 kronor.

Ett längre underlag kan sammanfattas enkelt. Förlusterna sedan starten av pandemin har varit omfattande för bolaget. Det finns ingen kommersiell trafik till och från Bromma. Det finns inget som tyder på en återstart inom överskådlig tid. Visserligen är flygplatsen för stunden en av 23 beredskapsflygplatser. Men vår flygplats tillhör gruppen som endast ”tillfälligt” finansieras som beredskapsflygplats av staten. 

Det extra tillskottet behövdes för att göra nödvändiga förbättringar i avvaktan på att trafiken åter kommer i gång.

I riksdagen pågår striden om Bromma flygplats. Regeringen S+MP var inne på tanken att vilja avveckla i förtid. Det skulle vara möjligt att lägga över trafiken till Arlanda. Flera andra partier, med SD och M i spetsen, hävdar att Bromma behövs.

För FFAB gäller: Utan Bromma ingen framtid. Visserligen finns utrymme för tillkommande start och landning på Arlanda, men tilldelningen av sämre slot-tider skulle betyda att det blir ointressant för flyg mellan Trollhättan och Stockholm. 

Hur gick det i kommunstyrelsen? Jo, bidraget beviljades. Ledamoten från MP och båda ledamöter från V deltog inte i beslutet.

Striden i Stockholm? Just nu strider man om följande: Brommas vänner hävdar att flygplatsens framtid ligger i ett avgörande hos riksdagen. Inte alls, säger regeringen, det är vi som äger frågan.

Nu kommer ett besked på onsdag, när riksdagen debatterar och beslutar om Trafikutskottets betänkande 2021/22:TU4 ”Det nationella basutbudet av flygplatser”.

S, V och MP har en gemensam reservation, Vänsterpartiets Jens Holm (som är trafikutskottets ordförande) också ett särskilt yttrande med klargörande formuleringar som t ex: ”Ett ökat digitalt arbete och satsningar på höghastighetståg kommer att minska behovet av flyg. Jag vill starkt framhålla att vi av klimatskäl behöver flyga mindre.”

Socialnämndens tunga ansvar – hur går vi vidare?

Socialnämndens sammanträde var på sätt och vis ett typiskt möte. En kompetent förvaltning berättade om verksamheten, det förekom inte några större omvälvande debatter innan de förtroendevalda till slut fattade några beslut som mest var av formell karaktär.

Men visst var det en intressant och lång dag. Som inte heller slutade med ordförandens klubbslag. För all den informationen som förmedlades behövde landa, begrundas enskilt och bearbetas tillsammans med partikamrater. Politik i allmänhet, kommunalpolitik i synnerhet måste ständigt utvecklas. Vänsterpartiet har framöver en viktig roll att fylla i att peka ut riktningen.

I nämndens månadsuppföljning har sedan början av året en ny post införts i nyckeltalens redovisning. “Vuxna – Våldsutsatta”. Vilket handlar om våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor. Det är viktigt att denna post införts även om önskvärt vore att den inte skulle behövas. Ett prioriterat område för oss i Vänsterpartiet att bevaka, synliggöra och arbeta för att rätt resurser och insatser finns på plats. 

Vi har sedan januari sett att det funnits ett behov över tid både vad gäller skyddat boende, inkomna anmälningar och stöd och behandlingsinsatser. I dagsläget samarbetar Vänersborg med Trollhättans kommun som har ett mer utvecklat arbete kring våldsutsatta kvinnor och våld i nära relation – genom sin socialtjänst och kvinnojour. Vi efterfrågade om socialnämndens ledamöter kunde få en redovisning kring hur samarbetet med Trollhättan i nuläget fungerar – och om det är tillräckligt? En behovsinventering och nulägesanalys för “Våldsutsatta Vuxna” vore angeläget. Förvaltningschefen var inte negativ till önskemålet och skulle samråda med ordförande.

Vilka frågor belystes mer i torsdags? Här tre av de viktigaste:

  • Behovsinventering gällande lokaler och boenden 2021-2032
  • Information om revidering av riktlinje för färdtjänst och riksfärdtjänst – beslut skall fattas 16 december.
  • Information – lägesrapportering från arbetsmarknadsenheten och försörjningsstöd

I Vänersborg fanns dels en Bostadsförsörjningsplan, som varje mandatperiod skulle förnyas och beslutas av kommunfullmäktige, dels en Boendeplan som vid behov uppdaterades genom ett beslut i socialnämnden. Fanns!

Nu gäller förändringen. När statliga Boverket och Länsstyrelsen sammanställer den årliga regionala bostadsmarknadsanalysen, så är som förut kommunens bostadsförsörjningsplan underlaget. Men socialnämndens boendeplan har nu kommit på rätt plats. Socialnämndens uppgift vid novembermötet är samma uppgift som har riktats till kommunens alla nämnder – gör en behovsinventering för tio år framåt. Dokumenten sammanställs centralt och leder fram till ett beslut i kommunfullmäktige kring en gemensam lokalförsörjningsplan.

Vänsterpartiet ville inte delta i beslut att godkänna socialnämnden behovsinventeringen och prioriteringen i lokalförsörjningsunderlaget, bland annat mot bakgrund av den otydlighet kring vägen framåt för kommunens akutlogi belägen på Kyrkängen. I behovsinventeringen beskrivs på samma sätt som Vänsterpartiets tidigare motion i nämnden ”Handlingsplan för arbete mot hemlöshet och för Bostad först” att akutlogin “utvecklats till att bli en mer permanent boendeform och ett flertal av de som nyttjar akutlogin har nu övernattat där stadigvarande i uppemot två-tre års tid…” “Vidare har också kunnat konstateras en allt större utsatthet hos de personer som nyttjar akutlogin” .

Socialförvaltningen har i flertalet år beskrivit att det finns ett påtagligt behov av att ordna fler ensamhushåll, för att kunna tillgodose en trygg och långsiktig boendesituation för individer som befinner sig hemlöshet i kombination med övrig problematik. Trots att ensamhushållen funnits med och beslutats om tidigare skjuts investeringarna gällande dessa fram vilket beskrivs får negativa konsekvenser på flera plan. Vi är tveksamma till om prioriteringen i lokalförsörjnings underlaget är tillräcklig för att möta upp behoven hos enskilda individer och förutsättningar för förvaltningen att skapa ett hållbart akutboende i det syfte det ska vara . 

Våra förtroendevalda från socialnämnden kommer tillsammans med partikamrater från andra nämnder att gå igenom alla inkomna inventeringar. Hur högt än behovet för den ena eller den andra tillkommande lokalen bedöms i den enskilda nämnden, så är det ändå nödvändigt att komma till en prioritering där vi har ett extra ansvar att vara en röst åt den som ingen har. Vilket också innebär begränsningar – kanske inte att stryka helt utan att placera lokaler längre ner i prioriteringen de kommande tio åren.  

Färdtjänsten – här ligger beslutet i socialnämnden, den reviderade riktlinjen beslutas 16 december i nämnden och gäller från årsskiftet. Här finns en hemläxa som heter duga. Två presentationer ger bakgrunden: Först informationen om vad riktlinjen behöver innehålla och hur den ska tas fram, och sedan en gedigen genomgång av vad färdtjänst och riksfärdtjänst egentligen är, hur den har vuxit fram, vad lagen säger och vilket utrymme kommunen har för egna beslut.  Knappa tre veckor innan beslutet skall fattas! 

Den skarpa kritik som förts fram kring nuvarande riktlinje från de som är i behov av färdtjänst har i underlagen inkommit genom remissinstanser. Samtliga utlåtande kommer vi få ta del av inför nästa sammanträde – men utöver det för Vänsterpartiet självklart en dialog med de grupper som är i behov av färdtjänst. Vi föredrar att lyssna och tala “med” berörda istället för “om”.

Arbetsmarknaden – en statlig uppgift? I takt med att arbetsförmedlingen avvecklas lokalt och i hela landet riktas förväntningar till socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet att lösa alla problem. Onsdagens beslut i riksdagen att rösta fram förslaget från M, SD och KD som ram för statens budget 2022 har inte underlättat. När arbetsmarknaden fungerar dåligt, stiger behovet att skydda individer och familjer genom att utbetala försörjningsstöd. Slagorden ”bidragslinje” kontra ”arbetslinje” upprepas ofta där borta på Helgeandsholmen, här hemma i socialnämnden är vi nästan förskonade från käbblet, om det inte vore för att en av ledamöterna återkommer till sitt mantra ”vad var det vi sade”. 

Socialnämndens ansvar och socialtjänstens vardag är ju att tillhandahålla det sociala skyddsnätet för invånare i Vänersborg. Den yttre ramen kommer från statens lagstiftning men lokalt sker avvägningar och prioriteringar. Här som överallt räcker inte resurserna till allt. 

Det är ett förtroende att representera Vänsterpartiet i socialnämnden, men det är också en uppgift som inte stannar vid att närvara vid ett möte en gång i månaden. 

Så mycket på gång – och så händer detta

Det byggs i Vänersborg, på många ställen. Många bostäder färdigställdes 2018, 2019, 2020, även i år – och ett flertal projekt är påbörjade och inflyttning kan ske 2022 och 2023. Men där är det inte stopp, det finns bygglov och ansökningar om bygglov även för åren därefter. 

Frågorna ställs vilka är de som ska bo där? Och det finns även berättelser om att flyttkarusellen inte fungerar lika smidigt som det fanns hopp om. Kan det bero på utbudet? Bostadsrätter eller hyresrätter? Sker byggandet i samklang med efterfrågan? Eller enklare uttryckt: Byggs och planeras tillräckligt många hyresrätter? 

Den frågan fick abrupt en helt annan vinkling i onsdags, klockan 16:00 på eftermiddagen. Talmannens klubba bekräftade att regeringens budgetproposition på många punkter fick gehör av riksdagen, men att partierna M, SD och KD hade fått igenom en större mängd ändringar, tillägg eller strykningar. 

Omröstningen om vem som ska vara statsminister kan göras om, flera gånger om så skulle behövas. Men rambeslutet för statens budget 2022 är taget, alla kommande beslut om fördelningen inom anslagsområden måste anpassas till ramen som nu gäller för nästa år.

Hyresrätter då? Det finns redan många kommentarer och det lär komma många synpunkter framöver.

fastighetsnytt 23 november: Inför budgetstriden  – branschen oroad över slopat investeringsstöd

Dagens Samhälle 23 november: Varningen – Nya Hyresrätter stoppas med M-budget

Dagens Industri 24 november: Debattartikel från Byggnads – Investeringsstödet för hyresrätter är avgörande för bostadsbyggandet

Sveriges Allmännytta  25 november: Beslut att slopa investeringsstödet fattat