Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Ta tillvara lediga stunder

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Prognosen skvallrar om mycket sol under påsk. Dags för längre promenader och cykelturer. Men det finns tid för annat också.

Ett tips: ”scocconomics” med Sandro Scocco.

Wikipedia: ”Scocco har varit LO-ekonom samt chefsekonom vid AMS. Han var även chefsekonom vid ITPS fram till dess nedläggning 2009 och 2014 blev han chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.[1] Han har också varit sakkunnig åt ministrar som Carl Tham, Mona Sahlin och Björn Rosengren.[2] Scocco medverkade tillsammans med Jenny Lindahl Persson i Arena Idés podcast Pengar och politik [3]och numera i podcasten Scocconomics [4]”

”Kort efter att Nooshi Dadgostar tog över som ny vänsterpartiledare tillträdde Scocco den 14 december 2020 en nyinrättad tjänst som Vänsterpartiets chefsekonom.[7][8]”

Alltså, podden ”scocconomics” .

Inget avsnitt under en timme, de flesta 75 minuter eller längre. Poddar kan man lyssna på, pausa, göra notiser, pausa en längre stund och avlyssna färdigt senare. 

Många korta notiser i etablerade medier resulterar i: ”Visst, läst – men inte förstått”. Kolla då om ”scocconomics” i något avsnitt har tagit upp just denna fråga som du går och brottas med. 

Vi bör ta tillvara resurser på rätt sätt. Vänsterpartiet bjuder alla på ”scocconomics”. 

Glad påsk!

Nu blir det svårt att hänga med

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Strandskyddet.

”Jag är bekymrad över partier som Vänsterpartiet men framför allt moderater och kristdemokrater som röstar emot sin egen politik bara för att knäppa Centerpartiet eller Socialdemokraterna på näsan” säger Annie Lööf i Ekots lördagsintervju.” Sveriges Radio, Nyheter

”Moderaterna yrkar avslag på regeringens förslag för att de anser att lättnaderna i strandskyddet är för få. Vänsterpartiet av precis motsatta skäl, strandskyddet luckras upp för mycket.” Aftonbladet: ”Lättnader i strandskyddet stoppas”

Alltså, Moderaterna och Vänsterpartiet gör gemensam sak? Moderaterna och Vänsterpartiet har samma politik? Eller ligger det i själva processen hur en proposition tas fram och hur ett avslag kan motiveras på helt olika sätt?

Socialdemokraterna förhandlade fram ”En ökad differentiering av strandskyddet” med Centerpartiet. Efter mycket ”om och men” tillstyrkte Miljöpartiet till slut kompromissen. Sedan dess har det hänt mycket, bl a annat har MP lämnat regeringen. S, C och MP känner dock ett ansvar att hålla fast vid kompromissen som förhandlades fram av tre av riksdagens åtta partier.

Riksdagens andra partier har skrivit motioner där det framgår hur man bedömer förslaget. Motionerna berättar också varför man landar på ett  avslagsyrkande. Och nu finns det två möjligheter att yttra sig om detta:

  • Man stannar vid att konstatera att det finns en majoritet för avslag, propositionens förslag leder inte till förändrad lagstiftning.
  • Man läser och begrundar vad som anförs varför flera partier  inte anser att detta förslag leder fram till den önskade förändringen, varför man istället begär att strandskyddsfrågan skall lösas på annat sätt.

Annie Lööf tolkar avslaget rakt ut som en konspiration.

Andra tar sig tid att läsa motiveringarna till varför man röstar för att avslå propositionen. 

Hur riksdagen  till slut kommer att rösta vet vi inte idag. Miljö- och jordbruksutskottet har ett antal sammanträden under april och maj innan ett betänkande går till trycket.

Frågan om strandskydd berör en mängd planer och beslut i Vänersborgs kommun. Därför är det med spänning vi följer den fortsatta behandlingen.

Fullmäktige nu på onsdag

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Kommunfullmäktige.

Onsdag 13 april möts kommunfullmäktige – en sista gång digitalt (?) – i maj sammanträder man i Huvudnässkolans aula.

När Vänsterpartiets förtroendevalda samlades i torsdags till ett gruppmöte, fanns denna dagordning. Alla handlingar har allmänheten tillgång till på kommunens digitala anslagstavla. Sedan brukar det tillkomma några ärenden i sista stund. 

För någon dag sedan berättade vi här på hemsidan att det var på tiden att ännu en gång ställa en interpellationsfråga kring avvecklingen av arbetsförmedlingen. Här är texten, ett skriftligt svar från kommunstyrelsens ordförande kommer senast på tisdag.

(I  Svenska Dagbladet publicerades idag ett debattinlägg som belyser ytterligare en sida i den pågående omorganisationen som hittills inte har beaktats: ”Fel att montera ned – AF är en del av försvaret”.)

Vänsterpartiet riktar också en interpellationsfråga till byggnadsnämndens ordförande: ”Om byggnation i Sikhall”.

På gruppmötet enades våra förtroendevalda om texten till en motion:  ”Landsbygdsutvecklare”. Motionen tas emot på onsdag, men någon behandling och något beslut är väl inte att vänta i år.

Det finns en rad andra ärenden där våra förtroendevalda kommer att begära ordet. Den som önskar kan följa fullmäktige på webb-tv eller se hela mötet eller delar därav i efterhand.

Och så blev beslutet …

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Gymnasieskolan.

(Vi följer upp gårdagens inlägg på hemsidan.)

Nu återinför vi grundläggande högskolebehörighet på gymnasiets yrkesprogram, så att fler ska välja dem. Både företagen och välfärden behöver fler duktiga yrkesarbetare. Då får inte dörren att plugga vidare vara stängd.
Det har Vänsterpartiet krävt länge – i dag röstar riksdagen ja.
Yrkesprogram ska ge behörighet till högre studier (UbU22)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.

För många arbetsgivare är det i dag svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Riksdagen anser att yrkesprogrammen behöver bli mer attraktiva så att fler elever väljer sådana utbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften är att yrkesutbildningen ger högskolebehörighet. Den som väljer ett yrkesprogram ska vara helt säker på att man efter utbildningen ska kunna ha både de yrkeskunskaper som arbetsgivaren efterfrågar och grundläggande högskolebehörighet. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid.

Det ska vara möjligt för eleverna att välja bort grundläggande högskolebehörighet.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.

Här kan du läsa Vänsterpartiets skolmotion ”En demokratisk och jämlik skola” 

Här länken till debatten i riksdagen idag.

Tankar om gymnasieskolan

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Gymnasieskolan.

Kommunala gymnasieskolor i Trollhättan och Vänersborg bedriver sedan 2013 utbildningen gemensamt under ledning av direktionen för Kunskapsförbundet Väst. Det vore fel att påstå att den politiska ledningen i de två medlemskommunerna till fullo visar förståelse för förbundets arbete och behov av resurser för att utvecklas.

Inte mindre än sex friskolor erbjuder utbildning, fem i Trollhättan och en i Vänersborg. Det finns ett stort överutbud av platser varje år. Det låter bra vid första tanken -tänk, alla elever från årskurs 9 har ett helt fritt val, det finns plats överallt för alla. Men så är det inte.

Vilka elever söker från vilka grundskolor till vilka gymnasieskolor? Vilka program attraherar vilka ungdomar – och deras föräldrar? År efter år syns en växande trend till att gå helt skilda vägar, segregation är det rätta ordet. 

Kommunala skolor har som uppgift att erbjuda utbildning på helst samtliga nationella program – högskoleförberedande och yrkesutbildningsprogram. Därtill finns stora grupper av elever från grundskolan som inte har behörighet att söka till nationella program. För dessa ordnas utbildning på introduktionsprogram. Därutöver tillkommer kravet att ordna särgymnasiet.

Friskolor väljer vilka få program de vill ägna sig åt. För det mesta är det högskoleförberedande program som samlar elever med goda studievanor och förutsättningar att utan större insatser av individuellt stöd klarar en examen på tre år. 

Men det finns ytterligare något som gör uppdraget för  Kunskapsförbundet besvärligt. Näringslivet, båda arbetsgivarsidan och de fackliga organisationerna, oroas över att det inte finns tillräckligt många ungdomar som utbildar sig för yrken där rekryteringsbehoven bara blir större och större.

I tidningen Expressen finns idag en debattartikel av Elsa Alm, utredningssekreterare LO: ”Yrkesprogrammen har slaktats i marknadsskolan”. Ett inlägg i skoldebatten värd att läsas.

I morgon debatterar och beslutar riksdagen om förslagen i utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU22: ”Ökade möjligheter till grundläggande behörighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram”. 

I sammanfattningen sägs bl a: ”Förslagen innebär att alla
nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. För att det ska vara möjligt utan att minska
yrkesförberedelsen ska också programmens omfattning utökas, vad gäller både gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid.”

Det kan vara intressant att följa debatten, talare från samtliga åtta partier har anmält sig, även statsrådet Lina Axelsson Kihlblom deltar. Läser man betänkandet, så finns reservationer endast från SD, L och MP, och särskilda yttranden från V och SD. 

”Här hemma” i Kunskapsförbundets direktion är det sällan att någon ledamot hänvisar till det egna partiets avvikande uppfattning.

Som avslutning återges här yttrandet som Daniel Riazat, Vänsterpartiet, tillfogade i betänkandet: ”Tidigare gick ungefär hälften av eleverna i gymnasieskolan på ett yrkesförberedande program. Sedan den nya gymnasieskolan (GY 2011) infördes går nu bara knappt en tredjedel på ett yrkesprogram. I den första ansökningen till den nya gymnasieskolan hade andelen sökande till yrkesprogrammen minskat med nästan 10 procent och minskningen har fortsatt år efter år. En betydelsefull del av förändringen av yrkesprogrammen var att de inte längre gav grundläggande högskolebehörighet utan att eleverna
aktivt valde att lägga till de berörda ämnena. Utifrån den sociala struktur som råder på de olika nationella programmen var det lätt att konstatera att den sociala snedrekryteringen skulle öka på högskolan med den nya
gymnasieskolan. Men en majoritet av riksdagens partier valde trots detta att hålla fast vid det nya systemet.

Alla nationella gymnasieprogram ska ge grundläggande behörighet till högskolan. Den ålderdomliga föreställning som motiverat skillnader mellan teoretiska och praktiska yrken gäller inte i dagens och framtidens samhälle.
God språkförmåga och språkförståelse är viktigt för alla medborgare i livet som samhällsmedborgare och i arbetslivet. För flera av de yrkesförberedande programmen finns det dessutom en naturlig fortsättning i form av utbildningar på högskolan, bl.a. inom vård och omsorg samt olika tekniska utbildningar. Möjligheten att läsa vidare på högskola ska också vara en möjlighet för alla under hela livet. Möjligheten behöver inte utnyttjas av alla, men dörren bör hållas öppen oavsett det val av gymnasieprogram som någon har gjort under tonåren.

Regeringen lägger nu fram ett kompromissförslag som innebär att samtliga elever garanteras högskolebehörighet även på de yrkesförberedande programmen, med möjlighet att välja bort det. Detta är en kompromiss som jag står bakom.”

7 från S och 8 från C

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Arbetsförmedlingen.

”Eva Nordmark utnämndes till arbetsmarknadsminister i september 2019 och fick då ansvar för bland annat omorganisationen av arbetsförmedlingen och reformering av arbetsrätten som båda var en del av Januariöverenskommelsen.  Turerna kring arbetsrätten ledde till att Vänsterpartiet, tillsammans med bland annat Moderaterna, hotade med misstroendevotum.”

Så långt citatet från Wikipedia. 

”Omorganisationen av arbetsförmedlingen” – å ena sidan Martin Ådahl, C, och Eva Nordmark, S. Å andra sidan Ali Esbati, Vänsterpartiets ledamot i arbetsmarknadsutskottet, som talade om avvecklingen av arbetsförmedlingen. Otaliga debatter i riksdagen visade på helt olika uppfattningar.

Både Martin Ådahl och Ali Esbati har lämnat det direkta ansvaret för arbetsmarknadspolitiska frågor, båda är nu respektive partis ledamot i riksdagens finansutskott.

Januariöverenskommelsen har fallit, den finns inte längre. Eva Nordmark är fortfarande arbetsmarknadsminister, nu i regeringen Andersson. Eva Nordmark håller fast vid det som sades på punkt 18 i januariöverenskommelsen: 

18. Arbetsförmedlingen reformeras i grunden. Staten har genom Arbetsförmedlingen myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men ett nytt system baserat på
LOV ska utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben. Arbetsförmedlingen kommer att finnas kvar som statlig myndighet, men vara fokuserad på myndighetsansvar i form av kontroll av arbetssökande och av fristående aktörer, arbetsmarknadspolitisk bedömning, digital infrastruktur och
statistik och analys. Ersättningen till aktörerna ska i huvudsak utgå från hur väl de lyckas med att få individer i varaktig sysselsättning, givet behoven hos den arbetslöse. För att säkerställa kvaliteten ska antalet fristående aktörer begränsas, genom att de ska kontrolleras, rangordnas och certifieras och möjligheterna att välja bort besvärliga fall förhindras. Insatser för personer med funktionsnedsättning berörs ej av denna omläggning. Arbetsmarknadsutbildningar som brister i effektivitet bör avvecklas, medan de som fyller en strategisk funktion
på arbetsmarknaden ska finnas kvar. Nystartsjobb ska finnas kvar. Extratjänster och introduktionsjobb ska riktas mot de längst från arbetsmarknaden och ha samhällsekonomiskt rimliga volymer. Krav ska ställas på ett fungerande samråd mellan Arbetsförmedlingen och parterna så att dessa arbetsplatsförlagda insatser
förbättrar förutsättningarna till varaktig etablering på arbetsmarknaden
(Förändringen av Arbetsförmedlingen ska vara fullt genomförd under 2021).

I Vänersborg har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson, S, och socialnämndens ordförande Dan Nyberg, S, svarat på tre interpellationsfrågor från Vänsterpartiet. 

2019-04-03: Hur påverkas socialnämndens verksamhet?

2020-11-16: Vad är kvar av Arbetsförmedlingen i Vänersborg?

2021-03-11: Arbete, arbetsmarknad, arbetsförmedling, arbetslöshet

Av svaren framkommer att ledande socialdemokratiska lokalpolitiker har uttalat sig i bekymrade ordalag över det som sker. Men hur har detta hörts i departementet däruppe i Stockholm?

Frågan är berättigad. Inte mindre än 15 ledande politiker i Dalarna, samtliga i sin roll som kommunstyrelsens ordförande, 7 socialdemokrater och 8 centerpartister, har för någon dag sedan undertecknat en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet:  ”Arbetsförmedlingen har lämnat walkover”.

Man skriver: ”Resultatet blev ett helt annat. För när AF försvann från flera orter avslutades det operativa samarbetet på individnivå som hade varit under många år. Den så viktiga lokala kännedomen om både arbets­sökande och näringsliv försvann därmed. Allra värst blev det för de personer som står längst ifrån arbets­marknaden.”

”Vi dalakommuner har vid flera tillfällen lyft vår oro över Arbets­förmedlingens minskade lokala närvaro och minskade insatser till långtids­arbetslösa. Nu ser vi tyvärr tydligt konsekvenserna av Arbets­förmedlingens förändringar. Vi ser Arbets­förmedlingens avsaknad av lokal närvaro i de kommuner som tappade AF-kontoren. Vi ser ett stort behov av lokal närvaro för att hjälpa de individer som har störst behov till rätt insats.”

”Vi önskar en tydlig styrning av AF kring möjligheterna för kommunerna att göra överens­kommelser kring hur vi kan samverka kring de arbets­sökande som står längst ifrån arbets­marknaden. En lokal närvaro där AF tar ett rejält ansvar för dem som står allra längst ifrån arbets­marknaden.

Vi i dalakommunerna skulle kunna göra detta mycket bättre, om vi får de ekonomiska resurserna. Vi har den lokala kännedomen och vi har receptet. Vi är redo!”

Det är egentligen rätt tidpunkt att på nytt ställa en interpellationsfråga i kommunfullmäktige – vid nästa sammanträde 13 april. Hur är läget i Vänersborg? Har vi anledning att säga ifrån? Om ja – vem gör det och på vilket sätt?

Avskaffa karensavdraget för gott

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

1 april återinförs karensavdraget trots att det spär på orättvisor och ekonomiska skillnader i arbetslivet, och det är främst de som jobbar inom välfärdens yrken som drabbas. Det är hög tid att karensavdraget tas bort för gott. 

Ingressen i tidningen Flamman talar klarspråk – men så var det där med 1 april ?!?

Källkritiskt tänkande kräver att kolla fakta – här en aktuell sida från Försäkringskassan. Här kan man läsa:

”Från och med 1 april 2022 upphör de tillfälliga ersättningarna och åtgärderna som infördes under pandemin.

Det gäller:

  • Ersättning för karens
  • Ersättning för riskgrupper
  • Ersättning för personer som avstår från arbete för att inte smitta närstående som tillhör en riskgrupp
  • Ersättning för vab vid skolstängning på grund av covid-19
  • Ersättning till föräldrar till barn som varit allvarligt sjuka.”

Inlägget i tidningen Flamman är skriven av Clara Lindbom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad. 

”Alla vet att en barnskötare, barnmorska eller busschaufför inte kan jobba hemifrån så fort de får en lätt förkylning. Det är en förmån som många tjänstemän dock har. Speciellt efter pandemin är möjligheten, för vissa yrkesgrupper, att jobba hemma nu regel snarare än undantag. Men buss kan man inte köra hemifrån och att förlösa barn på distans är inte heller en möjlighet.   

Självklart borde det vara så att om man är sjuk så ska man vara hemma med sjuklön, oavsett vad man jobbar med. Men just inom välfärdsyrken är det många som känner sig tvingade att gå till jobbet trots sjukdom. Antingen för att man inte har råd med avdraget på lönen eller för att man vet att det blir tufft för kollegorna att täcka upp om man är borta.”

”Vi i Vänsterpartiet vill ha ett samhälle med en stark välfärd som tar hand om oss alla. Att avskaffa karensavdraget borde vara lika självklart som att man inte går till jobbet med lätt feber. Vi vill se ett samhälle man kan lita på, som skapar trygghet och som garanterar att vi kan vara sjuka oavsett vår ekonomiska situation.”

Clara Lindbom avslutar med: ”Avskaffa karensavdraget för gott!”

Vänsterpartiets besked i bostadsfrågan

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Bostadspolitik.

Inför höstens val kommer tidningen Byggvärlden att bjuda in samtliga riksdagspartier att bidra med debattartiklar. Här är det Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson Momodou Malcolm Jallow som skriver ”Sverige behöver en rättvisare bostadsmarknad”.

Det är delvis svidande kritik som framkommer: ”Vi menar att det är helt orimligt att bostaden i så hög grad som idag behandlas utifrån en finansiell aspekt. Det måste vara möjligt att hitta regelverk och rättvisa villkor som bättre återspeglar bostaden som en mänsklig rättighet och inte bara ett objekt på en marknad. Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för Sveriges bostadsförsörjningen, men riksdag och regering måste bistå med nödvändiga verktyg om förändring ska bli verklighet.”

Momodou Malcolm Jallow beskriver skillnaden som gäller för olika boendeformer: ”Hyresrätten har under allt för lång tid satts på undantag av politiken. Samtidigt gynnas de ägda upplåtelseformerna allt mer av statliga privilegier. De som redan har mycket, får mer. De som har ingenting – får ingenting.”

En sammanfattning på nio punkter avslutar debattinlägget i tidningen Byggvärlden:

Vänsterpartiet vill:

  • Omgående sätta stopp för försäljningar av allmännyttiga kommunala bostäder.
  • Skapa ett starkt regelverk mot den pågående finansialiseringen av hyresfastigheter.
  • Inför rättvisare finansiella förutsättningar genom skattefria underhållsfonder för hyresfastigheter.
  • Utreda möjligheten att momsbelägga bostadshyror så att avdrag kan göras vid renoveringar.
  • Utreda frågan om att slopa fastighetsavgiften för hyresfastigheter.
  • Återinföra investeringsstöden för nybyggnation av hyresrätter med rimliga hyror.
  • Återinför stödet för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus.
  • Påbörja nedtrappningen av räntebidragen.
  • Avveckla ROT-bidragen.

Bakgrundsmaterial gör skillnad

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade, Vänsterpartiet Vänersborg.

Våra förtroendevalda sitter i diverse nämnder och styrelser och i fullmäktige. Det finns stora skillnader. I första hand: Olika delar av den kommunala verksamheten hör hemma i olika nämnder. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret. 

Den andra stora skillnaden är mängden av handlingar som förväntas vara inlästa till sammanträdet. Här kan det finnas så lite som ett tjugotal sidor eller uppemot tusen sidor eller fler. 

Den tredje skillnaden är möteskulturen, något som är typiskt för en nämnd kan hanteras på väsentligt annorlunda sätt i en annan nämnd. 

Och om man så vill, den fjärde skillnaden är nog ordförandens sätt att leda arbetet. Det finns enskilda ordförande som tar halva mötestiden i anspråk för egna anföranden, genomgångar, sammanfattningar och otaliga kommentarer på andra ledamöters korta inlägg. Medan andra föredömligt håller sig till regeln att varje ledamot ska få den tid hen behöver och att ingen demonstrativt ska visa upp en rangordning mellan presidiet och vanliga ledamöter. 

Därutöver skiljer sig olika förtroendevalda åt på ytterligare en punkt. Somliga antingen hinner inte eller vill helt enkelt inte ta del av mer än just det underlag som läggs fram till varje beslutspunkt på ärendelistan. Andra däremot vill skaffa sig en överblick, ta del av annat material som hänger samman med den aktuella frågan.

Här några exempel på vad som kan vara bakgrundsmaterial för att kunna fatta välgrundade beslut. 

Kommunfullmäktige var enhälligt när motionen om ”Bostad först” fick bifall i september 2021. Det var kommunstyrelsen som fick uppdraget att ta fram en lösning i enlighet med motionens yrkande ”… att utreda möjligheten att införa Bostad Först som norm i kommunens hemlöshetsarbete”. Våra ledamöter i kommunstyrelsen (och i socialnämnden) har uppmärksammat att det i veckan kom en utredning med titeln ”Sänk tröskeln till en god bostad” (SOU 2022:14). Här berättas om hinder och möjligheter, om samspelet mellan statligt ansvar och finansiering och kommunernas utrymme att ta fram godtagbara lösningar för utsatta grupper.

Ett annat exempel från socialnämnden. Varje månad rapporteras en större mängd nyckeltal som belyser läget och trender i olika verksamheter. I stort sett under hela pandemitiden har äldre invånares efterfrågan på plats i särskilda boenden eller på ett biståndsbeslut i form av hemtjänst varit under den normala nivån. Riskbedömningen för befarad smittspridning har varit orsaken. I veckan kom Socialstyrelsens rapport ”Vård och omsorg för äldre – lägesrapport 2022”. Nu vänder det igen. Den här rapporten gör det möjligt att förstå vad som är på gång, vilka utmaningar som socialtjänsten även i Vänersborg måste räkna med. Finns det förståelse för socialnämndens behov hos budgetberedningen?

Då passar det bra med en tredje rapport, också den kom i dagarna.  Den fackliga organisationen Vision publicerade: ”Ska vi hålla budget eller följa lagen?” Bra att känna till, bra att ha läst – samtliga nämnder och budgetberedningen förbereder det stora beslut som kommer i juni, Mål- och resursplanen 2023.

700 miljarder i investeringar för klimatet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Klimatpolitik.

Klimatet kan inte vänta, och samhället måste gå före och visa vägen genom kollektiva lösningar. Därför kräver Vänsterpartiet nu ett tioårigt moratorium för det finanspolitiska ramverket, vilket frigör 700 miljarder till investeringar för omställning av transporter, elproduktion och bostäder.

Vi befinner oss i ett akut klimatnödläge. Flera tunga aktörer, däribland Klimatpolitiska rådet, har pekat på att omställningspolitiken måste accelereras. Att inte agera i klimatfrågan är förenat med stora risker och enorma kostnader i framtiden. Varje dags dröjsmål ökar den skuld som framtida generationer måste bära, och lägger ännu större investeringskrav på deras axlar. Vi måste alltså sjösätta omfattande investeringar så snart som möjligt – för att nå våra klimatmål och för att undvika en situation där klimatkrisen orsakar skador som inte går att reparera.

Därför föreslår Vänsterpartiet nu ett historiskt omfattande investeringsprogram för klimatet på 700 miljarder kronor. Investeringsprogrammet fokuserar på tre viktiga områden för klimatomställningen – infrastruktur, elöverföringskapacitet och elproduktion samt bostadsbeståndet. Med Vänsterpartiets förslag skulle Sverige ta rejäla kliv mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.

För att finansiera klimatomställningsprogrammet föreslår Vänsterpartiet ett 10-årigt moratorium för dagens överskottsmål i den offentliga budgeten, med start år 2023. Istället ska detta ersättas med ett underskottsmål på -1 procent av BNP. Detta kommer inte att äventyra de offentliga finanserna. I budgetpropositionen för 2022 beräknas den offentliga bruttoskulden till 35,4 procent och sjunker till 31,1 procent 2024. Med det underskottsmål vi föreslår skulle den offentliga bruttoskulden landa på omkring 39 procent av BNP år 2032. Det skulle fortfarande innebära en av de lägsta skuldnivåerna inom EU.

Detta alltså oräknat de positiva ekonomiska effekter som ett investeringspaket av den här omfattningen skulle medföra, som inte minst skulle innebära ett stort antal nya arbetstillfällen.

Vänsterpartiet är inne i en process att delvis lägga om den ekonomiska politiken. Omfattande investeringar i klimatomställningen är en bärande del av den omläggningen. De huvudsakliga argumenten för Vänsterpartiets förslag är dock inte statsfinansiella. Vi behöver en offensiv klimatpolitik som samtidigt är effektiv och socialt rättvis. Därför behöver vi genom gemensamma ansträngningar styra bort från fossila transporter, klimatnegativ produktion och konsumtion.

Ett så omfattande investeringsprogram som Vänsterpartiet föreslår kommer naturligtvis att innebära utmaningar för statsförvaltningen. Därför vill Vänsterpartiet att en omställningsminister ska ges i uppdrag att samordna, prioritera och bevaka klimatomställningen. Till sitt förfogande bör denne få en nyinrättad klimatinvesteringsmyndighet som bistår i arbetet med att prioritera, utreda och bevaka omställningen.

Läs Nooshi Dadgostar och Ali Esbati om förslagen på DN Debatt.

Se pressträffen med Ali Esbati och Åsa-Pia Järliden Bergström.