Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

En sådan dag, Ulla Andersson

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Ulla Andersson.

Arbetsdagen i Stockholm avslutades med att vara ”lärare”, handledare, inspiratör för flera hundra partimedlemmar från hela landet som hade följt inbjudan till en digital första träff i ”Förhandlingskolan”.  

Att söka samtalet med andra är för Vänsterpartiets fritidspolitiker en förutsättning för att komma någon vart. Att lyssna på andra, att få andra att lyssna, att identifiera frågorna och hitta gemensamma utgångspunkter för att ta fram ett bra svar – det är grundläggande förutsättningar för förhandlingar.

Ulla Andersson har samlat erfarenhet som förhandlare. En gång i tiden som kommunalråd i Gävle, de sista sexton år i riksdagen, därav många år som partiets ekonomisk-politiska talesperson och som ledamot i finansutskottet. 

”Förhandlingsskolan” fortsätter, men vilken start alla deltagare upplevde. 

Igår var det också Ulla Anderssons sista anförande från talarstolen i riksdagens kammare. Ali Esbati, Ullas efterträdare, hade skrivit manuskriptet till huvudanförandet, Ulla fyllde på. 

Allt med anledning av debatten kring finansutskottets två betänkanden om ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken” och ”Vårändringsbudgeten”.  I det senare fanns beslutsförslaget kring högre pensioner – turbulensen och det kontroversiella icke-beslutet har beskrivits på många håll. 

Båda Ali Esbati och Ulla Andersson fick skriva om sina texter sent på kvällen dagen innan. Det gällde nog för alla som deltog i debatten. 

På riksdagens webb-TV kan man i efterhand se hela debatten. Då uppfattar man vem som lyckades bara ”så där” med kvällsarbetet. På samma hemsida finns även länken till snabbprotokollet.

När Ulla Andersson nu lämnar riksdagen, så väntar nya uppgifter i regionalpolitiken.  Ulla passar alltid på att vara ”konkret”, hennes exempel blir begripliga, är kvar hos åhöraren – och nästan aldrig någon i debatten som sätter frågetecken bakom Ullas sätt att illustrera:

”Det är sorgligt att det var viktigare att avskaffa värnskatten för dem med 59 000 kronor eller mer i månaden än att satsa på välfärdens anställda. Vet ni att kostnaden för avskaffad värnskatt motsvarade en lönehöjning med cirka 4 000 kronor i månaden för alla heltidsanställda undersköterskor? Det hade ju varit betydligt bättre. Men driver man högerpolitik, oavsett partitillhörighet, gynnas alltid de bäst ställda, och undersköterskorna i äldreomsorgen får fortsätta stressa, ha låga löner, för få arbetskamrater. Detsamma gäller inom vården.”

Och här ett kort citat från ett mycket långt anförande av Ali Esbati:

”Hade garantipensionen följt den allmänna löneutvecklingen så hade vi behövt höja den med runt 3 000 kronor i månaden. Så mycket har vår grundpension urholkats och släpat efter. Nu ska denna riksdag före sommaren ta ställning till inte om pensionen ska höjas utan med hur mycket den ska höjas. Det är en framgång för Vänsterpartiet som jag är stolt över.

Herr talman! Efter att förslaget drevs igenom av Vänsterpartiet blev det också fart på det högerkonservativa blocket. Det har varit trevligt att se. Det är förstås en politisk framgång för oss och därmed för de flesta pensionärer i Sverige när det blir svårt för alla partier att helt avvisa behovet av stärkta pensioner.

Det är också lite ovant men uppfriskande när dessa partier kan prata om någonting annat är framfantiserade kulturkonflikter eller nya sätt att peka ut, hetsa mot och göra livet surare för de många svenskar som har sin bakgrund i andra länder.”

Garantipension – riksdagen röstar på onsdag

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Garantipensionen.

Största höjningen av garantipensionen någonsin!
Vi har arbetat hårt för att få till en kompromiss om pensionerna som kan vinna majoritet. Även den höjning som högern har lagt fram innebär ett framsteg som vi är stolta över. Det hade inte hänt om inte vi fått igenom den första överenskommelsen med S och Mp i november.
Men högerns förslag är bara hälften av det vi föreslagit, och det är alldeles för lite.
Nu är vi överens om ett kompromissförslag som går till pensionsgruppen som ger en höjning på 1000 kronor av garantipensionen. Vi ville från början ha en höjning av själva garantipensionen, så detta är vi väldigt glada över.
Innan november sa alla att det var omöjligt att röra pensionssystemet. Det hade inte hänt om inte vi tagit steget. Idag är jag så glad över att vi nu går fram med en rejäl höjning för alla garantipensionärer.
Ett välfärdsland kan inte ha så här låga pensioner. Det är dags att vända utvecklingen och ta tillbaka kontrollen över välfärden.
 

Trygghet på arbetsmarknaden?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Arbetsmarknad.

”Som Vänsterpartiets ledamot Ciczie Weidby helt korrekt påpekade här tidigare gick Socialdemokraterna 2018 till val på löftet att aldrig någonsin, som de uttryckte det, medverka till exakt just det som de nu själva föreslår.” 

Mats Green, M, brukar inte vara den som backar upp Vänsterpartiets ledamot. Och den här gången gjorde han det egentligen inte heller. Han behövde bara ta en sväng för att komma fram till sin poäng:  ”Vi är positiva till förslagen i propositionen och anser att det är viktigt att de nya omställningsmöjligheterna genomförs ändamålsenligt och kostnadseffektivt för att öka flexibiliteten och omställningsförmågan på den svenska arbetsmarknaden.”

Med andra ord, Mats Green klagar över att S marknadsför arbetsmarknadspolitiska förändringar som har funnits under lång tid på moderaternas önskelista. 

Flexibiliteten var ordet – det hela gällde debatten och besluten kring Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2021/2022:AU12 med rubriken ”Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden”.

Det tog lite mer än tre år innan allt var i hamn. Socialdemokraterna lät Centerpartiet diktera texten kring en förändring av LAS – lagen om anställningsskydd. Det skedde i  januariöverenskommelsen, i januari 2019. Visserligen sprack överenskommelsen och gäller inte längre, men det rullade på. 

Vid omröstningen i onsdags ställdes tre gånger utskottets förslag mot Vänsterpartiets reservationer – samtliga slutade med röstsiffrorna 276 mot 22. 

Den som vill veta hur det gick till när det ”som aldrig någonsin” skulle ske ändå segrade med bred marginal, kan ta del av debatten på riksdagens hemsida, där finns länken till webb-TV och där länken till snabbprotokollet.

Vilken besvikelse

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i EU-parlamentet.

Här hemma är vi många, kring 100 medlemmar, en ansenlig skara rätt så aktiva. Vi har ett bra samarbete  med lokalföreningar runtom, även kontakten med Vänsterpartiets företrädare i Västra Götalandsregionen fungerar bra.

Våra riksdagsledamöter är rätt så upptagna, men tack vare kansliet finns det alltid tillgång till den information vi efterlyser. Inte sällan visar sig lokalföreningens feedback ”uppåt” värdefull för någon av Vänsterpartiets 27 riksdagsledamöter.

Och så var det Bryssel. Inte mindre än 705 folkvalda parlamentariker från 27 länder. Från Sverige är det 21 ledamöter. Av alla dessa är det Malin Björk som ensam representerar Vänsterpartiet i Bryssel. 

Utvecklingen av den digitala tekniken har gjort det möjligt för oss att följa henne och ta del av allt som hon har åtagit sig att påverka i detta jättestora parlament. Det har varit framgångar men också en rad besvikelser under åren sedan 2014 när hon valdes in.

Igår var Malin Björk bedrövad – ta del av hennes rapport:

”Idag skulle Europaparlamentet rösta om EU:s stora klimatpaket, Fit for 55. Paketet omfattar bland annat en utvidgning av utsläppshandelssystemet (ETS), inrättandet av klimattullar och inrättandet av en social klimatfond.
Men istället för att vi idag tog viktiga steg mot att nå Parisavtalet så sänkte högern allt det arbete vi gjort i utskottet. Jag är så besviken.
Vad som i praktiken hände var att den europeiska högern i partigruppen EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, valde att gå samman med extremhögern och delvis med Liberalerna och tillsammans urvattna en rad viktiga klimatmål som majoriteten i EU-parlamentets miljöutskott kommit överens om. Utsläppsmålet vattnades ur och den fria tilldelningen av utsläppsrätter förlängdes.
Det gjorde att slutförslaget till beslut om utsläppshandeln, ETS, blev så dåligt att vänstern, de gröna och socialdemokraterna röstade nej till det. Därmed hade det inte längre majoritet, och hela förslaget föll.
Förslaget, som tagit åtskilliga månader att ta fram, skickas nu tillbaka till miljöutskottet för nya förhandlingar. Omröstningen om klimattullarna sköts därmed också upp. 
För mig står det nu klart att vi inte kan lita på högern och liberalerna när det blir skarpt läge om klimatet. Löftena till väljarna har brutits.
Men nu får vi ta nya tag i miljöutskottet och skärpa utsläppshandelssystemet en gång för alla!”

Hur kommer vi vidare?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i MRP 2023.

TTELA:s utfrågning av lokalpolitiker under Aqua Blå gav ingen fingervisning om hur Vänersborg går vidare efter valdagen i september. Sedan 2010 har det inte funnits en kommunledning som förfogar över egen majoritet i kommunfullmäktige.  Om det kommer att ändras efter valdagen 11 september känns ovisst. Det enda man ser är att några av kommunens nio partier börjar förstå att det inte är säkert att man finns kvar överhuvudtaget.

Kommer budgetbeslutet denna månad att ge svar? Onsdag 8 juni behandlar kommunstyrelsen förslaget till ”Mål- och resursplan 2023”. I kommunfullmäktige 22 juni avgörs sedan vad som skall gälla nästa år.

På bordet finns ett förslag som formellt betecknas som ”förslaget från kommunstyrelsens ordförande”. Bakom ordföranden Benny Augustsson, S, står 14 ledamöter från S, 4 från C och 2 från MP, Inte fler än 20 av 51 alltså!

Därutöver finns ett förslag från M och L, ett från SD, ett från KD och ett till från V. Det är ingen djärv gissning att följande sker  såväl i kommunstyrelsen som två veckor senare i fullmäktige: Alla håller sig till sitt eget yrkande, inga kompromisser är att förvänta sig. 

Flera omröstningar leder fram till en slutomröstning. Först röstas förslaget från KD bort, därefter Vänsterpartiets förslag, sedan förslaget från SD och i slutomröstningen vinner S+C+MP över M+L med 20 mot 12 röster medan 19 ledamöter avstår.

Det är inget konstigt att beslutet får svagt stöd. Under ett valår finns nämligen möjlighet att så sent som i november fatta ett nytt budgetbeslut. Då borde en rad  stora besvärande frågor ha fått svar.

  • Har den växande inflationen stannat av?
  • Vet vi hur samtalen kring löneutvecklingen landar?
  • Har vi grepp om kommunens pensionsåtaganden?
  • En ny regering, en förändrat riksdag – vilket stöd kan regioner och kommuner räknar med?

Kostnadssidan och intäktssidan påverkas av ovanstående. Inte bara med någon decimal bakom kommat, utan det handlar om ett helt annat underlag än det som nu finns när partierna lämnar över sina budgetyrkanden för avgörande i juni.

Här länken till Vänsterpartiets yrkande.

Samtliga handlingar inför kommunstyrelsen på onsdag finns att ladda ner på kommunens anslagstavla under fliken ”kallelser – kommunstyrelsen”.

Aqua Blå, fin insats och vilken avslutning

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Aqua Blå.

I solgasset blev det en aning ansträngande. Och alla dessa höga ljud! Men vilken insats våra partikamrater gjorde under dagarna tre. Ingen glömd, men det måste sägas: Eldbjörg, Robert och Thomas, hur hade det gått utan er?

TTELA:s politikerpanel samlade representanter från åtta av kommunens nio partier. En timmes utfrågning och debatt, kan ses i efterhand. Tänk, allt som sades kan ses i efterhand. Med endast tre månader kvar till valdagen. Alla löften som kom, många spontana uttalanden som gjordes. Kan det vara så att några herrar i efterhand  ångrar att för lite tid ägnades åt att förbereda sig för debatten?

En strålande debut kan noteras. Det var första gången som Vänsterpartiets medlemsmöte nominerade Ida Hildingsson att företräda oss. Ingen tvivel, det kommer fler tillfällen.

Aqua Blå ÄR en riktig höjdpunkt i Vänersborg, tack alla som bidrog. 

P.S.: TTELA har en längre text på sin hemsida som sammanfattar debatten.

 

Blå? Röd? Vi kan väl snacka om saken

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Aqua Blå.

Allvarligt talat, var färg har sin plats. Är det Aqua Blå så är det Aqua Blå (äntligen igen!).

Men vi har alltid funnits med, vi har varit den där rätta röda pricken, mitt i Festivalområdet. Vänsterpartiets lokala företrädare är också på plats i år, du hittar oss …

Valet är ditt:

  • Vill du fråga oss något, så kommer vi inte vara svaret skyldig
  • Vill du veta hur vi skött oss under mandatperioden sedan 2018, så kan vi berätta
  • Är du nyfiken på vilka förväntningar vi har för de kommande fyra åren, då kan det bli ett längre samtal

Eller vill du bara säga hej och kolla lite på nära håll vilka vi är?

Vi finns på plats fredag – lördag – söndag, du hittar det röda tältet på Aqua Blå !

Ännu en utredning blir beskedet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Friskolor.

Debatten ordnas kommande tisdag, beslutet fattas först på onsdag. Men när ett betänkande har fått trycklov, då vet man hur riksdagens beslut kommer att se ut.

Utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU32 ”Ökad likvärdighet för skolhuvudmän” handlar i grunden om ”friskolorna”. Det går ju inte en dag utan att ännu en debattartikel belyser hur svårt det har blivit att argumentera ”det är bra som det är, inget behöver ändras”. 

Men flera partier vill inte erkänna detta, vill helst inte ha frågan aktuell under valrörelsen. Därför sker nu följande: Utskottets majoritet avslår regeringens proposition, den tilltänkta förändringen av skollagen blir inte av. Men väljarna ska inte missuppfatta, det är ett Nej för det går inte att säga annat nu. Först måste …

  • I reservation 3 begär C och KD av regeringen att resursfördelningssystemet ska ses över 
  • I reservation 4 anser M och KD att en översyn av skolans finansiering, inklusive skolpengen, behövs
  • I reservation 5 efterlyser SD och KD en statlig styrning av beräkning av skolpeng
  • I reservation 6 enas SD, KD och L om kravet att ta fram en nationell skolpenningsnorm
  • vilket är nästan samma sak som tanken om en nationell skolpeng som SD och L framför i reservation 7

Summan av kardemumman är alltså att M, SD, L, KD och C avslår regeringens lagförslag med allehanda påpekanden. I valrörelsen sedan låter det så här: ”Vi har inte sagt nej, vi har bara  sagt att först måste det där klargöras ….”

MP har en finfin text i reservation 8 till stöd för idéburna skolor och skolor på mindre orter.

I övrigt är det S, V och MP som står tillsammans bakom reservation 1 till förmån för lagförslaget och reservation 2, där det påpekas för de andra fem partierna att allt det där man nu begär redan har kartlagts i två stora utredningar som är bakgrunden till propositionen. 

Reservationen från S, V och MP talar för sig själv – här hela reservation 1:

”Skolpengen spelar en central roll för hur skolans resurser fördelas och används och i slutändan för vilken utbildning våra barn och unga får i skolan. En likvärdig skola förutsätter en skolpeng som styr mot likvärdighet, men så är tyvärr inte fallet i dag. I stället har svensk skola en skolpeng som straffar kommuner ekonomiskt och överkompenserar friskolekoncerner för ansvar de inte ens har. Effekterna är förödande både för likvärdigheten i skolan och för kommunernas ekonomi. Behovet av att göra om skolpengen så att resursfördelningen bidrar till ökad kunskap och likvärdighet är skriande.

Regeringens proposition Ökad likvärdighet för skolhuvudmän innehåller förslag som syftar både till mer tydliga, transparenta och rättssäkra beslut i
tilldelningen av skolpengen och till att öka likvärdigheten mellan kommunala och enskilda huvudmän så att principen om lika villkor upprätthålls. I dag är fördelningen av skolpengen knappast likvärdig eller rättvis. Samtidigt som
kommuner straffas ekonomiskt överkompenseras friskolekoncerner för kostnader som de inte har.

Dagens skolpengssystem innebär att kommunala skolor och friskolor ska få samma grundbelopp, trots att kommunerna har ett större och mer kostsamt ansvar. Bara kommunen har en lagstadgad skyldighet att se till att alla barn i kommunen erbjuds skolplats, och det är ett ansvar som kostar pengar. Medan fristående skolor har möjlighet att ta emot så många elever som gör att skolan kan drivas resurseffektivt måste kommunen ha ständig beredskap för variationer i elevkullar men också vara beredda att ta emot elever från friskolor
som väljer att lägga ned. Skolpengens nuvarande utformning är en av många avarter på det som utvecklats till en skolmarknad präglad av vinstjakt och segregation. I kombination med att kommuner saknar inflytande över friskolors etableringar och att friskolor kan sortera ut elever med kösystem bidrar skolpengen i dag till segregation och bristande likvärdighet och till att många kommuners
ekonomi dräneras. Ökade kostnader i kommunala skolor leder till ökade utbetalningar till fristående skolor, trots att dessa inte fått ökade omkostnader. Det är ett system som gynnar friskolekoncerner men som knappast gynnar
likvärdigheten i skolan och de elever som behöver samhällets stöd som mest. Kostnaden bärs av skattebetalarna. Det är ett system som måste ändras.

Förslagen i propositionen är väl utredda och bygger i stor utsträckning på SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Förslagen fick också starkt stöd från remissinstanserna, inte minst bland lärarnas egna fackliga organisationer. Trots detta väljer en majoritet i utskottet, med Moderaterna och Sverigedemokraterna i spetsen, att rösta emot propositionen. Det är djupt beklagligt och innebär att
skolpengen kommer att fortsätta bidra till ojämlikhet mellan kommunala och fristående huvudmän och än värre – mellan barn och unga i skolan.
Om vi ska kunna bryta skolsegregationen och öka jämlikheten i skolan måste samhället ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan från marknaden. Ett avgörande steg för att nå dit är att skolpengen görs om så att resursfördelningen bidrar till ökad kunskap och likvärdighet, i stället för att överkompensera friskolekoncerner.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla regeringens förslag om ändrade regler för resurser till skolan. ”

Vi behöver prata pengar, fru talman

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Socialtjänsten.

Igår debatterades riksdagen socialutskottets betänkande 2021/22:SoU33 ”Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat”. Beslutet fattas idag tisdag.

Tragiken bakom var det många som nämnde, men det fanns också uttalanden som visar på hur mycket som är kvar att göra.  Socialtjänstens villkor behöver förbättras, inget skall hindra någon socialsekreterare från att avstå att fatta rätt  beslut. 

Mats Wiking (S), Trollhättan, och Camilla Waltersson Grönwall (M), Lilla Edet, är två framträdande ledamöter i riksdagens socialutskott. Det finns säkerligen lokalt intresse att ta del av deras anföranden och replikskiften.

Christina Höj Larsen talade för Vänsterpartiet. Från hennes manuskript här ett avsnitt som är ytterst relevant – kan vi lita  på att det inte är bristande resurser som leder till dåliga eller fel beslut hos socialtjänsten? 

”Trots den breda enighet som utskottet har kunnat samla och som jag är tacksam för är det dock någonting som skaver lite grann – som en sten i skon, fru talman. Det finns nämligen något som det talas alldeles för lite om i debatten om socialtjänsten, och det är förutsättningarna för att kunna jobba förebyggande, stödjande och uppföljande. Vi behöver prata pengar, fru talman.
För att citera Akademikerförbundet SSR: ”Var sjunde socialsekreterare har väntat med ingripanden på grund av ekonomin under de senaste två åren. Mer än var femte, 22 procent, har beslutat om en annan insats än den mest lämpliga på grund av ekonomin.” 

Låt oss ta in dessa siffror för ett ögonblick, fru talman. Vad får det för konsekvenser, helt konkret, för just barn i samhällets vård om var sjunde socialsekreterare har väntat med ingripanden på grund av ekonomin? Vad får det för konsekvenser om mer än var femte socialsekreterare har beslutat om en annan insats än den mest lämpliga på grund av en tuff ekonomisk situation i kommunen?
Om det inte finns tillräckligt med resurser för att bevaka rättigheter enligt lagstiftningen kommer det tyvärr inte att räcka till att skärpa och förtydliga lagstiftning och barnrättsperspektiv, hur rätt det än är. ”Det är ekonomin, dumbom”, ska en av Clintons strateger ha sagt. Inget kan vara sannare när det gäller just socialtjänstens möjligheter att faktiskt göra det viktiga jobb som många, många partier här i kammaren säger att vi vill se.

Vi vill att socialtjänsten ska kunna arbeta förebyggande med familjer i riskgrupper och ge stöd och hjälp till förändring – oavsett om det gäller stöd för drogfrihet, stöd för psykisk hälsa eller annat stöd i föräldraskapet – men då krävs att socialtjänsten har både resurser och utrymme för socialt arbete. När man tar del av verkligheten för landets socialsekreterare blir det helt uppenbart att det alltför ofta inte är så.”

Hela debatten kan i efterhand ses och höras på riksdagens webb-TV – där finns även länken till protokollet och till utskottsbetänkandet. 

Uppmanar Kommunal att rösta på Vänsterpartiet?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Karensavdraget.

Facket Kommunal publicerade på sociala medier:

”– rösta på det partiet som vill avskaffa  karensavdraget”

Med anledning av regeringens proposition ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken” kom i april Vänsterpartiets motion ”Människors trygghet – politikens ansvar”. Debatten och beslut sker den 15 juni.

På sida 23  står följande:

Vänsterpartiet har drivit igenom flera viktiga förbättringar av sjukförsäkringen under de senaste åren. Trots det kvarstår flera brister. Den just nu högst prioriterade frågan inom sjukförsäkringen är att avskaffa karensavdraget. Coronakrisen har visat hur skadligt det kan vara med sjuknärvaro, dvs. att arbetstagare känner sig tvingade att gå till jobbet trots att de inte är friska. Något vi egentligen vetat sedan länge. Sverige är i dag det enda landet i Norden som har karensavdrag. Vänsterpartiet anser att karensavdraget bör avskaffas. Det kan ske på olika sätt, där huvudfrågan är hur kostnaden ska fördelas mellan stat och arbetsgivare samt vad det kan få för eventuella konsekvenser för löntagarna. Det centrala för Vänsterpartiet är att karensavdraget avskaffas, eftersom det leder till skadlig sjuknärvaro, ökad smittspridning och inkomstbortfall som framför allt drabbar låginkomsttagare.

Att avskaffa karensavdraget utan någon kompensation från staten beräknas innebära ökade kostnader för arbetsgivarna på omkring 9 miljarder kronor per år. Vänsterpartiet föreslog i budgetmotionen för 2022 (motion 2021/22:3278) att karensavdraget skulle slopas och att arbetsgivarna skulle stå för kostnaden, samtidigt som sjuklöneansvaret för mindre företag minskas. Företag har skyldighet att stå för sjuklönen de första 14 dagarna av sjukperioden. Vårt förslag innebär att staten tar över det ansvaret för företag med upp till 10 anställda för att sedan ta delar av summan i nedtrappning upp till 15 anställda. Förslaget kostar staten omkring 3,7 miljarder kronor per år.

Om staten står för hela kostnaden för att avskaffa karensavdraget, utan att företagen kompenseras på något annat sätt för nuvarande sjuklöneansvar uppgår kostnaderna för staten till omkring 5,4 miljarder kronor per år. Den lägre kostnaden beror av att skatteinkomsterna ökar samtidigt.[1]

Statens kostnader för den tillfälliga ersättning för karensavdraget som infördes under pandemin uppgick till drygt 3,2 miljarder kronor 2021.[2] Denna ersättning är slopad från och med den 1 april 2022. Karensersättningen hade ett tak och kompenserade därmed inte karensavdraget fullt ut. För att få ersättningen krävdes en ansökan, vilket innebär att alla inte fick ersättningen och ledde till onödiga administrationskostnader. Regeringen har i mars 2022 tillsatt en utredning som ska se över karensavdraget och sjuklönen (dir. 2022:23). Utredningen ska presentera sina slutsatser den 29 september 2023. Vänsterpartiet anser att hela karensavdraget bör avskaffas snarast möjligt, men vi är också beredda att förlänga den karensersättning som gällt under pandemin fram till att utredningens förslag genomförs.

Tabell 2. Olika alternativ för avskaffande av karensavdraget

Förslag kostnad (mdkr)
Arbetsgivarna tar kostnaden, kompensation mindre företag 3,7
Staten tar hela kostnaden 5,4
Karensersättning 3,2