Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Tillbaka till en fungerande arbets­-marknads­politik

Idag presenterar Annika Sundén, tidigare analyschef på Arbetsförmedlingen, en rapport på uppdrag av Vänsterpartiet. Utifrån den rapporten har vi tagit fram ett antal reformer som kan ge oss en fungerande Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitik tillbaka.

I trettio år har både Socialdemokrater och Moderater haft nyliberala reformer som lösning på alla landets problem.

Privatiseringar och stora skattesänkningar har lämnat stora hål i den svenska välfärden, med en skola, vård och omsorg som inte har resurser nog för att klara av sitt uppdrag. Vinstintresset har fått gå före kvalitet och jämlikhet.

I en debattartikel i DN idag beskriver Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati det senaste marknadsexperimentet att drabba landet, alltså den utökade privatiseringen av Arbetsförmedlingen. I en osäker tid, i ett samhälle som fortfarande återhämtar sig från en pandemi, behöver vi en långsiktig och stabil arbetsmarknadspolitik, inte ytterligare ett marknadsexperiment som går ut över de som redan har det svårast.

164 000 svenskar lever i långtidsarbetslöshet. Sundéns rapport fokuserar på behovet att få dessa människor i arbete genom beprövade och speciellt riktade insatser. För att åstadkomma detta, och en långsiktigt hållbar arbetsmarknadspolitik presenterar vi därför följande reformer:

  • Fokus på långtidsarbetslösa, med rätt metoder
    Bygg upp fungerande och enhetliga förmedlingstjänster hela landet, utifrån metoder vi vet fungerar, som matchning från dag ett.
  • Bygg upp stödet till personer med funktionsnedsättning
    Många långtidsarbetslösa har en funktionsnedsättning. Här behövs stödet byggas ut och funktionsrättsrörelsen måste involveras för att de ska få rätt stöd i att komma i arbete.
  • Ge rätt insats åt rätt person i rätt tid
    Avskaffa den informella politiska styrningen av Arbetsförmedlingen genom volymmål och inför istället en styrning baserad på resultat. Låt Arbetsförmedlingen själva besluta kring vilka arbetsmarknadspolitiska insatser som behövs.
  • Lokal närvaro och likvärdig service i hela landet
    De senaste åren har mer än 100 lokalkontor lagts ner, personal har sagts upp och verksamheten centraliserats till städerna. Arbetsförmedlingen måste finnas där de arbetslösa finns, därför måste de lokala kontoren återigen öppnas och bemannas.
  • Utbildning i fokus
    Den svenska arbetsmarknaden är avancerad, många branscher behöver personal men saknar sökande med rätt kompetens. Fler arbetssökande måste anvisas utbildning, och Arbetsförmedlingen måste få rätt verktyg för att göra detta. Det betyder också att det behövs fler platser på arbetsmarknadsutbildningar till bristyrken.
  • Stoppa privatiseringen av Arbetsförmedlingen
    Att en privatisering av Arbetsförmedlingens verksamhet leder till högre effektivitet saknar vetenskapligt stöd och riskerar att leda till samma kaos som övriga marknadsexperiment. Därför måste privatiseringen stoppas och den statliga kontrollen återtas.

Starka och trygga löntagare kräver en fungerande Arbetsförmedling och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Då behövs en sammanhållen statlig arbetsförmedling med överblick över hela landets arbetsförmedling.

Läs hela artikeln här.

Här kan du ladda ned rapporten (pdf).

I takt eller i otakt?

Med några dagars avstånd till kommunfullmäktiges budgetdebatt kan vi sammanfatta.

Det kändes från första början överdrivet att tillmäta onsdagens budgetbeslut den stora betydelsen det brukar ha. Det ska ju fattas ett nytt budgetbeslut i november efter valet. Kommunledningen bestående av S+C+MP har bara 20 av fullmäktiges 51 mandat. Det går inte att sätta kraft bakom sitt förslag med denna klena minoritet. Flera talare, däribland Dan Nyberg (S), gjorde fåfänga försök att få fler partier att ansluta sig till minoritetens förslag, eller åtminstone börja samtala. Det upprepades att det inte fanns avgörande skillnader mellan budgetförslagen. Det visade sig att det hjälpte föga, i omröstningen vann budgetförslaget från M+L. SD gjorde nämligen en kullerbytta och övergav helt sonika sina egna yrkanden. Partiet slog följe med de två borgerliga partierna precis som för övrigt Medborgarpartiet gjorde.

Benny Augustsson (S), som leder gruppen med de styrande partierna, var påtagligt irriterad över att S och M inte längre gick i takt med varandra. “Vänersborgsandan” med det intima samarbetet mellan dessa två partier hade gett vika när behovet att profilera sig i valrörelsen tog överhand.

Uppmärksamheten riktas även av ett annat skäl på den kommande och avgörande budgetprocessen. Med utgångspunkt i valresultatet i september formulerar den ”gamla” kommunstyrelsen i oktober och början av november ett nytt förslag. Det föreläggs det ”nya” fullmäktige som avgör budgeten på sitt sammanträde 23 november.

Det finns en rad osäkerheter som helt kan förändra budgetförutsättningarna i höst – inflationen, pensionskostnaderna, stigande ränteutveckling, utvecklingen av byggkostnaderna, vilken regering som ska styra landet, vilka statsbidrag som beslutas osv. Det som gällde för någon vecka sedan är inaktuellt idag och kan vara helt fel mot slutet av året.

Men det fanns också partier som talade om otakt och om ansvarslöst budgetbeteende. Benny Augustsson (S) vände sig till Vänsterpartiet och räknade under några minuter upp varenda investering som han ville göra under de närmaste åren. Finansieringsbehovet uppgick till en bra bit över miljarden menade han. Vartenda öre ur kommunens resultat behövdes, år efter år. Om inte kommunen gjorde överskott skulle kommunen behöva låna och belasta kommande generationer. Augustsson avslutade uppräkningen med att fråga om hur Vänsterpartiet tänkte ta fram 807 miljoner, den summan ville han höra hur vi skulle finansiera.

Tja, vårt budgetförslag skilde sig från kommunledningens med 67 miljoner. Vi hänvisade till ett tänkbart nollresultat och till att ta pengar från resultatutjämningsreserven (RUR). Redan 2013 deponerade kommunen 50 miljoner i reserven. 

Vänsterpartiet påstår att partiet är i takt med behoven. Barnens och ungdomarnas behov av god utbildning finns idag, just nu, och kan inte skjutas fram till senare. Det går inte att vänta till dagen och året när investeringarna är gjorda och resurserna frigörs. Invånarna med behov av stöd och olika insatser, våra äldre och sjuka i behov av omsorg, kan inte heller tröstas med ett ”tyvärr inte nu, men kanske längre fram”. Det går inte att låta bli att tillgodose de stora behoven idag med att säga att det är viktigare att tillgodose dem i framtiden. Investerar vi idag så kommer dessutom förskolor, skolor, äldreboenden osv att finnas kvar 20-30-40 år i framtiden. Investeringarna belastar knappast kommande generationer, de kommer snarare till nytta för våra barn och barnbarn.

Staten har varit mycket frikostig med statsbidragen under pandemin. Kommunen gjorde bland annat därför ett överskott på resultatet 2020 på 161 miljoner och 2021 på 185 miljoner. Överskotten användes till att betala tillbaka lån för investeringar och/eller slippa att ta nya lån. Kommunen slapp enligt ekonomichefen att ta nya lån på ca 120 miljoner och betalar därför 2-3 miljoner mindre i kapitaltjänstkostnader i år och följande år. I år är prognosen att Vänersborgs kommun ska göra 172 miljoner i överskott. Det statliga pandemipengarna är en skänk från ovan.

Kommunen investerar mycket, precis som Augustssons alla siffror visade. Han glömde dock att berätta hur kommunen skulle klara alla dessa investeringar om inte kommunen hade fått över en halv miljard bland annat tack vare statsbidragen. Statsbidragen har gjort att kommunen är i ett klart bättre läge inför framtiden än innan pandemin, även med Vänsterpartiets budgetförslag för 2023.

I Augustssons budget, dvs den styrande minoritetens budgetförslag, beräknades överskottet för 2023 att uppgå till 27 miljoner. Kanske kunde man fråga Benny Augustsson (S) hur de styrande tänkte ta fram 780 miljoner…

Om tre månader vet vi vilka som sätter sig runt samma bord för att komma till kloka beslut. Valresultatet kommer att öka självförtroendet för några partier, andra kommer att få mindre inflytande.

Att tänka välfärd är att utgå från de som behöver stöd. Alla ska bidra till att finansiera välfärden. Somliga har bättre förutsättningar att bidra mer än andra. Och ju fler väljare som är i takt med oss i Vänsterpartiet och vårt sätt att se välfärden som en grundläggande förutsättning för ett bättre samhälle, desto bättre.

Vänsterpartiets förtroendevalda kommer inte att svika. Det har vi inte gjort och det kommer vi inte att göra. Får vi ett uppdrag från våra väljare, så förvaltar vi förtroendet.

Garantipension – alla för, ingen emot?

Riksdagens beslut kom sista dagen innan sommarpausen. Efteråt var det några som var ledsna och surnade till:  Varför vann inte vårt förslag? Vi hade ju ett bättre förslag. Och så var det ett antal partier som berömde sig själva för det beslut som i slutändan hade vunnit.

Pensionsbeslutet var en punkt i vårändringsbudgeten. Från mitten av april till mitten av juni  är riksdagen sysselsatt med regeringens budget. I själva verket sker i regel endast mindre förändringar av det beslut som gäller höstbudgeten, den stora, riktiga budgeten – den som behandlades under hösten 2021.

Ali Esbati, Vänsterpartiets talesperson för ekonomisk-politiska frågor, välkomnande att samtliga åtta partier nu ville vara med om att rösta fram en förbättring av villkoren för alla som har svårt att klara sig med den låga pensionen.

Esbati passade också på att blicka tillbaka till det som gällde ett halvt år tidigare, i höstbudgeten 2021 och partiernas motioner då.

  • Budgetförslaget från de högerkonservativa partierna vann omröstningen – noll kronor till garantipensionen
  • Regeringen (då S+MP) – noll kronor till garantipensionen
  • Centerpartiet (som avgjorde omröstningen genom att rösta endast till förmån för sitt eget förslag) – noll kronor.
  • Vänsterpartiet – höj garantipensionen med 800 kronor

Ali Esbatis hela anförande bör ses eller läsas för att förstå alla turer i en längre process som till slut ledde fram till ett bra resultat.  Men visst kan man också uppfatta inlägget på annat sätt – Ali Esbati pekar ut vad som är möjligt och sannolikt om valresultatet 11 september blir rätt.

Röstförklaringar från Åsa Westlund, S, och Martin Ådahl, C, polemiken från Oscar Sjöstedt, SD, och Elisabeth Svantesson, M, kompletterar berättelsen om hur ”ensamma V” under några månader samlade alla andra partier kring gårdagens beslut som välkomnas av så många pensionärer.

Äntligen höjs pensionerna!

I dag firar vi att riksdagen just tagit beslut om att höja garantipensionen. Alla som har garantipension får en höjning med 1000 kronor i månaden. Det är runt 700 000 personer. Den pensionär som har slitit ett helt liv men har svårt att få pengarna att räcka, den får nu en rejäl förstärkning. Det betyder mycket och sker tack vare Vänsterpartiet. Sverige blir ett lite bättre land.

På 25 år har det bara tagits beslut om höjd garantipension en gång och då var det med 200 kronor. Nu höjer vi alltså med fem gånger så mycket. Även många med låga pensioner som idag inte har garantipension får en förstärkning.I decennier har partierna i pensionsgruppen hållit nere pensionerna och värst drabbade har pensionärerna med de lägsta pensionerna varit. I den högernationalistiska budgeten i höstas fanns det inte med något förslag om höjd garantipension, inte heller i budgetarna från S, C eller Mp.

Men inför statsministeromröstningen i höstas ställde Vänsterpartiet krav: höj garantipensionen. Från alla håll hördes att det var omöjligt. Socialdemokraterna, högern, olika proffstyckare i media – alla skakade på huvudet och påstod att det var orimliga krav. Men vi stod på oss. Till slut fick vi med oss S och Mp. Under våren kom de högernationalistiska fram till att det var för pinsamt att inte ha något förslag så då ville plötsligt de också höja, om än betydligt mindre. Till slut gick till och med C med på en kompromiss, en kompromiss som i vissa delar faktiskt ligger närmare Vänsterpartiets ursprungsförslag än vad vi gjorde upp med S om.

Pensionshöjningen visar att en röst på Vänsterpartiet ger effekt. Vi är inte de som bara pratar, utan vi ser till att det faktiskt händer något också. Det viktiga är ju vad som sker i verkligheten. Vi stod på oss och flyttade debatten så att till slut samtliga partier, något motvilligt, var för en höjning. Det kan vi göra igen. Efter valet vill vi höja pensionerna för alla med i snitt runt 2000 kronor.

Det här hade inte gått om vi inte hade varit riktigt många runtom i landet som hjälpts åt med att driva frågan. När vi håller ihop och fokuserar så kan vi påverka på riktigt. Tack alla ni som hjälpt till att sätta press i pensionsfrågan!

Nooshi Dadgostar
Partiordförande

En titt på hemsidan FUNKTIONSRÄTT

Igår presenterade Funktionsrätt sin PARTIANALYS 2022. Där skriver man:  ”Inför valet i höst driver vi fem valbudskap som är övergripande för våra 50 medlemsförbund. Frågorna spänner över Funktionsrätt Sveriges prioriterade områden om funktionsrätt, jämlik vård, utbildning, rätt till arbete och en stärkt rätt till rättshjälp och rättsskydd. Med utgångspunkt i frågorna har vi formulerat 23 enkätfrågor till riksdagspartierna om den kommande mandatperiodens funktionsrättspolitik. Samtliga riksdagspartier har svarat på vår enkät och på denna sida hittar du vår partianalys. Vår partianalys är både kvantitativ och kvalitativ. Vi har tagit hänsyn till partiernas ja/nej-svar men också till deras motiveringar.

Om Vänsterpartiet skriver Funktionsrätt:

Vänsterpartiet får en självklar förstaplats.

Partiet svarar ja på samtliga frågor och ger också initierade och underbyggda motiveringar.

V visar därmed höga ambitioner. Ska vi låta förra mandatperioden styra våra förväntningar kan vi känna förtroende.

Vänsterpartiet svarar redan nu upp i form av motioner bland annat när det gäller att tänderna ska betraktas som en del av kroppen och därmed ingå i samma regelsystem som annan vård samt kring skärpningar av rättskyddet mot hatbrott för personer med funktionsnedsättning.

Funktionsrätt är en central hemsida – men för förtroendevalda på lokal nivå är sidan en uppslagsbok med stort värde. 

Tidigare under våren ordnade Funktionsrätt en serie samtal med partiledare. Här länken till samtalet med Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar.

Nä men, Lilla Edet! Hur gjorde ni?

Vi läser i lokaltidningen TTELA: ”Beslutet klubbat: Seniorer får åka gratis på bussen”

Alla som är över 65 år och är skrivna i Lilla Edets kommun kommer att få ett erbjudande om att skaffa kortet helt gratis.”  och lite längre fram i artikeln: ”Kostnaden ryms inom befintlig budget i nuläget.”

Jaja, Lilla Edet! Men Vänersborg? Tja, det finns en prognos för Vänersborg att budgetåret 2022 slutar med ett överskott på 172 miljoner. 

Vänersborg är inte Lilla Edet. I TTELA citeras ordföranden i Lilla Edets kommunstyrelse: ”Det har funnits en bred politisk vilja att införa seniorkorten, och det har varit uppe på dagordningen i flera år.”

Senast var det i februari som Vänsterpartiet i Vänersborg försökte. Förgäves! Vi ska inte upprepa oss här. Enklast att läsa vad vi frågade – och sedan vad ordföranden i vår kommunstyrelse svarade:

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande
Blir det Ja? eller Nej? Eller kanske senare?
I motionen ”Beslut om tillköp av Västtrafiks Seniorkort 65+” (Dnr 2021/429) yrkade Vänsterpartiet i november 2021: ”kommunfullmäktige beslutar att överenskommelsen om tillköp hos Västtrafik av Seniorkortet ändras snarast efter årsskiftet så att 65+ kortet erbjuds i stället för det nu gällande 75+ kortet”.
I motionens brödtext hänvisade vi till pågående utredningar och drog slutsatsen att det fortfarande fanns en möjlighet att i början av 2022 fatta beslut att erbjuda äldre kommuninvånare i Vänersborg samma förmånliga seniorkort som t ex Trollhättan och Mellerud erbjuder.
Från kommunkansliet fick vi nu information om att svar på både vår motion och två medborgarförslag med identiska förslag om Seniorkort 65+ skulle få svar först efter dess att
pågående utredningar hade kommit i mål. ”Detta efter avstämning med våra tre kommunalråd.”
Givetvis är vi tacksamma för ett besked om hur tankarna är i kommunhuset. Men vi ville också informera oss vidare om hur långt utredningen hade kommit och vilken tidsplan som var aktuell.
Västtrafiks besked är att det dröjer längre än det vi uppgav i motionen:
 ”Förslag till beslut om nytt seniorerbjudande väntas kunna presenteras för beslut under hösten 2022. Tidsplan för införandet av det nya erbjudandet sätts när det finns ett beslut, men införandet kommer som tidigast ske under 2023. I samband med införandet av ett nytt erbjudande kommer vi att införa ett tillfälligt förändringsstopp gällande befintliga avtal.”
Ovanstående kan väl läsas som ”tidigast hösten 2023”.
Men Västtrafik besvarade även vår andra fråga. Beskedet är klart och tydligt:
 ”Det finns i nuläget inga hinder för en kommun att fatta beslut gällande förändring av sitt seniorerbjudande. Ledtiden från det att kommunen har meddelat Västtrafik sitt beslut tills de nya villkoren kan börja gälla är cirka 3 månader.”
Vänsterpartiet står kvar vid uppfattningen att Vänersborgs kommun borde fatta ett beslut ”snarast möjligt” att byta från 75+ till Seniorkort 65+.
Min fråga, med bakgrund av informationen, lyder:
Vilken inställning kommer kommunstyrelsens
ordförande fram till?
Lutz Rininsland              2022-01-25

Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens ordförande:

2022-02-14 Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande från Lutz Rininsland:
Blir det Ja? Eller Nej? Eller kanske senare? (Dnr: 2022/77)
Som svar på frågan i interpellationen är min inställning precis som i det svar som gått ut till motionären och till dom som lämnat medborgarförslag att vi ger svar först efter det att Västtrafiks utredning är klar och hur deras förslag till seniorkort ser ut.
Intentionerna från Västtrafik är att få fram ett förslag till seniorkort som kan gälla för hela Regionen. När vi idag inte vet hur mycket det kommer att kosta, eller om det kommer att finnas olika alternativ så som högtrafik, lågtrafik, över alla tre zoner eller bara egen zon så är det svårt att bilda sig en uppfattning.
Som sagt frågetecknen är än så länge väldigt många och att i det läget redan nu gå in och teckna avtal om seniorkort som vi sedan eventuellt måste ändra utan att veta förutsättningarna är inte enligt min mening någon bra lösning.
Vänersborg, dag som ovan.
Benny Augustsson
Kommunstyrelsens ordförande

Hur lyckades Vänersborg gå miste om statliga miljoner?

Visst har det varit en turbulent tid. Det gällde att hänga med och göra rätt. Rättare sagt: verkligen vilja göra rätt!

När regeringen hade låst sig till 73 punkter i januariöverenskommelsen, då blev det tvärstopp för alla förhandlingar och uppgörelser mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. En radikal förändring mot det som gällde under 2014-2018, när  dåvarande finansministern Magdalena Andersson och Vänsterpartiets Ulla Andersson kom överens om en uppsjö reformer – framförallt också om finansieringen  av alla beslut. 

Vänsterpartiet fortsatte med sakfrågor – och sökte andra vägar. Äldreomsorgen – inte bara tala om behoven av att göra något – istället göra något. Partiets initiativ växte till ett utskottsinitiativ  som i slutändan alla, även regeringens partier anslöt sig till.

Vänsterpartiet interpellerade i Vänersborg – det blev ett mycket återhållsamt svar från socialnämndens ordförande, Dan Nyberg, S. Visst, visst, blir det något av det hela så ska vi väl inte vara dummare än att ansöka.

[Det fanns ett tydligt regelverk för alla kommuner att veta vilka förutsättningar som gällde för att få en ansökan om bidrag godkänd.]

Ett år senare kom Socialstyrelsens besked: Jo, Vänersborg fanns med på listan över kommuner som skulle få del av statsbidraget som avsåg höjning av den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen.

Men NEJ, Vänersborg kvalificerade sig inte för att få del av statsbidraget som avsåg en minskning av andelen timanställda inom äldreomsorgen. Där fanns två villkor: att redovisa en låg andel eller att visa på en tydlig minskning. 

När beskedet kom för två dagar sedan, ställde Vänsterpartiet en ny interpellationsfråga till samma ordförande – svaret kommer på onsdag på kommunfullmäktiges sista sammanträde denna mandatperiod. 

Det handlar inte om småpengar! Trollhättan får ett statligt bidrag som belöning för uppvisad ”prestation”, alltså ansträngning och finansiering med egna pengar, som förstärker äldreomsorgen med inte mindre än 67 miljoner kronor 2022. 

Vänersborg får inte en krona från staten, den egna insatsen var för klen. Beslutet kan inte överklagas.

För att få hela bilden klart om fördelningen av tre miljarder till kommunerna i Sverige:

Fördelning av statsbidrag för att minska andelen timanställda inom äldreomsorgen (1997 miljoner)

Fördelning av statsbidrag för bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden (997 miljoner)

En sådan dag, Ulla Andersson

Arbetsdagen i Stockholm avslutades med att vara ”lärare”, handledare, inspiratör för flera hundra partimedlemmar från hela landet som hade följt inbjudan till en digital första träff i ”Förhandlingskolan”.  

Att söka samtalet med andra är för Vänsterpartiets fritidspolitiker en förutsättning för att komma någon vart. Att lyssna på andra, att få andra att lyssna, att identifiera frågorna och hitta gemensamma utgångspunkter för att ta fram ett bra svar – det är grundläggande förutsättningar för förhandlingar.

Ulla Andersson har samlat erfarenhet som förhandlare. En gång i tiden som kommunalråd i Gävle, de sista sexton år i riksdagen, därav många år som partiets ekonomisk-politiska talesperson och som ledamot i finansutskottet. 

”Förhandlingsskolan” fortsätter, men vilken start alla deltagare upplevde. 

Igår var det också Ulla Anderssons sista anförande från talarstolen i riksdagens kammare. Ali Esbati, Ullas efterträdare, hade skrivit manuskriptet till huvudanförandet, Ulla fyllde på. 

Allt med anledning av debatten kring finansutskottets två betänkanden om ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken” och ”Vårändringsbudgeten”.  I det senare fanns beslutsförslaget kring högre pensioner – turbulensen och det kontroversiella icke-beslutet har beskrivits på många håll. 

Båda Ali Esbati och Ulla Andersson fick skriva om sina texter sent på kvällen dagen innan. Det gällde nog för alla som deltog i debatten. 

På riksdagens webb-TV kan man i efterhand se hela debatten. Då uppfattar man vem som lyckades bara ”så där” med kvällsarbetet. På samma hemsida finns även länken till snabbprotokollet.

När Ulla Andersson nu lämnar riksdagen, så väntar nya uppgifter i regionalpolitiken.  Ulla passar alltid på att vara ”konkret”, hennes exempel blir begripliga, är kvar hos åhöraren – och nästan aldrig någon i debatten som sätter frågetecken bakom Ullas sätt att illustrera:

”Det är sorgligt att det var viktigare att avskaffa värnskatten för dem med 59 000 kronor eller mer i månaden än att satsa på välfärdens anställda. Vet ni att kostnaden för avskaffad värnskatt motsvarade en lönehöjning med cirka 4 000 kronor i månaden för alla heltidsanställda undersköterskor? Det hade ju varit betydligt bättre. Men driver man högerpolitik, oavsett partitillhörighet, gynnas alltid de bäst ställda, och undersköterskorna i äldreomsorgen får fortsätta stressa, ha låga löner, för få arbetskamrater. Detsamma gäller inom vården.”

Och här ett kort citat från ett mycket långt anförande av Ali Esbati:

”Hade garantipensionen följt den allmänna löneutvecklingen så hade vi behövt höja den med runt 3 000 kronor i månaden. Så mycket har vår grundpension urholkats och släpat efter. Nu ska denna riksdag före sommaren ta ställning till inte om pensionen ska höjas utan med hur mycket den ska höjas. Det är en framgång för Vänsterpartiet som jag är stolt över.

Herr talman! Efter att förslaget drevs igenom av Vänsterpartiet blev det också fart på det högerkonservativa blocket. Det har varit trevligt att se. Det är förstås en politisk framgång för oss och därmed för de flesta pensionärer i Sverige när det blir svårt för alla partier att helt avvisa behovet av stärkta pensioner.

Det är också lite ovant men uppfriskande när dessa partier kan prata om någonting annat är framfantiserade kulturkonflikter eller nya sätt att peka ut, hetsa mot och göra livet surare för de många svenskar som har sin bakgrund i andra länder.”

Garantipension – riksdagen röstar på onsdag

Största höjningen av garantipensionen någonsin!
Vi har arbetat hårt för att få till en kompromiss om pensionerna som kan vinna majoritet. Även den höjning som högern har lagt fram innebär ett framsteg som vi är stolta över. Det hade inte hänt om inte vi fått igenom den första överenskommelsen med S och Mp i november.
Men högerns förslag är bara hälften av det vi föreslagit, och det är alldeles för lite.
Nu är vi överens om ett kompromissförslag som går till pensionsgruppen som ger en höjning på 1000 kronor av garantipensionen. Vi ville från början ha en höjning av själva garantipensionen, så detta är vi väldigt glada över.
Innan november sa alla att det var omöjligt att röra pensionssystemet. Det hade inte hänt om inte vi tagit steget. Idag är jag så glad över att vi nu går fram med en rejäl höjning för alla garantipensionärer.
Ett välfärdsland kan inte ha så här låga pensioner. Det är dags att vända utvecklingen och ta tillbaka kontrollen över välfärden.