”Friskolor” var ordet 1991, långt senare bestämde sig Vänsterpartiet att fokusera på problemet ”marknadsskolan”. Igår presenterade LO sin senaste rapport: ”Skolindustrin – hur mångfald blev enfald”.
På trettio sidor leder rapportförfattaren Kent Werne läsaren genom friskolornas snabba utveckling från 1991 till idag. Egentligen är det en uppdatering av en tidigare genomgång – en nödvändig uppdatering när avvecklingen av den svenska skolan nu sker med rasande fart.
LO valde att ordna ett webbsänt seminarium med anledning av rapportens publicering.
LO:s Eric Sundström som moderator samlade kunniga deltagare:
Laura Hartman, LOs chefsekonom
Lina Axelsson Kihlblom, Skolminister (S)
Lars Hjälmered, Riksdagsledamot (M)
Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund, vice ordförande
Kent Werne, Journalist och rapportförfattare
I grunden skulle två enkla frågor besvaras:
Hur vill Sveriges skolminister och Moderaternas utbildningspolitiske talesperson förbättra den svenska skolan?
Vad säger lärarfacket och varför är skolans framtid en viktig fråga för LO?
Vad skulle skolministern säga? Skulle det komma ett besked hur regeringen tänker agera och när detta skulle ske?
I sitt första inlägg i debatten pekade Lina Axelsson Kihlblom ut följande:
Skolvalet har förändrats, idag väljer skolan ut elever. Var inte tanken att det skulle vara tvärtom?
Det kommunala ansvaret för skolorna borde ge högre kompensation, friskolorna har inte samma kostnad
Friskolekoncernen har skaffat sig fri etableringsrätt
Två olika prioriteringar kan inte förenas – ungdomarnas utbildning och aktieägarnas vinstintresse står i konflikt med varandra
Kontrollen idag kräver orimligt mycket administration – den demokratiska kontrollen måste åter komma på plats
Skolan bedrivs som en del av näringslivet – men näringslivets intresse är att skolan skall leverera nya medarbetare med kompetens.
Rapporten är en värdefull genomgång av det vi alla borde se och förstå. Ett seminarium på rappa 60 minuter ger en bra förståelse för hur olika aktörer bedömer dagens situation och vilken väg härifrån som anses vara möjlig eller nödvändig.
I sak handlar det om en förändring av pensionsåldern, den ändras från 65 till 66.
Bakom förslaget står alla partier som ingår i pensionsgruppen, en klar majoritet.
Två partier ingår inte i gruppen och står inte heller bakom förslaget. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har skrivit var sin reservation. En tredje reservation undertecknades av dessa två partier gemensamt.
Här texten av Vänsterpartiets reservation:
”Förslaget om höjd pensionsålder motiveras av att vi lever längre och klarar av att arbeta längre. Medellivslängden skiljer sig dock kraftigt åt mellan olika grupper och klyftorna i arbetslivet ökar. Bland exempelvis kvinnor med förgymnasial utbildning förkortades den förväntade medellivslängden för 30-åringar 2011–2020. För både män och kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildning ökar däremot den förväntade medellivslängden. Om låga pensioner är det huvudsakliga problemet som regeringen vill åtgärda bör pensionerna höjas i stället för pensionsåldern. Av nu nämnda skäl bör propositionen avslås. För ökade möjligheter till ett längre yrkesliv krävs bl.a. förbättrade arbetsvillkor och en mer jämställd arbetsmarknad. Övriga trygghetssystem är också centrala för att möjliggöra ett längre och mer hållbart arbetsliv. Eftersom förslagen om förändringar av angränsande socialförsäkrings- och trygghetssystem är utformade för att passa förslagen om höjd pensionsålder bör regeringen snarast återkomma med omarbetade förslag till ändringar av angränsande system.”
Lättare sagt än gjort! Deadline är ordet som alla fruktar som är med i gruppen som skall färdigställa texten för valtidningen.
Att få dit den rätta rubriken, de fyra raderna i ”hyllan”, den där krönikan i högerspalten, hitta en bild som passar, klura ut bildtexten, passa in en artikel i stället för något annat som ströks, korrekturläsa, göra klart, lämna till tryckeriet.
Tänk vad det frestar på, att ta bort sådant som lät bra för stunden men inte fick nåd hos de andra i gruppen.
Här ett exempel – en text som inte kommer med, inte för att budskapet blev fel, nej, för lång, för många tecken, utrymmet på sida 7 används för annat.
Allt hänger ihop – så även trafikfrågor
Bilism och kollektivtrafik
Resandet med Västtrafik ökade år efter år. Sedan kom pandemin och folk började ta bilen igen. Arbetspendlare till Trollhättan, Uddevalla och Göteborg övergick till att sitta ensamma i sina bilar, på samma sätt som tusentals andra, varje morgon, varje eftermiddag. Trafikbolagen förlorade intäkter, vill skära ner, vill höja biljettpriser. Nu får privatbilismen betala mångdubbelt för drivmedel och riksdagen ändrar avdragsrätten för arbetsresor. Kaos? Vänsterpartiet lokalt samarbetar väl med våra representanter i regionen och i riksdagen. Vi tror att det finns goda möjligheter att hitta vettiga lösningar, för den enskilda, för samhället, för klimatet.
Men någon gång är det så att vår kommun kan bestämma alldeles själv. Seniorkortet är ett exempel där man kan – men inte vill.
Seniorkortet 65+
Ingenting händer! Inte ja, inte nej! Ett halvt dussin medborgarförslag och Vänsterpartiets motion – samma tanke: Avgiftsfria seniorkort för Västtrafik erbjuds för alla som är 65 eller äldre. Så gör man i många kommuner i Västra Götaland, så även i Trollhättan och Mellerud.
I Vänersborg gäller 75+ sedan ett antal år tillbaka. Vad väntar man på? 2021 infördes ett nytt biljettsystem i Västra Götaland med zon A, zon B och zon C.
Nu grubblar Västtrafik över hur det blev med det nya zonsystemet. Ett beslut kommer 2023, samma besked för samtliga 49 kommuner i regionen att ta ställning till. Absolut inget skulle ha hindrat Vänersborgs kommun att ändra från dagens 75+ till 65+. Det kunde ha skett för länge sedan, det var fullt möjligt 2021 och även första halvåret 2022.
Beslutet som kommer 2023 måste Vänersborg på samma sätt som alla andra kommuner ta ställning till när Västtrafik lägger fram det.
Medborgarförslagen var entydiga, Vänsterpartiets motion också. Kommunledningen lyckades dock att hitta en majoritet för: Vi säger inte Ja! Vi säger inte Nej! Vi säger ingenting!
Flygplatsen
Varje år betalar Vänersborg över en miljon i bidrag till flygplatsen i Trollhättan. Det finns ett avtal mellan flera kommuner, det är inte bara att hoppa av. Men om regionen i Västra Götaland drar bort sin hand kommer det märkas. Om staten beslutar att stänga Bromma, då finns inte längre några landningstider som gör det attraktivt att flyga till ett affärsmöte i Stockholm, tur och retur samma dag. Vänsterpartiet vill lägga ner flygplatsen i Trollhättan.
Vänsterpartiet i Västra Götalands budget för 2023 innehåller satsningar på hälso- och sjukvården, kollektivtrafik och större krafttag för klimatet. – Vi vågar gå före. Vårt alternativ till nedskärningar och vårdköer är att satsa 1,4 miljarder till de verksamheter som behöver det mest, säger regionråd i opposition Carina Örgård (v).
En vård att lita på
Vårdköerna ökade under pandemin och personal har sagt upp sig i mängder. Upphandlad vård har ökat under det blågröna styret i regionen. – Vården ska inte vara en marknad! För att arbeta bort köerna krävs att personalen trivs och orkar stanna i våra verksamheter, säger regionråd Carina Örgård (v).
Vänsterpartiet budgeterar för en nära och tillgänglig vård, där alla invånare kan känna sig trygga att det finns vård när man behöver det. Privata sjukförsäkringar ska inte kunna ge fördel i vårdköer. – Nedprioriterade områden som psykiatri och beroendevård får i vår budget de resurser som krävs, istället för att verksamheterna stängs. Vi är stolta att satsa 1,4 miljarder på hälso- och sjukvård, säger regionråd Carina Örgård (v).
Klimatarbetet
Vänsterpartiet vill som enda parti i Västra Götaland sänka biljettpriset i kollektivtrafiken med 5 procent.
–Kollektivtrafiken är en del av klimatarbetet. Därför satsar vi också på utökad trafik, fler tåg och bussar och en utvecklad kollektivtrafik utanför städerna, säger Louise Jeppsson (v), ersättande regionråd och styrelseledamot i Västtrafik AB.
Vänsterpartiets budget satsar också 100 miljoner på förstärkt klimatarbete i regionen.
–Det finns bara ett jordklot. Vi vill ta till starka åtgärder för att hålla nere utsläppen, men kräver också rättvisa konsekvenser ur ett klass-, feministiskt och geografiskt perspektiv, säger ersättande regionråd Jan Alexandersson (v).
Höjda löner
– Västra Götalandsregionen ska vara en bra arbetsgivare. Därför satsar vi en halv miljard på höjda löner de kommande åren, och sätter stopp för nedskärningar, säger Carina Örgård (v), regionråd. – Vi har idag svårt att rekrytera och behålla den personal som behövs för att klara uppdraget, både kort- och långsiktigt. Det kräver en bättre arbetsmiljö och höjda löner, säger hon.
Vänsterpartiet Västra Götaland har också med arbetstidsmodeller och ett stopp för nedskärningar och krav på effektiviseringar i budgeten.
–Vi är redo för ett rött styre i Västra Götalandsregionen efter valet, säger Carina Örgård (v), regionråd i opposition.
Det är inte många veckor kvar till riksdagen avslutar mandatperioden. Fyra år som inte har liknat någon annan period, så många händelser, överraskningar, osäkerheter …
Den 15 juni avgörs ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”. Vilka beslut som fattas, vilka förslag som vinner i omröstningen kan man spekulera kring. Men avgörandet sätter sin prägel på valdebatten fram till 11 september.
Hur blir det med pensionsfrågan? Frågan riktas till Centerpartiet som har avgörandet i sin hand.
Här en tabell som erbjuder en översiktlig jämförelse:
Långt mer ingående behandlas skillnader mellan de olika förslagen i Vänsterpartiets ekonomipodd Scocconomics med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.
Vad händer med Sverige när nätjättarna tar över marknaden med robotar och digital övervakning, och vem betalar priset för billiga böcker och fraktfria leveranser?
I Vänsterpartiets magasin RÖTT 1/2022 kan du läsa artikeln ”Den lagrade vreden”.
Hur måna är det som svarar på den inledande frågan med: ”Nej, det hade jag nog inte riktigt tänkt på!”
Magasinet Rött är kulturmagasinet som blandar lokala aktiviteter och politiska frågor på lokal nivå, rikspolitiska förslag med inspiration och intervjuer med den breda vänstern. Vänsterpolitik skildrat på alla nivåer helt enkelt.
RÖTT kommer ut fyra gånger om året – samtliga exemplar är tillgängliga som pdf eller för att lyssna.
Varför är Sverige tryggare utanför Nato? Borde Finlands beslut påverka oss? Läs frågor och svar här.
Vad vill Vänsterpartiet göra för att göra Sverige tryggt?
Ett Nato-medlemskap ökar osäkerheten. Vi är för de ökade försvarsanslagen som en enig riksdag står bakom. Sverige ska ha ett starkt försvar. Vi ska också bygga vår trygghet på att behålla vårt militära självbestämmande och vår handlingsfrihet i svåra lägen.
Varför tycker inte Vänsterpartiet att Sverige ska gå med i Nato? Den militära alliansfriheten gör Sverige tryggare. Ett Nato-medlemskap skulle öka Sveriges utsatthet genom att det riskerar dra in oss i krig och konflikter som vi helst vill stå utanför. Enligt Natos artikel 5 så är medlemsstater skyldiga att bistå varandra militärt vid angrepp. Vi vill att Sverige självt ska kunna göra sina säkerhetspolitiska val. I en otryggare värld, där det säkerhetspolitiska läget som vi sett kan förändras mycket snabbt, vore det olyckligt att binda upp vår försvars- och säkerhetspolitik på det sätt som ett Nato-medlemskap skulle innebära.
Är ni emot Nato?
Vi säger nej till Natomedlemskap för att det är det tryggaste för Sverige, inte för att Nato har vissa medlemmar eller ser ut på ett visst sätt.
Vad är ert alternativ till Nato?
Vänsterpartiet är för militär alliansfrihet så att vi kan fatta våra egna beslut utifrån vad som är bäst för Sveriges trygghet. För att kunna förbli alliansfria med trovärdighet är det avgörande att Sverige har ett starkt och välfungerande försvar. Därför ställer vi oss positiva till de ökade försvarsanslagen och till det stärkta fokuset på att kunna försvara hela Sverige. Det är i slutändan vår egen förmåga att klara av kriser och i värsta fall krig som är det avgörande.
Klarar vi oss verkligen på egen hand?
Det är medlemskapet i Nato som ökar osäkerheten, inte tvärtom. Den nuvarande säkerhetspolitiska linjen handlar inte om att klara sig på egen hand. Vi har till exempel redan idag ett väl fungerande militärt samarbete med Finland.
Om Finland går med i Nato, borde inte Sverige också gå med då?
Det är upp till varje lands invånare att själva besluta om vilken säkerhets- och försvarspolitik som tjänar dem bäst. Vi ser inte Nato som lösningen på våra gemensamma nordiska säkerhetspolitiska utmaningar och vi anser att det bästa för Sveriges säkerhet fortfarande är att vara militärt alliansfritt. Det finns inga konkreta fördelar med en gemensam ansökan, och det försämrar inte Finlands säkerhet att Sverige är militärt alliansfritt. Tvärtom anser Vänsterpartiet att ett alliansfritt Sverige påverkar säkerhetsläget runt Östersjön positivt.
Ryssland eller Nato?
Vänsterpartiet fördömer Putins brutala angreppskrig och driver på för hårdare sanktioner mot Ryssland, t ex stopp för import av rysk olja och gas. Sverige har visat att det är fullt möjligt att vara entydigt och aktivt mot Rysslands krigföring samtidigt som vi står utanför en militärallians som Nato.
Hur ser ni på kärnvapen?
Nato är en kärnvapenallians. Det gör inte Sverige säkrare, tvärtom innebär det ökade spänningar och kärnvapenhot. Vi ska inte ha kärnvapen på svensk mark.
Finns det verkligen tid för en folkomröstning?
Alliansfrihet är inte en säkerhetspolitisk linje som bara är byggd för fredstid, den är byggd för att bestå även när de militära hoten ökar. Under 1900-talet stod alliansfriheten pall även för sådana perioder. Sverige ska anpassa sig till nya hotbilder, men vi ska inte stressa fram en total omläggning av säkerhetspolitiken. Alla säkerhetspolitiska val ska vara välgrundade och folkligt förankrade.
Har inte det säkerhetspolitiska läget förändrats?
Jo, och det är viktigt att det svenska försvaret nu vidtar de åtgärder som de har planerat för. Sverige är inte oförberett. För att vi ska kunna ha handlingsfrihet och anpassa oss efter olika säkerhetspolitiska lägen framöver är det viktigt att fortsätta vara militärt alliansfria.
Varför kan inte regeringen eller riksdagen bestämma?
Ett stå här stort beslut måste förankras ordentligt hos alla som påverkas av det, alltså det svenska folket. Två stora partier verkar byta åsikt om Nato under pågående mandatperiod. Det var svårt för väljarna att förutse när de röstade förra gången.
Ska Sverige bara titta på när det är konflikter?
Att ha kvar vårt militära självbestämmande betyder inte att vi måste avstå från att ingripa i väpnade konflikter. Det betyder bara att vi behåller rätten att göra de valen på egen hand.
Vi samarbetar ju redan så mycket med Nato! Samarbete är en annan sak. Vi har fortfarande ett självbestämmande som gör oss tryggare än om vi är medlemmar och dras in i konflikter som vi inte skulle ha valt själva. Det är alldeles utmärkt om Sverige har militära samarbeten med länder som vi själva väljer.
Birgitta Sevefjord, en av grundarna till Tantpatrullen, leder slagorden.
I Sverige finns fler än 300 000 fattigpensionärer, många av dem kvinnor. Tantpatrullen vill ändra på den saken. Under parollen ”Gammal tant behöver större slant” är de redo att göra pensionerna till en valfråga 2022.
De flesta som någon gång har passerat riksdagshuset i Stockholm känner igen dem. Nästan varje torsdag har de stått där, i snart åtta år. Med plakat och banderoller, och med röda hattar eller baskrar på huvudena.
– Om man vill synas räcker det inte att lägga motioner i riksdagen eller att sitta på möten. Man måste ge sig ut på gator och torg. Se till att träffa och tala med människor. Vi väcker alltid uppmärksamhet, säger Birgitta Sevefjord.
Hon är en av initiativtagarna till Tantpatrullen. Idén föddes när hon och några väninnor firade en i gängets 80-årsdag. Över födelsedagsfikat började de tala om hur svårt många kvinnor får det efter arbetslivet. Trots decennier i slitsamma jobb, ofta i offentlig sektor, möts de av en tillvaro som fattigpensionärer.
– ”Varför pratar ingen om kvinnors låga pensioner?”, funderade vi på, säger Birgitta Sevefjord.
– Om Sverige ska kunna kalla sig för ett välfärdssamhälle så måste ju även äldre kvinnor ha råd att gå till tandläkaren eller att köpa nya glasögon. Så vi sa att vi får väl helt enkelt starta en tantpatrull!
Birgitta Sevefjord har sysslat med politik i nästan hela sitt liv. Bland annat har hon varit vänsterpartistiskt landstingsråd i Stockholm. Hon har alltså haft en högt uppsatt position. Ändå beskriver hon det genomslag som Tantpatrullen har fått som något helt annat, mycket större än vad hon har upplevt tidigare.
– Det engagemang vi möter från medborgarna går inte att jämföra med något jag har sett när jag har varit ute med ett politiskt parti, säger hon.
Positiv respons – När du står på ett torg som företrädare för ett parti drar sig folk ifrån att komma fram och prata. Med Tantpatrullen är det precis tvärtom. Människor vill prata med oss. Särskilt kvinnor märker vi vill gärna berätta, inte bara om sina låga pensioner, utan också om sina liv. Responsen vi möter är otroligt positiv.
Tantpatrullen är en partipolitiskt fristående aktivistgrupp. I dag har föreningen ungefär 300 medlemmar, och ett tusental sympatisörer som följer arbetet bland annat via Facebook. Vissa av tantpatrullanterna är, eller har varit, aktiva i borgerliga partier. Andra, som Birgitta Sevefjord, kommer från V eller från Socialdemokraterna. Partipolitisk tillhörighet spelar ingen roll. Kampen mot kvinnors låga pensioner sträcker sig över alla eventuella blockgränser.
– Att inte vara knutna till ett specifikt parti är en nyckel till vår framgång, säger Birgitta Sevefjord.
– De flesta svenskar vet inte så mycket om pensioner och hur pensionssystemet fungerar. Man får oftast upp ögonen för frågan först när man själv blir äldre. Och då spelar det ingen roll om man tidigare har röstat på Moderaterna eller Socialdemokraterna. Man blir lika upprörd över orättvisan oavsett.
På torsdagar samlas Tantpatrullen på Mynttorget. I år gör de sig redo för valrörelsen.
Låg pension begränsar Historierna som Tantpatrullen möter från kvinnorna de talar med under sina aktioner är drabbande. Fler än 300 000 svenskar uppskattas idag vara fattigpensionärer, det vill säga ha en inkomst så låg som under 12 000 kronor i månaden. Birgitta Sevefjord och de andra demonstranterna möter inte bara sådana. Även kvinnor med något högre pension, 14-15 000 kronor, kan komma fram och berätta om ett mycket begränsat liv.
– Insikten om att de troligtvis aldrig kommer att få det bättre tär något oerhört på dem, säger hon.
– Trots att man redan 2006 tog ett riksdagsbeslut om att kvinnor och män ska ha förutsättning till ekonomisk självständighet livet ut så är det fortfarande många äldre kvinnor som helt saknar sådan. Har du varit fattig i ditt yrkesliv, vilket många kvinnor som har arbetat i offentlig sektor har varit, så kommer du också att vara fattig tills du dör.
Inte råd med en kaffe Att leva i fattigdom, eller på en väldigt begränsad inkomst, är tungt. Birgitta Sevefjord berättar om vittnesmål från kvinnor som till och med undviker att träffa sina vänner, eftersom de vet att de inte har råd ens att ta en kaffe på stan.
Den grundläggande orsaken till att verkligheten ser ut så för många kvinnor är att pensionssystemet baseras på livsinkomst, menar Tantpatrullen. Så länge mäns löner är högre än kvinnors kommer kvinnor alltid få lägre pensioner.
– Själva grundbulten i systemet bygger på att kvinnor diskrimineras, säger Birgitta Sevefjord.
– Eftersom arbetsmarknaden fungerar som den gör, att kvinnors arbete värderas lägre, så kommer också ett pensionssystem som baseras på inkomster bli orättvist. Egentligen behöver vi inte bara ett nytt pensionssystem. Vi behöver att arbetsmarknaden också förändras.
Under de senaste månaderna har pensionsfrågan seglat upp högt på den politiska dagordningen. En stark bidragande orsak till det är att Vänsterpartiet driver förslaget om garantitillägget, ett månatligt tillskott på upp till 1 000 kronor för de allra sämst betalda pensionärerna. Tantpatrullen välkomnar det ökande intresset för deras hjärtefråga. Men garantitillägget räcker inte, menar Birgitta Sevefjord.
– 1 000 kronor mer i månaden gör förvisso stor skillnad för en fattigpensionär. Det är väldigt positivt. Men vi ser inte att det är en framkomlig väg att bara lappa och laga ett system som i grunden är felkonstruerat. Vi vill se ett helt nytt, mer demokratiskt pensionssystem. Så som det är nu, att frågan beslutas innanför stängda dörrar i pensionsgruppen och utan offentlig diskussion, tycker vi är oacceptabelt.
I nästan åtta år har Tantpatrullen stått och manifesterat utanför riksdagen på Mynttorget.
Förbereder sig för valet Medan Vänsterpartiet pressar regeringen på höjd pension för de allra fattigaste förbereder sig Tantpatrullen inför den kommande valrörelsen. Runtom i Sverige kommer lokala tantpatruller att ge sig ut på gator och torg för att opinionsbilda. Målet är att göra pensionsfrågan till valfråga.
– Det är vår absoluta prioritet just nu, säger Birgitta Sevefjord.
– En av de främsta orsakerna till att vi har en välfärdsstat är att vi vill att människor ska kunna få ha ett bra liv även på sin ålders höst. Mot den bakgrunden borde pensionerna vara en av de viktigaste politiska frågorna. Inte bara i valrörelsen, utan överhuvudtaget.
Text: Sara Martinsson Foto: Magnus Liam Karlsson
Fakta om pensionerna I Sverige lever omkring 300 000 pensionärer med låg inkomst. Det är den högsta siffran i Norden. 40 procent av kvinnorna och 12 procent av männen har en pension under 10 553 kronor i månaden före skatt.
Vänsterpartiet har ställt krav på regeringen om införandet av ett garantitillägg. Det innebär att nästan en halv miljon svenska pensionärer varje månad kan få upp till 1 000 kronor mer i plånboken. Alla som har en allmän inkomstgrundad pension på under 11 846 kronor per månad kommer att omfattas av garantitillägget. Nästan en miljon svenskar berörs, och höjningen för dessa i genomsnitt blir 770 kronor i månaden.
Garantitillägget är skattefritt och kommer att betalas ut automatiskt till de pensionärer som omfattas. Förslaget är framförhandlat tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet och sedan i februari skickat på remiss av regeringen. Första utbetalningen av garantitillägget föreslås ske i augusti 2022. Läs mer om garantitillägget här.
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige I Huvudnäsaulan. Efter alla digitala möten samlas ledamöterna åter i en sal. En sal, som är stor nog för att erbjuda plats även till åhörare.
Dagordningen och handlingar finns som alltid tillgänglig på anslagstavlan på kommunens hemsida. Det är många ärenden men det blir knappast en utdragen föreställning.
Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.
Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.
Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.
Motionen kommer att besvaras nästa är. Det brukar ta tid i Vänersborg att behandla tankar som förs fram av att parti som inte tillhör grupperingen kring kommunledningen.
