Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Men hur tänkte socialnämnden nu?

Det ankommer på presidiet och i första hand ordföranden att förbereda ett nämndsmöte. Meningen är ju att olika uppfattningar skall leda fram till ett avvägt och klokt beslut. 

I torsdags gällde det nämndens ”förväntade resultat”.

En kort förklaring kan vara på sin plats, Kommunen har en vision ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”. Sedan finns även inriktningsmål – dessa uttrycker kommunfullmäktiges övergripande viljeinriktning:

  • I Vänersborgs kommun ska det finnas mer
    jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv.
  • Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.
  • Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag.
  • Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan.
  • Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet.
  • Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska.

Det är också fastslagit att socialnämnden skall ha ansvar för fem av dessa sex mål, inte det tredje dock. På nämnden ankommer det att bli konkret – vilka förväntade resultat för nästa budgetår, alltså 2023, kan man enas kring? Att ta fram och formulera dessa förväntade resultat var nämndens uppgift i mars. 

Alla nämnder överlämnar sina texter till kommunstyrelsens arbetsutskott som sammanställer och kommer med rekommendationer. Stryk, lägg till ytterligare, ändra formuleringar, förtydliga eller liknande.

I april beslutar sedan nämnden utifrån tidigare förslag och med hänsyn till rekommendationerna.  Sedan går bollen över till förvaltningen – där tar man fram ”aktiviteter” i verksamheterna som skall leda fram till att mål och förväntade resultat förhoppningsvis kan uppnås 2023. 

Vänsterpartiet hade förberett sig väl och föreslog vid sammanträdet i veckan egna texter eller ändringsförslag till det som förvaltningen och presidiet hade lagt fram.

Det gjorde nog inte ordföranden Dan Nyberg, S, särskilt glad. Tid för diskussion, tid för att väga olika tankar – nej, det var inte planerat. Nu idag, i mars, skulle inte heller det slutliga beslut fattas, ärendet återkommer ju i april när fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott är klara med sin uppgift att utfärda rekommendationer. 

Envisa Vänsterpartiet yrkade dock – och utan diskussion om innehållet följde omröstningen, punkt för punkt. Elva av nämndens tretton ledamöter var eniga om  att bifalla ordförandens förslag om AVSLAG.

Så även på följande tre av alla våra förslag:

  • Hemlösheten ska minska -AVSLAG
  • Nöjdheten hos kvinnor gällande bemötande och utförande av insatser ska öka till samma nivå som hos män – AVSLAG
  • Nöjdheten kring scheman hos förvaltningens medarbetare ska öla – AVSLAG

Så kommer det att stå i protokollet. Vänsterpartiets ledamöter reserverade sig. Kommunstyrelsens arbetsutskott kommer inte ens att titta på protokollet, utan nöjer sig med texten som togs fram av förvaltningen och passerade nämnden utan ändringar eller tillägg.

Halva priset i hela regionen

Vänsterpartiet Västra Götaland föreslår halverat pris på enkelbiljetter i kollektivtrafiken under tre månader. Förslaget är vårt svar på höjda bränslepriserna. Detta kan underlätta för alla som nu får försämrad ekonomi och samtidigt få fler att välja kollektivtrafik igen efter pandemin.

Kriget i Ukraina är vidrigt och det ukrainska folket dör, skadas, svälter och flyr sitt land. De problem som uppstår i Sverige med anledning av kriget kan aldrig jämföras med det. Men många i Sverige drabbas av ekonomiska problem, till följd av höjda bränslepriser, höjda livsmedelspriser och högre inflation. Som vanligt drabbas de hårdast som har minst marginaler i sin privatekonomi.

Vänsterpartiet har lagt ett förslag i riksdagen om halverade biljettpriser i hela landet. I väntan på det vill Vänsterpartiet Västra Götaland erbjuda en regional lösning.

– Det är nu Västra Götaland måste ställa om, och få fler att kunna resa hållbart. Regionen behöver erbjuda alternativa sätt att resa. Vi föreslår att priset på Västtrafiks enkelbiljetter halveras under en tremånadersperiod och att sänkningen genomförs omgående, så snart det är möjligt, säger Carina Örgård, (v), regionråd i opposition i Västra Götalandsregionen.

Samtidigt varnar den internationella klimatkommitténs, IPCC, rapport 28 februari, tydligare än någonsin för vad som händer med vår jord om vi inte ställer om nu.
– Det är nu vi politiker i Västra Götalandsregionen ska ta steget att gå före, säger Louise Jeppsson, regionrådsersättare och styrelseledamot i Västtrafik AB. – Att fler reser tillsammans med kollektivtrafiken är bra för den enskilda, för klimatet och för samhället. Självklart fortsätter vi driva frågan om sänkta priser och en mer tillgänglig kollektivtrafik i hela regionen, även långsiktigt, säger Louise Jeppsson (v).

Carina Örgård (v), regionråd i opposition
Louise Jeppsson (v), ersättande regionråd, styrelseledamot Västtrafik AB

Läs vårt pressmeddelande på TT.

”Övergripande skolfrågor”

Ännu en gång – riksdagens debatt. 

Självfallet har lokalföreningens förtroendevalda fokus på frågor där vi i nämnder, styrelser och fullmäktige kan påverka beslut som avser verksamheten i kommunen. Men i riksdagens utskott och i debatter i kammaren avhandlas frågor av stor betydelse även för oss här i Vänersborg.

Igår gällde det Utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU14 med rubriken ”Övergripande skolfrågor”.

Richard Jomshof talade för SD – är det något att uppmärksamma? ”Här hemma” finns ju SD på plats överallt. Men i utbildningsfrågor, i barn- och utbildningsnämnden och i direktionen i Kunskapsförbundet, är ledamöterna passiva, lämnar inga avtryck alls i arbetet och i besluten. Var står SD? 

Jomshof pekade med hela handen. Och angav en riktning som också centrala företrädare för några andra partier verkar vilja ansluta sig till.

Samtidigt syns i varje ny debatt att V och MP har anledning att notera förändringar hos S. Hur långt går S? Och hur länge är man på samma spår – även efter valdagen i september?

Daniel Riazat talar för Vänsterpartiet. Halva anförandet ägnade han åt en punkt i betänkandet som inte något annat parti överhuvudtaget berörde: Samiska förskolor och skolor och Riksrevisions mycket kritiska granskning av Sameskolstyrelsen. (Rätt, riksdagen behandlar också en mängd frågor som inte direkt påverkar kommunala överväganden.) 

Men Daniel Riazat ägnade också en stor del av sin talartid att sammanfatta var debatten om marknadsskolan befinner sig just nu. 

Läs gärna efter i snabbprotokollet eller se debatten eller delar av debatten i efterhand på riksdagens webb-TV.

Här två reservationer som V och MP har gemensamt:

Förbud mot vinstdrivande organisationsformer, punkt 17
Vi vill få bort vinstutdelande aktiebolag i skolan eftersom skattemedel enbart ska kunna användas till den verksamhet de är avsedda för. Vinstfrågan handlar inte om att alla friskolor är dåliga, utan om vad marknadslogiken gör med alla skolor. Nästan oavsett vilket problem i skolan som vi diskuterar så återkommer vi till att marknadsskolan är en del av problemet med glädjebetyg, behov av kontroll och dokumentation och mindre tid för eleverna. För att behålla de friskolor som fungerar väl behöver det utformas ett vinstförbud så att dessa skolor kan fortsätta existera i en annan form, som t.ex. stiftelser, kooperativ eller s.k. svb-bolag som är aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Det kan dock konstateras att enbart ett beslut om vinstförbud inte löser dagens problem eftersom skolkoncerner kan föra över pengar till andra
bolag inom koncernen och även kan se till att stora belopp förs över till andra närstående bolag utanför koncernen genom att fakturera för diverse tjänster.
Därför vill vi att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag som innebär att endast icke vinstdrivande organisationsformer som ideella föreningar, stiftelser och kooperativ får bedriva fristående skolor.
Vi anser även att regeringen ska återkomma med förslag som innebär förbud mot vinstuttag inom vuxenutbildningen. Det ska alltså inte finnas incitament att bedriva verksamheten på annat sätt eller med andra mål än alla
studerandes lika rätt till kunskap. För en likvärdig utbildning behövs ett slut på vinstintresset och marknadslogiken inom vuxenutbildningen.
Vidare bör regeringen återkomma med förslag som innebär förbud mot ägarstrukturer och bolagsformer inom den kommunala vuxenutbildningen vars ändamål är att göra vinst.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

Offentlighetsprincipen i friskolor, punkt 18 Offentlighetsprincipen är en av den svenska demokratins hörnstenar. Det är viktigt att alla har tillgång till information om hur våra gemensamma institutioner styrs och fungerar. Därför vill vi tydliggöra att offentlighetsprincipen även ska gälla friskolor.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

Utlänningar i Sverige utan tillstånd

Idag lyssnade riksdagen, regeringen och ett antal gäster på ett anförande av president Volodymyr Zelenskyj.

Igår debatterades det i riksdagen ett betänkande från Socialförsäkringsutskottet 2021/22:SfU16 :”Utlänningar i Sverige utan tillstånd”.

Debatten gällde det som många kallar skuggsamhället.

Vänsterpartiets ledamot Tony Haddou inledde sitt anförande: ”För mig handlar hela samhällsbygget om att vi ser efter varandra, att vi agerar solidariskt och att vi hjälper den som står längst ned på trappstegen. Det handlar om att ta ett gemensamt ansvar för varandra och hjälps åt. Det är så vi bygger ett starkt välfärdssamhälle och ett mer jämlikt och rättvist samhälle.

Jag konstaterar dock att det finns en majoritet partier i denna kammare i dag som ser på samhället på ett helt annat sätt. Det är mörkare och mer brutalt. Man har lämnat över makten till marknaden och privatiserat sönder den svenska välfärden, vilket har ökat klyftorna människor emellan. Nu försöker man täcka över sina egna misslyckanden genom att skylla på flyktingarna, de mest marginaliserade.

Det är dock inte vilka flyktningar som helst. När man gör skillnad på ukrainska flyktingar och andra avslöjas återigen vad man vill prägla den offentliga debatten med, vilka som beskrivs utifrån ett skyddsbehov och vilka som demoniseras. Den skillnad man gör och hur man sorterar i asylrätten är ingenting annat än rasism, och det står i strid med konventionerna.

De åtgärder mot skuggsamhället som föreslås här och som vi debatterar i dag syftar till att göra livet svårare för de människor som lever som papperslösa i Sverige. Man gör det utifrån föreställningen att det ska få dem att lämna landet. Det är en politik som har prövats i flera steg och alltid med samma resultat, nämligen att utsattheten ökar. Ett tydligt exempel på det är ändringarna i lagen om mottagande. Den som får avslag på sin asylansökan mister rätten till bistånd och boende.

Ni här inne har fråntagit människor deras sista möjlighet till försörjning och tak över huvudet. Vad tror ni händer med dem? Vad tror ni händer med människor när ni tar ifrån dem deras trygghet, försörjning och hem? Ni talar om ett skuggsamhälle som ni här inne har skapat. Det är människor som gång på gång har fallit offer för er bristande lagstiftning.

I stället för att bygga arbetet på kunskap och vad som fungerar och inte fungerar har de blåbruna och tyvärr också Socialdemokraterna valt att driva en politik som syftar till att få människor att lämna Sverige genom att göra livet värre för dem här än det de har flytt ifrån. Man behöver nog göra väldigt mycket med Sverige för att det ska bli sämre än världens farligaste land Afghanistan, krigsdrabbade Syrien eller förtryckregimens Eritrea.

Framför allt är det en väldigt problematisk och cynisk vision att kränka människors fri- och rättigheter på detta sätt. Det är också en ogenomtänkt signalpolitik som inte kommer att få fler att återvända, utan det leder till en ökad utsatthet och till att fler får leva i det skuggsamhälle som partierna här säger att de vill bekämpa.”

Hela talet och alla replikskiften med företrädare för SD, M och KD kan läsas i snabbprotokollet eller följas i efterhand på riksdagens webb-TV.

På nyhetssajten europaportalen

Debatt: Fokusera på eldupphör, flyktinghjälp och hårdare sanktioner

På EU-toppmötet måste länderna svara på hur vi ska få till ett eldupphör i Ukraina och bygga fred i Europa, det kan inte lämnas åt Erdogan. Vidare måste EU satsa mer på att hjälpa krigsflyktingarna och få till en riktig vidarebosättning i EU. Till sist  måste sanktionerna skärpas och pengaflödet till Putins krigskassa stoppas. Det skriver Malin Björk (V), Europaparlamentariker inför EU-toppmötet som börjar på torsdagen.

Mer än tre miljoner människor har flytt Ukraina på bara tre veckor. Nu kommer uppgifter om att flyktingar hämtas upp av kriminella organisationer för trafficking och prostitution. EU:s toppmöte måste därför skyndsamt sätta fokus på hur flyktingarna tas emot vid gränsen.

Flyktingarnas utsatthet

De som nu flyr Ukraina är till största delen kvinnor och barn. Även med hög utbildningsnivå och kompetens är människor i en flyktingsituation extremt utsatta, det gäller särskilt kvinnor och barn. Nu kommer till och med många ensamma barn. Minst 500 ensamma barn identifierades bland de som kommit till Rumänien. Det verkliga antalet är sannolikt mycket högre.

Den legaliserade prostitutionsindustrin i Nederländerna och Tyskland vill säkert gärna utnyttja flyktingarna och tjäna pengar på deras utsatthet.

EU måste satsa mer resurser på att hjälpa flyktingarna, vid gränsen och även vidare i mottagningsprocessen i de olika medlemsländerna. Frontex, som hittills mest är kända för sina olagligheter och för att de kastar ut flyktingar borde för en gångs skull kunna mobiliseras för att göra riktig nytta så att flyktingar inte råkar illa ut vid gränserna.

Jag vill också att EU bromsar människohandeln genom att fördöma sexköpsindustrin och uppmanar medlemsländerna att följa Sverige och förbjuda sexköp. Eller är det ett ”jobb” i prostitution vi ska erbjuda de ukrainska kvinnor som flyr undan Putins bomber? Nej, jag vill inte ha ett Europa där kvinnor, barn – eller kvinnors livmödrar – är handelsvaror.

Få till ett eldupphör

Dessutom förväntar jag mig att det Europeiska rådet, Sveriges statsminister, Europaparlamentets talman och EU-kommissionens ordförande fokuserar på följande fråga: Hur kan vi snabbt och hållbart åstadkomma eldupphör, förhandla, och skapa en säkerhetsordning som bygger fred i Europa?

Finns det EU-länder eller internationella institutioner som kan stödja förhandlingarna, eller ska vi lämna det till Erdogan?

Människor bombas ihjäl vid EU:s port och kriget hotar att sprida sig. Vi måste stoppa detta. Men svaret ligger inte i att utöka NATO eller att vi all inordnar oss i militärallianser som har militära upprustningsmål inskrivna i sina lagar.

Stoppa pengaflödet till Putin                            

Stödet till Ukraina måste bli konkret  vad gäller pengaflödet till Putins krigskassa. Tuffare sanktioner mot oligarkerna för att täppa igen kryphålen och krav på ökad transparens i skatteparadisen där de gömmer sina pengar.  Vi måste stoppa den smutsiga – och numer också blodiga – fossila energin som göder Putins regim.  Vi kan inte prata om ”stegvis utfasning på medellång sikt” av rysk gas och olja, det måste hända nu. Detta samtidigt som vi måste vi göra massiva investeringar i förnybart. Beslutet om att stoppa den ryska fossila energin och ett beslut om gigantiska satsningar i förnybart måste hänga ihop om vi ska lyckas.

EU köper 45 procent av sin fossilgas från Ryssland och 20 procent av uranet som används i kärnkraftsreaktorerna. Pengar som finansierar Putins krig i Ukraina.

Detta belyser tydligt att EU-kommissionen är fel ute med förslaget att fossilgas och kärnkraft ska finnas med som hållbara energikällor i EU:s taxonomi. Våra pengar ska inte betala för bomber och missiler över Ukraina. EU-kommissionen måste dra tillbaka sitt förslag till taxonomi, för klimatets skull och för fredens.

EU-toppmötet måste också fokusera på situationen för flyktingar som kommer till våra medlemsländer. Den värme och de öppna armar som bland annat svenskar, danskar, polacker och ungrare har visat gentemot ukrainare de här veckorna är vackra uttryck av medmänsklighet som vi måste värna om och sprida till att också omfatta flyktingar med annan bakgrund, vare sig de kommer från Syrien, Eritrea eller Afghanistan.

Fixa vidarebosättningen

Vi behöver också ta tillfället i akt och anta det ramverk för vidarebosättning som legat på bordet sedan 2018 och som bara väntar på ministerrådets godkännande, för att få till stånd en rättvis, effektiv och automatisk fördelning av kvotflyktingar i EU.

När miljoner människor flyr ett krig och behöver vår hjälp måste Sverige och de andra medlemsländerna vara överens om att storsatsa på mottagning och integration. Folk behöver jobb, skola och tak över huvudet. De har mycket att bidra med.

Malin Björk (V) 
EU-parlamentariker

Hur tar vi emot flyktingar?

Nooshi Dadgostar besökte idag Migrationsverkets enhet för Ukraina i Malmö. Hon skriver:

Hittills har över 3 miljoner ukrainare flytt sitt land. Sverige tar i dagsläget emot cirka 4 000 ukrainska flyktingar varje dag. Migrationsverket räknar med att vi kommer ha tagit emot cirka 200 000 ukrainska flyktingar innan halvårsskiftet. Siffrorna är osäkra, men de tyder på att Sverige kommer ta emot väldigt många människor.
Regeringen har gett Migrationsverket uppdraget att inventera tillgången på tillfälliga boenden för flyktingmottagande och att bygga och förvalta fler sådana boenden. Myndigheten får själva bedöma vilket behov det finns av nya boenden. Regeringen har också föreslagit tillfälliga lättnader i plan- och byggregler, för att underlätta byggandet.
Vänsterpartiet anser att båda åtgärderna är bra. Men vi börjar från en alldeles för låg nivå. Det här arbetet hade behövt förberedas för länge sen. Vi hade behövt bygga samhället starkare. Välfärden hade behövt vara bättre rustad.
Regeringen agerar även som om det handlar om tillfälligt skydd, men ingen vet när flyktingarna kan återvända till Ukraina. Ett tillfälligt skydd kommer inte att ge den trygghet flyktingarna behöver, utan flyktingarna behöver välkomnas på lång sikt med långsiktiga insatser.
• Vänsterpartiet vill bygga ut kapaciteten för flyktingmottagande snabbt. Kommunerna måste få tydliga besked om tillräckliga och långsiktiga ersättningar för de investeringar de nu gör och bevilja amnesti åt de ensamkommande för att frigöra boendeplatser och resurser. Begränsningarna i EBO-lagen måste tas bort.
• Höj dagersättningen för asylsökande, som också omfattar de som får skydd enligt massflyktsdirektivet. Den har inte höjts sedan 1994 och låg redan då under nivån för försörjningsstöd. Det är tänkt som en tillfällig ersättning under asyltiden, nu kan den gälla i över tre år för de som flyr Ukraina. Och ge asylsökande och de som omfattas av massflyktsdirektivet rätt att läsa SFI.
• Ge ökat stöd till civilsamhället
Det här måste vi göra nu. Sverige ska visa solidaritet med människor som flyr undan krig. Det gör vi bäst genom konkreta handlingar. Människor som tar sig till Sverige ska få ett respektfullt mottagande och vi ska erbjuda dem ett värdigt liv.
Kan vara en bild av 2 personer, personer som står och inomhus

Rätt eller fel – inga enkla svar

Glasklara lösningar, inget annat gäller! Ett sätt att förhålla sig. Följ linjen, avvik inte, blunda hellre än att inse att du påverkar inget.

Medverka vid tillfälliga lösningar? En kompromiss för stunden som inte betyder att du ger upp för gott?

Kriget i Ukraina är inne på fjärde veckan. Förödelse och lidande utan gränser. Ingen förblir oberörd. 

Och nu måste det tas beslut att möta konsekvenserna. På alla plan, långt ner och även på lokal nivå. Mycket kan bli dyrt och besvärande. Det är en solidarisk handling att stå ut! 

Ingen undgår. Det hade varit konstigt om inte striden kring det bästa svaret på tuffa utmaningar skulle öppna för konflikter. 

Var det rätt att delta i ett försök att hantera chockhöjda drivmedelspriser? Om ja, tillsammans med andra och med utsikt att påverka? Eller ensam, ensam med det enda rätta förslaget – och i visshet att knappt någon skulle bry sig.

Aftonbladet publicerar ”Halvera biljettpriset i kollektivtrafiken nu”. Tidningen ETC ”V-vrede efter bränsledeal med högern”. 

Och tidningen ETC:s ledare lyder: ”Vill du ha en vänster som utstrålar hopp? Titta på Göteborg!

Samtalet om politik, om vägen till de bästa lösningar, förs när Vänsterpartiet samlar till medlemsmöten. 

Vill du vara med?

Hög tid för samordning

Från mars till juni brukar Vänsterpartiets förtroendevalda känna av att alla uppdrag har extra tyngd. Nu är tiden inne att dels i den egna nämnden, dels i samförstånd med ledamöterna från alla andra nämnder formulera yrkanden där partiet för fram sina förväntningar inför 2023.

Innan budgetprocessen landar i ett beslut som fattas av kommunfullmäktige i juni, så gäller det att hantera ett besked från kommunstyrelsen. I slutet på februari röstade kommunledningen fram ”ramanvisningar” för det fortsatta arbetet. ”Snålhet gäller!” – så kan beslutet sammanfattas.

Nu i mars står nämndernas arbete med ”Förväntade resultat” på dagordningen. Det måste förklaras.

Kommunen har en vision. Kommunen har också en handfull inriktningsmål. Dessa är övergripande, de gäller hela kommunen. De öronmärkta inriktningsmålen betyder att vissa nämnder är något mer ansvariga för enstaka mål än andra nämnder. Alla nämnder har som uppgift att ”ta hand om” tilldelade mål. Därför beslutar nämnderna hur detta skall göras – nämnderna beslutar om ”förväntade resultat”.

I praktiken har förvaltningsledningen tagit fram texten för dessa förväntade resultat, även om det syns då och då att presidiet, alltså nämndens ordföranden har påverkat utfallet. Men beslutet sker av hela nämnden och rapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott.

Där sammanställs allt som kommer in från alla nämnder, granskas, bearbetas, sammanställs i ett utlåtande som riktas tillbaka till nämnder med något budskap av sorten ”okey, införstådd” eller ”gör om, rätta till, bättre kan ni” eller liknande.

Under tiden går också alla förvaltningar vidare. Det sker på två spår: Dels översätter man det politiska budskap, som alltså kallas för ”förväntade resultat”, till det som ska ske i verksamheten. Förvaltningen beskriver ”aktiviteter”, det som ska göras av de anställda för att omsätta politikernas tankar till att ”så här blir det på riktigt”.

Dels utrustar förvaltningarna sina presidier med underlag för ett möte med budgetberedningen i slutet på april. Ramanvisningar ska ju hållas – alltså, hur kan vi fixa till det så att vi inte överskrider den snåla resurstilldelningen? 

Om vi ser att det inte går, inte på långa vägar, då måste det skrivas konsekvensbeskrivningar. Förvaltningen sammanställer, men innan de når budgetberedningen, kommunstyrelsen och till slut kommunfullmäktige, då har nämndernas politiker i april en sista chans att yttra sig.

Och så kommer det att bli som det brukar bli: I nämnden sägs det ”det går inte, vi måste få större tilldelning av resurser”, och samma förtroendevalda kan sedan i juni i kommunfullmäktige rösta mot sig själva och försvarstalet lyder: Jamen, nu i fullmäktige måste jag ta ansvar för helheten – och då är det så ”att inte alla kan få allt man önskar sig”.

Vänsterpartiets ledamöter försöker som alltid att redan i ett tidigt skede enas kring vad vi tror är möjligt. Vi anstränger oss att föra fram samma budskap genom hela processen. Låt oss se om vi lyckas med detta även i år.

Nästa vecka är det en tuff vecka:

Barn- och utbildningsnämnden på måndag, Kunskapsförbundets direktion på tisdag, Kommunstyrelsen på onsdag, Socialnämnden på torsdag. Kallelsen till KFV finns här, alla andra hämtas från kommunens digitala anslagstavla.

Fullmäktige ikväll 16 mars

I kväll sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Det är återigen ett digitalt distansmöte. Fördelen för alla vänersborgare är att det går att se och lyssna på sammanträdet hemifrån. Det är bara att gå in på kommunens webb-TV. Du kan klicka här så kommer du till kvällens möte. Det kommer också att gå att se på sammanträdet i efterhand.

Här är dagordningen för kvällens möte:

 

Sätt ett pristak för bensin och diesel

Priserna på bensin och diesel har stigit kraftigt under en längre tid. Med kriget har de ökat än mer. För många människor innebär det en väldigt tuff ekonomi. Familjer som är beroende av bilen får stora ekonomiska problem när priserna rusar. För många verksamheter blir kostnaderna höga och jobb riskerar förloras. Vetskapen om att priserna kan vara ännu högre imorgon gör det än svårare.

Vänsterpartiet är ett parti som ser människors problem i vardagen och gör något åt dem. Vi vill att det ska vara möjligt att leva i hela landet, även där det inte finns kollektivtrafik så som vi skulle önska. Därför vill vi under krisen införa ett pristak på 18 kronor litern för bensin och även ett pristak för diesel. Detta skydd för hushållen ska ske med tillfälliga sänkningar av drivmedelsskatterna. När priserna skenar måste politiken ta ansvar och få ordning på situationen.

Vi anser att beskattningen på drivmedel är ett viktigt styrmedel för att föra samhället bort från det fossila. Att göra det är nödvändigt för klimatet och därmed för oss alla. Men det är inte en rimlig hållning att priset på bensin och diesel så snabbt som möjligt ska vara så högt som möjligt. Istället behöver alltid en avvägning göras så att vi styr bort från det fossila, samtidigt som kollektivtrafik och andra alternativa transporter hinner byggas ut, så att människor hinner ställa om och så att deras ekonomi inte drabbas allt för hårt av plötsliga prisstegringar.

När vi väljer vilka skattenivåer som ska gälla på drivmedel gör vi alltid den avvägningen. När det sker en plötslig och oförutsedd höjning av oljepriserna ger den skattenivå som vi tidigare tyckte var en bra avvägning, nu dramatiska drivmedelspriser som aldrig var avsedda. Den prischocken vill vi dämpa genom tillfälliga sänkningar av drivmedelsskatter. Det betyder inte att vi är för generellt lägre priser på bensin och diesel. Vad det betyder är att vi vill dämpa prischocken så att priset kommer ner till de nivåer som vi nyss, innan priserna skenade, tyckte var rimliga avvägningar. Detta ska ske genom ett pristak så att bensinpriset vid pumpen inte ska överstiga 18 kronor per liter. Ett tak ska även sättas för dieselpriset. Den tillfälliga sänkningen ska ske med täta avstämningar.