TTELA.:s ledarskribent återkommer till ett ärende som har varit på byggnadsnämndens bord under en följd av år: ”Dags för kommunen att göra en omprövning”.
Vi noterar att Karl af Geijerstam passar på att nämna varför hela frågan har fått uppmärksamhet: ”Vänsterpartipolitikern Stefan Kärvling har beskrivit ärendet mycket kritiskt (och väldigt detaljerat för de som är intresserade) i ett flertal blogginlägg.”
Ordet ”välfärd” nämns knappast i Tidöavtalet. Bortsett från alla påpekanden att det finns grupper av människor i Sverige som först måste visa upp allehanda meriter innan man har gjort sig förtjänta av att få njuta av den svenska välfärden.
I budgetpropositionen blev de fyra partierna, M, KD, L och SD tydligare – under rubriken ”En välfärd att lita på ” föreslås ”Ökat statsbidrag till kommuner och regioner” motsvarande 6 miljarder för 2023.
Detta förslag har granskats i alla medier och kommenterats nästan enhälligt som obegripligt – vet inte den nya regeringen att 20 miljarder i statsbidrag skulle behövas för att kommuner och regioner kan behålla samma verksamhetsnivå som gäller idag? Att det behövs ett tiotal miljarder till för att välfärden kan utvecklas enligt de behov som har tillkommit, med en ådrande befolkning, med allt som följer i spåren av inflationen?
Här i Vänersborg fattas budgetbeslutet först om en månad av kommunfullmäktige. Under tiden riktar vi uppmärksamheten på kommuner kring oss och på regionen vi ingår i. Valresultatet 2022 har medfört en rad förändringar. I Trollhättan tillträder en borgerlig ledning, visserligen i minoritet, men nu avslutas 100 års socialdemokratiskt maktinnehav. I Göteborg avslutas en borgerlig mellanperiod, S, V och MP samarbetar i ledningen. Så också i Västra Götalandsregionen, där utgör också S, V och MP trion som tacklar utmaningarna att erbjuda regioninvånarna en godtagbar nivå för välfärden.
Vänersborg har fortsatt en minoritetsledning med S, C och MP – nu har även KD anslutet sig men fortfarande samlar styret endast 23 av 51 ledamöter.
För regionen Västra Götaland gäller: ”Efter valet 2022 har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans enats om att bilda RödGrön Ledning för Västra Götalandsregionen. Partierna har en gemensam politisk plattform med ett antal prioriterade områden. Detta innebär ett antal justeringar i den budget som regionfullmäktige antog i juni 2022. Regionfullmäktige beslutar om budgeten den 29 november.”
Förslaget till tilläggsbudget klubbades i regionstyrelsen 15 november. Då noterades även ”Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna deltog inte i beslutet. ”
I Göteborg samlas kommunfullmäktige i morgon 17 november – då finns förslaget från S, V och MP: ”Budget 2023 – Göteborgs Stad”. Läs gärna en debattartikel i dagens GP: ”Vi satsar på välfärden även i kristider – till skillnad från högern”.
Kommunfullmäktige i Vänersborg kommer att fastställa ”utdebiteringen under 2023 till 22:21 per skattekrona”. Det sker vid sammanträdet 23 november. Därmed förblir kommunalskatten oförändrad jämfört med 2022.
Själva budgetbeslutet följer den 14 december. Beslutet då upprepar inte det som blev resultatet av mötet i juni. Då, innan sommaren, fick förslaget från M och L majoritet när SD efter en kort paus på fem minuter övergav egna tankar och röstade för detta vinnande förslag.
Sex månader senare är det fortfarande en S-ledd koalition utan egen majoritet som försöker leda kommunen. Ingen skillnad där – mycket annat har dock förändrats. Inflationen och växande pensionsskuld har avsevärt försämrat förutsättningar för att bibehålla en godtagbar verksamhetsnivå. Tillkommer att statens budget klubbas först 13 december, dagen innan fullmäktiges beslut. Inkomsterna från generella och riktade statsbidrag är en stor post i kommunens budget.
Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, beskriver osäkerheten på sin blogg ”Riktade statsbidrag gör budgeten oöverskådlig”. Inledningsvis konstaterar hon: ”Att det som kallas för satsningar egentligen kan innebära neddragningar är inget ovanligt i statens budgetar och är en konsekvens av att statsbidragen vuxit sig så många och oöverskådliga.”
Flera rubriker är betecknande för hennes budskap:
Hur stora är egentligen statsbidragen?
Svårberäknat när nya och gamla bidrag blandas
Samma pengar används flera gånger
Det återstår att se vilka förslag som läggs fram i Vänersborgs kommunfullmäktige och vilket förslag som gäller när omröstningen är klar den 14 december. Ledamöterna träffas redan 08:30, i stället för 18:00 som vanligt är, dessutom för första gången i nya möteslokalen på kommunhusets gård.
S, C, MP och KD samarbetar kring gemensamma politiska riktlinjer, M, L, MBP och V har enats om valteknisk samverkan, alltså inga ”handslag” kring politiken alls. Här kommer med all säkerhet olika från varandra avvikande budgetyrkanden. Och SD står utanför – men skulle ännu en gång kunna spela spelet.
Så säger byggnadsnämndens ordförande, Bo Dahlberg, S.
Insikt efter fem år? Nu – med en månad kvar av mandattiden? En insikt som någon annan får föra fram till ett korrekt beslut någon gång nästa år. Eller ska det dröja än längre?
Tack till aktiva partikamrater, några nämnd, ingen glömd.
Pontus Gläntegård, V, byggnadsnämnden
James Bucci, V, samhällsbyggnadsnämnden
Stefan Kärvling, V, aktiv bloggare
Vad talar vi om? SvT har varit i stan, på Restad hos Bengt Davidsson, på Vänersnäs och hos Bo Dahlberg hemma i Frändefors.
Vänsterpartiet kritiserar att regeringens förslag ”blir i hög utsträckning en subvention till redan mycket lönsamma företag eller välbeställda hushåll.”
Vänsterpartiet utvecklar på tre punkter ett annat förslag:
Prioritera de företag som faktiskt behöver stödet
Prioritera vanliga hushåll, inte de mycket välbeställda
Höj stödet
Vänsterpartiets förslag avslutas:
Inte dyrare Vänsterpartiets förslag ger mer till vanliga hushåll men är inte dyrare än förslaget från regeringen – tvärtom. På totalen kommer det framför allt ske en omfördelning av elstödet, det vill säga en betydligt större andel kommer gå till hushåll som faktiskt stått för kostnaden när elpriserna skenat. Trots vår kraftiga höjning av stödet till hushållen är det dock sannolikt att vårt förslag, som är mer i linje med EU:s intentioner samt mer ekonomiskt rationellt och rättvist, sannolikt kommer kosta betydligt mindre än regeringens förslag. Regeringens förslag är i huvudsak inte ett elstöd, utan dolda subventioner till ett redan mycket lönsamt näringsliv.
Har det nya regeringens budgetproposition rivit ner applåder? Kritik ja, beröm nej. Rejäl kritik på många håll.
Om någon dag eller vecka kommer fyra partiernas budgetmotioner. Sedan följer behandlingen i riksdagens utskott. Den 13 december fastställer riksdagen i rambeslutet inkomster och utgifter. Mellan 14 och 21 december följer besluten om finfördelningen av cirka 500 anslag fördelade på 27 utgiftsområden.
Rapporten studeras nu i många lokalföreningar, där finns värdefulla tankar och markeringar som också i det lokala och regionala parlamentariska arbete ger värdefull handledning.
Här avsnittet 1.6 ”Vägen framåt”:
Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning, ekonomisk jämlikhet och tillväxt med varsamt resursutnyttjande. Arbetet utgör basen för välfärd och ekonomiskt välstånd och ger möjlighet till delaktighet i
samhällslivet. Egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet. Den ekonomiska politiken bör därför ha som inriktning att pressa ner arbetslösheten och stabilisera efterfrågan på en hög nivå. En hög och stabil efterfrågan uppnås genom kraftfulla finanspolitiska satsningar på investeringar i infrastruktur, elförsörjning, bostäder, utbildning, välfärd och arbetsmarknadspolitik.
Klimatomställningsarbetet behöver accelereras betydligt för att vi ska nå våra klimatmål. Vänsterpartiet framhärdar i arbetet för att klimatomställningen ska ske skyndsamt, strukturerat och genom samhällets gemensamma insatser.
Ett starkt samhälle kräver en ständig utveckling. En gemensamt utstakad väg framåt är själva förutsättningen för att känna gemenskap. Samhället behöver en gemensam plan som handlar om att bli bättre, rikare, friare – ett
gemensamt mål att sträva mot. En hållbar och rättvis ekonomisk tillväxt är kärnan i en sådan positiv utveckling.”
Inget nytt i budgetdebatten? Kanske två punkter bör nämnas. Den första, talmannen berättade om debattreglerna. Finansministern Elisabeth Svantesson skulle få 15 minuter och inleda. ”Partiföreträdare för oppositionspartier har rätt till ett anförande på högst 10 minuter och partiföreträdare för regeringspartier har rätt till ett anförande på högst 5 minuter.” Vad gjorde Oscar Sjöstedt, SD? Han valde denna förmiddag en plats på regeringens bänk, alldeles intill finansministern. Och höll ett första anförande på 10 minuter.
Den andra: Representanter för tre av fyra partier som tillsammans har ansvar för budgetpropositionen var mycket angelägna att berätta om det egna partiets betydelsefulla avtryck i alla förslag. Liberalerna valde att låta Carl B Hamilton hålla anförandet och sköta replikerna. Luften tycks helt ha gått ur hos Liberalerna.
Ali Esbati inledde med att berätta hus han uppfattade läget i riksdagen och på regeringskansliet: ”Den högerkonservativa budgetproposition som nu har lagts på riksdagens bord utgör den politiska motsvarigheten till att stå framför ett allvarligt problem och många människors växande oro för det – och sedan titta bort, skrapa lite med fötterna, kanske vissla en nervös trudelutt och därefter pröva sig på några uppseendeväckande estradnummer, tänkta att vända uppmärksamheten bort från oförmågan, ansvarsfrånskrivandet och den inlevelselösa axelryckningen.”
Sedan fortsatte Ali Esbati med att beskriva Vänsterpartiets huvudsakliga anledning att underkänna propositionen:
Det är en nedskärningsbudget för välfärden: ”Det är något oerhört. De som håller uppe välfärden är redan hårt pressade efter många år av övertro på en nyliberalt inspirerad effektiviseringsideologi. Den höga inflationstakten lägger nu en ytterligare, mycket tung börda på kommunernas och regionernas ekonomi och därmed på välfärdens proffs. Ökningen i pensionskostnader, matpriser, elräkningar och lokalhyror riskerar nu att leda till att skolpersonal måste sägas upp, att sjuksköterskor blir av med kollegor i stället för att få nya och att redan orimliga minutscheman inom äldreomsorgen ska klaras av med färre människor som gör jobbet.”
Hela budgetdebatten finns att se i efterhand på riksdagens webb-TV, här finns även länken till snabbprotokollet.
Senare på dagen var läktarna i riksdagen fullsatta. Håkan Svenneling, V, och Alireza Akhondi, C, hade ställt interpellationsfrågor till utrikesminister Tobias Billström, M, om situationen i Iran.
DET ÄR EN SOLIDARISK HANDLING ATT TA SIG TIDEN ATT SE HELA DEBATTEN FRÄN BÖRJAN TILL SLUTET.