Skip to main content

Bryt diskrimineringen mot romer i Sverige

Vår partikamrat Lukas Levins insändare i lokaltidningen TTELA fick nu plats på  insändarsidan. Lukas skrev i anslutning till ett möte mellan lokalföreningen och kvinnoföreningen Trajosko Drom den 8 april, på romarnas nationaldag.

Vänsterpartiet Vänersborg har haft glädjen att få besök av kvinnoföreningen Trajosko Drom. Marcela Kovacsova föreläste om romernas historia och antiziganism. För de flesta i Sverige är det bara en röd dag bland många andra men för romerna är det årets höjdpunkt. 8 april är nämligen romernas nationaldag. Det är en dag som firas på olika sätt runt om i världen. I Vänersborg blev det en dag att uppmärksamma romernas situation genom att den romska kvinnoföreningen spred kunskap till medlemmar i Vänsterpartiet.

Åhörarna fick en inblick i dagens antiziganism såsom historisk antiziganism. För romerna är det inte historia hur de har blivit utsatta för tvångssterilisering, förbud att gå i skola och att tvingats bo i tält året runt – i Sverige! Det var faktiskt först år 1959 respektive 1960 som riksdagens lagar tillät romer att vara fast bofasta respektive att gå i skolan.

När man hör om romerna idag, så är det hur de kollektivt inte står bakom demokrati och rättvisa. Det är en bild vi i Vänsterpartiet och Trajosko Drom inte delar. Någonting man vet om antisemitism och antiziganism är att det frodas vid okunskap. De flesta i Sverige vet inte ens att romer levde under brutala raslagar i modern tid.

Samma dogmatism finns historiskt från Sverige på 30-40-50-talen där det finns artiklar som där till exempel Svenska Dagbladet skrev ”Tattarplågan” år 1942, där första stycket från artikeln är “Det blir liv och tjohej, det blir slagsmål och bråk, när som tattarna komma i by. Det är slarviga kvinnor, med skrikande språk, det är karlar med svartmuskig hy.”

Trajosko Drom kämpar för att kunna ge sin förklaring av romernas situation och vi i Vänsterpartiet var hedrade av att romer ville uppmärksamma nationaldagen med oss.

Jag skulle välkomna en hederlig och saklig debatt om romernas situation istället för att utmåla romerna med fördomsfulla epitet. Vi borde diskutera hur vi ska bryta den diskriminering och sociala utsatthet som många romer lever under istället för att ge uttryck för intoleranta förutfattade meningar.

Lukas Levin

Vänsterpartiet Vänersborg

Svekets konsekvenser

Lyssnade du på nyheter i radion, sett nyheterna på TV eller tagit del av budgetdebatten i sociala medier? Omdömet skiftar, men alla verkar vara överens om en sak: Sällan blev besvikelsen så enormt stor, till höger och vänster talades det om svek. Från oppositionen såklart, men även i de egna leden, i flera borgerliga partier, bland besvikna väljare som hade röstat på SD i september, bland alla småföretagare, även i det stora näringslivet morrades det.

Ali Esbati hade ett sylvasst manuskript för sitt anförande (hela anförandet kan ses i efterhand på riksdagens webb). Vänsterpartiet pekar mycket på följderna av regeringens tuffa bemötande av regionernas och kommunernas signaler om att det inte räcker vid att stanna vid förståelse, att det behövs hjälp och resurser nu för att något så när hålla fast vid en rimlig nivå på välfärden.  

Det blir så tydligt i vår egen kommun Vänersborg. Idag lämnade barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden besked till budgetberedningen hur konsekvenserna av kommunstyrelsens ramanvisningar från slutet på februari kommer att se ut. Det gäller mål- och resursplanen för 2024, där kommunfullmäktige i juni fattar beslut. 

Här anteckningen som Stefan Kärvling och Peter Lénberg lämnade i barn- och utbildningsnämnden. Och här reservationen från socialnämnden, där Ida Hildingsson och Johan Olsson står för texten.

Inför ett krisbarnbidrag – ta pengarna från RUT

Många svenska hushåll får inte pengarna att räcka till just nu, med stigande matpriser, hyror och räntor. Särskilt utsatta är barnfamiljer. Vänsterpartiet föreslår därför att barnbidraget höjs med 400 kronor per månad, och att det finansieras med att RUT-avdraget avskaffas.

Vänsterpartiet har en lång rad förslag för de allra sämst ställda hushållen. Det behövs också satsningar som når bredare grupper, utan att spä på inflationen.

Därför vill vi införa ett extra krisbarnbidrag vid halvårsskiftet. Det skulle kosta statskassan 4,7 miljarder under perioden 1 juli till 31 december 2023.

Höjningen är delvis en ren kompensation: sedan den senaste höjningen av barnbidraget har dess reala värde minskat med ca 200 kronor, i förhållande till prisbasbeloppet.

Som delfinansiering av det tillfälligt höjda barnbidraget föreslås att RUT-avdraget pausas under perioden. RUT ger inte alls de jobbeffekter som utlovats och innebär en orimlig ekonomisk prioritering i den ekonomiska krisen. Det är viktigare att staten hjälper barnfamiljerna är att betala välbeställda människors städning.

Vänsterpartiet föreslår även dessa reformer:

  • Höj flerbarnstillägget i barnbidraget med 480 kr/månad för det tredje barnet, 1 120 kr/månad för det fjärde barnet. Det innebär alltså att alla familjer med tre barn får höjt barnbidrag med 1 680 kr/månad och att alla familjer med fyra barn eller fler får höjt barnbidrag med 2 720 kr/mån, inkluderat höjningen i del 1. Kostnad: ca 900 miljoner kronor.
  • Inför ett ensamståendetillägg om 500 kronor i månaden per barn i ensamståendehushåll. En ensamstående med ett barn får därmed 900 kronor mer per månad, meden en med två barn får 1 800 kronor mer per månad och en med 3 barn får 3 180 kronor mer per månad. Kostnad: 1 miljarder kronor.

Se Nooshi Dadgostar intervjuas om förslaget i TV4 här.

Dags att införa en hyresakut

Den gångna veckan informerade vi om Rött.nu som presenterar information och fördjupning i  enskilda aktuella frågor. Här på hemsidan för lokalföreningen Vänsterpartiet i Vänersborg finns egentligen ingen anledning att i  sin helhet återge inlägg från Rött.nu, Men för att förstärka uppmaningen att regelbundet besöka Rött.nu kan det vara lämpligt att göra några undantag. 

Här information om Hyresgästföreningens varningssignaler. 

Dags att införa en hyresakut

Mitt i krisen kräver fastighetsägarna tre gånger så mycket i hyra. Hyresgästföreningen varnar för följderna och kommer med ett skarpt förslag – inför en hyresakut för att skydda hyresgäster som redan har det tufft ekonomiskt.

Månadsskiftet närmar sig med större oro för många hyresgäster. Hyran ska in, men hur? Du kanske står där med ett osäkert gigjobb, om något, och flera barn att försörja, eller du kanske pluggar eller har en låg pension. Utöver att många redan har det tufft ekonomiskt kräver fastighetsägarna tre gånger så höga hyreshöjningar i årets förhandlingar jämfört med tidigare år, vilket kommer att påverka alla landets tre miljoner hyresgäster, men de som redan har det tuffast förstås mest.

Nu agerar Hyresgästföreningen resolut och menar att det är dags att gå in med en kraftfull och snabb reform för att hindra att barnfamiljer vräks och att fler blir hemlösa. De föreslår inrättandet av en hyresakut – en statlig fond för hyresgäster som har svårt att betala sin hyra i krisen.

Hyran är redan den enskilt största utgiften varje månad och den tar bara mer och mer av hyresgästernas disponibla inkomst. För några kanske inte en höjd hyra innebär annat än att de får dra in på ett teaterbesök eller en resa, men för den som redan har svårt att klara basförsörjningen med mat, el, telefon, vardagskläder, innebär de kommande hyreshöjningarna att det helt enkelt inte går att få ihop tillvaron längre. När dessutom inflationen har urholkat våra inkomster och priserna på mat skjutit i höjden befinner sig många hyresgästers hushållsekonomi på bristningsgränsen.

Marie Linder och Erik Elmgren, förbundsordförande respektive förbundschef på Hyresgästföreningen, skriver om förslaget med hyresakut och varför det behövs en sådan, på debattsidan i Aftonbladet. De ger också ett exempel på hur hyreshöjningen drabbar en förskollärare.
”På bara två år kan vi se att en ensamstående förskollärare med ett barn har förlorat nästan en fjärdedel av sina ekonomiska marginaler. Det innebär 20 000 kronor mindre om året att röra sig med till sig och sin familj, efter att de nödvändiga utgifterna är betalda..Det är förlorad utveckling av hushållsekonomin som motsvarar 80 procent av en förskollärares disponibla månadslön under 2023. En ohållbar situation för många familjer. ”

Regeringens satsning på elstöd, som utformats så att de rikaste fått mest, lär inte räcka till för dem som verkligen behöver stöd i krisen, menar Hyresgästföreningen.
”För att dämpa krisens konsekvenser för hyresgäster och för att minska risken för hemlöshet och livslångt utanförskap föreslår vi därför inrättandet av en statlig fond – en hyresakut – för den hyresgäst som har svårt att betala sin hyra.” skriver Linder och Elmgren i Aftonbladet.

Förslaget om en hyresakut ska likna bostadsbidragen, med vissa avgörande skillnader. Inkomstgränserna ska höjas med det dubbla så att fler hushåll har möjlighet att få ekonomisk hjälp. Hyresakuten ska också vara öppen för fler att söka stöd i, alltså även pensionärer och ensamstående, inte bara unga under 29 år och barnfamiljer.

Det här förslaget är inte tänkt att ersätta långsiktiga satsningar på stärkt välfärd betonar Hyresgästföreningens företrädare.
”Men vi kan heller inte vänta på stora och tidskrävande reformer när allt fler nu hamnar under fattigdomsgränsen” skriver Marie Linder och Erik Elmgren i Aftonbladet.

Läs här mer om förslaget om hyresakut.

Här länken till Hyresgästföreningens lägesrapport.

Rött.nu

Under ett antal år fick alla medlemmar i Vänsterpartiet fyra gånger om året ett exemplar av tidningen/tidskriften Rött. Utgivningen av Vänsterpartiets medlemstidning är pausad.

Rött.nu är en webbplats från Vänsterpartiet som ger utrymme åt nyheter, texter och poddar som fler borde upptäcka. Där lyfter man fram sådant som ofta inte hamnar i det vanliga mediaflödet, men som hjälper att förstå världen bättre.

På menyn finns mycket att välja – inte bara texter att läsa, här finns även länkar till aktuella avsnitt i olika poddar: ”Det här snackar vi om idag” – ”Scocconomics” – ”Remake the world”.

Texterna finns att bläddra fram under rubrikerna:

Den som inte har bekantat sig med Rött.nu tidigare kan passa på att under påskhelgens lediga stunder komma ikapp. Å andra sidan – det finns också mycket annat för våra förtroendevalda och för våra medlemmar att bevaka framöver.  En titt i lokalföreningens kalender lönar sig. De flesta notiser i kalendern innehåller länkar – fast länkarna blir först synliga efter en klick på ”händelsen”, då öppnas kalendernotisen helt.

Debatt om hushållens ekonomi

31 mars debatterade riksdagen kring hushållens ekonomi. Finansminister Elisabeth Svantesson deltog, Oscar Sjöstedt från SD hade tagit plats på regeringsbänken. Från oppositionen deltog Mikael Damberg, Ali Esbati, Martin Ådahl och Märta Stenevi. Debatten kan i efterhand ses på riksdagens hemsida, där finns även länken till snabbprotokollet. Enligt debattreglerna hade varje deltagare möjlighet till två anföranden och åtskilliga replikskiften. 

Ali Esbati talade för Vänsterpartiet:

”Herr talman! Den här debatten blir ytterligare en 
påminnelse om att Sverigedemokraterna och deras
stödpartier på regeringskontoren är oförmögna och
ointresserade av att agera kraftfullt för att stödja vanliga svenska hushåll. Det är den ledsamma sanningen
om regeringsmakten i dag. 

Den ekonomiska kris som nu sveper genom Sverige har sin grund i händelser med global räckvidd. Det handlar om Rysslands angreppskrig mot Ukraina och kvardröjande effekter av covidpandemin. Men hur krisen yttrar sig, vilka effekter den får i och för Sverige och inte minst hur olika den slår mot olika grupper i vårt land kan och borde vara något som en seriös regering tar ansvar för. Men det vi får nu är chockerande passivitet.
Det är som om stora grupper i vårt land är osynliga
för SD-M-regeringen. Det verkar vara svårt för dem att
föreställa sig svårigheterna som möter den som redan
före de kraftiga prisökningarna hade svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. 13 procent är under den relativa fattigdomsgränsen. I arbetaryrken saknar var
fjärde kontantmarginaler.
Nu ser vi vad det leder till. Från skolmatsalar kommer uppgifter om att barn inte riktigt kan äta sig mätta
hemma och måste äta mer i skolan. Stadsmissionen
larmade bara häromdagen om att allt fler, nu också arbetande med lön, söker sig dit för att få nödhjälp. Och
Finansinspektionen varnar för harmageddon.

Detta är inte individuella misslyckanden. Det är
våra gemensamma samhällsproblem, vårt politiska ansvar. Men högerpartierna klarar inte av att ta in den
verkligheten. Då kommer det tips om att bita ihop och
att kolla priser – hej och hå. Elisabeth Svantesson,
Oscar Sjöstedt och Ulf Kristersson blir livsstilscoacher
och förkunnare av bekymrade plattityder.

Herr talman! Det som framför allt har drivit på inflationen är prisökningar på grundläggande varor och
tjänster där marknaden fungerar långt ifrån som i de
vackra teorierna. Det gäller el. Där sätts priserna utifrån efterfrågan på kontinenten snarare än vad vi producerar och behöver i Sverige. Det gäller mat. Där dominerar ett litet fåtal jättar prissättningen, och så vidare.
En regering som är mer trogen marknadsideologin
än Bibeln och som framför allt är mer lyhörd för starka
penningintressen än för nödropen från vanliga hushåll
från norr till söder visar sig då bli en mycket handfallen
regering.
Jag återkommer i mitt andra anförande till vad vi i
Vänsterpartiet föreslår och har lyft upp för hushållens
ekonomi här och nu. Men vi kan konstatera att från
dem som sitter med ansvaret, med regeringsmakten,
kommer det inte mycket, inget för hushållen att hurra
för.”

”Herr talman! Det går att göra något för att pressa
ned inflationen och effekterna av den för hushåll som
sliter. Medan regeringen och Sverigedemokraterna
lade fram en statsbudget som var en stor axelryckning
åt situationen för vanliga hushåll tog Vänsterpartiets
budgetförslag höjd för den realekonomiska situationen. Med Vänsterpartiets budget skulle biljettpriserna i kollektivtrafiken kunna halveras i hela landet.
Barnomsorgsavgifterna skulle också sänkas kraftigt,
sjukförsäkringen och a-kassan stärkas, pensionerna få ett ordentligt lyft, försörjningsstödet stärkas och karensavdraget slopas. Dessutom skulle det bli ett tillfälligt ensamståendetillägg i barnbidraget.

Sådant gör skillnad på riktigt. För en tvåbarnsfamilj med två kommunalarbetarlöner skulle det redan nu, från början av det här året, ha inneburit ungefär 2 500 kronor mer i månaden. Det är både krispolitik och en politik för en bättre och mer framtidsinriktad samhällsutveckling.

Vi kunde lägga fram ett sådant förslag därför att vi
gjorde andra prioriteringar – det var samma pengar,
omskyfflade på ett annat sätt. Regeringen sänkte skatter för höginkomsttagare och lämnade det kapital som staplats på hög i ett fåtal händer orört. Våra förslag är i stället anpassade till den verklighet där många hushåll har väldigt små marginaler medan några få knappt märker av någon kris. Det är att ta ansvar.

Det vi sa om att sätta press på matjättarna – det som alla nu verkar tycka är ett bra förslag som de själva har kommit på – avfärdades med brösttoner av finansministern ena dagen och var bokstavligt talat toppen dagen därpå. Det har redan fått effekt på denna oligopolmarknad, men nu krävs det handling från regeringen.
Finansministern kan och bör agera för att få till en skarp överenskommelse med matjättarna, så att det inte bara blir reklamsnack från deras sida. Förslagen finns där. Nu måste regeringen stappla ut på banan.”

Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet

Ett lästips, ett lyssnartips. 

En uppmaning att ladda ner och börja läsa.

En rekommendation att ta en timme och lyssna på presentationen.

Det gäller rapporten ”Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet” som Arena Idé publicerade nyss. Och det handlar om samtalet som spelades in med anledning av rapportens publicering.

Arena Idé? Så beskriver man sig själv: Arena Idé är en progressiv och partipolitiskt obunden tankesmedja med medborgar- och löntagarperspektiv. Vi finansieras av fackföreningsrörelsen och är en del av den ideella föreningen Arenagruppen.

Lisa Pelling är chef för Arena Idé med särskilt ansvar för välfärds- och demokratifrågor. Hon ansvarar för rapporten, hon var också den som bjöd in till samtalet som spelades in 22 mars och som går alldeles utmärkt att lyssna på i efterhand på Facebook (man behöver absolut inte vara på Facebook och ha konto där, det går bra för vem som helst att lyssna).

Även om det mesta som står i Tidöavtalet inte är det som gäller idag, så har det från flera partier bakom avtalet avgetts försäkringar om att alla utredningsuppdrag utfärdas med samma bestämda grunduppfattning: Utredningar skall göras med målsättningen att tankarna skall landa i förändring av en rad idag gällande lagar och föreskrifter. 

Och om det inte är anledning nog att mobilisera motstånd och visa solidaritet med invandrare och asylsökande, så påminner rapporten och deltagarna i samtalsrundan om den osäkerheten och utsattheten som Tidöavtalet fört med sig för alla som har sökt skydd i Sverige. Det finns mycket mänskligt lidande som Tidöavtalets fyra partier gör sig skyldiga till.

Rapporten avslutas förresten med 12 sidor referenser, litteratur och länkar till en rad poddar och inspelningar.

Har vi råd med lasagne idag?

Hur kan det komma sig att priserna på mat har stigit så mycket mer i Sverige än i andra EU-länder, trots att vi är med i EU?
Det kan bero på sämre konkurrens, enligt en ny rapport från Lunds universitet.

Kom och köp konserverad gröt, sjöng Ulf Peder Olrog 1948. Ja, snart är vi kanske tillbaks där, om gröten vore billig. Till skillnad från smör, mjöl, tomater, ost, basilika..
Forskarna Elvira Wiktorsson och Fredrik Wilhelmsson verksamma vid AgriFoods, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har undersökt vad som egentligen hänt med livsmedelspriserna i Sverige jämfört med resten av EU med start i början av 2021 och till det här årsskiftet. Jämförelsen visar att Sverige inte skiljer ut sig från genomsnittet för euroländerna när de tittar på hela perioden. Men under andra halvan av 2022 händer något; prisökningstakten i Sverige drar iväg från EU-snittet.

Så vad beror det på? Forskarna tar upp flera aspekter, som kronans försvagade ställning gentemot euron, energipriserna och att Sveriges dominanta matjättar, ICA, Coop och Axfood, i stort sett tagit över branschen. 2016 hade de 86 procent av den. Allra störst är ICA med 51 procent. ICA-handlare äger visserligen sina egna butiker men är sammankopplade genom ett gemensamt grossistsystem. Coop är näst största aktör med 19 procent av den svenska matmarknaden år 2016. Trea är Axfood.
— Konkurrensen i livsmedelskedjan spelar roll. Äldre studier visar dessutom att en större del av prisökningar på jordbruksvaror överförs till konsumenterna i Sverige än i andra jämförbara länder, säger en av forskarna, Fredrik Wilhelmsson till Dagens ETC.

Dagens ETC har även talat med Handels chefsekonom Stefan Carlén om ”greedflation”, att handlare kan höja priserna extra för att det inte märks lika mycket i krisen.

— Är det något som är svårt att vetenskapligt bevisa är det sådana här saker. Samtidigt kan man luta sig tillbaka och fråga sig vilket vinstdrivande företag som frivilligt drar ner sina vinster för att vara goda? Vi lever i en kapitalistisk marknadsekonomi. Det är inget konstigt att passa på att ta ut så mycket vinster man kan, säger Stefan Carlén till Dagens ETC

Lunds Universitet har nu fått i uppdrag av Konkurrensverket att fortsätta utreda frågan om svenskar betalar för mycket för vår mat.

Hela den aktuella studien finns att läsa på www.agrifood.se

[Inlägget publicerades 21 mars 2023 på Rött.nu .] 

Ingen som invände mot Vänsterpartiet

Vid förra veckans kommunfullmäktige ställde sig alla ledamöter från alla partier bakom ett yrkande från Vänsterpartiet. Inför ärendet 9 ”Revidering av flaggregler” fanns ett beslutsförslag från kommunstyrelsen. 

Ida Hildingsson anförde att ett bra förslag borde förbättras. Nu kommer Vänersborgs kommun att börja flagga vid 4 av de 5 nationella minoriteternas högtidsdagar tack vare Vänsterpartiet Vänersborgs förslag i kommunfullmäktige. 

6 februari – samerna
24 februari – sverigefinnarna
8 april – romerna
15 juli – tornedalingarna
Flaggningen sker vid kommunhusets officiella flaggstång med svensk respektive samisk, sverigefinsk, romsk och tornedalsk flagga.
Vi hoppas att detta blir ett steg i att uppmärksamma de nationella minoriteterna på ett sätt som gör att vi alla i kommunen känner oss mer inkluderade. Det leder förhoppningsvis också att intresset för – och kunskapen om de nationella minoriteterna ökar.
(Den femte av de nationella minoriteterna, den judiska befolkningen, har ingen uttalad dag men Vänsterpartiet Vänersborg kommer att fortsätta uppmärksamma Förintelsens minnesdag den 27 januari och Kristallnatten, natten mellan den 9 och 10 november).

Skolpengen en aktuell fråga även på hemmaplan

I valrörelsen spelade skolpengen roll, dock inte på något avgörande sätt. Skolpengens betydelse för ägarna av friskolekoncernerna är mycket stor, där finns grunden för att kapitalet ”bryr sig” om skolorna. Och stödet för att kunna fortsätta med att tillgodogöra sig skattepengar som egentligen avsätts för elevernas undervisning finns ju att hämta hos Tidöavtalets fyra partier.

Hur många som helst opinionsundersökningar visade att en majoritet bland väljarna vill sätta stopp för ägarnas rovdrift. Men en lika stor majoritet av föräldrarna ville hålla fast vid den andra aspekten, valfriheten. 

Otaliga interpellationsdebatter i riksdagen och ett stort antal debattartiklar försöker få klarhet i skolministern Lotta Edholms avsikt att rätta till skolvärldens allt sämre villkor. 

På onsdag nästa vecka kommer det i riksdagen att utspelas  en debatt som följs av en omröstning om ett betänkande från utbildningsutskottet ”Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser”. 

Två meningar får stå för revisorernas huvudsakliga slutsats: ”Riksrevisionen har granskat om regelverket för skolpeng till fristående skolor bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna, och den övergripande slutsatsen är att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskolan i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Riksrevisionen
rekommenderar regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän och att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av fristående skolor så att det blir tydligt vad som avses.”

Riksrevisionens rapport lämnades till regeringen som läste, begrundade och uttalade löften om att följa rapportens  rekommendationer. Komplexa frågor lämpar sig inte för rappa svar och beslut, regeringen avser att tillsätta nya utredningar.

Och utbildningsutskottets majoritet, de fyra partierna från Tidöavtalet, drar en lättnandes suck och instämmer i regeringens yttrande – det är bäst att tillsätta utredningar.

I utskottets betänkande finns tre reservationer. Den första avser betänkandets avsnitt ”Ett nytt system för resursfördelning” och är gemensam för ledamöterna från S, V och MP. Den andra gäller samma avsnitt och är en text från C. Den tredje reservationen kommer från Vänsterpartiet och har rubriken ””En s.k. klasspeng”.

När vi här på hemsidan visar vad vårt partis lokala företrädare läser för att hålla sig informerade om den aktuella debatten som förs över våra huvuden, men som spelar stor roll även lokalt, så sker det i förhoppningen att också förtroendevalda från andra partier känner det angeläget att lyfta blicken och följa pågående processer.  

För här i Vänersborg och i kringliggande kommuner som Trollhättan och Uddevalla påverkar en mängd friskolor utrymmet för de kommunala skolorna. Aktuell rapport och betänkande avser endast grundskolan, men när det gäller gymnasial utbildning är friskolornas negativa påverkan på kommunernas handlingsutrymme ännu tydligare. 

Kan man dra någon slutsats från omröstningen i riksdagen  kommande onsdag (omröstningar i riksdagen är helt förutsägbara)? Det kan man. Inget kommer att hända, inga förändringar är i sikte, utredningsdirektiv behöver skrivas och utredningar behöver göras, presenteras, skickas ut på remiss. Allt kommer sannolikt att landa i någon eller några propositioner som riksdagen så småningom ska ta ställning till. Antingen så tidigt som 2025 eller efter valet 2026. 

Vänersborg då? Revisorerna från PWC har nyss lämnat rapporten ”Utredning av skolstruktur/organisation”. Den kommer att behandlas av barn- och utbildningsnämnden i april och kommer därefter att vandra uppåt till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fridaskolans betydelse är central i granskningen. Vad betyder Fridaskolans expansion för vad kommunen i övrigt kan göra för att kommunala skolor ska kunna förbättra sin struktur och ge eleverna bättre förutsättningar för en god grundläggande utbildning?