… så mycket i år som gör det svårt, men vi försöker ändå.

En vanlig åttatimmars arbetsdag igår när kommunfullmäktige hade sista sammanträdet innan sommarpausen. Mötet inleddes klockan 13:00 och avslutades vid 21-tiden. Bland 38 ärenden på dagordningen tog punkt 11 mest tid – debatten om kommunens budget för 2026 och mål- och resursplanen 2026-2028. Efter närmare sex timmar och ett antal omröstningar vann förslaget från S+C+KD+MP. Kommunstyrelsens ordförande berättade i sitt inledande anförande om ändringar ”i sista stund”. Vänsterpartiet fick gehör för att anslå extra 500 000 kr till föreningsbidragen. Syftet med förslaget är att förstärka barn och ungas möjligheter till meningsfull fritid. Vänsterpartiet fick också bifall från fullmäktiges majoritet att se över hela Frändefors möjligheter att utveckla fritidsaktiviteter för unga i samband med att en fördjupad översiktsplan tas fram. Därmed blev det också ett bra resultat för ett medborgaförslag. Men omröstningen i flygplatsfrågan gick inte vår väg – kommunen höjer nu sitt borgensåtagande för flygplatsbolaget från 3,4 mkr till hela 23,8 mkr och lämnar dessutom ett aktieägartillskott för 2026 med 5,1 mkr. I debatten blev det klarlagt att kommunledningen kan räkna med stöd från M, L och SD när verksamhetsbidraget till flygplatsen skall höjas till 2,4 mkr år efter år.[Hela eller valda delar av debatten kan i efterhand ses på kommunens webbplats.]

På bilden från vänster till höger: James Bucci och Peter Lénberg, båda ersättare i fullmäktigegruppen, Gunilla Cederbom, Lutz Rininsland, Ida Hildingsson och Stefan Kärvling. 

Läs Vänsterpartiets motion om fritidskortet och Vänsterpartiets yrkanden till Mål- och resursplan 2026-2028

• Vår kommun har tillsammans med andra kommuner och regioner haft ett antal tuffa år, dels på grund av omvärlden och dess påverkan på ekonomin och dels på grund av den högerregering som tillträdde 2022. Regeringen har valt att inte säkra upp förhållandena i kommunerna. Istället har man valt att sänka skatterna, mest för de med höga inkomster. Det är en medveten politisk viljeinriktning som nedmonterar vår gemensamma välfärd, vilket ökar klyftorna och otryggheten i samhället.
• Vänsterpartiet vill se en återuppbyggnad för kommunen med resurser till välfärdens kärna som skola, vård, omsorg, nödvändiga investeringar och klimatanpassningar. Det behövs en kraftsamling kring tidigt förebyggande insatser och folkhälsoarbetet. Den nya socialtjänstlagen pekar ut en tydlig riktning för detta och innebär ett stärkt kommunövergripande ansvar tillsammans med civilsamhället. Vi vill prioritera trygghet och utveckling för barn och unga, en värdig äldreomsorg och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vi vill se ett aktivt förändringsarbete för de som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet, hemlöshet, utsätts för våld eller diskriminering på grund av bakgrund, tro eller sexuella läggning.
• Många kvinnor inom vård och omsorg tvingas till deltid för att orka med ett tungt och stressigt arbete. Vi vill se att alla som arbetar i kommunen har möjlighet till heltidsarbete, även kvinnor inom vård och omsorg! Vi vill fortsätta att minska heltidsmåttet för vår personal, så att de orkar och vill arbeta under lång tid i vår kommun med vårt viktiga välfärdsuppdrag.
• Vänsterpartiet ser vikten av att utveckla ökad delaktighet och inflytande för våra invånare i kommunens verksamhet och beslut. Det leder till kloka beslut, tar vara på invånarnas intresse, behov och kunskap. Invånardialog skulle kunna vara en av flera metoder i arbetet med den kommungemensamma satsningen för barn och unga. Det gäller även för vår personal, med ökat inflytande och delaktighet, ökar ansvar och engagemang, vilket leder till att verksamheten utvecklas och förbättras. Det kan också leda till rimliga kostnadsminskningar.
• Kommunen måste öka takten i klimat- och miljöarbetet genom investeringar och styrning mot klimatmålen för våra barns framtid! Vi måste fokusera på förnybar energi och inte enbart fossilfritt, öka invånarnas användning av kollektivtrafik och dess tillgänglighet.
• Vänsterpartiet vill i budgeten för 2026 åter prioritera vård, skola och omsorg. Kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten. Det innebär att kommunen måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, särskilt inom vård, skola och omsorg där behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Att då riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt.

Ladda ner och läs hela texten.

Välkomna alla vänner, medlemmar och sympatisörer! Onsdag 11 juni har vi grillkväll i Skräcklan. Det kommer bjudas på vegetariskt, kaffe och fika. I övrigt kör vi lite knytkalas så ta gärna med något extra om ni har över till gemenskapen, eller om ni vill ha något annat att slänga på grillen. Ta gärna med en vän eller två, så har vi en fin kväll tillsammans och pratar organisering och kommande planer!

Vi informerade här på hemsidan om en riksdagsdebatt kring utbildningsutskottets betänkande ”Lärare och elever”. I efterhand kan man se och höra hela debatten på riksdagens webb-TV, där finns även länken till snabbprotokollet för den som hellre läser utskriften från alla anföranden och replikskiften. Samtliga åtta riksdagspartier fanns på plats med företrädare som också är ledamot eller suppleant i utskottet. Fredrik Malm, L, hade första anförandet – hela debatten höll på i en timme och trettiofem minuter. Fredrik Malm företräder Liberalerna, han är utbildningsutskottets ordförande. Utbildningsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm tillhör också Liberalerna. När Fredrik Malm hade läst färdigt sitt manuskript, ville Daniel Riazat från Vänsterpartiet ha besked i en fråga som Malm inte hade tagit upp: Varför kan en friskolekoncern som väljer att marknadsföra sina skolor som ”international school” anställa lärare utan krav på behörighet? Fredrik Malm inledde sin replik med: ”Daniel Riazats parti och mitt parti är olika partier. Liberalerna införde allmän rösträtt i Sverige. Det var ungefär samtidigt som Vänsterpartiet ville avskaffa rösträtten och införa proletariatets diktatur.”

Riksdagens andre vice talman under debatten var Julia Kronlid, SD. Hon kommenterade två talare: ”Jag vill upplysa ledamoten om att talartiden överskreds med över 50 procent.” Så kan det bli när man dels har förberett sitt eget anförande och dels i anförandet också är angelägen om att ta upp frågor, synpunkter och påståenden som andra ledamöter förde fram i talarstolen. Daniel Riazat, V, och Niels Paarup-Petersen, C, svalde tillsägelsen. Dagarna innan den här debatten hade Anna-Karin Hatt, Centerpartiets nya ledare, yttrat sig om skolfrågor. Och Daniel Riazat frågade: ”Sedan har jag lyssnat på den nya partiledaren, som har en bakgrund i en del organ som har drivit på för att friskolemarknaden ska fortsätta som vanligt. Jag har hört en del oroväckande uttalanden. Vill Niels Paarup-Petersen säga något mer utvecklande om huruvida svenska folket och Centerpartiets väljare har något att oroa sig för eller inte?”  Niels Paarup-Petersen svarade: ”Centerpartiets väljare och svenska folket kan alltid oroa sig för att Vänsterpartiet får makt. Det är en klassisk oro.” Och avslutade längre fram i sin replik: ”Vi ska göra systemförändringar. Det räcker inte med små kontroller, som till exempel statsministern ibland verkar tro. Jag och Daniel Riazat är överens om att det måste ske systemförändringar. Vi är bara inte helt överens om vilka.”

Men tillbaka till Fredrik Malm, L, och andra ledande utbildningspolitiker och statsråd från Liberalerna. Visst bestämmer Liberalerna när det gäller skolpolitik i Sverige. Men hur länge? Även efter det kommande riksdagsval? Här avslutningen på Niels Paarup Petersens, C, anförande: ”Jag vill avsluta med att säga att Liberalerna än en gång har haft en väldigt hög svansföring i den här debatten. Tyvärr har Liberalerna lika låg leverans i verkligheten som de har hög svansföring i debatten. Centerpartiet vill att den skola som anställer fler behöriga lärare ska få bättre betalt. I dag är det nämligen alldeles för enkelt att dra ned på kvaliteten för att göra vinst. Liberalerna säger nej. – Centerpartiet vill ha ett gemensamt och obligatoriskt skolval. Liberalerna säger nej. Eller, de säger att det inte blir av – trots att det rent av står i Tidöavtalet. – Centerpartiet vill att offentlighetsprincipen ska omfatta friskolor och har pressat regeringen att utreda det. Det ligger en utredning på Liberalernas bord sedan ett år tillbaka, och vi vet fortfarande inte vad som händer. – Centerpartiet vill ha en skolpeng som skiljer sig åt mellan friskolor och kommunala skolor, precis som ansvaret skiljer sig åt. Liberalerna har inte levererat det heller. – Centerpartiet föreslår som sagt att skolan tillförs 5 miljarder kronor. Liberalerna säger återigen nej. – Liberalerna pratar om att reglera lärarnas arbetstid medan en avtalsrörelse pågår. Men vill de betala? Nej, det vill de inte. – Liberalernas skolpolitik i verkligheten, där den gör skillnad, är icke-existerande. Ord ger inte fler lärare, inte mer resurser och inte fler godkända elever, fru talman. Det är det riktig politik som gör.”

”Faktum är att varenda läroplan sedan 1980 har lanserats av Liberalerna. Liberalerna var med och tog fram friskolereformen tillsammans med Centerpartiet. Liberalerna försvarade fram till i vintras ett betygssystem som i onödan slog ut hundratusentals elever i det här landet och som bidrar till både lärares och elevers dåliga mående. Än vet vi inte om det faktiskt kommer att bli annorlunda och i så fall när. Det vet vi inte. – Liberalerna har den senaste mandatperioden varit med och hindrat varenda reform av friskolesystemet. Man garanterade därmed att det gick att tälja guld, som Fredrik Malm själv sa i talarstolen. Att påstå någonting annat i riksdagens talarstol är inte klädsamt. Det är inte det. Centerpartiet har också varit där, men jag säger ju att det är så. Jag erkänner det, och vi har gjort förändringar.”

Vi ses på Aqua Blå-festivalen Vänersborg med Vänsterpartiet Vänersborg. I vårt info tält kommer självklart Palestina och pågående folkmord stå i fokus Det blir även samtal om lokalpolitik, aktiviteter för barn, tipspromenad med fina priser, spunnet socker, ballongfigurer, ansiktsmålning, popcorn och mycket mer! Vi har med oss Ung Vänster Älvsborg och gästas av kamrater från både Vänsterpartiet Orust och Vänsterpartiet i Trollhättan och Elinor, feministiskt ansvarig i Fyrbodal. Vi ser fram emot att träffa alla invånare, kom och häng i med oss i tältet och prata om vad som behöver förändras, och bli en del av vår organisering tillsammans med civilsamhället i Vänersborgs kommun.

Efterlängtat sommarlov – elevernas och personalens längtan lär vara stor. Riksdagens politiker avslutar vårterminen den 18 juni. Innan dess väntar en rad beslut som ska fattas. Beslut som kan vara avgörande för det som väntar till hösten. I veckan är det två betänkanden från utbildningsutskottet som det ska debatteras kring. I betänkandet 2024/25;UbU21 ”Skolor mot brott” är det ännu en gång tydligt att riksdagens fyra oppositionspartier kan enas i sakfrågor. Läs reservationen ”Vikten av att ungdomsförbund m.fl. inte stängs ute från skolorna” – S, V, C och MP har gemensamt undertecknat reservationen. 

I ett annat betänkande 2024/25:UbU11 ”Lärare och elever” vill vi uppmärksamma en av reservationerna som Vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet, Daniel Riazat, står för: ”Elever med särskilda behov”. Här hela texten: ”Det finns ett stort behov av kontinuerlig kunskapshöjning och fortbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och neurologiska funktionsnedsättningar i form av bemötande, extra anpassningar och särskilt stöd. Vänsterpartiet anser därför att kontinuerlig kompetensutveckling av skolans personal om såväl synliga funktionsnedsättningar som NPF måste initieras. Skolinspektionen har genom åren gjort många granskningar av särskilt stöd och extra anpassningar till elever. År 2023 kom myndigheten med en djupare tematisk kvalitetsgranskning: ”Skolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter”. Rapporten och granskningen handlar specifikt om hur hinder i lärmiljön identifieras och undanröjs för elever med neuropsykiatriska svårigheter utifrån elevernas behov. Myndigheten konstaterade att det fanns brister hos 22 av de granskade skolorna. Hälften av skolorna med brister hade omfattande utvecklingsbehov. Enligt Skolinspektionen identifierar personalen på dessa skolor sällan vilka hinder i lärmiljön som eleverna riskerar att möta och därmed arbetar skolans personal inte heller för att undanröja dem. Jag vill se en skola som har fungerande stödfunktioner och som inte skapar hinder för elever med NPF. Det bör därför tillsättas en utredning som utvärderar och föreslår utvecklingsområden för skolans kompetens om NPF.
Tillgängliga lärmiljöer i undervisningen är centralt för att elever med funktionsnedsättningar ska få möjlighet till likvärdig kunskapsutveckling som andra elever. Jag vill se ett lagförslag som innebär att det garanteras att skollokaler tillgänglighetsanpassas utifrån elevers funktionsvariationer, oavsett om de är fysiska, psykiska och/eller kognitiva.
Kunskapen om hur det går för elever med funktionsnedsättning behöver öka. Därför behövs det bättre strukturer för att samla in nationell statistik över hur det går för elever med funktionsnedsättning. Utredningen om ”Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet” konstaterade i sitt betänkande (SOU 2023:95) att kunskapen om hur barn och elever med funktionsnedsättning har det socialt och kunskapsmässigt och om vilken tillgång till stöd de har i skolväsendet har varit alltför bristfällig och fragmentarisk under lång tid. Utredningen presenterade förslag i sitt betänkande som skapar förutsättningar för mer och bättre kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning. Utredningens bedömning är att  förslagen väl balanserar samhällets kunskapsintresse och individers rätt till personlig integritet. Med en kontinuerlig uppföljning, som synliggör såväl kunskapsresultat och sociala villkor som stödinsatser, får samhället ett systematiskt och robust underlag för att förverkliga alla barns och elevers rätt till lärande och utveckling, motverka funktionsnedsättningars konsekvenser samt bättre uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Jag stöder ansatsen att bättre synliggöra villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet och förväntar mig att regeringen går vidare med lagförslag som bygger på utredningens förslag. Men jag instämmer även i Jämställdhetsmyndighetens synpunkter på förslaget om förstärkt uppföljning av kunskapsresultat och stödåtgärder att all statistik som hämtas in och används ska vara könsuppdelad. Jag vill att regeringen återkommer med ett lagförslag som bygger på utredningen ”Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola” (SOU 2023:95).
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.