Nog är det en aning förvirrande för den som nyvaket ställer den enkla frågan: Ja, men vem är det som styr egentligen?  En fråga – tre olika svar:

• I riksdagen (349 mandat) är det M, KD och L som med sina 103 mandat behöver stöd av SD:s 72 ledamöter – då har regeringen 175 ledamöter bakom sig. Oppositionen med S, V, C och MP har tillsammans 172 ledamöter – och så finns två ledamöter utan partitillhörighet.
• I regionfullmäktige (149 mandat) är det S, V och MP som med sina 68 mandat styr regionen, dock möter man en opposition med M, KD, C, L och SD som tillsammans har 81 mandat.
• I kommunfullmäktige (51 mandat) i Vänersborg styr S, C, KD och MP som samlar 23 ledamöter. I opposition finns idag M, L, V, MBP och SD med 25 ledamöter. I oktober 2022, efter senaste valet, var förhållandet 23 : 28 – men SD har nu endast 7 ledamöter, 3 platser är tomma efter alla avhopp. 

I Vänersborg kan den intresserade på nära håll följa såväl kommunfullmäktige som regionfullmäktige, båda ordnar sina möten i mötessalen Bojorten på Sundsgatan. För oss förtroendevalda i Vänsterpartiet gäller det att hålla sig informerade inte bara i lokala frågor, mycket av det som avgörs i riksdagen och i regionen påverkar oss och alla invånare i hög grad.  Utgångspunkten är som oftast centrala dokument, budgeten för det löpande året och budgeten för det kommande året. Där finns tydliga anvisningar i vilken riktning verksamheten skall utvecklas. Men här finns skillnader mellan de tre ”nivåerna”. 

Så till den konkreta frågan: Vad händer med barn- och ungdomspsykiatrin? För våra kommuninvånare, för åtskilliga familjer, för ett antal ungdomar, för samarbetet med skolan och den sociala omsorgen är det av stor betydelse vad som sker och om det sker en utveckling till det bättre. Regionens planer i all ära – men om staten inte ger regionerna förutsättningar att finansiera verksamheten, så  hjälper det inte att vinna omröstningar i regionfullmäktige.  

Så här står det i Budget 2025 – Rödgrön ledningens utfästelse för Västra Götalandsregionen: 

”3.2 Mål: En hälso- och sjukvård som arbetar för en ökad psykisk hälsa 
Vårt samhälle har en ökad upplevd psykisk ohälsa och ett ökande söktryck till specialistpsykiatrin. I Västra Götalandsregionen finns flera strategier som pekar ut riktningen för arbetet med psykisk hälsa men den nödvändiga strukturella förändringen har försvårats av parallella strukturer, rekryteringsproblem och olösta gränsdragningar mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Barn- och ungdomspsykiatrin kämpar med långa köer och personalbrist. Den nya enheten ”En väg in” innebär att barn och unga får en första bedömning. Med förebyggande insatser och ökad kunskap att identifiera och bemöta psykisk ohälsa i första linjen kan specialistsjukvården avlastas på lång sikt med kortare köer och bättre psykisk hälsa som ett resultat. Det måste finnas en bred och jämn kompetens inom hela första linjen för att ta hand om den ökade psykiska ohälsan. Västra Götalandsregionen ska utöka arbetet med tidiga insatser.
För att samordna arbetet som syftar till att öka den självupplevda psykiska hälsan hos invånarna i Västra Götaland måste Västra Götalandsregionen arbeta med förändringsarbete och samarbeta med fler aktörer. Västra Götalandsregionen kämpar även med ett ökande söktryck till specialistpsykiatrin. Västra Götalandsregionen ska genomföra den nödvändiga strukturella förändringen som länge har försvårats av gamla strukturer, kompetensförsörjning och gränsdragningar mellan kommuner och Västra Götalandsregionen.
Västra Götalandsregionen har tilldelats att bedriva vård inom de högspecialiserade områdena könsdysfori och könskorrigerande vård tillsammans med region Västerbotten. Det är ett viktigt steg mot en uppbyggnad av könsdysfori och könskorrigerande vård för att patienter ska få utredning och vård inom rimlig tid. Beredningen för psykisk hälsa får fortsatta medel för sitt arbete med att främja samordning och innovation inom psykisk hälsa.”

Nadja Awad, Örebro län, är riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Hennes interpellation ”Brister i äldreomsorgen” besvaras torsdag den  28 november av statsrådet Anna Tenje. Interpellationen utmynnar i fyra frågor:

• 1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att möta personalbristen och förbättra arbetsvillkoren inom äldreomsorgen?
• 2. Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, i synnerhet på landsbygden?
• 3. Avser statsrådet att vidta de åtgärder som rekommenderas i Hemma är någon annanstans?
• 4. Avser statsrådet att vidta åtgärder mot bakgrund av studien om att vinstdrivande organisationer inom äldreomsorgen levererar sämre äldreomsorg?

Interpellationen hänvisar till flera källor:

• Kommunal ”Personalen lämnar äldreomsorgen”
• Institutet för mänskliga rättigheter ”Hemma är någon annanstans”
• Socialstyrelsen – Öppna jämförelser ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen”
• Göteborgs universitet ”Högst kvalitet på äldreboenden utan vinstkrav”

Vänsterpartiets regiongrupper i Vänstern i Vården har bjudit in till kampanjmöte kl. 18:30.  Vi samlas i vår lokal på Kronogatan 2 i tid för att koppla upp oss till kampanjmötet med efterföljande diskussion.

Då kommer Ida Gabrielsson prata om hur vi kan klara av att finansiera sjukvården i framtiden. Jonas Lindberg från region Stockholm är med och pratar om en av de största satsningarna på ”Förkortad” arbetstid som nu ska införas i Stockholm på Vänsterpartiets initiativ. Du kan också läsa och följa de senaste uppdateringarna om vad som händer i regionen på Vänstern i Vårdens webbsida: https://vansternivarden.se/vastra-gotaland/

Fredag den 22 november kommer arbetsmarknadsminister Mats Persson, L, besvara en interpellation som Vänsterpartiets Ciczie Weidby har lämnat in till riksdagens kansli. Interpellationen har rubriken ”Privata förmedlingstjänster”. Följande tre frågor förväntas Mats Persson ge svar på:

• 1. Vilka slutsatser drar ministern och regeringen av IFAU:s rapport beträffande var offentliga resurser för förmedlingsverksamhet gör bäst nytta?
  2. Anser ministern, mot bakgrund av IFAU:s rapport, att det är rimligt att, som regeringen gör, fortsätta anslå cirka 2 miljarder kronor per år att spendera på privata matchningstjänster trots att Arbetsförmedlingens egen verksamhet bevisligen ger lika bra resultat men till en lägre kostnad?
  3. Avser ministern och regeringen, med utgångspunkt i resultaten från forskningsrapporten från IFAU, att ta initiativ till att avveckla miljardsubventionerna åt privata förmedlingsföretag till förmån för ökat stöd till Arbetsförmedlingens egen förmedlingsverksamhet så att myndigheten får de resurser som krävs för att säkerställa ett likvärdigt stöd till arbetslösa i hela landet?

I interpellationen hänvisar Ciczie Weidby till en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ska främja, stödja och genom forskning genomföra uppföljningar och utvärderingar): ”Fristående arbetsförmedling gav högre kostnader men inte lägre arbetslöshet”.

Det lönar sig att ta en titt på IFAU:s hemsida. Där finns en lista över publikationer som belyser en rad andra aktuella frågor. 

• Carina Örgård, V, regionråd, och Ida Hildingsson, V, distriktsordförande Fyrbodal,  skriver i TTELA en gemensam insändare med ingressen: ”Skolan ska ge barn en bra start, sjukvården ska vara tillgänglig när vi blir sjuka, och äldreomsorgen ska ge våra äldre ett värdigt liv.” 
• I Sverige råder en bred enighet om att välfärden ska finnas där för alla när vi behöver den. Skolan ska ge barn en bra start, sjukvården ska vara tillgänglig när vi blir sjuka, och äldreomsorgen ska ge våra äldre ett värdigt liv. Trots detta urholkas dessa värderingar när nedskärningar och privatiseringar bit för bit underminerar vår gemensamma välfärd. De senaste 30 åren har välfärden urholkats och nu dessutom med hjälp av Sverigedemokraterna. Skattesänkningar för de rikaste har prioriterats på bekostnad av skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Detta bryter mot den svenska samhällsandan – att vi gemensamt tar hand om varandra och säkerställer att alla har rätt till en trygg välfärd. Borgerliga partier och Sverigedemokraterna försöker framställa sin politik som lösningen för Sverige, men i själva verket förvärrar deras nedskärningar ojämlikheten.
• De skapar ett system där de som har råd kan köpa sig bättre sjukvård och utbildning, medan resten lämnas åt sitt öde. Det blir svårare för många att leva värdiga liv i ett samhälle som inte längre investerar i det gemensamma. Vänsterpartiet ser en annan väg. Vi vill inte bara stoppa nedskärningarna i välfärden, vi vill ge ett stort återhämtningsstöd som kompenserar för de nedskärningar som gjorts under så många år. Totalt skulle vårt förslag till statsbudget innebära cirka 7 900 fler anställda i välfärden i Västra Götalands kommuner och region. Regeringen prioriterar skattesänkningar för de rikaste, men vi vill ha en vård, skola och omsorg där alla får hjälp – inte bara de som har råd att betala extra. Vi ser också behovet av att åtgärda de trasiga marknader som driver upp kostnaderna för hushållen. Matpriser, elräkningar och bolånekostnader har ökat kraftigt på grund av icke-fungerande marknader som låter stora företag göra vinster på bekostnad av konsumenterna. Vänsterpartiet vill laga dessa marknader för att skydda vanliga människor och stärka deras ekonomi.
• Vår vision är ett samhälle där välfärden inte bara är ett skyddsnät utan en plattform för alla att leva ett tryggt och gott liv. Sjukförsäkringen ska fungera när du är sjuk, A-kassan ska ge trygghet vid arbetslöshet, och pensionerna ska höjas för de som har det tuffast. Äldre förtjänar bättre än att leva i fattigdom efter ett långt arbetsliv. Genom att satsa på välfärden och laga marknader som skapar orimliga kostnader för hushållen kan vi bygga ett mer rättvist samhälle. Ett samhälle där välfärden är till för alla – inte bara några få. Vi i Vänsterpartiet är redo att ta ansvar för den förändringen, och tillsammans kan vi bygga ett starkare Sverige.

Riksdagen har 349 ledamöter, 24 av dessa företräder Vänsterpartiet. Under höstens ”Allmänna motionstid” lämnades in 3178 motioner, 64 av dessa från Vänsterpartiets ledamöter. Kvalitet eller kvantitet?

Vänsterpartiets motion ”En fungerande sjukförsäkring” är på 41 sidor – motionen kan laddas ner från riksdagens hemsida. Motionen kommer att beredas i riksdagens arbetsmarknadsutskott och socialförsäkringsutskott. I det följande inledningens text. 

Alla kan bli sjuka. Alla har därför intresse av en bra sjukförsäkring. Den svenska sjukförsäkringen bygger på att personer som drabbas av sjukdom som gör dem oförmögna att arbeta fortsatt kan ha en rimlig ekonomisk situation samt få stöd att komma tillbaka till arbete. Socialförsäkringen, och särskilt sjukförsäkringen, är central i jämlikhetspolitiken. Den fördelar resurser mellan människor utifrån förmåga och efter behov samt mellan de olika livsfaser vi går igenom. Robusta generella trygghetssystem minskar också framväxten av privata försäkringsalternativ.
Coronapandemin har påmint oss om att vi alla kan bli sjuka och om vikten av system som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom. Pandemin har också visat på de ödesdigra konsekvenser sjuknärvaro kan få och hur låga ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen är. Dessa insikter har lett till tillfälliga satsningar på en förstärkt sjukförsäkring.
För att sjukförsäkringen ska fungera måste den vara behovsstyrd. Under senare tid har andra ambitioner och målsättningar kommit att styra sjukförsäkringens funktion. Ambitionerna att minska statens kostnader för sjukförsäkringen har lett till att sjuka misstänkliggörs och att systemen stramats åt. I stället för att satsa på det förebyggande arbetet, ett mer hållbart arbetsliv och rehabilitering – vilket enligt en samlad forskarkår är det som behövs för att komma åt de ökande sjuktalen – har såväl borgerliga som socialdemokratiskt ledda regeringar riktat udden mot de sjuka. De återkommande vittnesmålen om hur uppenbart sjuka och arbetsoförmögna människor utförsäkras med de mest hårresande motiveringar kan inte längre anses utgöra enskilda fall. Det rör sig om allvarliga och strukturella systemfel som måste åtgärdas omedelbart. När människor tvingas ut i ett arbetsliv de inte klarar av, på en arbetsmarknad där de inte hittar någon plats – med fattigdom som följd – tvingas ytterligare kostnader på kommunerna, anhöriga och den närmsta familjen.
Vänsterpartiet menar att detta är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige. Det finns ingen motsättning mellan en robust sjukförsäkring som ger stöd och trygghet åt den som är sjuk och ett samhälle där människor mår bra, arbetar och bidrar till det gemensamma efter förmåga. Tvärtom är den trygghet som en fungerande sjukförsäkring ger en förutsättning för ett sådant samhälle. Därför behövs en ny sjukförsäkring som lever upp till de krav som vi alla bör kunna ställa på den. 

• Oxfam ”Sverige fortfarande sämst i Norden på att bekämpa ojämlikhet”
• Oxfam: ”Sverige rasar i globalt jämlikhetsindex, sämst i Norden” – en rapport som väl ingen kan säga att man inte hört talas om. 
• ETC: ”Sverige bland världens mest ojämlika länder”
• Dagens Arena: ”Sverige rasar i globalt jämlikhetsindex – sämst i Norden”
• Dagens Arena: ”Oxfam: Skattepolitiken ökar ojämlikheten i Sverige”
• MEN LÄS ÄVEN: Svenska Dagbladet ”Qxfam: Man kan inte isolera skattepolitiken”

Riksdagen ordnade under fredagsförmiddag en särskild debatt om situationen i Mellanöstern. Debatten hålls med anledning av ett initiativ från Vänsterpartiet. Håkan Svennelid, ledamot från Värmland, partiets ledamot i utrikesutskottet och talesperson i utrikespolitiska frågor, inledde debatten. Här länken för den som i efterhand vill se och lyssna på hela eller delar av debatten. Och här länken till protokollet från hela debatten.

Västra Götalandsregionen och Vänersborgs kommun är överens om att vilja ha ett tågstopp i Brålanda och har tagit ett första steg.   – Att få till det här tågstoppet är en otroligt angelägen utveckling av infrastrukturen i Västra Götaland. Som feministisk regionledning är vårt fokus en fungerande, tillgänglig och jämlik kollektivtrafik i hela regionen, då krävs också bra järnvägsstationer, säger Louise Jeppsson (V) ordförande i Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden.

Handslag mellan Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, och Louise Jeppsson (V) ordförande i infrastruktur och kollektivtrafiknämnden (IKN), Västra Götaland.Foto Jerry Lövberg Västra Götalandsregionen finansierar Brålanda tågstopp gemensamt med Vänersborgs kommun. Västtågsutredningen om att få fler tågstopp längs de regionala järnvägarna föreslog sju nya tågstopp, varav fyra i Dalsland. Stoppet i Brålanda är det första som nu har kommit så långt som till ett avtal om hur en ny station ska finansieras.  – Vi i Rödgrön ledning vill se mer av snabbt, klimatsmart och energieffektivt resande, så det är väldigt positivt att vi nu kommer vidare med det första tågstoppet. Brålanda station är en viktig del i detta, och en tydlig riktning från vår sida vilken utveckling vi vill se framåt för Västra Götalandsregionen, säger Per Tenggren (S), vice ordförande i Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden.   Det har också en stor betydelse lokalt, för Vänersborgs kommun, och i att knyta ihop regionen.   – Det är ett sätt att både knyta samman Västra Götaland och samtidigt öka det hållbara resandet. Vi tar ansvar i att möjliggöra för regionens invånare att kunna ställa bilen oavsett var i regionen man bor, säger Jonas Blomster (MP), ledamot i Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden.

(Kopian av ett pressmeddelande från Rödgröna ledningen i Västra Götaland)