Riksdagen ordnade under fredagsförmiddag en särskild debatt om situationen i Mellanöstern. Debatten hålls med anledning av ett initiativ från Vänsterpartiet. Håkan Svennelid, ledamot från Värmland, partiets ledamot i utrikesutskottet och talesperson i utrikespolitiska frågor, inledde debatten. Här länken för den som i efterhand vill se och lyssna på hela eller delar av debatten. Och här länken till protokollet från hela debatten.

Västra Götalandsregionen och Vänersborgs kommun är överens om att vilja ha ett tågstopp i Brålanda och har tagit ett första steg.   – Att få till det här tågstoppet är en otroligt angelägen utveckling av infrastrukturen i Västra Götaland. Som feministisk regionledning är vårt fokus en fungerande, tillgänglig och jämlik kollektivtrafik i hela regionen, då krävs också bra järnvägsstationer, säger Louise Jeppsson (V) ordförande i Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden.

Handslag mellan Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, och Louise Jeppsson (V) ordförande i infrastruktur och kollektivtrafiknämnden (IKN), Västra Götaland.Foto Jerry Lövberg Västra Götalandsregionen finansierar Brålanda tågstopp gemensamt med Vänersborgs kommun. Västtågsutredningen om att få fler tågstopp längs de regionala järnvägarna föreslog sju nya tågstopp, varav fyra i Dalsland. Stoppet i Brålanda är det första som nu har kommit så långt som till ett avtal om hur en ny station ska finansieras.  – Vi i Rödgrön ledning vill se mer av snabbt, klimatsmart och energieffektivt resande, så det är väldigt positivt att vi nu kommer vidare med det första tågstoppet. Brålanda station är en viktig del i detta, och en tydlig riktning från vår sida vilken utveckling vi vill se framåt för Västra Götalandsregionen, säger Per Tenggren (S), vice ordförande i Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden.   Det har också en stor betydelse lokalt, för Vänersborgs kommun, och i att knyta ihop regionen.   – Det är ett sätt att både knyta samman Västra Götaland och samtidigt öka det hållbara resandet. Vi tar ansvar i att möjliggöra för regionens invånare att kunna ställa bilen oavsett var i regionen man bor, säger Jonas Blomster (MP), ledamot i Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden.

(Kopian av ett pressmeddelande från Rödgröna ledningen i Västra Götaland)

Ordföranden i kommunfullmäktige, Annalena Levin, har upprepade gånger avbrutit ledamöter med hänvisning till ”…vi håller oss till ärendet och till frågor som avgörs här i fullmäktige.” En tillrättavisning som kändes märklig när anförandet avsåg något som har stor påverkan på vår kommun – även om, och det är lätt att se, det sker endast indirekt.  Här på hemsidan har vi informerat om några av debattinläggen som kom i direkt anslutning till att den parlamentariska kommittén, med uppgift att se över det finanspolitiska ramverket, i förtid tillkännagav majoritetens slutsatser. Frågetecken kvarstår, varför S valde att enas med M, och indirekt hela Tidöalternativet, kring ett balansmål.  

Påverkan på kommuner, på Vänersborg? Det kommer att framgå ofta och under en längre tid framöver. Möjligen redan på onsdag, när kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten för tertial 1 och 2  2024, och sedan vid årsskiftet, när bokslutet görs och budgetprocessen inför 2026 rullar igång. Det står att hoppas att våra förtroendevalda har satt sig in i frågorna, att alla har gjort det, så att ingen behöver råka ut för nya tillsägelser. 

Hjälp på vägen för att förstå att kommitténs ställningstagande påverkar regioner och kommuner i så hög grad under ett antal år framöver kommer också att erbjudas, finns redan nu. Dagens Arena publicerar idag en rapport från tankesmedjan Arena Idé: ”Det finanspolitiska ramverket – En skuggöversyn”. Dagens Arena är tydligt vid presentationen – ”Sverige behöver investera mycket mer” och ”Sverige behöver en ny och mer expansiv finanspolitik”.  Rapporten belyser ”Kommunsektorn” på sida 48 ff, skriver om ”Förbättra kommunernas ekonomi” och ”Statlig upplåning för kommunala investeringar”.

Ja, det borde vi göra – för vi kommer att beröras, som enskilda medborgare och i vår roll som förtroendevalda. Tanken var att staten skulle bestämma sig för att på riktigt ta tag i en rad stora utmaningar. Behov av resurser för att täcka kostnaderna för att landets infrastruktur rustas för framtiden. Nu blev det en stor besvikelse när överläggningarna kring det finanspolitiska ramverket slutade med att Tidö-partierna tillsammans med Socialdemokraterna fastnade vid ”balansmålet”.

Vänsterpartiet skriver kortfattat: ”Sverige har enorma behov av investeringar i klimatomställning, bostäder, energi, järnväg och annan infrastruktur. Nu har Socialdemokraterna gjort upp med högerpartierna om att införa ett balansmål för budgeten, istället för ett underskottsmål som Vänsterpartiet vill ha. Det gör det mycket svårare att göra de nödvändiga investeringarna, och investeringar måste istället betalas med gigantiska skattehöjningar eller gigantiska nedskärningar i välfärden. Oavsett kommer det slå hårt mot de svenska hushållen. Det självklara vore att fördela kostnaden över flera generationer. Allt annat är djupt oansvarigt. Att inte göra de nödvändiga investeringarna är inte ett alternativ – tågen måste gå, industrin måste elektrifieras, bostadsbristen byggas bort. Vi behöver bygga ett starkt Sverige och rusta för en grönare framtid.”

• Här andra länkar – Dagens Arena skriver ”Dagen det finanspolitiska ramverket avskaffades”
• Katalys väljer att vara än tydligare med rubriken: ”Bålansmålet – årtiondets fulaste ord?”
• Dagens Samhälle: SKR:s nya krav på staten – ”Helt orimligt att kommunerna bär det själva”
• ETC: ”Kritik mot uppgifterna om ramverket – Kan avgöra valet”
• I Dagens Nyheter frågar Martin Liby Troein ”Sumpade Magdalena Andersson precis S drömkampanj?”

• Från sammanfattningen: Sveriges kommuner och regioner har haft ett antal tuffa år. Stigande kostnader för varor, tjänster och inte minst avtalspensioner har satt hård press på framför allt regionernas ekonomi. När sedan regeringen valt att inte skjuta till de medel som behövs för att täcka kostnadsökningarna har många regioner tvingats till nedskärningar inom sjukvården. För 2025 och 2026 stärks dock kommunsektorns ekonomi påtagligt. De förbättrade resultaten beror också till stor del på genomförda besparingar och skattehöjningar. Såväl kommunerna som regionerna har flera år av besparingar och nedskärningar bakom sig, det är nu viktigt att de ges resurser att bygga upp sina verksamheter igen. Sveriges kommuner och regioner står också inför stora investeringsbehov. Många befintliga avlopps- och vattenledningar, idrottsanläggningar, sjukhus och bostäder runtom i landet har nått slutet på sin tekniska livslängd. 
• Vänsterpartiet föreslår i denna motion ett återuppbyggnadsprogram för Sveriges kommuner och regioner. Det handlar dels om en kraftfull ökning av resurser till välfärdens kärna i form av sjukvården, skolan och barn- och äldreomsorgen, dels om ett investerings- och underhållsprogram för att rusta upp och klimatanpassa den kommunala och regionala infrastrukturen – Sverigejobben.
• Hushållen är fortsatt pressade. Prisökningen för boende och livsmedel har ökat med 26 respektive 25 procent sedan januari 2022. Det är betydligt högre än löneökningarna under samma tid. Antalet människor som lever i allvarlig materiell och social fattigdom har ökat med närmare 80 procent mellan 2021 och 2023. Regeringens budget för 2025 accelererar den utvecklingen, då tyngdpunkten i politiken ligger på skattesänkningar för de som redan har. De hushåll som får mest är de som har miljoninkomster under ett år. Det till en kostnad dubbelt så stor som hela det föreslagna sektorsbidraget till sjukvården.
• Världen står inför ett klimatnödläge. För att nå våra klimatmål måste hela ekonomin ställas om. På mycket kort tid behöver omställningen av vår konsumtion och produktion sättas i centrum av samhällets utveckling. Vänsterpartiet vill ta sikte på en klimatpolitik som är strukturerad, omfattande och folkligt förankrad. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras.
• Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet utvecklats och fortsätter att utvecklas. Det behövs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. I denna motion avslår Vänsterpartiet regeringens orättvisa skattepolitik och lägger förslag på höjda skatter på kapital­inkomster, arv, gåvor och fastigheter m.m. som finansiering för satsningar på välfärden, socialförsäkringarna och bostads- och infrastrukturfinansieringar samt sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare. På så sätt ökar vi jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden. Så bygger vi Sverige starkare i en värld av hård global konkurrens.

Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson, ekonomiskpolitisk talesperson, presenterade under förmiddagen Vänsterpartiets skuggbudget. SVT-Forum sände klockan 10:00 från pressträffen – kan ses i efterhand på SVT-Forum eller på länken på Facebook.

Här också partiets pressmeddelande med anledning av presentationen i riksdagens presscenter. Budgetmotionen är på 140 sidor och kan laddas ner från riksdagens hemsida. Budgetmotionens rubrik är: ”För ett starkare Sverige – Klimat, välfärd och tillväxt”. Här powerpoint-underlaget som visades vid pressträffen. Se även en kort sammanfattning på SVT: ”V lägger skuggbudget – höj skatten för de rika”. 

Dagens Nyheter skriver idag på sin ledarsida: ”En budget i balans kan vara viktigare än att barnen klarar skolan”. 

Inledningsvis konstateras: ”Sveriges rektorer ställs inför ett återkommande dilemma: Att hålla sig till budgeten de fått av kommunen eller ge alla elever det stöd de behöver. Oavsett vägval riskerar de nämligen kritik. Det har blivit ovanligt tydligt under det senaste året. ”

Tidningens slutsatser är att förändringar måste till, dilemmat borde vara uppenbart för var och en. 

”Tvärtom är det oförskämt mot landets rektorer att låtsas som att det alltid är möjligt för en skola att både leva upp till skollagen och hålla budgeten. Därför är det dags att ge rektorerna direktiv, så att de vet hur de ska agera i valet mellan två onda ting.

Antingen går elevernas rättigheter först. Då får budgeten anpassas efter barnens behov, vilket förutsätter att staten tar ett större ansvar.

Eller så går budgeten först. Då måste lagen ändras så att ambitionsnivån kan anpassas efter tillgången på resurser, vilket betyder att Sverige får acceptera att fler elever inte når målen under en lågkonjunktur.

Dagens modell – där rikspolitikernas lagstiftning står mot kommunpolitikernas budget – placerar rektorn i en rävsax.”

Dagens Nyheter och andra medier uppmärksammar rapporten från Sveriges Lärare ”Nedskärningarna fortsätter”.  Den aktuella undersökningen med underlag från i stort sett samtliga lokalföreningar från hela landet framför också förslag från Sveriges Lärare.