Lördagen den 24 augusti höll Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar sommartal i Göteborg. 

Foto: Agnes Stuber

Sommartalet kan följas i efterhand på vansterpartiet.se och på Vänsterpartiets Facebooksida

Det korta svaret är Nej – fast förslaget förtjänar att titta närmare på. Vad är det som presenterades idag på regeringens hemsida?

Det är utbildningsdepartementet som publicerar promemorian ”Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet”. Samtidigt lämnades besked vilka remissinstanser som förväntas svara om man vill stödja eller om man vill invända mot regeringens förslag.

Bakgrunden är en utredning: ”Offentlighetsprincipen eller insynslag – Allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet, SOU 2024:28”. Utredningsuppdraget gavs 2021 av dåvarande regering, ändrades i mars 2022 och ett år senare av Tidöavtalets regering på nytt. Slutredovisningen av uppdraget skedde i april 2024. Alternativet Offentlighetsprincip kontra Insynslag blev hett debatterad,  men skolministern valde att inte ta ställning. Efter en lång paus skickas nu utredningen ut på remiss, men det tillkom ett tredje förslag som skall beaktas av alla som vill yttra sig. Sista dag att svara på remissen är den 20 november 2024.

Friskolor finansieras på samma sätt som kommunala skolor – av skattemedel, av offentliga medel. Kommunala skolors budget kan nagelfaras, minsta utgift måste redovisas, uppgifter är offentliga och tillgängliga.  Att få veta hur det står till hos friskolor, hos friskolekoncernen – det är det som idag inte är möjligt. Affärshemlighet, sekretessregler- det fanns och finns många hinder för den som söker svar på frågor. 

Då och då kom chockbesked om enstaka skolor eller om någon koncern där någon hade klantat sig ordentligt. Senaste exemplet,  Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall.

Alltså, det som nu ska ske är att samla in vad skoloffentligheten anser om att möjliggöra insyn eller att likställa privata och kommunala skolor enligt offentlighetsprincipen.  Och efter nämnd remiss kommer kanske en proposition från regeringen innan sommarpausen 2025, så att riksdagen innan årsskiftet till valåret 2026 kan fatta ett beslut. 

Men frågan om vinstuttag – nej, det är en annan fråga, som för närvarande behandlas av ett antal andra utredningar. Ingen brådska här inte. 

Några tips för våra medlemmar och för alla som har intresse för Vänsterpartiets arbete på den lokala nivån. 

Under fliken Kalender finns alltid aktuell information för några veckor framöver.

• Medlemsmöten ordnas i regel i vår lokal på Kronogatan 2. Är det någon som önskar informera sig inför en eventuell ansökan om medlemskap, så hälsar vi dig välkommen. 
• Gruppmöten – vi brukar kalla till gruppmöten inför kommande kommunstyrelse och även inför kommande kommunfullmäktige. Det förväntas att våra förtroendevalda är närvarande vid dessa möten. Där rapporteras även från nämndernas möten och det samtalas inför viktiga kommande beslut i nämnderna. Gruppmöten är öppna för alla medlemmar – vi får inte sällan viktiga inspel från enskilda medlemmar och ibland även från sympatisörer som  överväger att bli medlemmar. Även här gäller Kronogatan 2, vanligen från 18:00 med avsikt att avsluta inte senare än 20:00.
• Information att ta del av inför gruppmöten finns dels på kommunens digitala anslagstavla, men även på vår egen kalender ligger länkar som leder till kallelsen och ärendelistan, många gånger även till handlingar för enskilda ärenden.  Sådan information är i regel tillgänglig en vecka innan sammanträdesdagen. 
• Vilka är våra förtroendevalda? Den aktuella förteckningen finns här.

Gruppmöten hösten 2024:

På Restad Gård i Vänersborg finns ett stort boende för asylsökande. Människor på flykt från krig och förföljelse har av Migrationsverket anvisats ett första boende.  

Många Vänersborgare, många familjer har på egen hand eller genom kontakt med Röda Korset och andra organisationer i civilsamhället träffat asylsökande och lärt känna människor med andra språk och annan kultur. Vi har hört om deras öden, deras väg hit, deras förhoppningar och vi vet om deras förutsättningar att finna sig tillrätta i Sverige.

Det har gått tio år sedan den stora gruppen flyktingar anlände från Syrien. Sverige hälsade välkommen,  Sverige erbjöd plats för att stanna och leva här, med arbete, med bostad – och med sin familj och sina anhöriga. Det var då.

26 oktober 2023 berättade fyra företrädare för Tidöavtalets fyra partier hur man vill att ”Fler ska välja att frivilligt återvandra”.  Det lämnades ett uppdrag till Migrationsverket och det tillsattes en utredning som fick tydliga direktiv. 

Den 1 augusti 2024 presenterar utredaren slutsatser och förslag. Det kommer att finnas statistiskt underlag, ekonomiska beräkningar och juridiska avgränsningar. 

Men innan utredningen lägger fram sitt underlag och sina förslag – ta dig tid och begrunda några frågor:

Återvandring låter rätt så mysigt  – jämfört med den livsfarliga överfarten i överfulla båtar på Medelhavet. Men finns det en plats, ett land, ett liv att återvandra till? Vilken förändring har skett i vilket land som låter  tanken om återvändande bli ett rimligt alternativ?

Vad har hänt sedan ankomsten till Sverige? Avslag på ansökan om att återförenas med sina anhöriga i Sverige? Har tidigare utbildning bedömts värdelös utan att andra vägar har öppnats? Har tillfälliga arbeten endast varit en återvändsgränd?  Upptäckten att ordet ”integration” av många svenskar uttolkas uteslutande som ”anpassning hela vägen”? 

Den som läser direktivets text ställer sig fler frågor. 

Den här utredningen är bara ett av migrationspolitikens områden där regeringen vill förverkliga alla löften som M, L och KD gav till SD när Tidöavtalets undertecknades. Men i avtalet sägs också rakt ut: ”Arbetet med lagstiftning och genomförande av föreslagna åtgärder ska fullföljas under mandatperioden 2022-2026.”

Sommarpaus, javisst, knappast några sammanträden någonstans. Men ett lugnt sommarlov blir det inte.

EU-parlamentets nyvalda 720 ledamöter  har varit en vecka i Strasbourg, på tisdag träffas de flesta på nytt, men nu i Bryssel. Samtliga utskott samlas till konstituerande möten, några val görs och sedan reser man hem och återkommer först 4 september till Bryssel. Nästa plenarmöte åter i Strasbourg är den 16 september.

Hanna Gedin blev ordinarie ledamot i utskottet ”IMCO”, Inre marknaden och konsumentskydd, och ersättare i dels utskottet  ”ITRE”, Industrifrågor, forskning och energi, och i utskottet ”FEMM”, Kvinnors rättigheter och jämställdhet. Därutöver är Hanna också vice ordförande i  Vänstergruppen i Europaparlamentet – GUE/NGL.

Jonas Sjöstedt blev ordinarie ledamot i utskottet ”CONT”, Budgetkontroll, och utskottet ”ENVI”, Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och ersättare i utskottet ”AFET”, Utrikesfrågor. 

[Läs mer om EU-parlamentets utskott här.]

Paus är det också för riksdagens ledamöter – på kalendern står: ”Riksdagens öppnande, 10 september”. 

Regionens almanacka säger att nämnder och styrelser är igång i slutet på augusti, första sammanträdet med regionfullmäktige är den 1 oktober i kommunhuset i Vänersborg..

Nämnder och styrelser i Vänersborg återsamlas också under augusti, kommunstyrelsen 28 augusti. Första sammanträdet med kommunfullmäktige är den 11 september.

Alltså, pauser lite överallt, javisst. Men knappt någon förtroendevald, i vart fall inte våra förtroendevalda från Vänsterpartiet, lyckas med att fullt ut uppleva att det är lovveckor. 

Ukraina och Gaza, Gaza och Ukraina, nej, tankarna återkommer hela tiden, bilderna finns med oss denna sommar.