Författare: Vänsterpartiet VBG
Ingen som invände mot Vänsterpartiet
Vid förra veckans kommunfullmäktige ställde sig alla ledamöter från alla partier bakom ett yrkande från Vänsterpartiet. Inför ärendet 9 ”Revidering av flaggregler” fanns ett beslutsförslag från kommunstyrelsen.
Ida Hildingsson anförde att ett bra förslag borde förbättras. Nu kommer Vänersborgs kommun att börja flagga vid 4 av de 5 nationella minoriteternas högtidsdagar tack vare Vänsterpartiet Vänersborgs förslag i kommunfullmäktige.
6 februari – samerna
24 februari – sverigefinnarna
8 april – romerna
15 juli – tornedalingarna
Flaggningen sker vid kommunhusets officiella flaggstång med svensk respektive samisk, sverigefinsk, romsk och tornedalsk flagga.
Vi hoppas att detta blir ett steg i att uppmärksamma de nationella minoriteterna på ett sätt som gör att vi alla i kommunen känner oss mer inkluderade. Det leder förhoppningsvis också att intresset för – och kunskapen om de nationella minoriteterna ökar.
(Den femte av de nationella minoriteterna, den judiska befolkningen, har ingen uttalad dag men Vänsterpartiet Vänersborg kommer att fortsätta uppmärksamma Förintelsens minnesdag den 27 januari och Kristallnatten, natten mellan den 9 och 10 november).
Ungdomar kan söka gratis resekort
DiscoverEU – 35 000 ungdomar kan söka gratis resekort
I onsdags inledde kommissionen vårens ansökningsomgång för DiscoverEU. Genom DiscoverEU får 35 000 ungdomar ett resekort så att de kan utforska Europa med tåg.
Ansökningsomgången inleddes 15 mars och avslutas den 29 mars kl. 12 svensk tid. De ungdomar som vill vinna ett resekort måste fylla i ansökan på Europeiska ungdomsportalen samt svara på en frågesport med 5 frågor och en utslagsfråga. Sökande som svarar rätt och är födda mellan den 1 juli 2004 och den 30 juni 2005 kan få resa i Europa i upp till 30 dagar under perioden 15 juni 2023 och 30 september 2024. Ansökningsomgången är öppen för sökande från Europeiska unionen och de länder som är med i programmet Erasmus+, Island, Liechtenstein, Nordmakedonien, Norge, Serbien och Turkiet.
Skolpengen en aktuell fråga även på hemmaplan
I valrörelsen spelade skolpengen roll, dock inte på något avgörande sätt. Skolpengens betydelse för ägarna av friskolekoncernerna är mycket stor, där finns grunden för att kapitalet ”bryr sig” om skolorna. Och stödet för att kunna fortsätta med att tillgodogöra sig skattepengar som egentligen avsätts för elevernas undervisning finns ju att hämta hos Tidöavtalets fyra partier.
Hur många som helst opinionsundersökningar visade att en majoritet bland väljarna vill sätta stopp för ägarnas rovdrift. Men en lika stor majoritet av föräldrarna ville hålla fast vid den andra aspekten, valfriheten.
Otaliga interpellationsdebatter i riksdagen och ett stort antal debattartiklar försöker få klarhet i skolministern Lotta Edholms avsikt att rätta till skolvärldens allt sämre villkor.
På onsdag nästa vecka kommer det i riksdagen att utspelas en debatt som följs av en omröstning om ett betänkande från utbildningsutskottet ”Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser”.
Två meningar får stå för revisorernas huvudsakliga slutsats: ”Riksrevisionen har granskat om regelverket för skolpeng till fristående skolor bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna, och den övergripande slutsatsen är att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskolan i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Riksrevisionen
rekommenderar regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän och att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av fristående skolor så att det blir tydligt vad som avses.”
Riksrevisionens rapport lämnades till regeringen som läste, begrundade och uttalade löften om att följa rapportens rekommendationer. Komplexa frågor lämpar sig inte för rappa svar och beslut, regeringen avser att tillsätta nya utredningar.
Och utbildningsutskottets majoritet, de fyra partierna från Tidöavtalet, drar en lättnandes suck och instämmer i regeringens yttrande – det är bäst att tillsätta utredningar.
I utskottets betänkande finns tre reservationer. Den första avser betänkandets avsnitt ”Ett nytt system för resursfördelning” och är gemensam för ledamöterna från S, V och MP. Den andra gäller samma avsnitt och är en text från C. Den tredje reservationen kommer från Vänsterpartiet och har rubriken ””En s.k. klasspeng”.
När vi här på hemsidan visar vad vårt partis lokala företrädare läser för att hålla sig informerade om den aktuella debatten som förs över våra huvuden, men som spelar stor roll även lokalt, så sker det i förhoppningen att också förtroendevalda från andra partier känner det angeläget att lyfta blicken och följa pågående processer.
För här i Vänersborg och i kringliggande kommuner som Trollhättan och Uddevalla påverkar en mängd friskolor utrymmet för de kommunala skolorna. Aktuell rapport och betänkande avser endast grundskolan, men när det gäller gymnasial utbildning är friskolornas negativa påverkan på kommunernas handlingsutrymme ännu tydligare.
Kan man dra någon slutsats från omröstningen i riksdagen kommande onsdag (omröstningar i riksdagen är helt förutsägbara)? Det kan man. Inget kommer att hända, inga förändringar är i sikte, utredningsdirektiv behöver skrivas och utredningar behöver göras, presenteras, skickas ut på remiss. Allt kommer sannolikt att landa i någon eller några propositioner som riksdagen så småningom ska ta ställning till. Antingen så tidigt som 2025 eller efter valet 2026.
Vänersborg då? Revisorerna från PWC har nyss lämnat rapporten ”Utredning av skolstruktur/organisation”. Den kommer att behandlas av barn- och utbildningsnämnden i april och kommer därefter att vandra uppåt till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fridaskolans betydelse är central i granskningen. Vad betyder Fridaskolans expansion för vad kommunen i övrigt kan göra för att kommunala skolor ska kunna förbättra sin struktur och ge eleverna bättre förutsättningar för en god grundläggande utbildning?
Altinget berättar om partiernas medlemsjakt
Altinget.se är en politiskt oberoende nättidning som bevakar politik i Sverige och EU.
En artikel idag har rubriken ”M och MP vinnare i partiernas medlemsjakt”. Tidningen skriver: ”Efter bottennoteringen för tre år sedan har Moderaterna vänt trenden och är nu det parti som lockar allra flest nya medlemmar. Samtidigt står Miljöpartiet för den största procentuella tillväxten och är inte längre minst av riksdagens partier.”
En blick på grafiken gör att man förväntar sig ett ord om Vänsterpartiets situation. Jovisst, så här berättar Altinget:
”I ett längre perspektiv är dock Vänsterpartiet den stora vinnaren. Sedan partiet nådde sin bottennotering 2009 med endast 8 504 medlemmar, minst av alla riksdagspartier, har det vällt in nya medlemmar. Medlemskåren har ökat med 370 procent.
I dag har Vänsterpartiet 31 427 medlemmar och närmar sig Sverigedemokraternas tredjeplats.
– Om man lägger ihop 2021 och 2022 är det den största ökningen vi har haft i modern tid. Det är en kombination av allt som hände kring marknadshyrorna, pensionen och sjukförsäkringen 2021 och valrörelsen 2022, säger partisekreteraren Aron Etzler (V) till Altinget.”
Vänsterpartiet välkomnar medborgarförslag
Vid gårdagens kommunfullmäktige behandlades svaren på två medborgarförslag. Ett från en skolelev, det andra från en invånare som tillhör och som värnar om den äldre generationen. Kommunstyrelsens ansåg att fullmäktige skulle avslå båda medborgarförslagen.
Stefan Kärvling från Vänsterpartiet var den ende som yttrade sig om förslaget ”Mer pengar till utflykter inom skolan”. Stefan berättade om diskussionen som hade förts i barn- och utbildningsnämnden. En bra tanke, en behjärtansvärd tanke – men det finns en rad formella invändningar som helt enkelt inte gör det möjligt att säga ja till förslaget. Det var gott så att i varje fall någon ledamot berättade vad som var bakgrunden till att det inte fanns någon väg förbi ett avslag.
Desto fler talare gick till talarstolen i ärendet ”Svar på medborgarförslaget om inköp av broddar”. I augusti kom förslaget: ”Jag vill föreslå att kommunen köper in broddar till pensionärerna i Vänersborg. Denna enkla och billiga åtgärd kan förebygga många skador i halkan vintertid.”
Kommunfullmäktige godtog inte kommunstyrelsens tanke att avslå medborgarförslaget. Men det satt långt inne. Kommunledningens partier behövde en längre paus för att komma fram till att inte vilja delta i en eventuell omröstning om ja eller nej. Och då ska man veta att ingen kom på tanken att begära bifall till förslaget, hur mycket som än talade för det. Då skulle rösterna inte räckt till. Men de gjorde det för att det skulle bli en återremiss, alltså att skicka ”tillbaka” frågan och be om ett nytt förslag.
Det var Vänsterpartiets förslag som fick gehör: ”Återremiss med motiveringen att ett nytt beslutsförslag bör utgå från Socialstyrelsens skrift: ”Fallprevention – en kostnadseffektiv åtgärd” (jfr även bilagan till rapporten). Nog kändes det bra att kunna bidra till att ledamöterna i sista stund insåg att kommunledningens förslag skulle ha betytt att man hade gjort bort sig rejält.
Nu tar det tid innan innan förslaget finns för avgörande, förhoppningsvis innan halkan återkommer framåt årsskiftet till 2024. Här ett antal länkar för den som vill läsa mer om ”broddarnas vara eller icke-vara” i vår kommun.
Här förslaget som fick underkänt (bl a med hänvisning till att socialförvaltningen, som kan frågan bäst och som redan ”delar ut” broddar i viss utsträckning, överhuvudtaget inte fick frågan om man ville yttra sig om medborgarförslaget).
Sedan (en gång till) Socialstyrelsens skrift som visar att utdelning av broddar till äldre innebär en kostnadsbesparing även för en kommun som Vänersborg.
Räcker inte detta kan man gå vidare och öppna en rad dokument på sidan kunskapsguiden.se där man söker på ”fallprevention”.
Eller här tre sidor från ett längre betänkande ”Äldreomsorg” från riksdagens socialutskott (som av en slump behandlas och beslutas just idag, dagen efter fullmäktige).
Mycket inläsning? Jovisst, men då ska man veta att varje ledamot eller tjänstgörande ersättare kvitterar ut en tusenlapp som inläsningsarvode varje gång man deltar under någon timme i kommunfullmäktige.
Och förresten, hela debatten kan ses och begrundas i efterhand på kommunens hemsida.
Tips för kvällen ”Sverige möts”
Svt1 – 20:00 (onsdag 15 mars 2023)
Sverige möts
På ett år har matpriserna rusat i höjden. Vad beror det på? När ska det ta slut? Och vilket ansvar har regeringen och livsmedelsbranschen? Direktsänd debatt från Göteborg. Programledare: Magnus Thorén.
Det händer mycket denna dagen – insikten börjar komma:
11:44 kom notisen ”Svantesson kallar upp matjättar”
Tidigare idag förklarade Magnus Thorén ”Ett rejält bakslag”
I förrgår var rubriken ”Så vill partierna få stopp på de skenande matpriserna”
För exakt en vecka sedan krävde Vänsterpartiet ”Stoppa prishöjningar på mat”
Vänsterpartiets företrädare i riksdagens finansutskottet, Ali Esbati, deltar i samtalet i kvällens TV-program.
Nooshi Dadgostar skriver
Regeringen klev in i de flotta kontoren på regeringskansliet den 18 oktober förra året och där verkar de ha fastnat. Sverige står mitt i en ekonomisk kris men från regeringen saknas krispolitik.
Svenska familjer betalar ett högt pris för elen, räntorna och maten. För en hel del hushåll är konsekvenserna väldigt allvarliga. Föräldrar som står över middagen för att ha råd med mat till barnen, pensionärer som inte har råd att värma bostaden. Men vi alla påverkas, mat är en basutgift som ingen kan avvara. Den ekonomiska krisen är inte en kris bara på pappret utan en kris för hårt kämpande människor runtom i vårt land.
Som folkvald är mitt ansvar att agera. Jag har fått förtroende av folket. Det märkliga är att regeringen inte verkar tänka likadant. Från finansministern har vi fått rådet att jämföra priser i matbutikerna och energiministern föreslog att vi skulle börja bära ullunderställ hemma. Men politikens uppgift är inte att komma med underfundiga livsstilsråd utan att genomföra politiska reformer. Svenska familjer jämför redan priser i butiken, när det är kallt hemma drar vi såklart på oss mer kläder. Problemen med skyhöga matpriser är en politisk fråga och finansministern borde omedelbart kalla till sig de tre dominerande matjättarna. De behöver nå en överenskommelse om att hålla nere priset på mat och annars gå fram med konkret lagstiftning för att säkerställa det. Svenska folket förtjänar en handlingskraftig regering med krisinsikt.
Hittills är det bankerna, elbolagen och matjättarna som går vinnande i den här krisen. Regeringen företräder deras intressen och inte svenska folkets. En ekonomisk kris är inget som hanteras med lätthet, men passivitet är det absolut sämsta sättet.
En värdefull uppslagsbok
Bäst att veta innan man börjar prata och innan man börjar skriva.
Med allt twittrande och alla trådar på Facebook och andra sociala medier känns det rätt att uppmana till eftertanke. Borde man inte kunna avkräva mer saklighet? Att man inte måste yttra sig om allt i alla lägen? Utan att ha gjort ett försök att grunda sina åsikter med kunskap?
Ett exempel är Tidöavtalets avsnitt om migration och integration. Detta avsnitt utgör i själva verket avtalets mest omfattande del. Vilka är förslagen och vad sker kring dessa förslag?
Aktiva vänsterpartister och partiets sympatisörer känner till var vi står i frågan om Flyktingpolitik. Men vi bestämmer inte dagordningen när Tidöavtalet ligger på regeringens skrivbord, det må vara migrationsminister Maria Malmer Stenergards bord, eller hos en handfull SD-politiker som bevakar och driver på regeringens hantering av alla överenskommelser.
Kunskap finns, tack och lov. Från Asylrättscentrum kan vi ladda ner en analys av Tidöavtalet. Ur ett migrationsrättsligt perspektiv har Asylcentrum tagit fram denna granskning av Tidöavtalet.
Vem och vilka är Asylrättscentrum? Här presenterar man sig själv:
Asylrättscentrum är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation som arbetar för att värna asylrätten, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i migrationsprocesser. Vi grundades 1991 och hette då Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.
Vi stärker rättssäkerheten i svensk migrationspolitik genom att:
- Ge gratis juridisk rådgivning till människor som sökt asyl eller annat uppehållstillstånd i Sverige.
- Sprida kunskap, ta fram informationsmaterial och hålla utbildningar om migrationsrättsliga frågor.
- Möta makthavare och arbetar påverkansmässigt för att värna mänskliga rättigheter och rättssäkra asylprocesser.
Punkt för punkt på 50 sidor erbjuder analysen möjlighet att lära sig hur avtalets avsikter är formulerade, vad som gäller idag, vilka invändningar som finns och måste beaktas i en kommande lagstiftningsprocess.
Vi rekommenderar analysen.
Stoppa prishöjningarna på mat
Matkostnaderna ställer till stora bekymmer för svenska familjer. Det är dags att ta kontroll över priserna.
Svenska matpriser har stigit med 20 procent på ett och halvt år – mer än i grannländerna. Prishöjningarna gröper stora hål i hushållskassorna. Nu måste samhället agera. Vänsterpartiet kräver att regeringen kallar till sig de tre dominerande livsmedelsföretagen för att få kontroll på matpriserna. I praktiken är det dessa tre – Ica, Coop och Axfood – som kontrollerar den svenska marknaden.
Regeringen bör i första hand försöka få till en frivillig överenskommelse med dessa tre för att stoppa prischocken på mat, men samtidigt vara tydlig med att om detta misslyckas kommer staten gå in med lagstiftning för att reglera dagens marknadsmisslyckande.
Matpriserna skenar och hushållen får det allt svårare att få ihop sin ekonomi, samtidigt som matkedjorna gör historiskt höga vinster. Det borde vara omöjligt, men förklaringen är en enkel. Matjättarna har blivit så stora att de satt konkurrensen ur spel. Det är dags att regeringen, i likhet med den franska regeringen, kallar till sig matjättarna och får kontroll på de skenade matpriserna.
Matjättarna är inte tvingade att höja sina priser så mycket som idag. De gör rekordvinster, och har fått stöd av staten för att slippa bära kostnaden för de högre elpriserna. Dessa stödpengar verkar alltså uteslutande gått till högre vinst och inte lägre matpriser. Hushållen har fått bära hela kostnaden i krisen. Det är inte rimligt.
Regeringen måste därför göra som den franska regeringen: kalla till sig de stora aktörerna för att hålla nere matpriserna. Eftersom matmarknaden domineras av endast tre aktörer är det fullt möjligt att föra ett sådant samtal. Exakt vilka varor som ska omfattas eller hur överenskommelsen utformas kan göras på olika sätt, men prioriterat är de basvaror som hushållen inte kan klara sig utan. Regeringen ska i sådana samtal vara tydlig med att om man inte får till en frivillig överenskommelse, kommer reglering genom lagstiftning bli aktuellt för att få bukt med de skenande matpriserna.
Hör Nooshi Dadgostar kommentera förslaget i Sveriges Radio här.
Lyssna på podden “Det här snackar vi om idag” där Ali Esbati, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, berättar mer om Vänsterpartiets förslag.