Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Kommunens ekonomi ger huvudvärk

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

Kommunens ekonomichef Thomas Sannemalm föredrog på ett medlemsmöte för Vänsterpartiets lokalförening förslaget till Mål- och resursplan 2024. Det är kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, som har undertecknat förslaget. Handlingen blir allmänt tillgänglig i samband med kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde den 7 juni. På kommunens digitala anslagstavla lär budgetförslaget finnas den 31 maj eller senast 1 juni.

Det kan knappast finnas någon förtroendevald längre som inte vet om läget – inte på många år har förutsättningarna varit så dåliga som nu. Hur man än vänder på slantarna, de räcker inte till för att ge nödvändiga resurser till någon nämnd eller någon verksamhet. Intäkterna är mindre än de nödvändiga kostnaderna. Att använda den bokförda summan om 50 miljoner i resultatutjämningsreserven går inte att undvika. I kommunhuset lär det även finnas tankar på att överväga en höjning av den kommunala skattesatsen för att kunna tillgodose kommunens främsta uppgift, att värna om invånarnas välfärd. 

Så visst söker våra förtroendevalda att få råd och stöd – hur kan vi göra, var finns hjälpen, är det någon annan som borde bidra till att lösa en ekvation som tycks övermäktig? 

Vänsterpartiets tidning Rött.nu publicerar en krönika med rubriken  ”Har vi råd att låna i bistra tider?”. 

Ur inledningen: ”Ja, det kan vara bra med ökad skuldsättning.
Om det är samhället som lånar till investeringar.
Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom och skattepolitisk expert hos Vänsterpartiet, ger ett starkt plus till Finanspolitiska rådets mest okända kapitel, om att det kan vara rätt att gå med underskott.”

Texten i Rött.nu anknyter till en annan artikel som fanns tidigare i tidningen Dagens Arena med rubriken: ”Strukturell efterfrågepolitik kan maximera vårt välstånd”. 

Den som tror att budgetarbetet inför 2024 avslutas med klubbslaget i kommunfullmäktige den 21 juni 2023 får nog tänka om. Det beslut som kan tas med de förutsättningar som finns nu präglas av nattsvart pessimism, efter sommarpausen och under hösten fram till årets sista månad måste något ske. 

Spårbytet debatteras

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Spårbytet.

Vilket spårbyte? vilka ska byta spår? Det har inget att göra med stopp för tågen från Vänersborg C till Öxnered, inte heller till Herrljunga. Och inte heller gäller debatten nya perronger som ska byggas endera år på Sanden.

Det gäller det som kallas spårbyte när en asylsökande som fått avslag på sin ansökan om asyl söker prövning om det kan bli ett godkänt beslut om en ansökan avseende arbetskraftsinvandring.

Det debatterades igår onsdag i riksdagen. Bakgrunden beskrivs i inledningen till ett betänkande:

Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt. Den övergripande slutsatsen är att systemet överlag förefaller att nå rätt målgrupp. Samtidigt bedömer Riksrevisionen
att spårbyte kan utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Riksrevisionen lämnar rekommendationer till regeringen och Migrationsverket.
Regeringen redovisar i sin skrivelse sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen instämmer i att spårbyte kan utnyttjas för att kringgå lagstiftningen och anger att en utredare har fått i
uppdrag att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas.

Tre partier hade skrivit motioner med anledning av regeringens besked. Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ville ha kvar möjligheten till spårbyte. I en gemensam reservation skriver man: 

För människor som bor och har skaffat sig arbete i Sverige men som har fått avslag på sin asylansökan innebär spårbyte en bra möjlighet att bo kvar och bidra till det svenska samhället. Ofta har asylprocessen pågått i flera år och den asylsökande har hunnit påbörja en etablering i Sverige. Systemet med spårbyte gynnar såväl samhället som individen. Samtidigt kan det dock konstateras att systemet med spårbyte är förknippat med ett antal brister, bl.a. i form av fusk kopplat till systemet, vilket framgår av Riksrevisionens rapport. Riksrevisionen riktar en rad rekommendationer till regeringen och Migrationsverket för att åtgärda bristerna. Fusk och utnyttjande ska alltid stävjas och bristerna i systemet med spårbyte bör åtgärdas i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.
Regeringen bör behålla systemet med spårbyte och återkomma med förslag om stärkta kontroller inom systemet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och
ge regeringen till känna.

Så blev det debatt och beslut i riksdagen.  En ledamot för M och en för SD lade ut texten, det går knappt att hitta någon skillnad i sak i deras anföranden och repliker. L och KD deltog överhuvudtaget inte i debatten. Det tycks vara så att dessa två har fattat att det är SD och M som bestämmer, så varför anstränga sig. Anmärkningsvärt att inte en endaste ledamot för Socialdemokraterna ville berätta hur partiet såg på frågan. Det kan inte tolkas på annat sätt än att man höll med M och SD. 

Jonny Cato för C, Annika Hirvonen för MP och Tony Haddou för V försökte en sista gång att  argumentera för det som anfördes i reservationen. Förgäves, omröstningen gav svart på vitt besked var partierna befinner sig i debatten kring migration, asyl och integration. 

Extra miljoner till flygplatsen

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Extra bidrag till flygplatsen.

Lokaltidningen TTELA berättar idag ”Flygplatsen får extra miljoner från sina ägarkommuner”. I ingressen står: ”Pengarna ska användas för att göra flygplatsen mer känd, framför allt i Stockholmsområdet, säger flygplatschef Anna Råhnängen.”

Beslutet togs av kommunstyrelsen i Vänersborg 3 maj. Det var ingen omröstning. Enda invändningen kom från Vänsterpartiets företrädare i kommunstyrelsen, Stefan Kärvling. Han yrkade på avslag och reserverade sig mot beslutet.

Glädjebetyg frodas i marknadsskolan

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Marknadsskolan.

Glädjebetygen har hamnat i fokus igen genom att Sveriges ”finaste” skola Campus Manilla visat utbrett fusk.
– Glädjebetygen är kopplade till ett skolsystem där eleverna ses som kunder, säger Daniel Riazat, skolpolitisk talesperson, som debatterade frågan i början av veckan i Studio ett.

Att friskolekoncerner ger sina elever glädjebetyg i högre grad än andra skolor, visar forskningen tydligt.
– Vad man kan säga är att de fristående skolorna, dels rättar de nationella proven mer generöst än kommunala skolor och dessutom betygsätter dem mer generöst i förhållande till de här generöst rättade proven, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till Sveriges Radio. Vlachos och hans kollegor har jämfört resultaten på nationella prov från en mängd skolor och med slutbetyg – och kommit fram till att skillnaderna är klart större när det gäller de vinstdrivande skolkoncernerna. Vlachos anser att detta är ”djupt orättvist” mot andra skolelever. Det är han inte ensam om att tycka. Frågan har bubblat upp igen i och med att Sveriges ”finaste” skola, Campus Manilla på Djurgården i Stockholm, där bland andra kungabarnen gått, avslöjats sätta glädjebetyg. Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har samtidigt gått i taket och skrivit en ilsken debattartikel i Dagens Nyheter där han pekar ut inte bara Campus Manilla utan även Cybergymnasiet, Societas, Lundsbergs skola, Östra Real och Täby Enskilda gymnasium.
”Gymnasieskolornas betygsättning har lett till en tillitsskada som knappast är en liten sak. Den går att reparera men det måste gå fort. Utan tillit till samhällsinstitutionerna äventyras meritokratin, och därmed tilltron till demokratin” skriver Strannegård i DN och hotar att helt sluta använda betyg, utan istället använda ett eget antagningssystem till Handels.

Efter publiceringen har Lotta Edholm, skolministern, kallats till utbildningsutskottet för att förklara hur hon ser på problemet. Edholm valde att tacka Lars Strannegård för hans reaktion och öppnade upp för att stänga skolor som inte sköter sig. Varken Strannegård eller Edholm pekar dock ut det vinstdrivna marknadsskole-systemet som grundorsak, utan för dem skulle en lösning ligga i fler nationella prov i fler ämnen, att låta skolor rätta andra skolors nationella prov, och kanske något slags slutprov som liknar den gamla tidens studentexamen.

För Daniel Riazat är det dock inte någon tvekan om vad som är grundproblemet. I morse debatterade han glädjebetygen med Mathias Bengtson, utbildningspolitisk talesperson i KD, i Studio Ett, SR.
– Jag menar att marknadsystemet är den absolut främsta problematiken här. Det handlar om att betyget används som en vara, för att helt enkelt marknadsföra sin skola, säger Daniel Riazat.
– Vänsterpartiet tar alltid chansen att stoppa valfriheten och tycker inte att föräldrar och elever själva ska få välja skola. Det här löser man inte genom att stoppa valfriheten utan genom att strama åt regelverket och tydligare koppla betygen till nationella prov, införa gemensam rättning centralt av nationella proven, se till att dra in tillstånden för skolor som inte sätter rättvisa betyg, replikerade debattmotståndaren Mathias Bengtson.

Daniel Riazat höll med om att även kommunala skolor ” till en mindre del, men till en viss del, gått in i det här”, men menade att grundproblemet ändå är just att skolan har förvandlats till marknad.
– När det gäller just marknadsskolan ses betyg som ett medel för att locka till sig elever eller det som man kallar kunder.
– Den politik som Mathias Bengtson och alla de borgerliga partierna för leder till att det här får fortsätta, säger Daniel Riazat i Studio Ett.

Hör hela debatten i Studio Ett här, och dessutom Maja Sjögren, ordförande i Elevernas Riksförbund:

[Ovanstående text är ett inlägg i Rött.nu]

I tidningen ETC finns samtidigt två texter på samma tema: Göran Grejders ledare ”Dags att gå till roten – och avskaffa friskolorna” och ”Friskolan beställde lagändring – över mejl”.

Svt noterade på den regionala sidan Väst ”Kritik mot fyra skolor i Västsverige efter glädjebetyg”.

I snitt en gång per vecka

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Tidöavtalet om migration och integration.

I snitt en gång per vecka inbjuder migrationsminister Maria Malmer Stenergard, M, till en pressträff. Aldrig ensam, alltid i sällskap med någon företrädare för SD.

Vecka för vecka ökar nu tempot. Regeringspartierna M, KD och L levererar vad SD skrev in i Tidöavtalet. Rubriken på sida 29 är: ”Direktiv samarbetsprojekt Migration och integration”. 

Där anges direktivets målsättning:

• Skapa ett paradigmskifte i synen på asylmottagande, för att utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt och för den som
flyr Sveriges närområde  [felskrivet, men korrekt citerat] Sverige ska inte i något avseende vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer som förpliktelser enligt EU-rätt eller andra juridiskt bindande internationella traktat.
• Att migrationspolitiken i övrigt ska vara ansvarsfull.
• Att införa en kravbaserad integrationspolitik, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska.
• Att komma till rätta med skuggsamhället.

Och sedan följer från sida 29 till sida 47 en mängd detaljerade tankar, förslag och överenskommelser. Flera gånger motiveras skarpa begränsningar av invandring och migration med en hänvisning till att det sker för att skapa bättre förutsättningar för integration. 

I dagarna publicerade Arena Idé skriften ”Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet”. Lisa Pelling m fl förklarar i rapportens inledning vad som gör skrivningar i Tidöavtalet möjliga: Definitionen av integrationen förändras.

  • Det nuvarande målet för den svenska integrationspolitiken är ”lika rättigheter, skyldigheter, och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.
  • Förslagen i Tidöavtalet förändrar definitionen av integration. Människor som flyttar hit kommer inte garanteras ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”. I stället villkoras livet i Sverige. Under de första åren villkoras rätten till välfärd genom Tidöavtalets förslag om ”kvalificering till välfärden” (se Tidöavtalet s. 42). Uppehållstillståndet är villkorat med ”vandel” och genom att den som ”åtnjuter svensk gästfrihet” visar ”respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar”. Den som vill bli medborgare kommer att avkrävas en ”lojalitetsförklaring” (Tidöavtalet s. 37–38).

Steg för steg – vi har anledning att återkomma ett antal gånger. SD och M jagar människor som är våra arbetskamrater, som är grannar, som är föräldrar till barn som våra barn möter i skolan och på idrottsplatsen. 

Nästa vecka behandlar riksdagen ett betänkande från socialförsäkringsutskottet ”Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och uppföljning”. Ärendet tar vi upp längre fram. Heder åt Centerpartiet och Miljöpartiet som tillsammans med Vänsterpartiet inte ställer sig bakom utskottets ställningstagande. 

Ekonomirapporten maj 2023

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i SKR Ekonomirapporten.

Bland alla nyheter och pressträffar borde kommunala förtroendevalda från hela landet idag haft sitt största intresse riktat till SKR:s publicering av  ”Ekonomirapporten, maj 2023”. Ekonomirapporten med undertiteln ”Om kommunernas och regionernas ekonomi” ges ut två gånger om året. Alla kommuner refererar till maj-rapporten under den egna budgetprocessen. Höstens rapport kommer för många kommuner för sent för att kunna påverka budgetbeslutet 2024. Så även i Vänersborg. Om inte – ja, om inte utvecklingen av kommunens förutsättningar ändras så mycket att nya beslut i oktober eller november inte kan undvikas. 

Här länken till dagens pressträff. Själva apporten har en traditionell indelning: Samhällsekonomi – En långsiktigt hållbar ekonomi – Kommunernas ekonomi – Regionernas ekonomi. Sammanfattande slutsatser avslutar inte rapporten, dessa finns i själva verket som en inledning. 

Slutsatserna inleds med följande text: ”De ekonomiska utmaningarna för kommuner och regioner blir nu alltmer påtagliga. Hög inflation, ökade pensionskostnader och stigande räntekostnader bidrar till ett historiskt lågt resultat. Många kommuner och nästan alla regioner förväntas redovisa underskott både i år och nästa år. Resultaten i kommuner och regioner faller i år med nära 50 miljarder till –6 miljarder kronor för att sedan falla ytterligare till –28 miljarder 2024, om inga åtgärder skulle vidtas. Åtgärder kommer dock att vidtas. Men på flera håll är underskotten så stora att de inte är möjliga att hantera på kort sikt, vilket innebär att resultatnivån trots åtgärder i de allra flesta regioner och många kommuner förväntas bli negativ både i år och nästa år. SKR räknar därför med stora underskott
även 2024, trots kommunernas och regionernas arbete med effektiviseringar, besparingar och eventuella skattehöjningar. När och hur mycket inflationen dämpas är avgörande för den ekonomiska utvecklingen.
SKR bedömer att resultaten återhämtas under 2025 och 2026. Samtidigt ökar de långsiktiga behoven av välfärd och bristen på arbetskraft växer när invånare över 80 år blir allt fler. Kompetensförsörjningen fortsätter att vara en stor utmaning. Den långsiktiga situationen, och därmed utmaningarna, ser olika ut beroende på kommunens eller regionens ekonomiska ställning, struktur, investeringsbehov och framtida befolkningsförändring.”

Kommunstyrelsen i Vänersborg behandlar ”Mål- och resursplanen 2024-2026” den 7 juni, kommunfullmäktige beslutar därefter 21 juni. Var så säker att åtskilliga förtroendevalda ägnar tid åt att studera dagens rapport. Vänsterpartiets förtroendevalda gör så.  Den 23 maj ägnas ett medlemsmöte i huvudsak åt diskussionen hur vi ser på kommunens ekonomiska problem, kortsiktigt och långsiktigt. 

Innan midsommar

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Statens budget 2023 och 2024.

Oftast och så även i år kulminerar beslutsprocesser här i kommunen och i riksdagen innan midsommar. Vårt kommunfullmäktige beslutar om Mål- och resursplanen 2024, som det korrekta namnet är för budgeten, på onsdag 21 juni. Än vet vi inte vilket beslut som vinner i en eventuell omröstning, egentligen finns inga färdiga förslag ute i offentligheten än. Däremot kan vi upprepa vår inställning att det hade varit en fördel att vänta med beslutet till november. 

Statliga bidrag till finansieringen av välfärden i kommuner och regioner har en stor betydelse. Ett kommunalt budgetbeslut i november kan ta hänsyn till statens budget, regeringens proposition läggs i september. 

Dagen innan vårt fullmäktige i juni debatterar och beslutar riksdagen om två propositioner, dels ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”, dels ”Vårändringsbudget 2023”.  Förväntningar att SD och regeringen berättar vilka generella och riktade statsbidrag kommunsektorn  kan räkna med framöver uppfylldes inte. Det kommer till hösten sade alla representanter från Tidöavtalets partier. 

Alla fyra oppositionspartier har skrivit egna motioner inför debatten och beslutet den 20 juni. 

Vänsterpartiet har i sin motion ”Trygghet och ansvar i krisen” tre avslutande kapitel som mycket konkret beskriver partiets tankar.

8 Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik – där beskrivs vad Vänsterpartiet saknar, vad vi vill stryka, vad vi vill ändra – sådant som anses av Vänsterpartiet vara fel. 

9 Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken – det här vill Vänsterpartiet istället – här finns ett antal punkter med talande rubriker:

  • Den svenska modellen
  • Bryt med normpolitiken
  • En aktiv arbetsmarknadspolitik och trygga försäkringar
  • Generell välfärd en del i arbetslinjen
  • En kunskapsnation i världsklass
  • Klimat
  • Lägre skatter ger inte högre skatteintäkter

10 Förslag på budgetåtgärder för innevarande år

Här fanns i avslutningen en översikt: ”Inför krisbarnbidrag –
Pausa RUT – Inför skolfrukost i hela landet – Återinför karensersättningen – Inför ett statligt räddningspaket till regionerna – Halvera biljettkostnaderna i kollektivtrafiken – Inför ett investeringsstöd till kollektivtrafiken ”

Störst borde inte haft mest i elstöd

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Elstödet.

Vi återger ett inlägg från Rött.nu:

Störst borde inte haft mest i elstöd

Det är de som haft det tuffast ekonomiskt som behöver mer stöd. Inte stora företag och herrgårdsägare som redan har mer än de behöver. Finanspolitiska rådet varnar för slösaktiga elstöd i sin årsrapport.

Mitt i krisen går det inte ekonomiskt dåligt för alla. Företagen har tvärtom gjort rekordvinster. Det gäller elbolagen och elnätsföretagen och matjättarna. Och det gäller bankerna, vars vinster pressar upp boendekostnaderna för vanliga svenskar. De fyra storbankernas kvartalsrapporter visade vinst med 46 miljarder, och Vänsterpartiet har precis kommit med förslaget att använda statens bank, SBAB, för att jaga dem att faktiskt pressa ner räntorna på bolånen.

Samtidigt släppte Finanspolitiska rådet sin årsrapport. Vanligtvis brukar rådet varna för en ekonomisk politik som ger samhällets mest utsatta rimliga livsvillkor, men nu ger de sig på regeringens vidlyftiga elstöd på 64 miljarder och menar att stödet dels är för omfattande men också att det delats ut åt fel håll i och med utformningen där den som gjort av med mest el också fått mest stöd.

Finanspolitiska rådet uttrycker sig nedtonat, men anser att pengarna kunde ha använts bättre med en annan inriktning.
– Hade man inte gett så stora stöd i de sammanhangen hade man haft möjlighet att göra andra saker som vi tror att ekonomin hade mått bättre av, säger Lars Heinkensten, ordförande i rådet, till TT.
– Det är också så att storförbrukare av el ofta har långa fasta elavtal och det finns då en risk att de elstöd som går till företagen faktiskt överstiger de ökade kostnader de haft för elen, säger Lisa Laun, vice ordförande.

Finanspolitiska rådet menar också att det finns en risk att hushåll fortsätter förvänta sig ännu mer elstöd nästa höst och vinter, och att de av det skälet sparar in mindre el och inte får tydliga signaler om att de nog borde sätta in värmeluftspumpar eller solceller. Istället för att byta till fräschare kakel i inomhuspoolen.

Men vilka det är som fått poolen uppvärmd av skattebetalarna lär vi kanske aldrig få veta? Att regeringens förslag om att sekretessbelägga vilka som fått ta del av elstödet avvisades av Lagrådet och röstades ner av alla oppositionspartier hjälpte inte. Sekretessen står sig sedan kammarrätten avslagit en begäran om att Försäkringskassan skulle lämna ut uppgifter.

”Kammarrätten har nu – efter lagprövning – kommit fram till att de nya sekretessbestämmelserna inte strider mot tryckfrihetsförordningen och att bristerna i beredningen inte varit så väsentliga att det finns hinder mot deras tillämpning”, skriver kammarrättsrådet Johan Axelsson, som har varit referent i målet, i ett pressmeddelande.

Att uppgifterna om elprisstödet till hushåll ska hållas hemliga i 20 år är diskutabelt, enligt Lisa Laun, vice ordförande i Finanspolitiska rådet.
– Det är viktigt att informationen om elstöd och deras mottagare ska vara öppen för granskning, säger hon till TT.

Kammarrättens dom kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Här är Finanspolitiska rådets rapport

Här är Vänsterpartiets förslag om att använda SSAB för att få ner kostnaderna på bolån.

Kommunerna får det svårt framöver

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

Läget inför fullmäktiges budgetbeslut 2024 i juni ter sig mycket mörkt. Våra förtroendevalda vill såklart förstå ”varför” och även söka efter vägar för att underlätta i den djupa dalgång som stundar. Här ett avsnitt från Vänsterpartiets riksdagsmotion med anledning av regeringens vårbudgetproposition.

7.2.2 Kommunerna får det svårt framöver

Kommunerna beräknas fortfarande gå med samlat överskott i år (totalt 8 miljarder kronor för kommunerna totalt) men det är samtidigt den lägsta nivån sedan 2004.
Överskottet motsvarar 1,1 procent av skatter och statsbidrag, vilket är för lågt för att nå ett generellt mål om god ekonomisk hushållning. För det skulle ytterligare cirka 6
miljarder kronor behöva tillföras kommunerna. I SKR:s enkät anger tre av fyra kommuner att de kommer att bli tvungna att vidta åtgärder i verksamheterna. Kommunernas pensionskostnader utgör en stor del av kostnadsökningen där premieökningar i det nya pensionsavtalet driver cirka 25 procent av detta. En del av kommunerna har dock möjlighet att använda sin resultatutjämningsreserv (RUR) för att täcka upp för årets underskott. [Vänersborg har sedan 2013 bokfört ett belopp om 50 miljoner i RUR.]  Långt ifrån alla kommuner har dock tillgång till en RUR och en kommun som budgeterar med underskott är skyldig att presentera en plan för att återställa det inom tre år. För innevarande år har 48  kommuner budgeterat med underskott, 28 kommuner har
ett nollresultat. Totalt har dock 236 kommuner budgeterat för ett resultat som är lägre än 2 procent av skatter och statsbidrag.
För 2024 beräknar SKR att kommunerna får ett genomsnittligt underskott på 5  miljarder kronor – det saknas då totalt 19 miljarder kronor för att nå kommunallagens krav om överskott på 2  procent.
Vänsterpartiet föreslog 20 miljarder kronor mer än regeringen för 2023. Att värdesäkra statsbidragen framstår som en av de viktigaste strukturreformerna i
dagsläget. Hela kommunsektorn behöver långsiktiga förutsättningar för att bedriva det välfärdsarbete som är så centralt för oss alla.

Inte Vänersborgs kommun utan Wargön Innovation

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Textilavfall.

Vid olika tillfällen får Vänersborgs kommun en inbjudan från något av regeringens departement att skriva en remiss till någon utredning eller skrivelse.

Kommunledningens intresse att engagera sig i remisserna är milt sagt svalt. Det framgår inte minst av uttalanden från kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, som i fullmäktige fick frågor kring remissarbetet.

Nu kom en ny inbjudan –  den riktar sig inte till kommunen utan till Wargön Innovation. För kommunen och kommunens förtroendevalda är ämnet av stort intresse. Fortfarande finns det hopp om och förväntningar på etableringen i Vargön att det skall komma till stånd en utveckling som ger arbetstillfällen. 

I övrigt rör remissen ett område som är av allmänt intresse. Och det känns tillfredsställande att kommunen flera gånger under åren som gått har hållit fast vid att tro på projektet Wargön Innovation. 

Vad gäller det? Klimat- och näringslivsdepartementet skickade ut på remiss ”Cirkulär hantering av textil och textilavfall”. 

Den 1 januari 2026 skall lagförslag träda i kraft som är föranledda av ett EU-direktiv och som ska leda till att separat insamling av textil införs i reglementen för avfallshantering. Och så: ”Promemorian innehåller också förslag om att genomföra kravet på medlemsstaterna enligt samma direktiv att vidta åtgärder för att förebygga avfallsgenerering för textilier.”

Här finns förslag på att ”främja återanvändning” och ”behandlingen av textilavfallet”. Ett avsnitt säger: ”För avfallentreprenörer som sorterar eller på annat sätt behandlar avfall kan de nya kraven förväntas skapa nya affärsmöjligheter eftersom mer textilavfall kommer att sorteras ut och behöva behandlas i enlighet med
avfallsregelverket. I dag finns endast ett fåtal anläggningar i Sverige för sortering av textilavfall respektive för materialåtervinning av textilavfall. Bedömningen är att efterfrågan på den typen av tjänster kommer att öka.”

I förteckningen över remissinstanser framgår att svaren skall ha inkommit senast 25 augusti 2023.