Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Nooshi Dadgostar skriver

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Regeringen klev in i de flotta kontoren på regeringskansliet den 18 oktober förra året och där verkar de ha fastnat. Sverige står mitt i en ekonomisk kris men från regeringen saknas krispolitik.
Svenska familjer betalar ett högt pris för elen, räntorna och maten. För en hel del hushåll är konsekvenserna väldigt allvarliga. Föräldrar som står över middagen för att ha råd med mat till barnen, pensionärer som inte har råd att värma bostaden. Men vi alla påverkas, mat är en basutgift som ingen kan avvara. Den ekonomiska krisen är inte en kris bara på pappret utan en kris för hårt kämpande människor runtom i vårt land.
Som folkvald är mitt ansvar att agera. Jag har fått förtroende av folket. Det märkliga är att regeringen inte verkar tänka likadant. Från finansministern har vi fått rådet att jämföra priser i matbutikerna och energiministern föreslog att vi skulle börja bära ullunderställ hemma. Men politikens uppgift är inte att komma med underfundiga livsstilsråd utan att genomföra politiska reformer. Svenska familjer jämför redan priser i butiken, när det är kallt hemma drar vi såklart på oss mer kläder. Problemen med skyhöga matpriser är en politisk fråga och finansministern borde omedelbart kalla till sig de tre dominerande matjättarna. De behöver nå en överenskommelse om att hålla nere priset på mat och annars gå fram med konkret lagstiftning för att säkerställa det. Svenska folket förtjänar en handlingskraftig regering med krisinsikt.
Hittills är det bankerna, elbolagen och matjättarna som går vinnande i den här krisen. Regeringen företräder deras intressen och inte svenska folkets. En ekonomisk kris är inget som hanteras med lätthet, men passivitet är det absolut sämsta sättet.
 

En värdefull uppslagsbok

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Asylcentrums analys.

Bäst att veta innan man börjar prata och innan man börjar skriva.

Med allt twittrande och alla trådar på Facebook och andra sociala medier känns det rätt att uppmana till eftertanke. Borde man inte kunna avkräva mer saklighet? Att man inte måste yttra sig om allt i alla lägen? Utan att ha gjort ett försök att grunda sina åsikter med kunskap?

Ett exempel är Tidöavtalets avsnitt om migration och integration. Detta avsnitt utgör i själva verket avtalets mest omfattande del. Vilka är förslagen och vad sker kring dessa förslag? 

Aktiva vänsterpartister och partiets sympatisörer känner till var vi står i frågan om Flyktingpolitik. Men vi bestämmer inte dagordningen när Tidöavtalet ligger på regeringens skrivbord, det må vara migrationsminister Maria Malmer Stenergards bord, eller hos en handfull SD-politiker som bevakar och driver på regeringens hantering av alla överenskommelser. 

Kunskap finns, tack och lov. Från Asylrättscentrum kan vi ladda ner en analys av Tidöavtalet. Ur ett migrationsrättsligt perspektiv har Asylcentrum tagit fram denna granskning av Tidöavtalet. 

Vem och vilka är Asylrättscentrum? Här presenterar man sig själv:

Asylrättscentrum är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation som arbetar för att värna asylrätten, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i migrationsprocesser. Vi grundades 1991 och hette då Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.
Vi stärker rättssäkerheten i svensk migrationspolitik genom att:

  • Ge gratis juridisk rådgivning till människor som sökt asyl eller annat uppehållstillstånd i Sverige.
  •  Sprida kunskap, ta fram informationsmaterial och hålla utbildningar om migrationsrättsliga frågor.
  • Möta makthavare och arbetar påverkansmässigt för att värna mänskliga rättigheter och rättssäkra asylprocesser.

Punkt för punkt på 50 sidor erbjuder analysen möjlighet att lära sig hur avtalets avsikter är formulerade, vad som gäller idag, vilka invändningar som finns och måste beaktas i en kommande lagstiftningsprocess. 

Vi rekommenderar analysen. 

Stoppa prishöjningarna på mat

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Prishöjning på maten.

Matkostnaderna ställer till stora bekymmer för svenska familjer. Det är dags att ta kontroll över priserna.

Svenska matpriser har stigit med 20 procent på ett och halvt år – mer än i grannländerna. Prishöjningarna gröper stora hål i hushållskassorna. Nu måste samhället agera. Vänsterpartiet kräver att regeringen kallar till sig de tre dominerande livsmedelsföretagen för att få kontroll på matpriserna. I praktiken är det dessa tre – Ica, Coop och Axfood – som kontrollerar den svenska marknaden.

Regeringen bör i första hand försöka få till en frivillig överenskommelse med dessa tre för att stoppa prischocken på mat, men samtidigt vara tydlig med att om detta misslyckas kommer staten gå in med lagstiftning för att reglera dagens marknadsmisslyckande.

Matpriserna skenar och hushållen får det allt svårare att få ihop sin ekonomi, samtidigt som matkedjorna gör historiskt höga vinster. Det borde vara omöjligt, men förklaringen är en enkel. Matjättarna har blivit så stora att de satt konkurrensen ur spel. Det är dags att regeringen, i likhet med den franska regeringen, kallar till sig matjättarna och får kontroll på de skenade matpriserna.

Matjättarna är inte tvingade att höja sina priser så mycket som idag. De gör rekordvinster, och har fått stöd av staten för att slippa bära kostnaden för de högre elpriserna. Dessa stödpengar verkar alltså uteslutande gått till högre vinst och inte lägre matpriser. Hushållen har fått bära hela kostnaden i krisen. Det är inte rimligt.

Regeringen måste därför göra som den franska regeringen: kalla till sig de stora aktörerna för att hålla nere matpriserna. Eftersom matmarknaden domineras av endast tre aktörer är det fullt möjligt att föra ett sådant samtal. Exakt vilka varor som ska omfattas eller hur överenskommelsen utformas kan göras på olika sätt, men prioriterat är de basvaror som hushållen inte kan klara sig utan. Regeringen ska i sådana samtal vara tydlig med att om man inte får till en frivillig överenskommelse, kommer reglering genom lagstiftning bli aktuellt för att få bukt med de skenande matpriserna.

Hör Nooshi Dadgostar kommentera förslaget i Sveriges Radio här.

Lyssna på podden “Det här snackar vi om idag” där Ali Esbati, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, berättar mer om Vänsterpartiets förslag.

Om du inte lyckas

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i 8 mars.

Vänsterpartiet Vänersborg delar ut tidningen ”Vänstern i Vänersborg – 8 mars”.

Om du late lyckas att  ta dig fram till gågatekrysset idag mellan 17 och 18, så finns tidningen även för nedladdning i digitalt pdf-format. 

Från 18:30 till 20:00 samlas medlemmar från lokalföreningen i möteslokalen på Kronogatan 2. Är du nyfiken och vill träffa oss är du välkommen att ansluta.

Vi fikar och ansluter till partiets centrala program  från 19:00 till 19:45 med Nooshi Dadgostar med flera.

I september förra året mördades 22-åriga Jina Amini av den iranska moralpolisen, eftersom hon bar sin slöja på ”fel” sätt. Det utlöste en våg av protester och demonstrationer mot den iranska regimen. I frontlinjen för protesterna står kvinnor som kräver frihet och demokrati.

På den internationella kvinnodagen den 8 mars sätter vi fokus på deras kamp. I programmet (som sänds på Facebook och på Youtube) möter vi Mahdieh Golro, journalist och aktivist som kom till Sverige år 2020 efter att ha fängslats i Iran för sin kamp för kvinnors rättigheter.

Nooshi Dadgostar berättar hur Vänsterpartiet vill sätta press på regimen i Iran och håller ett tal till stöd för demonstranterna.

Det blir också en stark musikvideo av och med den  exiliranska rapartisten Justina.

Vänstern i Vänersborg 8 mars

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Vänstern i Vänersborg.

Läs senaste numret av vår tidning VÄNSTERN I VÄNERSBORG – mars numret!

3.000 utvalda hushåll har även fått tidningen via Postnord i brevlådan.

Har du inte fått en tidning så har du en ny chans imorgon; kl 17-18 finns vi på plats vid Gågatekrysset i centrum. Kom och hämta ditt ex!

  • Äntligen feministisk politik i regionen
  • Jämställt Vänersborg NU!
  • Därför väljer vi ”Kvinna, liv, frihet” på 8 mars
  • Pausa Sveriges medlemsansökan till Nato
  • Vi tror på rättvisa
  • Det ska inte finnas ett DOM, endast ett VI
  • Varför valde du att bli medlem i Vänsterpartiet?
  • Ukraina behöver omvärldens stöd
  • Tryggheten sviker när regeringen viker ner sig
  • Sänkning av biståndet drabbar kvinnor

Kommer aldrig att glömma

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Vänersborgsmodellen.

Äldre partikamrater minns dåvarande VPK-ledaren C H Hermanssons uttalande 1969: ”Partikamrater, någon jävla ordning få det vara i ett parti …”

Idag borde äldre och yngre förtroendevalda i Vänersborgs kommun vara överens om att det borde vara bättre ordning i kommunhuset.

Följ tråden och håll med om att så här borde det inte vara.

Den 22 januari berättade vi om inbjudan från justitiedepartementet till Vänersborgs kommun – att yttra sig om betänkandet  ”Vägar till ett tryggare samhälle, kraftsamling för barn och unga” (SOU 2022:67).

Då avslutade vårt inlägg på hemsidan: ”Att svara på regeringens remiss är ju inte bara att yttra sig pliktskyldigast. Alla dessa frågor i detta betänkande är ju något som i alla högsta grad kan bli brinnande aktuellt. Vänersborg har inte hamnat på löpsedeln på samma  sätt som andra kommuner. Men betänkandet handlar mest om förebyggande arbete – ett sådant arbete måste förankras brett. Då kan det inte skada om remissarbetet inte bara görs vid ett skrivbord i kommunhuset.”

Och vad hände sedan? Hade vi för höga förväntningar?

Ja, det hade vi, för höga – det är ju Vänersborg!

17 januari kom inbjudan till att svara på remissen – med anteckningen: svara senast 28 april. Handlingen som omfattar lite över 260 sidor registrerades som ”inkommen”.

25 januari frågade Stefan Kärvling på kommunstyrelsens sammanträde hur och av vem remissen skulle tas fram, om ”politiken” skulle finnas med när Vänersborgs kommun skulle yttra sig. Varken kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, eller kommundirektören Lena Tegenfeldt kände till inbjudan till remiss som Stefan frågade om.

26 januari frågade Ida Hildingsson på socialnämndens sammanträde hur och av vem remissen skulle tas fram, om ”politiken” skulle finnas med när Vänersborgs kommun skulle yttra sig. Varken socialnämndens ordförande Dan Nyberg, S, eller socialchefen Karin Hallberg kände till inbjudan till remiss som Ida frågade om.

På kommunstyrelsen 22 februari frågade Stefan på nytt. Svaret blev svävande.

Tidigt på tisdagsmorgonen  den 28 februari fick socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen var sin inbjudan att komma med synpunkter till remissen:

”Här kommer en SOU-remiss som säkerhetssamordnare Per Edensvärd vill att ni kikar på – om det finns något som ni önskar yttra er på och svar önskas senast torsdag 2 mars. Bifogar även påbörjat yttrande. ”

Strax innan lunchtid samma dag svarade barn- och utbildningsförvaltningens administrativa chef: 

”Utifrån den korta svarstiden med önskan om ett yttrande senast 2 mars kommer vi inte att kunna ha några synpunkter eller något att yttra i ärendet då det är en omfattande remiss.”

 Strax efter lunchtid samma dag svarade socialförvaltningen:

”Tack för ert mail. Socialchefen Karin Hallberg och verksamhetschefen för Kvalité och utveckling Kristina Wallstedt har tittat på materialet som ni har skickat till socialförvaltningen. Då det är en omfattande skrift och att det är svarstid redan på torsdag så gör de bedömningen att det blir svårt att hinna titta på detta och svara inom önskad tid.”

Nu är det den 6 mars, senast 28 april vill justitiedepartementet ha ett yttrande från Vänersborgs kommun och 82 andra myndigheter, däribland ett tjugofemtal andra kommuner, för att gå vidare med detta betänkande ”Vägar till ett tryggare samhälle, kraftsamling för barn och unga”. 

Ingen politiker avger svar från Vänersborgs kommun, inte heller någon från de två förvaltningar som i sitt dagliga arbete hanterar precis de frågor som behandlas i betänkandet och där det nu fanns tillfälle att lämna värdefulla synpunkter. Bortsett från att det hade varit värdefullt för både förvaltningen och framförallt lokala förtroendevalda att fördjupa sig i betänkandets frågeställningar. 

Nu återstår 7-8 veckor för det ”påbörjade yttrandet” att stilla mogna till innan det är dags att lämna ”skrivbordet” i kommunhuset och hamna hos justitiedepartementet.

I vårt inlägg den 22 januari står att läsa att vi hade föredragit en annan och mer ändamålsenlig behandling av denna anmodan om synpunkter från Vänersborgs kommun. Men så gäller ännu en gång Vänersborgsmodellen.

Flyktingpolitik – vem bestämmer?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Flyktingpolitik.

Sällan en pressträff där migrationsminister Maria Malmer Stenergard ensam får uttala sig om regeringens politik. Antingen är det  Sverige­demo­kraternas vice parti­ledare Henrik Vinge som hon framträder med eller också är det i sällskap med Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling.

Maria Malmer Stenergard invaldes i riksdagen 2014. Vad gällde 2014?

Under valrörelsen 2014 höll dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt sitt ”Öppna era hjärtan”-tal till svenska folket. Han menade att landet måste förbereda sig på att ta emot flyktingar från krigsområden. 

– Nu vädjar jag till svenska folket om tålamod, om att öppna era hjärtan för att se människor i stark stress med hot mot det egna livet som flyr, flyr mot Europa, flyr mot frihet, flyr mot bättre förhållanden, sa Reinfeldt till åhörarna på Norrmalmstorg. 

Vänsterpartiet har behållit sin grundläggande uppfattning:

Människor på flykt behöver få skydd, därför vill vi försvara asylrätten. Sverige ska inte vara ett land som splittrar familjer. Vi vill bygga ett starkt samhälle med robust välfärd och politik för full sysselsättning. Det är så man löser samhällsproblemen, inte genom att urholka asylrätten.

Läs mer på Vänsterpartiets centrala hemsida om ”Flyktingpolitik” – och öppna några dokument i anslutning till artikeln.

Ökad risk för fattigdom – trots heltidsarbete

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Kommunal.

På Vänsterpartiets centrala hemsida uppmärksammas Kommunals rapport ”Inkomst att leva på”. 

Nästan var sjunde anställd inom Kommunals avtalsområde har en grundlön på 22 000 eller mindre och får bara hundralappar kvar när basräkningarna är betalda. Det visar Kommunals rapport “Inkomst att leva på”.
––Rapporten visar med all tydlighet att de med lägst löner måste prioriteras i den här avtalsrörelsen, säger Malin Ragnegård, ordförande Kommunal.

Bara kaffepengar kvar, heter det i ett känt uttryck. Ja, om inte kaffet vore så dyrt skulle en kunna tillägga denna krisvinter.
På grund av hög inflation, hög ränta, höga mat- och elpriser lever alltfler lågavlönade svenskar på marginalen. Det visar Kommunals aktuella rapport ”Inkomst att leva på”
Inom Kommunals avtalsområden har nästan var sjunde med heltidsjobb en grundlön på 22 000 kr eller mindre i månaden.
– Risken för fattigdom ökar markant bland dem med lägst löner nu när inflationen skenar, det är mycket allvarligt och djupt oroväckande. Trots att man arbetar heltid och gör rätt för sig så tvingas man leva extremt knapert. Många känner en oro över att privatekonomin, när som helst, ska krascha. Så ska det inte vara, vi ska inte ha fattiga arbetare i Sverige, säger Malin Ragnegård, Kommunals ordförande, i ett pressmeddelande.
Kommunals beräkningar visar att i det här svåra ekonomiska läget får en ensamstående med 22 000 kronor eller mindre i månaden cirka 700 kronor kvar i plånboken efter att alla nödvändiga utgifter är betalda. De med lägst löner har inte heller möjlighet att skaffa sig någon privat ekonomisk ”buffert” genom att spara pengar.
–Rapporten visar med all tydlighet att de med lägst löner måste prioriteras i den här avtalsrörelsen, säger Malin Ragnegård.
I årets avtalsrörelse kräver Kommunal en extra låglönesatsning riktad mot de lägst avlönade på respektive avtalsområde. Kommunal vill ha en omfördelning av löneutrymmet riktad till just dem som har de lägsta inkomsterna.
– I Sverige ska du kunna försörja dig själv och dina barn på en vanlig arbetarlön. Därför krävs det en låglönesatsning, konstaterar Malin Ragnegård, Kommunals ordförande.

Fakta från Kommunals rapport

Andelen personer som riskerar att leva i fattigdom har fördubblats sedan nittiotalet.

Ungefär 14 procent av alla med heltidsjobb på Kommunals avtalsområde har en grundlön på 22 000 kr eller mindre i månaden.

Ungefär 30 procent av alla med heltidsjobb på Kommunals avtalsområde har en grundlön på 24 000 kr eller mindre i månaden.

Partikamrater att vara stolt över

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Asylrätten.

I oktober 2021 tackade vi Christina Höj Larsen för allt hon hade fört fram under sina år i riksdagen. Själv skrev hon: Nu lämnar jag vidare stafettpinnen till Tony Haddou.

Uppgiften har inte blivit lättare, Tidöavtalet, två partier i regeringen som tävlar med SD om vem som kan värst, och så Liberalerna som låtsas att kunna utgöra någon sorts motvikt. 

Här texten som Tony Haddou publicerade i torsdags: 

Jag tänker på journalisten som ringde mig för drygt ett år sen och undrade om den låga dagersättningen för ukrainarna som sökt skydd i Sverige. Det blev ett stort reportage, pratade om konsekvenserna, om hur illa framförallt barn och kvinnor far av en så låg ersättning.
Jag frågade journalisten om han visste om att afghaner, syrier, eritreaner och irakier och alla andra asylsökande levt med samma dagersättning sedan snart 30 år tillbaka och om varför intresset inte funnits tidigare? Att pengarna för den asylsökande tar slut efter att man köpt bussbiljett till ett möte när Migrationsverket kallar, och sen finns inga pengar till varken mat eller blöjor till ens barn.
Om att så många förlorat den lilla dagersättningen och sitt hem, jobb, studier och trygghet vid utvisningsbeslut som inte går att verkställa, att dom pressas ut i det som kallas skuggsamhället och reduceras till papperslösa.
Jag tänker på hur hårda och inhumana Sveriges migrationslagar är. Och om inte massflyktsdirektivet hade aktiverats för ukrainarna hade dom troligtvis hänvisats till ”lugnare delar av landet”, många gånger utan nån rättssäker prövning.
Jag tänker på när utvisningarna inte går att verkställa och hur dom då hade hamnat i limbo, utan några rättigheter och utanför allt. Vänsterpartiet har föreslagit en rad förbättringar i mottagandet, senast idag för ukrainarna. Det gör vi för att vi tror att skyddsbehövande måste ges möjligheterna att kunna avsluta sin flykt och starta sitt liv på nytt, i trygghet. Det gäller samtliga människor som flyr.
Jag tänker också på journalisten som för ett år sedan kritiskt frågade mig om varför massflyktsdirektivet inte aktiverades för dom som flydde kriget i Syrien? Samma vilja har helt enkelt inte visats inför andra som på samma sätt flyr och söker skydd. Blev glad över frågorna och reportaget, tror det va i DN, men det krävdes uppenbarligen att journalisten själv kom till Sverige 2015.
Jag tänker på den första frågan jag ställde i riksdagen till dåvarande regering, direkt när ukrainare evakuerades från hus och hem. Varför svarta inte fick komma ut ur Ukraina med bussar eller tåg, varför inte regeringen gjorde nåt åt rasismen vid gränsen till Polen på europeiska nivå för att även dom skulle få evakueras på samma sätt.
Ett år efter att ukrainare flyr undan en brutal invasion tänker jag på hur effektivt och snabbt vi kunde upprätta lagliga och säkra vägar in i EU, vi har alltid haft systemen och regelverken på plats. Vi har alltid kunnat undvika övergreppen mot människor på flykt, att militär fängslar eller skjuter ner människor vid gränsen eller trycker tillbaka dom på Medelhavet så att båtarna kapsejsar.
Jag tänker på dom tunisiska fiskarna som vittnar om att dom får upp barn i sina fiskenät.
Jag tänker på alla skolklasser som hör av sig och som jag träffat för att deras kamrater ska utvisas till ett land den aldrig varit i. Barn som tar orättvisa strider som vuxenvärlden skapat.
Jag tänker på alla dom som genom åren hjälpt ensamkommande och med hjärta och generositet skapat familj och trygghet, trots att dom varje dag i den offentliga debatten fått motta så mycket skit, endast för att dom visar solidaritet och mänsklighet.
Det säger så mycket om Sverige.
Jag tänker på all rasism och allt skit ensamkommande tillskrivs och som blivit svensk politik. På hur rasistiskt Sverige är och hur vi ska skydda våra barn mot det.
Jag tänker på hur reaktionerna är på människor på flykt beroende på vart människor kommer ifrån. Jag tänker på A som väntat på besked i 8 år och ringer och undrar varför det nu finns handläggare men inte för honom. Jag tänker på en regering som så rasistiskt sorterar i asylrätten.
På Sveriges regering och migrationsminister tänker jag allt mindre. Som gjort det till sitt uppdrag att samla alla europeiska länder för att diskutera hur fler människor på flykt olagligt ska tryckas tillbaka. För att dö på Medelhavet och längst vägen, och hur diktaturer fortsatt ska få finansiering för att skjuta ner människor på flykt vid gränserna. Man ska aldrig få avsluta sin flykt här. Just den selektiviteten är rasistisk och det är just den som undergräver asylrätten. 

Från kommunens hemsida

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

En tyst minut för att hedra det ukrainska folkets situation

Idag är det exakt ett år sedan som Ryssland inledde kriget mot grannlandet Ukraina.

Vi hedrar det ukrainska folkets situation med att både hissa den ukrainska flaggan utanför kommunhuset och vid Vänersborgs museum och hålla en tyst minut i alla våra verksamheter, så långt där är möjligt.

Datum: Fredagen den 24 februari
Tid: Klockan 09.00

Tack för ert stöd!

Lena Tegenfeldt, kommundirektör
Benny Augustsson, kommunstyrelsens ordförande