Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Dags att införa en hyresakut

Den gångna veckan informerade vi om Rött.nu som presenterar information och fördjupning i  enskilda aktuella frågor. Här på hemsidan för lokalföreningen Vänsterpartiet i Vänersborg finns egentligen ingen anledning att i  sin helhet återge inlägg från Rött.nu, Men för att förstärka uppmaningen att regelbundet besöka Rött.nu kan det vara lämpligt att göra några undantag. 

Här information om Hyresgästföreningens varningssignaler. 

Dags att införa en hyresakut

Mitt i krisen kräver fastighetsägarna tre gånger så mycket i hyra. Hyresgästföreningen varnar för följderna och kommer med ett skarpt förslag – inför en hyresakut för att skydda hyresgäster som redan har det tufft ekonomiskt.

Månadsskiftet närmar sig med större oro för många hyresgäster. Hyran ska in, men hur? Du kanske står där med ett osäkert gigjobb, om något, och flera barn att försörja, eller du kanske pluggar eller har en låg pension. Utöver att många redan har det tufft ekonomiskt kräver fastighetsägarna tre gånger så höga hyreshöjningar i årets förhandlingar jämfört med tidigare år, vilket kommer att påverka alla landets tre miljoner hyresgäster, men de som redan har det tuffast förstås mest.

Nu agerar Hyresgästföreningen resolut och menar att det är dags att gå in med en kraftfull och snabb reform för att hindra att barnfamiljer vräks och att fler blir hemlösa. De föreslår inrättandet av en hyresakut – en statlig fond för hyresgäster som har svårt att betala sin hyra i krisen.

Hyran är redan den enskilt största utgiften varje månad och den tar bara mer och mer av hyresgästernas disponibla inkomst. För några kanske inte en höjd hyra innebär annat än att de får dra in på ett teaterbesök eller en resa, men för den som redan har svårt att klara basförsörjningen med mat, el, telefon, vardagskläder, innebär de kommande hyreshöjningarna att det helt enkelt inte går att få ihop tillvaron längre. När dessutom inflationen har urholkat våra inkomster och priserna på mat skjutit i höjden befinner sig många hyresgästers hushållsekonomi på bristningsgränsen.

Marie Linder och Erik Elmgren, förbundsordförande respektive förbundschef på Hyresgästföreningen, skriver om förslaget med hyresakut och varför det behövs en sådan, på debattsidan i Aftonbladet. De ger också ett exempel på hur hyreshöjningen drabbar en förskollärare.
”På bara två år kan vi se att en ensamstående förskollärare med ett barn har förlorat nästan en fjärdedel av sina ekonomiska marginaler. Det innebär 20 000 kronor mindre om året att röra sig med till sig och sin familj, efter att de nödvändiga utgifterna är betalda..Det är förlorad utveckling av hushållsekonomin som motsvarar 80 procent av en förskollärares disponibla månadslön under 2023. En ohållbar situation för många familjer. ”

Regeringens satsning på elstöd, som utformats så att de rikaste fått mest, lär inte räcka till för dem som verkligen behöver stöd i krisen, menar Hyresgästföreningen.
”För att dämpa krisens konsekvenser för hyresgäster och för att minska risken för hemlöshet och livslångt utanförskap föreslår vi därför inrättandet av en statlig fond – en hyresakut – för den hyresgäst som har svårt att betala sin hyra.” skriver Linder och Elmgren i Aftonbladet.

Förslaget om en hyresakut ska likna bostadsbidragen, med vissa avgörande skillnader. Inkomstgränserna ska höjas med det dubbla så att fler hushåll har möjlighet att få ekonomisk hjälp. Hyresakuten ska också vara öppen för fler att söka stöd i, alltså även pensionärer och ensamstående, inte bara unga under 29 år och barnfamiljer.

Det här förslaget är inte tänkt att ersätta långsiktiga satsningar på stärkt välfärd betonar Hyresgästföreningens företrädare.
”Men vi kan heller inte vänta på stora och tidskrävande reformer när allt fler nu hamnar under fattigdomsgränsen” skriver Marie Linder och Erik Elmgren i Aftonbladet.

Läs här mer om förslaget om hyresakut.

Här länken till Hyresgästföreningens lägesrapport.

Lägga pusslet rätt

När kommunens budgetberedning sammanträder så kallas fem ledamöter och inbjuds fem andra därtill. Kommunstyrelsens arbetsutskott utgör budgetberedningen: Benny Augustsson, S, Mats Andersson, C, Henrik Harlitz, M, Anders Strand SD och Lena Eckerbom Wendel, M. En sammansättning som mycket väl speglar vad som gäller alla nämnder, kommunstyrelsen och även kommunfullmäktige: Ett minoritetsstyre i Vänersborg, alltsedan 2010 och nu den fjärde mandatperioden i rad.  Kommunledningens företrädare från S och C är utsedda från kvartetten S, C, KD och MP (med 23 av 51 ledamöter i fullmäktige).  M har teknisk, inte politisk, samverkan med L, MBP och V – M har 9 av 18 ledamöter i denna märkliga  samling i fullmäktige.. Anders Strand representerar SD, partiet har resterande 10 av fullmäktiges 51 mandat. 

Budgetberedningen får sällskap av fem ledamöter från fem andra partier: Stefan Kärvling, V, Göran Svensson, MBP,  Magnus Ekström, KD, Cecilia Prins, L,  och Anna-Karin Sandberg, MP – alla fem finns med på en insynsplats för att inget parti skall vara utan viktig information som tillkommer under hela budgetprocessen.

Beslutsrätten ligger formellt hos budgetberedningens fem ledamöter, men det fattas inga beslut, det sker ”markeringar” hur tankarna går, vilka steg som skall tas och hur slutprodukten skulle kunna tänkas se ut i juni när fullmäktige avgör.

Utgångsläget då? Häromdagen informerade ekonomerna från SKR, Sveriges kommuner och regioner, att resultaten från 2022 imponerar. Ett överskott på 4500 kronor räknades fram för Vänersborg, en mycket hög siffra med tanke på att den avser ”per invånare”. Det framkommer också i årsredovisningen och bokslutet för 2022, som fullmäktige fastställer vid sammanträdet 19 april. Vad sägs?  Det justerade resultatet är 179,4 miljoner, lite sämre än 2021 där det räknades till 184,7 miljoner, men bättre än 2020 där det var 157,1 miljoner. 

Dessa tre bokslut är absoluta undantag i Vänersborg, 30, 40 eller 50 miljoner är det vanliga genom åren. Normalt är att resultaten för ett helt år alltid blir bättre än det som förväntades när budgeten klubbades året innan. 

Tänk om kommunen fick lov att göra som Svenssons gör kring köksbordet när man vet vad det blev och när man anar att det blir sämre eller riktigt illa framöver. Men det får inte en kommun göra!

Varje år skall det göras upp en budget inför kommande år. Och alltid är det enkel matematik. Räkna ut vad kommunen kan få in från kommunalskatten och från statsbidrag. Den summan är taket för vad kommunen får lov att fatta beslut om kring kommande utgifter under året framöver. Ja, egentligen inte hela summan, 2% skall reserveras, inte planeras för, ligga kvar som reserv för oväntade utgifter och dylikt. 

När skatteintäkterna under 2020, 2021 och 2022 aldrig minskade lika mycket som Corona-signaler ville antyda, när staten generöst tog på sig att kompensera kommunerna för utgifterna som samma pandemin vållade, då blev det dessa fantastiska resultat, dessa enorma överskott jämfört med budgeten.

Vad vet vi om innevarande år 2023, hur utvecklas kostnaderna för kommunerna? Visserligen ökar skatteinkomsterna, men för en tusenlapp kan kommunen inte längre skaffa lika mycket nytt som den brukade kunna under en serie av år utan inflation. Och vad kan vi hoppas på av regeringen när SD håller i taktpinnen? Inser man på Helgeandsholmen att det är kört ute i kommunerna och regionerna där verksamheten förväntas garantera välfärd?

Det är många pusselbitar som är kvar att lägga – den fortsatta budgetprocessen ser ut att bli en otäck rysare.

Rött.nu

Under ett antal år fick alla medlemmar i Vänsterpartiet fyra gånger om året ett exemplar av tidningen/tidskriften Rött. Utgivningen av Vänsterpartiets medlemstidning är pausad.

Rött.nu är en webbplats från Vänsterpartiet som ger utrymme åt nyheter, texter och poddar som fler borde upptäcka. Där lyfter man fram sådant som ofta inte hamnar i det vanliga mediaflödet, men som hjälper att förstå världen bättre.

På menyn finns mycket att välja – inte bara texter att läsa, här finns även länkar till aktuella avsnitt i olika poddar: ”Det här snackar vi om idag” – ”Scocconomics” – ”Remake the world”.

Texterna finns att bläddra fram under rubrikerna:

Den som inte har bekantat sig med Rött.nu tidigare kan passa på att under påskhelgens lediga stunder komma ikapp. Å andra sidan – det finns också mycket annat för våra förtroendevalda och för våra medlemmar att bevaka framöver.  En titt i lokalföreningens kalender lönar sig. De flesta notiser i kalendern innehåller länkar – fast länkarna blir först synliga efter en klick på ”händelsen”, då öppnas kalendernotisen helt.

Uppgiven respons från kommunstyrelsen

22 januari berättade vi här på Vänsterpartiets lokala hemsida om en anmodan från Justitiedepartementet att Vänersborgs kommun skulle delta i en remiss på en statlig utredning  ”Vägar till ett tryggare samhälle, Kraftsamling för barn och unga” (SOU 2022:67). 

Betänkandets texter handlar om det brottsförebyggande arbete med fokus på barn och unga. I avsnitt 5.2 Förmåga att upptäcka barn och unga i riskzon för att involveras i gängkriminalitet och i avsnitt  5.3 Förmåga att initiera tidiga, träffsäkra och förtroendeskapande insatser  är utredningen inne på frågor om hur den kommunala nivån skolan och förskolan och socialtjänsten kan medverka. I en remiss är departementet angeläget om att inhämta lokal erfarenhet och önskar få synpunkter på utredningens förslag.

Vänsterpartiets ledamöter efterlyste i slutet på januari och en gång till i slutet på februari i såväl kommunstyrelsen som socialnämnden besked från förvaltningschefen resp ordföranden om hur remissarbetet skulle göras. Något svar kom inte, vår fråga visade att man inte kände till denna begäran om remiss. 

28 februari kom en fråga från kommunkansliet till barn- och utbildningsförvaltningen och till socialförvaltningen om man ville lämna synpunkter på en text som var ett utkast till ett remissyttrande. Svar senast 2 mars! Med endast två dagars varsel avböjde båda förvaltningar att yttra sig.

Utkastet bytte rubrik – ett förslag till yttrande lades fram i kommunstyrelsens arbetsutskott den 13 mars som lämnade det vidare till kommunstyrelsen 29 mars. Där begärde ingen att yttra sig, kommunstyrelsen beslutade att avge yttrande enligt bilaga. Punkt.

I god tid i vart fall, den 28 april var annars sista dagen. 

5 april kom ett pressmeddelande på regeringens hemsida:  ”Asylsökande ska bo i statliga boenden och delta i samhällsintroduktion”. Samtidigt med ett annat meddelande: ”Remiss av SOU 2022:64 En ny ordning för asylsökandes boende”. [Länken till utredningen är här.]

Japp, en av 73 remissinstanser är Vänersborgs kommun. Remissvaren ska ha kommit in till Justitie­departe­mentet senast den 30 juni 2023.

Visserligen finns mycket kunskap om asylsökandes boende i kommunkansliets korridor, men återigen borde ovan nämnda förvaltningar ha mycket erfarenhet och tankar. Kan tänkas även kultur- och fritidsförvaltningen. Och bakom alla förvaltningar finns det förtroendevalda politiker. Inte att glömma civilsamhället i Vänersborg med Röda Korset i spetsen. 

En statlig utredning har som uppgift att inom ramen för direktiven presentera underlag och förslag, allsidigt, korrekt  och – vågar man säga det – neutralt eller objektivt. När remisserna  har samlats in sker ett arbete på justitiedepartementet under ledning av statsrådet Maria Malmer Stenergard.  Vid presskonferenser brukar migrationsministern oftast ha någon SD-politiker bredvid sid. Ja, det är politik det handlar om, asylsökandes boende är i första hand en av flera viktiga förutsättningar för en lyckad integration, i andra hand ett medel att fördjupa en strävan att förstärka vi och de-tänkandet”.

Vem yttrar sig denna gång? Vem ta fram underlag till vår kommuns svar till regeringen? Återigen någon sida från ett skrivbord i kommunkansliets korridor?

En uppgift som inte kan lösas?

Det kan mycket väl vara så – uppgiften kan inte lösas. Dock måste ett beslut tas. Vi talar om kommunens budget 2024.

Låt oss ta det i tur och ordning. Den 22 februari i år klubbade ordförande Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens beslut i ärendet ”Förslag till anvisningar budget 2024, ekonomisk plan 2025-2026”. Åtta ledamöter från S, C, KD, MP och V ställde sig bakom förslaget, sju ledamöter valde att inte delta i beslutet – det var M, L, MBP och SD.

Här är förslaget som blev beslutat, här en gemensam protokollsanteckning från M och L. MBP och inte heller SD lämnade något besked. 

Budgetberedningen sammanträder nu på nytt med början den 21 april. Beredningen ska ta fram ett underlag för en rad beslut som kulminerar i fullmäktiges avgörande budgetmöte 21 juni. 

Vad har hänt under tiden, vad händer fram till 21 juni? Här på hemmaplan var anvisningarna klara och tydliga. Alla förvaltningar, alla nämndernas presidier begrundar vad som står i ”ramanvisningar” från februari. ”Nämnderna lämnar sina budgetförslag, förslagen ska vara beslutade i nämnderna.” För att ingen kunde missförstå, beslutade hade markerats särskilt i texten. 

Och så sker nu denna vecka innan påsk och under två veckor efter påsk:

Vi får se hur ledamöterna från de nio partierna förhåller sig i nämnderna – biträder man enhälliga förslag, har man egna avvikande yrkanden eller låter man bli att föra fram en egen uppfattning?

Budgetberedningens möten fortsätter från 21 april till 10 maj, därefter sker ”samverkan” med de fackliga organisationerna följt av kommunstyrelsens behandling av förslaget 7 juni. 

Situationen 2023 är markant annorlunda än den varit under en rad av år. Då uttalade nämnderna förväntningar om att den centrala kommunledningen och i slutändan fullmäktige borde visa förståelse och bevilja begärda förstärkningar. Idag vet alla att man som tröst endast kommer att möta förståelse. Alla kommer nämligen att få höra samma budskap: Nej, tyvärr, kassan är tom! Håll ut! Kanske 2025, räkna hellre med 2026. 

SKR bekräftar bilden – med jämna mellanrum målas bilden upp för kommunerna och regionerna, i både chefsekonomen Annika Wallenskogs blogg och i alla cirkulären. Att hoppas på regeringens vårbudget som kommer 17 april eller att spekulera om statens budget för 2024 som läggs fram 20 september är inte att tänka på. Det räcker att lyssna på Henrik Harlitz, kommunalråd för M, som möte efter möte målar läget i allt mörkare färger, utan hopp att den egna regeringen förmår att leverera. 

Är det någon du borde tipsa om dessa länkar?

Svårt att tro att svaret är ja – ungdomarna brukar hålla reda på vad som gäller. Ändå finns en och annan som helt har missat att Västra Götalandsregionen stängde för alla  ansökningar om feriejobb redan 31 mars.

Vänersborgs kommun tar emot ansökningar under hela april. På kommunens hemsida finns information:

  • Vem kan söka feriepraktik? Du som nu är folkbokförd i Vänersborgs kommun och är grundskoleelev i årkurs 9 eller gymnasieelev årskurs 1 och 2.

  • Vad är feriepraktik? Feriepraktik ger dig möjligheten att prova på och få erfarenhet inom något av kommunens yrken. När du har feriepraktik kan du jobba med enklare arbetsuppgifter inom till exempel lokalvård, gatuenhet, vaktmästeri, barnomsorg/fritidsverksamhet, äldreomsorg eller inom kultur och fritid med mera.

En självklar sida att hålla koll på är arbetsförmedlingens ”Vill du jobba i sommar?

Tyvärr visar sig även i frågan om sommarjobb att några ungdomar har hur många kontakter och erbjudanden som helst medan andra saknar sociala nätverk. Kan vi hoppas på att det hos ungdomarna finns kvar vad många vuxna har övergett – att vara solidariska och tipsa varandra?

Anmälningsplikt för offentligt anställda

Vänsterpartiets riksdagsledamot Frida Tånghag riktade den 15 mars en interpellationsfråga till statsrådet Maria Malmer Stenergard med rubriken ”Anmälningsplikt för offentligt anställda”. Debatten skulle ägt rum senast 29 mars men har flyttats till den 11 april.

Interpellationens utgångspunkt är: ”I syfte att angripa det så kallade skuggsamhället ämnar regeringen föreslå införandet av en angiverilag och lägga grunden för ett angiverisamhälle.
Tanken är att personal inom skola, sjukvård och socialtjänst med mera ska vara skyldiga att rapportera till polisen och Migrationsverket när de kommer i kontakt med människor som vistas i Sverige utan tillstånd.”

Frida Tånghags text innehåller en rad hänvisningar. Här några relevanta länkar:

Än har regeringen inte lagt fram direktivet till ett utredningsuppdrag. Den 11 april kan det komma ett besked. 

Debatt om hushållens ekonomi

31 mars debatterade riksdagen kring hushållens ekonomi. Finansminister Elisabeth Svantesson deltog, Oscar Sjöstedt från SD hade tagit plats på regeringsbänken. Från oppositionen deltog Mikael Damberg, Ali Esbati, Martin Ådahl och Märta Stenevi. Debatten kan i efterhand ses på riksdagens hemsida, där finns även länken till snabbprotokollet. Enligt debattreglerna hade varje deltagare möjlighet till två anföranden och åtskilliga replikskiften. 

Ali Esbati talade för Vänsterpartiet:

”Herr talman! Den här debatten blir ytterligare en 
påminnelse om att Sverigedemokraterna och deras
stödpartier på regeringskontoren är oförmögna och
ointresserade av att agera kraftfullt för att stödja vanliga svenska hushåll. Det är den ledsamma sanningen
om regeringsmakten i dag. 

Den ekonomiska kris som nu sveper genom Sverige har sin grund i händelser med global räckvidd. Det handlar om Rysslands angreppskrig mot Ukraina och kvardröjande effekter av covidpandemin. Men hur krisen yttrar sig, vilka effekter den får i och för Sverige och inte minst hur olika den slår mot olika grupper i vårt land kan och borde vara något som en seriös regering tar ansvar för. Men det vi får nu är chockerande passivitet.
Det är som om stora grupper i vårt land är osynliga
för SD-M-regeringen. Det verkar vara svårt för dem att
föreställa sig svårigheterna som möter den som redan
före de kraftiga prisökningarna hade svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. 13 procent är under den relativa fattigdomsgränsen. I arbetaryrken saknar var
fjärde kontantmarginaler.
Nu ser vi vad det leder till. Från skolmatsalar kommer uppgifter om att barn inte riktigt kan äta sig mätta
hemma och måste äta mer i skolan. Stadsmissionen
larmade bara häromdagen om att allt fler, nu också arbetande med lön, söker sig dit för att få nödhjälp. Och
Finansinspektionen varnar för harmageddon.

Detta är inte individuella misslyckanden. Det är
våra gemensamma samhällsproblem, vårt politiska ansvar. Men högerpartierna klarar inte av att ta in den
verkligheten. Då kommer det tips om att bita ihop och
att kolla priser – hej och hå. Elisabeth Svantesson,
Oscar Sjöstedt och Ulf Kristersson blir livsstilscoacher
och förkunnare av bekymrade plattityder.

Herr talman! Det som framför allt har drivit på inflationen är prisökningar på grundläggande varor och
tjänster där marknaden fungerar långt ifrån som i de
vackra teorierna. Det gäller el. Där sätts priserna utifrån efterfrågan på kontinenten snarare än vad vi producerar och behöver i Sverige. Det gäller mat. Där dominerar ett litet fåtal jättar prissättningen, och så vidare.
En regering som är mer trogen marknadsideologin
än Bibeln och som framför allt är mer lyhörd för starka
penningintressen än för nödropen från vanliga hushåll
från norr till söder visar sig då bli en mycket handfallen
regering.
Jag återkommer i mitt andra anförande till vad vi i
Vänsterpartiet föreslår och har lyft upp för hushållens
ekonomi här och nu. Men vi kan konstatera att från
dem som sitter med ansvaret, med regeringsmakten,
kommer det inte mycket, inget för hushållen att hurra
för.”

”Herr talman! Det går att göra något för att pressa
ned inflationen och effekterna av den för hushåll som
sliter. Medan regeringen och Sverigedemokraterna
lade fram en statsbudget som var en stor axelryckning
åt situationen för vanliga hushåll tog Vänsterpartiets
budgetförslag höjd för den realekonomiska situationen. Med Vänsterpartiets budget skulle biljettpriserna i kollektivtrafiken kunna halveras i hela landet.
Barnomsorgsavgifterna skulle också sänkas kraftigt,
sjukförsäkringen och a-kassan stärkas, pensionerna få ett ordentligt lyft, försörjningsstödet stärkas och karensavdraget slopas. Dessutom skulle det bli ett tillfälligt ensamståendetillägg i barnbidraget.

Sådant gör skillnad på riktigt. För en tvåbarnsfamilj med två kommunalarbetarlöner skulle det redan nu, från början av det här året, ha inneburit ungefär 2 500 kronor mer i månaden. Det är både krispolitik och en politik för en bättre och mer framtidsinriktad samhällsutveckling.

Vi kunde lägga fram ett sådant förslag därför att vi
gjorde andra prioriteringar – det var samma pengar,
omskyfflade på ett annat sätt. Regeringen sänkte skatter för höginkomsttagare och lämnade det kapital som staplats på hög i ett fåtal händer orört. Våra förslag är i stället anpassade till den verklighet där många hushåll har väldigt små marginaler medan några få knappt märker av någon kris. Det är att ta ansvar.

Det vi sa om att sätta press på matjättarna – det som alla nu verkar tycka är ett bra förslag som de själva har kommit på – avfärdades med brösttoner av finansministern ena dagen och var bokstavligt talat toppen dagen därpå. Det har redan fått effekt på denna oligopolmarknad, men nu krävs det handling från regeringen.
Finansministern kan och bör agera för att få till en skarp överenskommelse med matjättarna, så att det inte bara blir reklamsnack från deras sida. Förslagen finns där. Nu måste regeringen stappla ut på banan.”

SKR om kommunernas ansvar för klimatanpassning

I gårdagens inlägg berättade vi om Klimatpolitiska rådets rapport och tillfogade att regionala och kommunala beslutsfattare inte kan undandra sig ansvaret. 

Idag bekräftas detta av SKR som publicerar en slutrapport från Programberedningen för Hållbar omställning. Beredningens uppdrag hade varit ”att komma med förslag hur kommuner och regioner mer effektivt kan arbeta med minskad klimatpåverkan och klimatanpassning”.

I sammanfattningen konstaterar rapporten att kommuner och regioner behöver:

  • vara ledande i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och stärka samhällets motståndskraft mot klimatförändringens konsekvenser
  • bidra till klimatsmarta lösningar och skapa delaktighet på de samhällsområden där de har viktiga roller
  • prioritera effektiva insatser och skapa flera nyttor samtidigt utifrån sina olika förutsättningar.

I Vänersborg har den tidigare samverkansgruppen för Agenda 2030 lämnat över stafettpinnen till Samordningsgruppen för miljö och klimat. Från Vänsterpartiet deltar Britt-Mari Karlsson i gruppens arbete. Där kommer SKR-rapporten med all säkerhet placeras på att-läsa-listan.