Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Klimatpolitiska rådets rapport 2023

Det gör gott när en rapport från ett expertråd är skriven  med ett språk som gör det möjligt även för en lekman att uppfatta och förstå bakgrunden till klargörande varningar och slutsatser. 

Det duger inte att säga att klimatpolitiska beslut är globala och att det är regeringens sak att ta ansvar. Regionala och kommunala beslutsfattare kan inte dra sig undan. Rapporten kan laddas ner och borde finnas med på en lista ”att läsa så snart tid finns”. 

Här en sida från kapitel 3 ”Klimatpolitiken under 2022”:

 

310 val – 2022 års kommun- och regionval

I början av den gångna veckan publicerade SKR rapporten ”310 val – 2022 års kommun- och regionval”.

Skriften 310 val innehåller en sammanställning av viktig fakta om 2022 års kommun- och regionval. Kommun- och regionvalen skiljer sig på flera sätt från riksdagsvalet. Fler personer har rösträtt, fler partier är representerade, olika styren bildas och många röstar på ett annat parti än i riksdagsvalet.

SKR skriver också: ”Det här är femte gången som vi ger ut skriften 310 val. Det är vår förhoppning att den både ska kunna användas som faktasamling och ge underlag till fortsatta diskussioner om den lokala och regionala
demokratin.”

Här några citat som visar att skriften tar upp många frågor som också har lyfts när vår lokalförening försökte sig på att tolka valresultatet från september 2022:

”När den gemensamma valdagen infördes 1970 var det bara 6 procent av väljarna som röstdelade mellan riksdags- och kommunalvalen och 4 procent mellan riksdags- och landstingsvalen. Sedan dess har röstdelningen ökat kontinuerligt fram till och med valet 2018 då 35 procent röstdelade enligt SVT:s vallokalsundersökning. I valet 2022 var det fortsatt många som röstdelade även om andelen
minskade till 34 procent (VALU 2022).” 

Styrförhållanden i kommunerna
Efter 2022 års val har 86 olika konstellationer av partier bildats. Den vanligaste består av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna och finns i 33 kommuner. I 27 av dessa innehar Moderaterna posten som styrelseordförande. Näst vanligast är ett styre bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna. Vilket finns i 20 kommuner. Socialdemokraterna innehar
ordförandeposten i 15 av dessa.

Därefter kommer

  • Centerpartiet och Socialdemokraterna i 17 kommuner
  • Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i
    14 kommuner
  • Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i 11 kommuner
  • Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i 10 kommuner
  • Socialdemokraterna i 10 kommuner
  • Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna i
    9 kommuner
  • Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i 9 kommuner

Och ett sista citat från 80 sidors text där det finns många fler uppgifter av intresse om och för lokala förtroendevalda.

”Vänsterpartiet ingår i 58 styren varav 39 blocköverskridande styren och 19 vänsterstyren. Partiet styr tillsammans med Socialdemokraterna i 47, Centerpartiet i 27, Miljöpartiet i 21, Kristdemokraterna i 15, Moderaterna i 11, Liberalerna i 11 och ett lokalt parti i 10 kommuner.”

Ingen kommunal fråga – men den angår oss alla

I riksdagens planeringskalender noteras att 3 maj skall beslut fattas kring förslagen i regeringens proposition 2022/23:73 ”En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation”. 

Fram till beslutet i kammaren är det justitieutskottet som bereder ärendet. Utöver regeringens proposition finns hittills tre motioner:

Från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

MP och V yrkar avslag på propositionen, S stannar vid ett yrkande som lyder: ”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa och utvärdera effekterna av den nya brottsrubriceringen och tillkännager detta för regeringen.”

Regeringens proposition har kommit till under stor tidspress och vållat mycket debatt. Tidspress eftersom lagförslagen uppenbarligen skall vara ett sätt att bemöta Turkiets invändningar mot att Sverige ska få bli medlem i NATO. Debatt eftersom det är mycket anmärkningsvärt att regeringen lägger fram propositionen fast lagrådet uttryckligen har underkänt utkastet till propositionen.

I Vänsterpartiets motion sägs det redan i inledningen: ”Vi ser med stor oro på den utveckling som skett sedan början av 2000-talet och som i dag lett till att vi börjar närma oss ett övervakningssamhälle. Frågor om personlig integritet och mänskliga rättigheter får gång på gång stå tillbaka. Varje inskränkning har motiverats utifrån skenbart goda syften som effektivare brottsbekämpning och ett generellt ökat skydd för invånarna. Sammantaget framstår dock helheten av drygt två decenniers skärpta lagar när det gäller t.ex. kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, signalspaning, utlänningskontroll och åtgärder i syfte att hindra terrorism som illavarslande. Varje inskränkning som godtas tenderar att bereda väg för ännu fler och mer ingripande skärpningar. Argument i stil med att den som har rent samvete inte har
något att frukta riskerar att bli urvattnade floskler ju fler inskränkningar av den personliga integriteten som accepteras. Konsekvenserna för samhällsklimatet och
demokratin på lång sikt är därför mycket oroande och svåra att överblicka.”

Om förslaget och varför det yrkas avslag sägs i motionen: ”Vänsterpartiet anser att terroristbrottslighet är av mycket allvarlig och systemhotande natur och ett av de största hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga
rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det är därför, och ska vara, straffbart att planera och utföra terrordåd. Vi är dock, tillsammans med Lagrådet och flera remissinstanser, starkt kritiska till regeringens förslag om att kriminalisera deltagande i terroristorganisationer:”

Och vidare: ”Både Sveriges Advokatsamfund och Civil Rights Defenders (CRD) avstyrker förslaget i sina remissvar. Enligt Advokatsamfundet saknas underlag för slutsatsen att det finns ett behov av den föreslagna kriminaliseringen. Advokatsamfundet skriver bl.a. att det straffbara området när det gäller gärningar med koppling till terrorism redan är
vidsträckt. Advokatsamfundet ifrågasätter även det stora antalet ändringar av terroristlagstiftningen som skett under de senaste åren och anser att effekterna av samröresbrottet bör utredas innan eventuell ny lagstiftning införs. Advokatsamfundet framför vidare att det inte är motiverat med en inskränkning av föreningsfriheten och pekar på att det finns andra åtgärder som kan tillgodose behovet av att bekämpa terroristverksamhet. CRD har svårt att se att en ytterligare utvidgning av det straffbara området är nödvändig eftersom många av de handlingar som skulle omfattas av deltagarbrottet redan i dag är straffbelagda.”

Den 28 april blir utskottets betänkande offentligt, då vet vi vilka förslag, och med vilken lydelse, riksdagens ledamöter har att ta ställning till. 

Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet

Ett lästips, ett lyssnartips. 

En uppmaning att ladda ner och börja läsa.

En rekommendation att ta en timme och lyssna på presentationen.

Det gäller rapporten ”Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet” som Arena Idé publicerade nyss. Och det handlar om samtalet som spelades in med anledning av rapportens publicering.

Arena Idé? Så beskriver man sig själv: Arena Idé är en progressiv och partipolitiskt obunden tankesmedja med medborgar- och löntagarperspektiv. Vi finansieras av fackföreningsrörelsen och är en del av den ideella föreningen Arenagruppen.

Lisa Pelling är chef för Arena Idé med särskilt ansvar för välfärds- och demokratifrågor. Hon ansvarar för rapporten, hon var också den som bjöd in till samtalet som spelades in 22 mars och som går alldeles utmärkt att lyssna på i efterhand på Facebook (man behöver absolut inte vara på Facebook och ha konto där, det går bra för vem som helst att lyssna).

Även om det mesta som står i Tidöavtalet inte är det som gäller idag, så har det från flera partier bakom avtalet avgetts försäkringar om att alla utredningsuppdrag utfärdas med samma bestämda grunduppfattning: Utredningar skall göras med målsättningen att tankarna skall landa i förändring av en rad idag gällande lagar och föreskrifter. 

Och om det inte är anledning nog att mobilisera motstånd och visa solidaritet med invandrare och asylsökande, så påminner rapporten och deltagarna i samtalsrundan om den osäkerheten och utsattheten som Tidöavtalet fört med sig för alla som har sökt skydd i Sverige. Det finns mycket mänskligt lidande som Tidöavtalets fyra partier gör sig skyldiga till.

Rapporten avslutas förresten med 12 sidor referenser, litteratur och länkar till en rad poddar och inspelningar.

Har vi råd med lasagne idag?

Hur kan det komma sig att priserna på mat har stigit så mycket mer i Sverige än i andra EU-länder, trots att vi är med i EU?
Det kan bero på sämre konkurrens, enligt en ny rapport från Lunds universitet.

Kom och köp konserverad gröt, sjöng Ulf Peder Olrog 1948. Ja, snart är vi kanske tillbaks där, om gröten vore billig. Till skillnad från smör, mjöl, tomater, ost, basilika..
Forskarna Elvira Wiktorsson och Fredrik Wilhelmsson verksamma vid AgriFoods, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har undersökt vad som egentligen hänt med livsmedelspriserna i Sverige jämfört med resten av EU med start i början av 2021 och till det här årsskiftet. Jämförelsen visar att Sverige inte skiljer ut sig från genomsnittet för euroländerna när de tittar på hela perioden. Men under andra halvan av 2022 händer något; prisökningstakten i Sverige drar iväg från EU-snittet.

Så vad beror det på? Forskarna tar upp flera aspekter, som kronans försvagade ställning gentemot euron, energipriserna och att Sveriges dominanta matjättar, ICA, Coop och Axfood, i stort sett tagit över branschen. 2016 hade de 86 procent av den. Allra störst är ICA med 51 procent. ICA-handlare äger visserligen sina egna butiker men är sammankopplade genom ett gemensamt grossistsystem. Coop är näst största aktör med 19 procent av den svenska matmarknaden år 2016. Trea är Axfood.
— Konkurrensen i livsmedelskedjan spelar roll. Äldre studier visar dessutom att en större del av prisökningar på jordbruksvaror överförs till konsumenterna i Sverige än i andra jämförbara länder, säger en av forskarna, Fredrik Wilhelmsson till Dagens ETC.

Dagens ETC har även talat med Handels chefsekonom Stefan Carlén om ”greedflation”, att handlare kan höja priserna extra för att det inte märks lika mycket i krisen.

— Är det något som är svårt att vetenskapligt bevisa är det sådana här saker. Samtidigt kan man luta sig tillbaka och fråga sig vilket vinstdrivande företag som frivilligt drar ner sina vinster för att vara goda? Vi lever i en kapitalistisk marknadsekonomi. Det är inget konstigt att passa på att ta ut så mycket vinster man kan, säger Stefan Carlén till Dagens ETC

Lunds Universitet har nu fått i uppdrag av Konkurrensverket att fortsätta utreda frågan om svenskar betalar för mycket för vår mat.

Hela den aktuella studien finns att läsa på www.agrifood.se

[Inlägget publicerades 21 mars 2023 på Rött.nu .] 

Ingen som invände mot Vänsterpartiet

Vid förra veckans kommunfullmäktige ställde sig alla ledamöter från alla partier bakom ett yrkande från Vänsterpartiet. Inför ärendet 9 ”Revidering av flaggregler” fanns ett beslutsförslag från kommunstyrelsen. 

Ida Hildingsson anförde att ett bra förslag borde förbättras. Nu kommer Vänersborgs kommun att börja flagga vid 4 av de 5 nationella minoriteternas högtidsdagar tack vare Vänsterpartiet Vänersborgs förslag i kommunfullmäktige. 

6 februari – samerna
24 februari – sverigefinnarna
8 april – romerna
15 juli – tornedalingarna
Flaggningen sker vid kommunhusets officiella flaggstång med svensk respektive samisk, sverigefinsk, romsk och tornedalsk flagga.
Vi hoppas att detta blir ett steg i att uppmärksamma de nationella minoriteterna på ett sätt som gör att vi alla i kommunen känner oss mer inkluderade. Det leder förhoppningsvis också att intresset för – och kunskapen om de nationella minoriteterna ökar.
(Den femte av de nationella minoriteterna, den judiska befolkningen, har ingen uttalad dag men Vänsterpartiet Vänersborg kommer att fortsätta uppmärksamma Förintelsens minnesdag den 27 januari och Kristallnatten, natten mellan den 9 och 10 november).

Ungdomar kan söka gratis resekort

DiscoverEU – 35 000 ungdomar kan söka gratis resekort

I onsdags inledde kommissionen vårens ansökningsomgång för DiscoverEU. Genom DiscoverEU får 35 000 ungdomar ett resekort så att de kan utforska Europa med tåg.

Ansökningsomgången inleddes 15 mars och avslutas den 29 mars kl. 12 svensk tid. De ungdomar som vill vinna ett resekort måste fylla i ansökan på Europeiska ungdomsportalen samt svara på en frågesport med 5 frågor och en utslagsfråga. Sökande som svarar rätt och är födda mellan den 1 juli 2004 och den 30 juni 2005 kan få resa i Europa i upp till 30 dagar under perioden 15 juni 2023 och 30 september 2024. Ansökningsomgången är öppen för sökande från Europeiska unionen och de länder som är med i programmet Erasmus+, Island, Liechtenstein, Nordmakedonien, Norge, Serbien och Turkiet.

Skolpengen en aktuell fråga även på hemmaplan

I valrörelsen spelade skolpengen roll, dock inte på något avgörande sätt. Skolpengens betydelse för ägarna av friskolekoncernerna är mycket stor, där finns grunden för att kapitalet ”bryr sig” om skolorna. Och stödet för att kunna fortsätta med att tillgodogöra sig skattepengar som egentligen avsätts för elevernas undervisning finns ju att hämta hos Tidöavtalets fyra partier.

Hur många som helst opinionsundersökningar visade att en majoritet bland väljarna vill sätta stopp för ägarnas rovdrift. Men en lika stor majoritet av föräldrarna ville hålla fast vid den andra aspekten, valfriheten. 

Otaliga interpellationsdebatter i riksdagen och ett stort antal debattartiklar försöker få klarhet i skolministern Lotta Edholms avsikt att rätta till skolvärldens allt sämre villkor. 

På onsdag nästa vecka kommer det i riksdagen att utspelas  en debatt som följs av en omröstning om ett betänkande från utbildningsutskottet ”Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser”. 

Två meningar får stå för revisorernas huvudsakliga slutsats: ”Riksrevisionen har granskat om regelverket för skolpeng till fristående skolor bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna, och den övergripande slutsatsen är att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskolan i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Riksrevisionen
rekommenderar regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän och att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av fristående skolor så att det blir tydligt vad som avses.”

Riksrevisionens rapport lämnades till regeringen som läste, begrundade och uttalade löften om att följa rapportens  rekommendationer. Komplexa frågor lämpar sig inte för rappa svar och beslut, regeringen avser att tillsätta nya utredningar.

Och utbildningsutskottets majoritet, de fyra partierna från Tidöavtalet, drar en lättnandes suck och instämmer i regeringens yttrande – det är bäst att tillsätta utredningar.

I utskottets betänkande finns tre reservationer. Den första avser betänkandets avsnitt ”Ett nytt system för resursfördelning” och är gemensam för ledamöterna från S, V och MP. Den andra gäller samma avsnitt och är en text från C. Den tredje reservationen kommer från Vänsterpartiet och har rubriken ””En s.k. klasspeng”.

När vi här på hemsidan visar vad vårt partis lokala företrädare läser för att hålla sig informerade om den aktuella debatten som förs över våra huvuden, men som spelar stor roll även lokalt, så sker det i förhoppningen att också förtroendevalda från andra partier känner det angeläget att lyfta blicken och följa pågående processer.  

För här i Vänersborg och i kringliggande kommuner som Trollhättan och Uddevalla påverkar en mängd friskolor utrymmet för de kommunala skolorna. Aktuell rapport och betänkande avser endast grundskolan, men när det gäller gymnasial utbildning är friskolornas negativa påverkan på kommunernas handlingsutrymme ännu tydligare. 

Kan man dra någon slutsats från omröstningen i riksdagen  kommande onsdag (omröstningar i riksdagen är helt förutsägbara)? Det kan man. Inget kommer att hända, inga förändringar är i sikte, utredningsdirektiv behöver skrivas och utredningar behöver göras, presenteras, skickas ut på remiss. Allt kommer sannolikt att landa i någon eller några propositioner som riksdagen så småningom ska ta ställning till. Antingen så tidigt som 2025 eller efter valet 2026. 

Vänersborg då? Revisorerna från PWC har nyss lämnat rapporten ”Utredning av skolstruktur/organisation”. Den kommer att behandlas av barn- och utbildningsnämnden i april och kommer därefter att vandra uppåt till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fridaskolans betydelse är central i granskningen. Vad betyder Fridaskolans expansion för vad kommunen i övrigt kan göra för att kommunala skolor ska kunna förbättra sin struktur och ge eleverna bättre förutsättningar för en god grundläggande utbildning?

Altinget berättar om partiernas medlemsjakt

Altinget.se är en politiskt oberoende nättidning som bevakar politik i Sverige och EU.

En artikel idag har rubriken ”M och MP vinnare i partiernas medlemsjakt”. Tidningen skriver: ”Efter bottennoteringen för tre år sedan har Moderaterna vänt trenden och är nu det parti som lockar allra flest nya medlemmar. Samtidigt står Miljöpartiet för den största procentuella tillväxten och är inte längre minst av riksdagens partier.”

En blick på grafiken gör att man förväntar sig ett ord om Vänsterpartiets situation. Jovisst, så här berättar Altinget:

”I ett längre perspektiv är dock Vänsterpartiet den stora vinnaren. Sedan partiet nådde sin bottennotering 2009 med endast 8 504 medlemmar, minst av alla riksdagspartier, har det vällt in nya medlemmar. Medlemskåren har ökat med 370 procent.

I dag har Vänsterpartiet 31 427 medlemmar och närmar sig Sverigedemokraternas tredjeplats.

– Om man lägger ihop 2021 och 2022 är det den största ökningen vi har haft i modern tid. Det är en kombination av allt som hände kring marknadshyrorna, pensionen och sjukförsäkringen 2021 och valrörelsen 2022, säger partisekreteraren Aron Etzler (V) till Altinget.”