Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Krisen på bostadsmarknaden

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Bostadspolitik.

En kort uppföljning av inlägget ”Järnväg och bostad i samma portfölj”.
Krisen på bostadsmarknaden berör olika grupper. Mycket uppmärksamhet ägnas åt familjer som har skaffat eget boende med hjälp av bankernas generösa lånevillkor. Deras situation har på kort tid drastiskt förändrats och försämrats.

Men inlägget igår riktade fokus på den som söker sin första egna bostad. Många ungdomar tvingas vänta och bo kvar hos föräldrarna, andra hankar sig fram från en tillfällig lösning till nästa. Samma gäller nyanlända som inte lyckats få ett kontaktnät som ger stöd i sökandet. 

Bostadsfrågor hanteras i regeringen av bostadsminister Andreas Carlsson, KD. Förväntningar på honom är fortfarande stora men någon avgörande insats har statsrådet hittills inte åstadkommit.

I riksdagen ligger bostadsfrågor i civilutskottet. Ordförande där är Malcolm Momodou Jallow, Vänsterpartiet. Han basar dock över ett utskott där Tidö-partierna innehar majoriteten av mandat, SD förfogar över 4 mandat, M har 3 och L och KD var sitt mandat. 9 mot 8 – det syns i alla betänkanden, i alla förslag som utskottet för upp till omröstning i riksdagens kammare.

Det är också bakgrunden till det senaste inlägget på en hemsida som unga bostadssökande känner till: ”Regeringen och SD stänger oss ute från bostadspolitisk hearing”. Hemsidan erbjuder i övrigt nyttiga tips och ett större antal läsvärda artiklar och länken till en aktuell rapport ”Den stora byggkrisen”.

Juli och augusti är av tradition en period där politiken går på sparlåga. Men bostadskrisen tar inte paus, den växer sig snabbt allt större. I regeringens budgetproposition i mitten av september får vi veta vilken pondus KD-statsrådet Andreas Carlsson förfogade över när Oscar Sjöstedt, SD och finansminister Elisabeth Svantesson, M, författade propositionen och fördelade anslagen.

Sedan blir det riksdagen som bemöter propositionen och krisen. Det sker under oktober-december.

Senast alla partier gav uttryck för egna tankar var i mars 2023. Det var i Civilutskottets betänkande 2022/23:CU10: ”Bostadspolitik”. Sist i sammanfattningen konstaterades:    ”I betänkandet finns 33 reservationer (S, SD, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (SD).” Ingen reservation fick gehör vid omröstningen i kammaren. 

Det är nog inte fel att gissa att hösten 2023 och våren 2024 skärps tonen, krisen för bostadspolitiken blir tydligare för varje dag.

Järnväg och bostad i samma portfölj

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Bostadsbrist.

Vänsterpartiets initiativ ”Järnväg Sverige” avser inte bara personresor, det gäller all trafik på räls, även godstrafik. Det finns även ihållande kritik från näringslivet som vittnar om avsevärda problem med godstransporter. Man vill kunna lita på att råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter kommer till verkstäderna och till kunderna vid avsedd tid.

Näringsminister Ebba Busch, KD, uppvaktades under första hälften av 2023 av tunga företrädare  från näringslivet. Ebba Busch har hittills inte fått mycket hjälp av sin regeringskollega, Andreas Carlsson, KD, som har ansvar för infrastrukturfrågor. Det kan bero på att Andreas Carlsson upplever en än tuffare arbetsbelastning för den andra delen av sitt uppdrag i regeringen – han är också bostadsminister. 

Igår beskrev Annie Croona på ledarsidan i tidningen ETC bilden av bostadsmarknaden som den ser ut för årskullarna födda på 90-talet: ”Snart har bara rika råd med tak och fönster”.

”Det är tydligt att politikerna har lämnat den här generationen i sticket. För det finns inga hyresrätter till de utan rika föräldrar längre: de såldes ut på vägen mot den borgerliga visionen om att alla ska äga sin bostad.”

”Krisen är hela landets. Åtta av tio svenskar bor i en kommun med bostadsbrist, var åttonde vill men kan inte flytta. 200 000 unga vuxna har inte råd att flytta hemifrån och var tredje tvekar, på grund av bostadskrisen, inför att skaffa familj. Och värre ska det bli – bostadsbyggandet störtdyker. I år väntas antalet påbörjade bostäder minska med 55 procent.

Siffrorna borde skava i en bostadsministers kropp och kanske även leda till en viss så kallad sense of urgency (och ett agerande i samma anda). Men som så ofta motsvarar förslagen inte krisen: regeringens svar är en utredning om hur det kan bli enklare att hyra ut i andra hand. Har Andreas Carlson (KD) sett andrahandsmarknaden? Det har i alla fall bostadssökande 90-talister.”

Hur ser det egentligen ut i vår kommun? ”Bostad” nämns många gånger i dokumentet som gav anledning till fullmäktiges långa debatt för två veckor sedan. Budgetbeslutet inför 2024 tar hänsyn till en omvärldsanalys där bilden målas i alla tänkbara färger: 

  • Samtidigt faller bostadsinvesteringarna kraftigt som en följd av en nedgång i bostadspriserna och ökade produktionskostnader.
  • Även inom vatten och avlopp (VA) och bostäder är investeringsbehoven stora.
  • Befolkning: Prognosen grundar sig bland annat på en ökning av bostadsbyggandet i kommunen, vilket förväntas leda till omflyttningar och inflyttningar, vilket i sin tur förväntas leda till ett växande invånarantal.
  • Vidare innehåller budgeten exploatering av bostadsområden inom Holmängen.
  • Kommunens planberedskap för nya bostäder ska öka.
  • Exploateringsprojektet Sanden Södra kommer medföra en helt ny stadsdel med varierande användning från bostäder, kontor, handel, parkering och centrumverksamhet.

Västra Götalands 49 kommuner har alla svarat på enkätfrågor från länsstyrelsen. Där sammanställs och publiceras varje år i juni en aktuell Bostadsmarknadsanalys. Liknande sker i hela landet. Sverige delas in i 60 ”funktionella analysregioner”. I Västra Götaland är det sju FA-regioner, ”Trollhättan-Vänersborg” är en av dessa.

Med rapporten som underlag borde kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen efter sommarpausen få en presentation och föra en diskussion kring ”läget på bostadsmarknaden” i vår kommun och närregion. Frågor som tidningen ETC ställer borde vara relevanta även här. Nog finns det ungdomar, unga vuxna, unga familjer, ensamstående med barn, nya medborgare med folkbokföringsadress i Vänersborg som väntar på svar.  

Svar som betyder något. Kan vi förvänta oss något från bostadsminister Andreas Carlssons kansli?

I nostalgins tecken? Mer än så! Mycket mer!

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Kontrollen över järnvägen.

Johan Pehrson, L, begär återgång till papper och penna för barnen i förskolan. SVT:s programledare Åsa Avdic hänvisar då till Nooshi Dadgostars tankar om att ”återta järnvägen” och ställer frågan: Går årets Almedalen i nostalgins tecken?

Vi kan lämna Liberalernas tankar därhän, det återstår att se hur mycket inflytande Johan Pehrson och Lotta Edholm har.  I Almedalen gjorde Johan Pehrson  några utfästelser som kan vara bra att komma ihåg.

Men för oss i Vänsterpartiet gäller det nu i första hand att läsa på. När partiledningen samlar underlag för Nooshi Dadgostars presentation hur samhället ska ta tillbaka kontrollen över järnvägen, så finns det som alltid ett  gediget arbete i grunden. 

Tolv PowerPoint-bilder som användes vid pressträffen – bra att känna till, en sammanfattning av alla punkter som förslaget omfattar. På åtta A4-sidor text beskrivs tankarna: ”Ta tillbaka kontrollen över järnvägen”.

Järnvägen berör oss alla, mer eller mindre. Visst, avgörande beslut fattas nationellt och regionalt i Västra Götaland. Men behoven lokalt, med stationssamhällen som Öxnered och Brålanda, med behovet av en utbyggd järnvägsstation i centrala Vänersborg, med tanke på att upprusta Vargöns hållplats – allt detta kräver att vi lokala förtroendevalda måste känna till och stödja partiets initiativ utifrån vårt perspektiv. 

Det finns ytterligare en aktuell skrift som ger insikt och kunskap. ”Privatiserat järnvägsunderhåll – en undersökning om erfarenheter och konsekvenser i Sverige och andra länder”. Rapporten sammanställdes 2022 av Mats Wingborg för fackförbundet SEKO.

Inte snällt sagt om statsministern

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Kvotflykting.

Den lokala tidningen TTELA tillhör Stampen Media. I de flesta tidningar som tillhör koncernen finns det artiklar från Liberala Nyhetsbyrån: ”Vi förser liberala tidningar över hela Sverige med texter till opinionssidorna.”.

I fredags gällde det att beskriva vilket intryck Ulf Kristersson gjorde när han inledde raden av alla tal som partiledarna höll på årets Almedalen. Ledaren avslutades med: ”Det var kanske inte ett särskilt anmärkningsvärt tal, men Kristersson lyckades signalera handlingskraft och ett lågmält hopp. ”

Men vad var det som noterades mitt i ledaren? ”I övrigt var talet mycket av regeringens (självupplevda) greatest hits. Det vill säga inte så mycket nytt. Den omlagda migrationspolitiken lyftes av statsministern, och det blev som tristast när Kristersson lyfte att man minskat antalet kvotflyktingar. Att färre utsatta får komma hit är ett väldigt dåligt skryt.”

Vad var det Ulf Kristersson läste upp från sitt manuskript? Ett konstaterande: ”Antalet kvotflyktingar har minskat med 80 procent.”

En sak är säker – Ulf Kristersson känner absolut till vad som menas med ”kvotflyktingar”, vilka öden som ”kvalificerar” familjer eller enskilda flyktingar att tas in i gruppen kvotflyktingar. 

Alla gör det kanske inte. Går vilse bland alla formaliteter och teknikaliteter som hanteras i migrationspolitiken. 

För att förstå det cyniska i statsministerns stolta uttalande att nu är den svenska kvoten blott 900 om året, så bör man bläddra genom informationen som finns tillgänglig för oss alla på nätet.

Det är Migrationsverkets hemsida – fast där behöver informationen snart uppdateras i takt med alla framgångar som migrationsminister Maria Malmer Stenergard, M,  berättar om en gång i veckan på någon ny pressträff, som hon håller tillsammans med Ludwig Asplind, SD.  På verkets hemsida ger för stunden sökordet ”kvotflykting” 20 träffar.

Men på en annan sida framträder bilden bättre. Det är på organisationens RESCUE [International Rescue Committee] hemsida där sökordet ”kvotflykting” leder till en röd tråd med aktuella uppgifter, internationellt och vad som gäller för Sverige.

Nooshi Dadgostar talade i Almedalen

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Almedalen.

De senaste årtiondenas blinda tro på privatiseringar och marknadslösningar stod i fokus när Nooshi Dadgostar höll sitt Almedalstal.

Vänsterpartiet presenterade tidigare under dagen ett förslag som tar tillbaka kontrollen över järnvägen, en del av samhället som drabbats av privatiseringarna.

”Därför har jag och Vänsterpartiet i dag föreslagit att man samlar det som har splittrats upp och slagits sönder, i en gemensam statlig organisation. Vi kallar den Järnväg Sverige. Den ska äga och underhålla statens järnvägsinfrastruktur och det ska ske i egen regi. Det är alltifrån rälsen och växlarna och signalsystemen, till stationsbyggnaderna och verkstäderna. Priserna ska sänkas och bli förutsägbara.

Vårt förslag skulle underlätta vardagen för miljontals svenskar. För alla som reser i jobbet eller för att hälsa på släkten. Det skulle lösa ett av de stora strukturella problemen för industrin och innebära stärkt svensk konkurrenskraft. Och allt det här, att se till att man kan lita på tågen och att de inte kostar för mycket, det är en central del av att genomföra klimatomställningen i vårt land.

Vänner, nu är tiden kommen för en ny guldålder för svensk järnväg. En svensk järnväg för de nervösa 18-åringarna på väg till festival, de semesterfirande barnfamiljerna och arbetspendlarna. Det ska vara folkets järnväg, till för oss. Det fanns en tid vi kunde lita på tågen i vårt land och vänner vi ska dit igen,” sa Nooshi Dadgostar i sitt tal.

Nooshi Dadgostar talade om hur ett samhällsbygge behöver sättas igång.

Alla våra förslag om tåget, elen och bostäderna är del av att ställa om samhället för klimatet. Om det inte finns bra bostäder i Skellefteå och en fungerande välfärd i Borlänge, då kommer ingen kunna flytta till jobben som ska genomföra klimatomställningen. Om den gröna omställningen ska genomföras behöver det byggas ut vindkraft, järnväg lagas och upprustas. Samhället måste se till att det som ska göras blir gjort.

Läs hela talet här.

Se talet i efterhand här.

Ta tillbaka kontrollen över svensk järnväg

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Under Vänsterpartiets dag i Almedalen presenterade Nooshi Dadgostar en lösning för hur samhället ska ta tillbaka kontrollen över järnvägen igen.

En gång i tiden kunde man lita på den svenska järnvägen. Tågen kom i tid, biljettpriserna var rimliga.

Så är det inte idag.

Det som en gång var ett välfungerande, sammanhållet järnvägssystem har havererat. De flesta har någon gång hamnat mitt i det svenska tågkaoset.

Vi har idag en situation där en mängd olika aktörer ansvarar för sin lilla avgränsade del av järnvägssystemet. I många fall drivs de dessutom av ett rent vinstintresse, istället för att se till tågtrafikens bästa. Ingen tar ansvar för helheten. Samhället saknar kontroll.

Under vår dag i Almedalen presenterade Nooshi Dadgostar en lösning för hur vi ska ta tillbaka kontrollen över järnvägen igen. Resenärer och industrin måste kunna lita på att järnvägen fungerar.

Vänsterpartiets förslag är att man samlar det som har splittrats upp och slagits sönder, i en gemensam statlig organisation, vi kallar den Järnväg Sverige.

Våra förslag:

  • Ta tillbaka kontrollen över helheten. Tillskapa Järnväg Sverige, med ett helhetsansvar, i linje med den brittiska återregleringen av tågen. De ska äga och underhålla statens järnvägsinfrastruktur i egen regi samt sätta priser, ansvara för all bokning och ha fullt ansvar för tågplanering. Tågoperatörer kvarstår p.g.a. EU krav.
  • Järnväg Sverige ska sätta förutsägbara priser (avskaffa dynamisk prissättning) och sänka dem med 20 procent för att nå ambitionerna om ökad spårbunden trafik.
  • Sätt ett konkret mål för en ökning av spårbundna transporter.
  • Bygg ny räls och öka spårkapaciteten.

Det vi föreslår skulle underlätta vardagen för miljontals svenskar. För alla som reser i jobbet eller för att hälsa på släkten. Det skulle lösa ett av de stora strukturella problemen för industrin och innebära stärkt svensk konkurrenskraft. Allt det här är en central del av arbetet för att genomföra klimatomställningen i vårt land.

Läs mer om vårt förslag här och här kan du hitta presentationen som Nooshi Dadgostar presenterade på pressträffen (som du kan se på i efterhand här).

Alla är där – så även Vänsterpartiet

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Almedalen.

Vänsterpartiet i Almedalen

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar håller tal på fredagen den 30 juni kl 11.00. Är du på plats på Gotland, kom och lyssna på Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar i Almedalsparken. Talet sänds också direkt via SVT och Vänsterpartiets sociala medier.

Uppvärmningen inför talet inleds kl 10.30 och inkluderar bland annat tal av Saga Carlgren, Vänsterpartiets oppositionsråd på Gotland.

Vänsterpartiets EU-parlamentsledamot Malin Björk deltar i seminariet “Europa stängt för dagen – humanitära konsekvenser av aktuella migrations- och asylpolitiska förslag” onsdag den 28 juni kl 9.00-9.45 på scenen ”Sverige i Världen”, Donnersgatan 6. 

Malin Björk deltar också i seminariet “Ett år till EU-val – partiernas djurpolitiska prioriteringar”, arrangerat av Djurens rätt, torsdag 29 juni kl 10:00 – 10:45, Kilgränd 1. 

Även i år finns det i Almedalen ett gemensamt partitorg där det är möjligt att träffa Vänsterpartiets företrädare under hela veckan.

Göra hemläxan när inga möten stundar

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Skolpolitik.

Kommunala förtroendevalda har stora krav på sig. Inför alla möten presenteras diverse beslutsunderlag,  tyvärr sällan på sådant sätt att det viktigaste framkommer direkt. Istället erbjuds huller om buller mängder av texter, ofta med flera upprepningar och inte sällan på sådant sätt att den röda tråden knappt syns. 

Nu blir det inga möten på ett tag, inga buntar med kommunala handlingar. Sommarpausen gör gott. Men någon paus blir det inte. För nu finns äntligen tid att ta itu med den egna ”to-do-listan”. Och visst tillkommer nytt, varje vecka.

Ta t ex marknadsskolan, valfrihet, skolministern, betygsinflation – är detta frågor för en vanlig förtroendevald på kommunal nivå i en medelstor svensk kommun? Något som kan bidra till att lösa problem i någon nämnd, i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige?

Absolut ja, så är det.  Fast det är inte tydligt så direkt. Alla dessa frågor påverkar kommunens förutsättningar att bekosta en likvärdig utbildning för alla ungdomar i vår kommun.

Skolminister Lotta Edholm tassar som katten runt het gröt. Något är inte bra, det har Lotta Edholm upprepat åtskilliga gånger. För att ta reda på vad som är fel tillsätts en utredning, flera utredningar, många utredningar….

Nu senast gäller det bekymret med betygsinflationen. Antalet rapporter om vad som var på gång krävde handling. I torsdags tillsatte regeringen en utredning, direktivet sammanfattar uppdraget: ”En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Förslagen ska syfta till att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasial nivå mer rättvisande speglar elevers ämneskunskaper samt till att motverka betygsinflation.”

I texten för direktivet finns inte ordet marknadsskola, termen ”friskolor” förekommer två gånger. Först i en hänvisning till en SNS-rapport från 2022: ”Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor”. Och så anvisas utredaren att inhämta synpunkter från bland många andra ”Friskolornas riksförbund”. 

SNS-rapporten använder inte heller termen ”marknadsskola”. Men redan i ingressen talas klarspråk: 

”I den här rapporten undersöks hur elevers skolresultat och övergång till eftergymnasial utbildning påverkas av att gå i en fristående i stället för en kommunal gymnasieskola.  Resultaten tyder på att friskoleeleverna i genomsnitt får högre betyg, bättre provresultat i svenska och engelska, oftare går klart gymnasiet och i högre utsträckning studerar vidare. Men författarna finner också tecken på en mer generös betygsättning i friskolorna. Exempelvis sätter friskolor högre kursbetyg jämfört med resultaten på nationella prov. Även om författarna inte kan säga om en mer generös betygsättning förklarar hela resultatskillnaden mellan fristående och kommunala skolor, indikerar det här mönstret att det behövs åtgärder för att förbättra likvärdigheten i betygsättningen mellan skolor.”

Synpunkter skall också inhämtas hos förbundet Sveriges Lärare. Där publicerades bara för någon dag sedan rapporten: ”Skolan – kunskap eller kundservice?” Ordet marknadsskola används genomgående, någon gång byter man till att påtala ”kundorienteringen i skolorna”. 

Rapporten avslutar med Sveriges Lärares ”Krav på stat och huvudman”:

  • Vinst- och marknadsskola ska fasas ut
  • Skollag och läroplaner måste skrivas om så att det blir tydligt att det är professionen som avgör hur samarbetet med vårdnadshavarna  ska se ut
  • Huvudmän måste ta sitt ansvar när det kommer till att minska kundorienteringen i skolorna
  • Elever som är i behov av stöd måste få det

Åter till frågan – är allt detta något den lokala förtroendevalda politikern behöver känna till?

Självfallet! Problemet i Vänersborg (och Trollhättan) är att endast 2 av 3 elever söker utbildning i den kommunala gymnasieskolan. Där måste varje krona vändas två eller fler gånger. Kommunerna måste snåla med resurserna, många gånger kan stödet inte finansieras som det borde. 

Enligt aktuella uppgifter är det 1161 elever från Vänersborg och Trollhättan som går på frigymnasier, 220 elever finns i kommunala skolor i andra kommuner.  2428 studerar på Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor. 

Utan att raljera: Det som sägs om de stora friskolekoncernerna är att man också där vänder på kronorna innan en del försvinner i vinstutdelningen. 

Sammanfattningsvis: Stora problem kan inte lösas på den kommunala nivån, lagar och förordningar beslutas i Stockholm. Men det vad regering och riksdag gör, eller som här, INTE GÖR, påverkar våra skolor, våra ungdomar – och är därmed något vi måste känna till för att kunna agera. 

Även i hängmattan kan man läsa rapporter och utredningar. Förresten, skolminister Lotta Edholm skyndar långsamt, nämnd utredningsuppdrag skall redovisas 21 februari 2025.

Fullmäktige tar nu sommarpaus

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2024.

Med start 13:00 och avslutning exakt 21:45 avverkade kommunfullmäktige 28 ärenden på en diger lista. 

Mål- och resursplanen för 2024 var den viktigaste beslutspunkten. Fem olika budgetförslag hade kommit in, ett av dessa kom från Vänsterpartiet.

Vårt parti har fyra ledamöter på plats som backas upp av våra ersättare Peter Lénberg och James Bucci.  Gruppledaren Stefan Kärvling talade om förslagets ”helhet”, om det som gällde barn- och utbildningsnämnden och byggnadsnämnden. Ida Hildingsson om socialnämnden, där hon är ledamot och om samhällsbyggnadsnämnden. Gunilla Cederbom talade om kultur- och fritidsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. Lutz Rininsland om Kunskapsförbundet Väst, förbundets frågor ligger under kommunstyrelsen. 

Den som vill kan se och lyssna på hela mötet eller enskilda ärenden. På kommunens hemsida ligger hela inspelningen. Det är lätt att hitta rätt ärende för att ta del av allt som anfördes från företrädare från fullmäktiges nio partier och 51 ledamöter. 

Här anförandet från Gunilla Cederbom om kultur- och fritidsnämnden där hon tillsammans med Madelaine Johansson företräder Vänsterpartiet.

MRP kultur och fritid

Ett rikt kulturliv och en meningsfull fritid är viktiga delar i alla människors utveckling. Det är inte guldkanten i tillvaron. Det är en del av basen.

Där hittar vi vänner, känner tillhörighet och sammanhang.

Vi lär oss nya saker och får nya upplevelser som utvecklar oss som människor.

Det stärker oss och ökar möjligheterna till både ett arbetsliv och livskvalitet.

Därför är det så trist att vi står mitt i några år med kärva ekonomiska tider som beror på omvärlden och den nedskärningspolitik av välfärden vi ser från regeringens håll.

Förutsättningar som gör att vi inte kan göra välbehövliga satsningar så vi når våra inriktningsmål för invånarna i Vänersborg.

Den styrande blå regeringen med stort inflytande av SD urholkar de statliga bidragen bla till kultur- och fritidsverksamheter. SD inflytande över kulturpolitiken bekymrar mig.

Kultur- och fritidsnämnden hade behövt förstärkning med 4 mnkr 2024 för att upprätthålla samma verksamhet och få balans mellan intäkter och kostnader. För planperioden totalt 7 mnkr.

Nu måste vi istället minska på kostnader och dra ned på våra verksamheter. Då rannsakas alla delar, vad kan göras som får minst negativ konsekvens? Vilka verksamheter ingår inte i reglementet, se över anläggningarna, se över ambitionsnivån för musik-och kulturskolan. Det kommer att svida.

Som Stefan Kärvling sa, så står barn- och utbildningsnämnden  inför att avveckla KUL, KUL – kultur – Utveckling – Lärande, som kostar 1,8 mkr/år för BUN att köpa tjänst av kultur- och fritidsnämnden.

KUL är en samverkan mellan skolan och kultur/fritid för alla barns rätt till kulturupplevelser och eget kreativt skapande. Kulturens roll i skolan är viktig då den minskar stress, stimulerar känsla och fantasi, gör att vi förstår oss själva, andra och omvärlden bättre.  

KUL handlar om åtta olika konstformer som alla elever får ta del av under sin studietid som fördjupar lärandet och förbättrar skolresultaten.

Så oerhört viktig verksamhet som vi inte bör rasera för barn och ungas lärande och utveckling.

Vi pratar alla om vikten av tidiga insatser i dessa tider. Då kan vi inte genomföra massiva nedskärningar som drabbar barn och ungas framtidsmöjligheter.

Vårt budgetförslag innebär att vi säkrar KUL för barn och unga.

Vi måste ta vårt ansvar och dämpa de allvarliga långsiktiga konsekvenserna och personalneddragningar inom förskola, skola och socialtjänst redan nu. Det kan vi göra genom att vara tydliga till nämnder och förvaltningar nu i budgetbeslutet. I en sån här svacka ska resultatutjämningsreserven RUR användas redan nu.

Om vi ser negativa prognoser och fortsatt nedskärningspolitik av välfärden på riksnivå, så tvingas vi till och är beredda att ta till en skattehöjning i höst för att inte rasera grundläggande verksamheter i vår kommun. Vi kan kalla den Kristersson-skatt!

Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag.

Vädjan gav inga resultat

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Riksdagen debatterade och beslutade igår ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”. Talare från oppositionspartierna vädjade att något borde sägas om regionernas och kommunernas enorma behov att få ett besked nu, en utfästelse, en antydan om hur statsbidragen för välfärden skulle bli för år 2024. 

Varken finansminister Elisabeth Svantesson, M, eller den som tycks bestämma i avgörande frågor, Oscar Sjöstedt, SD, visade sig villiga att på något sätt ta ett steg. Kommunerna får göra sin planering för 2024 så gott det går, många kommunernas budgetbeslut får göras om när statens budget läggs fram i september. 

Hela debatten kan ses på riksdagens webb-TV där även länken till snabbprotokollet finns. Här inledningen till anförandet från Ali Esbati, Vänsterpartiets företrädare.

”Den 18 oktober förra året hade jag, i likhet med de flesta andra i kammaren i dag, det tvivelaktiga nöjet att sitta i denna sal och höra Ulf Kristerssons regeringsförklaring. Det sades mycket i den, somligt med den numera välbekanta påstrykningen av reaktionär elakhetssignalering, annat av mer platt och tom karaktär, också detta ett allt starkare signum för dagens regering.
En mening, tidigt i regeringsförklaringen, återvänder jag dock ibland till med viss motvillig beundran:
”Samarbetet lägger grunden för en långsiktig politik,
med målet att på allvar lösa Sveriges stora samhällsproblem.”
Sålunda talade statsministern och refererade alltså till
borgerlighetens underkastelse under Sverigedemokraterna.
Jag tänker på det fina uttrycket ”att äga fräckhetens
nådegåva”. För nog är det en gåva att utan rodnad eller
synbara kval bygga ett helt regeringsprojekt på något som så fundamentalt, så demonstrativt, förhåller sig i rak motsättning till det man står och säger i riksdagens talarstol. Och sällan blir väl kontrasten mellan det sagda och det gjorda så uppenbar, så konkret, som i samband med de budgetförslag som regeringen, under överinseende av Sverigedemokraterna, presenterar och, kanske ännu viktigare, inte presenterar.
Är det någonting som verkligen präglar den ekonomiska vårproposition som vi nu debatterar är det att centrala ekonomisk-politiska problem i Sverige är utanför fokus och framför allt att lösningar på dem lyser med sin frånvaro.
Vi har under våren hört finansministern tala mantralikt om inflationen. Men det vi ser är en politisk passivitet som står svenska folket dyrt, nu och i framtiden. Den här vårbudgeten hade varit andefattig i ett läge som inte karaktäriserades av flera pågående kriser. Nu är den snarare anmärkningsvärt apatisk.”