Vänsterpartiet gjorde gemensam sak med Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att stoppa Tidöregeringens dråpslag mot Studieförbunden.
Läs inlägget på Vänsterpartiets centrala hemsida:
Läs mer på följande länk:
Dråpslag för ABF och övriga studieförbund
Hundratals miljoner mindre till studieförbund: Kan slå mot kyrkor
Men läs även inlägg på regeringens hemsida:
Medan byggbranschen kraschar inför våra ögon tvår regeringen sina händer och skyller på ”omvärldsfaktorer”. Sanningen är att deras egen budget driver på och förvärrar krisen. Lösningen är en långsiktig politik för jobb och bostäder, och den måste komma nu, skriver Malcolm Momodou Jallow och Ali Esbati.
Bostadsbyggandet ligger den lägsta nivån på tio år, och minskningen sedan förra året är den största på tre decennier. Byggföretagen talar om ”den värsta krisen sedan 1990-talet”, medan Byggnads kräver en kriskommission för rädda jobb och byggande.
Samtidigt är bostadsbrist och trångboddhet redan idag ett stort problem. Inte minst bland unga vuxna och arbetare i storstadsområdena är situationen akut. I 190 av Sveriges kommuner råder bostadsbrist, och i Stockholm är bostadskön längre än den varit sedan 40-talet.
Men ett tvärstopp i byggsektorn resulterar inte bara i en ytterligare förvärrad bostadskris. Det slår mot hela samhällsekonomin. Arbetslösheten riskerar att sprida sig som ringar på vattnet, studier måste avbrytas när studenterna inte har någonstans att bo och den stora samhällsomvandlingen till grön industri blir omöjlig när bostäder saknas för den inflyttade arbetskraften.
I sin omläggning av bostadspolitiken från i höstas deklarerade regeringen att man vill ”ge incitament till ökat byggande” genom att ”genomföra en effektivare bostadspolitik för ökat bostadsbyggande”. Resultatet av denna nya effektivitet ser vi svart på vitt i de senaste siffrorna från SCB: antalet påbörjade byggprojekt minskar med 58%. Enligt Boverkets beräkningar kommer situationen fortsätta att förvärras framöver, och byggandet kommer under de följande åren inte ens nå upp till hälften av behovet på drygt 60 000 nya bostäder per år.
Inför detta faktum spelar regeringen och Sverigedemokraterna maktlösa och skyller krisen på ”omvärldsfaktorer”, som räntor och elpriser. Men sanningen är att regeringens politik inte bara misslyckats med att lösa inflationskrisen generellt, utan aktivt förvärrar krisen i byggsektorn.
Om man vill ha en ”en effektiv bostadspolitik för mer byggande”, varför insisterar man då på att skrota det bevisligen mycket välfungerande statliga investeringsstödet? Ett stöd som lett till minst 50 000 nya bostäder, med en i genomsnitt 2000 kronor lägre hyra än i övrig nybyggnation?
Det här är förstås ett dråpslag mot en av våra mest samhällsviktiga sektorer, och ett agerande som är direkt oansvarigt när landet står och väger på gränsen till lågkonjunktur. Inte bara bostadspolitiskt, utan för hela Sveriges ekonomi. Effekterna kommer också att förvärras över tid: nästa år försvinner ytterligare 3,1 miljarder, och 2026 ytterligare 1,4 miljarder. Regeringen och Sverigedemokraterna bidrar alltså aktivt till att tusentals byggarbetare riskerar att kastas ut i arbetslöshet
Det är hög tid att de släpper sina marknadsfundamentalistiska skygglappar, och ser till att genomföra en politik som faktiskt fungerar. För oss Vänsterpartiet är det självklart att det är just politiken som måste ta sitt ansvar – både för jobben och för bostadsbyggandet. Därför kräver vi att:
Med dessa fyra förslag skulle staten enkelt och snabbt kunna bidra till att vända konjunkturen i byggsektorn, avhjälpa bostadsbristen och dessutom bidra stort till den nödvändiga gröna samhällsomställningen. Det är bra politik helt enkelt. Det borde till och med regeringen kunna inse.
”Den allmänna motionstiden 2023 började tisdagen den 12 september klockan 11 och slutar torsdagen den 5 oktober klockan 16.30.” Så lyder den korta upplysningen på Riksdagens hemsida.
Kan inte riksdagens ledamöter skriva motioner under resten av året? Det kan ju vilken ledamot som helst göra hemma i kommunfullmäktige. Visst, det får också riksdagens ledamöter, men då handlar det om ”följdmotioner” som beskrivs så här: ”En annan typ av motioner är följdmotioner. De kan lämnas i anslutning till ett förslag från regeringen. En följdmotion ska handla om samma saker som förslaget.”
Läs gärna informationen om ”Allmänna motionstiden”.
Som varje år det trögt i starten. Framåt 5 oktober blir det rusning, blir det 1000 eller 2000 motioner i år? Men fram tills igår hade det endast kommit in 54 motioner, därav 48 från ledamöter från SD.
Från Vänsterpartiet fyra:
”Funktionssätt på arbetsmarknaden”
Det är inte bara antalet motioner som är skillnad, det är framförallt innehållet och längden av texten. SD-motioner är i regel framställda av enskilda ledamöter, avser en alldeles speciellt fråga som bekymrar ledamoten och är sällan längre än två sidor. Så t ex motionen ”Krav på svenskt medborgarskap vid tillsvidareanställning vid lokala, regionala och statliga myndigheter samt vid politiska förtroendeuppdrag”, skriven av SD-riksdagsledamoten från Malmö Nima Gholam Ali Pour (som hittills skrivit 10 motioner).
Vänsterpartiets motion om ”Funktionsrätt på arbetsmarknaden” är en partimotion, undertecknad av partiledaren Nooshi Dadgostar och ytterliga sju ledamöter, alla med utskottsansvar för frågor som berörs på 25 sidor motionstext. (”Partimotion ätt förslag som ett parti i riksdagen står bakom.”)
Motionen ”Arbetsmiljö och arbetstid” är också en gedigen genomgång på 37 sidor, en motion som går under beteckningen kommittémotion (”Motion som lämnats in av ledamöter från ett parti i ett eller flera utskott.”)
Nej, Vänsterpartiets motioner fortsätter en god tradition genom riksdagsåren. Inte antalet motioner, innehållet är viktigast. Ingen spontana infall och skott från höften, utan genomtänkta, genomarbetade dokument som kommer till användning i regioner och i kommuner.
Vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde i veckan beslutades att upphäva ett tidigare beslut gällande utredning av Arena Vänersborg.
Inför sammanträdet skickades en kort sammanfattning från förvaltningen till ledamöterna.
”Sammanfattning av ärendet
2021 genomförde kultur- och fritidsförvaltningen en utredning av Vänersborgs idrottsanläggningar. I samband med detta fattade kultur- och fritidsnämnden bland annat
beslut om att vidare utreda förutsättningarna för Arena Vänersborg.
2022 genomfördes inte utredningen då förvaltningen bedömde att kostnaden inte rymdes inom tilldelad budgetram. Även om förvaltningen ansåg att behovet av
utredningen fortsatt kvarstod 2023, så lyftes ärendet i mars 2023 om att upphäva beslutet att genomföra utredningen, då det inte fanns budgettäckning för konsultkostnaden. Kultur- och fritidsnämnden beslutade då att ansöka om 500 tkr från kommunstyrelsens förfogandeanslag avseende kostnader för utredningen, detta för att verkställa nämndens beslut från 2021. Kommunstyrelsen beslutade i juni att avslå
nämndens begäran om medel till utredningen.
Mot bakgrund av att det fortsatt saknas budgettäckning för kostnaden, det ekonomiska läget under 2023 och 2024 samt kommunfullmäktiges beslut i samband med
delårsrapport per april 2023 där nämnderna uppmanas till återhållsamhet med inköp och stor restriktivitet med beslut som leder till ökade kostnader, föreslår förvaltningen att
nämnden upphäver beslutet om utredningen.”
Gunilla Cederbom (V) yrkade avslag på förvaltningens förslag. Nämnden beslutade dock att bifalla förslaget att upphäva beslutet från oktober 2021.
Gunilla Cederbom reserverade sig i enlighet med det Vänsterpartiets parlamentariska grupp hade bestämt sig för.
”Vänsterpartiet reserverar sig mot att upphäva beslut gällande utredning av Arena Vänersborg. Vi anser att utredning av Arenan i allra högsta grad fortfarande är aktuell. Kommunen står inför investering av Arenans tak till en uppskattad kostnad av ca 20 mkr. Utredningens syfte är att ge svar på centralt viktiga frågor innan kommunen
bör gå vidare med investering av bl.a. takbyte. Det handlar om att undersöka hur vi kan få mer miljövänlig drift, vilka evenemangsmöjligheter som finns och alternativa
ägar- och driftsformer. Utan ett ordentligt faktaunderlag och viljeinriktning riskerar ett takbyte, som troligen kommer att kosta uppåt 50-60 mkr och beräknas hålla i 10 år, vara en oansvarig och ej försvarbar kostnad. Inför 2024 hoppas vi att det blir försättningar för en utredning i samverkan med andra förvaltningar. ”
Högerregeringen fortsätter förra årets miljardsatsning på sänkt skatt på bensin och diesel med nya miljardsubventioner för att det ska bli billigare att köra fossildriven bil. De har nu med stöd av Sverigedemokraterna lagt fram sin budgetproposition för 2024. Prioriteringen är tydlig, återigen uteblir stöd till omställningen till mer hållbart resande. Klimatmålen kommer inte att nås.
En regering som tar ansvar för klimatet hade kunnat välja att prioritera kollektivtrafiken och bidra till mer hållbart resande, så som exempelvis Tyskland gjort. Där gör regeringen tillsammans med delstaterna en historisk sänkning på biljettpriserna i kollektivtrafiken. I Sverige väljer istället regeringen att fortsätta sänka skatten på bensin och diesel, och sänka reduktionsplikten vilket kommer öka koldioxidutsläppen, säger Louise Jeppsson (V), ordförande i Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen (IKN).
De svenska hushållen behöver stöd genom den ekonomiska krisen menar regeringen, men det verkar bara gälla de som reser med fossildriven bil och inte de som väljer att resa kollektivt eller är beroende av det.
– Rödgrön Ledning i Västra Götalandsregionen står för en grön och feministisk politik för minskade klyftor och ett bättre klimat. Vi vet att satsningar på kollektivtrafik generellt gynnar kvinnor mer än män och gynnar låginkomsttagare mer än höginkomsttagare. Vi står för en politik som ska driva miljö- och klimatarbetet framåt. Vi kan tyvärr konstatera att regeringens budget för 2024 inte ger oss stöd i det arbetet, säger Louise Jeppsson (V).
[Text och bild är ett pressmeddelande från RödGrönLedning i Västra Götalandsregionen]
”Debatten med anledning av budgetpropositionens avlämnande” kan i efterhand ses på riksdagens webb-tv. Där finns även länken till snabbprotokollet. Debatten varade i 2½ timme och av protokollet framkommer att de åtta deltagarna tillsammans hade 64 anföranden.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD), Hans Eklund (KD) och Cecilia Rönn (L) hade tillgång till budgetpropositionens huvuddokument, finansplanen, och till texten i samtliga 27 utgiftsområden. Debattdeltagarna Mikael Damberg (S), Ali Esbati (V), Martin Ådahl (C) och Jamine Alm Ericson (MP) hade tillgång till hela budgetpropositionen under någon timme innan debattens början.
Men visst, inte mindre är 64 pressmeddelanden från regeringskansliet hade i förväg under tre veckor informerat om sådant som regeringen ville berätta om, allra mest om ”satsningar”. Att oppositionens företrädare möjligtvis inriktade sig mest på det som regeringen inte ville informera om överraskar inte.
Ali Esbati och Vänsterpartiet var väl förberedda, det framgår av det första anförandet som börjar på sidan 6 i protokollet – anförande 4 på webb-tv. Som företrädare för ett oppositionsparti hade han 10 minuter talartid.
Efter inledningen med nyckelorden nedskärningsbudget, ojämlikhet och uteblivna klimatbesked fortsatte Ali Esbati:
”Allt det här gör att Sverige alltmer blir ett land på efterkälken, både i förhållande till det existentiellt avgörande globala klimatarbetet och när det gäller att placera vår ekonomi, vår industri och våra företag i en bättre position när världen ofrånkomligen förändras. Det är en politik mer präglad av ett slags pojkrumsaktig efterfeststämning än av viljan att resonera, agera och ta ansvar.
Herr talman! Den nedskärningsbudget som läggs fram för välfärdens tjänster beskrivs på regeringens hemsida under rubriken ”Kraftiga tillskott till välfärden i höstbudgeten” med påståendet att regeringen vill förbättra de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner. Men regeringen skjuter bara till 10 av de 28 miljarder som kommuner och regioner hade behövt för att hålla verksamheten på ungefär samma redan hårt pressade nivå. Det är sådana här pr-dominerade spinn som försvårar det demokratiska samtalet i sig.”
Anförandet 52 i webb-tv och på sidan 20 i protokollet är Ali Esbatis slutanförande. Innan dess fanns replikskiften dels med Elisabeth Svantesson (14 och 16 på sida 13) och Oscar Sjöstedt (40 och 42 på sida 18).
Om två veckor lämnar fyra oppositionspartier in var sin motion som innehåller partiernas ”skuggbudgetar”. Under oktober och november är samtliga förslag i riksdagens utskott, debatt och beslut följer därefter i riksdagens kammare.
Regeringen och SD:s nedskärningslinje ger bara en tredjedel av vad välfärden behöver för att hålla ställningarna i ett redan pressat läge.
– Vi har råd med en bra välfärd. Ändå närmar vi oss en välfärdskollaps, säger Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson, Vänsterpartiet.
Vi befinner oss i en ekonomisk kris. Mat-och boendekostnaderna skenar och välfärden är i ett enormt behov av resurser.
I det läget väljer regeringen och SD att lägga en nedskärningsbudget.
Det här är ett aktivt och tydligt val av regeringen och Sverigedemokraterna. De har valt att prioritera RUT-bidrag och skattesänkningar för de som tjänar mest, istället för undersköterskor och lärare, säger Ali Esbati.
SKR säger att det samlade underskottet för kommuner och regioner väntas uppgå till 28 miljarder nästa år. Regeringen lägger ungefär en tredjedel av det i sin budget.
De lämnar välfärden i sticket. Det här påverkar allt. Hur länge vi får vänta på vård. Om eleverna lär sig i skolan. Om det finns någon där som kan trösta våra barn på förskolan. Men vi är ett rikt land. Vi har råd med en bra välfärd. Det vi inte har råd med är den här regeringen, säger Ali Esbati.
Hushållen kämpar för att ha råd med höga matpriser, elräkningar och andra priser som skjutit i höjden. Men regeringen fortsätter i sin blinda marknadstro och vägrar föra en politik för sänkta matpriser, elpriser och andra nödvändiga utgifter.
Regeringen och SDs budget innebär också att klimatpolitiken fortsätter backa. Utsläppen ökar trots den akuta klimatkrisen och i budgeten gör regeringen öppet bedömningen att de kommer missa klimatmålen.
Regeringens budget är ett klimathot, säger Ali Esbati.
På väg in i en lågkonjunktur. Den som upplever hinder efter hinder att komma ut på en arbetsplats, kan nu få möta en stängd dörr. Martin Klepke beskriver i en ledare i tidningen ARBETET hur lite hjälp som erbjuds: ”Johan Pehrsons nedskärningar gör bara lobbyisterna glada”.
Under förmiddagen var migrationsminister Maria Malmer Stenergard, M, i Skåne på ett av migrationsverkets förvar. Hon hade sällskap av Jimmie Åkesson och tillsammans presenterade man ytterligare delar i den stundande budgetpropositionen. Båda intervjuades av tidningen AFTONBLADET: ”Asylsökande ska inte bo ute i samhället”. Den som misstänker att journalisterna med avsikt färgar bilden, bör ta två minuter och se filmade intervjuer med Maria Malmer Stenergard och Jimmie Åkesson.
Och så en gång till ”lobbyisterna” – denna gång på området som Mats Persson, L, och Lotta Edholm, L, har ansvar för – utbildningen och skolan. Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans vill gärna att hans tankar delas: ”Lobbyist och politiker, samtidigt? Risken för korruption blir allt större”.
Men idag var också en fjärde Liberal i insats – statsrådet Romina Pourmokhtari som tillsammans med Martin Kinnunen, SD, berättade om regeringens arbete med Klimatanpassningen.
Aktiva Liberaler således – vid fullmäktige i onsdags i Vänersborg uppsökte ingen från L talarstolen en endaste gång. Men visst, det var ju bara 43 ärenden och 4½ timmar.
Omkring 3 000 personer, yrkesverksamma välfärdsarbetare, lärare, läkare, vårdpersonal, socialarbetare, de fackliga organisationerna, civilsamhället, rättighetsorganisationer, asylrörelsen samlades igår i Göteborg och skickade en tydlig signal till regeringen.
Göteborgs-Posten berättar om demonstrationen med rubriken ”Många samlades i protest mot förslag om informationsplikt” [Artikeln är låst och kan endast läsas av GP:s prenumeranter]. Här ett kortare avsnitt ur reportaget.
”En del skulle säga att ni är skyldiga att följa demokratiskt stiftade lagar, om det nu blir lag?
– Vi har också en yrkesetik att följa, och där ingår att stå upp för mänskliga rättigheter. Antidemokratiska lagar kan stiftas även i demokratiska länder och det är vår skyldighet som befolkning att protestera för att upprätthålla demokratin.
Kallats angiverilag
Bakgrunden till manifestationen är alltså det förslag som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna lagt om att kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att rapportera till Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.
Förslaget har kritiserats av en rad fackförbund liksom av Sveriges kommuner och regioner (SKR). SKR har gått ut och krävt att alla yrkesgrupper inom kommun och region ska undantas från anmälningsplikten. Tusentals har också skrivit på protestlistor mot förslaget.”
I fredagens interpellationsdebatt svarade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på fyra frågor som hade ställts från ledamöter från C, V och MP.
Niels Paarup-Petersen (C) ställde i sin interpellation ”Plikt att anmäla elever i skolan” en fråga till skolminister Lotta Edholm (L) om hennes tidigare uttalande som skolborgarråd i Stockholm: ”Inga barn ska tvingas stanna hemma vid skolstarten i höst av rädsla för att bli avvisade från Sverige.” Statsrådet var dock inte närvarande under debatten.
Karin Rågsjö (V) riktade sin interpellation ”Anmälningsplikt inom sjukvården” till ansvarigt statsråd Acko Ankarberg Johansson (KD) – sjukvårdsministern var inte närvarande.
Samma gällde för Annika Hirvonen (MP) med interpellationen ”Papperslösa och deras rädsla att söka vård” oxh interpellationen ”Papperslösa barn som lämnar skolan” – migrationsministern (M) tog ordet istället för statsråden från (KD) och (L).
Vänsterpartiets talesperson för migrationspolitiska frågor, riksdagsledamoten Tony Haddou från Göteborg, deltog också i debatten.
Så gjorde även Jessica Rosencrantz (M) – ”låt oss aldrig romantisera skuggsamhället” och Stefan Olsson (M) – ”Det finns inget lagförslag. Det finns en utredning.”
Webb-TV och snabbprotokollet från fredagens debatt är tillgängliga för oss alla.
I morgon, söndag 17 september, ordnas klockan 15:00 på Gustaf Adolfs torg i Göteborg en manifestation: STOPPA ANGIVERILAGEN.
Det är många organisationer och fackförbund som har anslutit. En av talarna är Vänsterpartiets Tony Haddou.