Solidaritet med Palestina Manifestation i Vänersborg

Flera ledamöter i Vänsterpartiets riksdagsgrupp riktar interpellationsfrågor till ansvariga statsråd.
I interpellationen ”Palestiniernas rätt till skydd i Sverige” frågar Tony Haddou:
Enligt riksdagsordningen bör statsrådet med ansvar för migrationsfrågor, Maria Malmer Stenergard, M, besvara frågorna senast 26 januari. Datumet gäller även för två andra interpellationer.
Håkan Svenneling vänder sig till utrikesminister Tobias Billström, M, med interpellationen ”Sveriges ansvar för att få stopp på kriget i Gaza” och frågar:
Vänsterpartiets ledamot Lorena Delgado Varas önskar också få svar från utrikesministern på sina frågor i interpellationen ”Suspendering av Israels associeringsavtal”:
Borde inte våra lokaltidningar informera om viktiga förändringar för vuxenutbildningen?
Det talas om tecken på lågkonjunktur, om en vikande arbetsmarknad, om den långa vägen bort från långtidsarbetslöshet. Men runt hörnet finns utbildningar som kan vara nyckeln för den som söker en väg framåt. Runt hörnet? Ja, det har skett en förändring som är värd att berätta om.
På Kunskapsförbundets hemsida står att läsa: ”En ändring av Skollagen gällande planering och dimensionering av yrkesvux började gälla den 1 juli 2023. Uddevalla kommun, Orust kommun och Kunskapsförbundet Väst (Trollhättan och Vänersborg) har valt att ingå ett samverkansavtal med start 1 juli 2023.”
Som alltid erbjuder vårt eget förbund utbildningar i Vänersborg och Trollhättan, men nu har det tillkommit ett stort antal yrkesutbildningar i framförallt Uddevalla. I motsats till ungdomarnas gymnasieutbildning som alltid startar sina programutbildningar en gång om året i augusti, så sker antagningen till vuxenutbildningen ”löpande”. Det gäller att bevaka hemsidorna för dessa utbildningar som genom samverkansavtalet öppnas för fler än bara hemortens invånare. Notera gärna att på alla orter finns kompetent personal på studievägledningen.
Den stränga kylan och de dåliga vägförhållandena har säkerligen bidragit, men visst kan det ha sina fördelar att stanna hemma. Det fanns ju en lång lista med alla titlar och länkar till det som väntade på att bli läst. Det har varit svårt att koncentrera sig, informationen om utvecklingen av krig och konflikt dominerade.
Några texter påverkar lokala och kommunala frågor. Det finns varningssignaler om att våra skolor börjar få svårt att leva upp till rimliga förväntningar på utbildningens kvalitet. Görs inget för att förbättra läget? Inte mycket, det kostar att betala kompetent personal. Antalet vuxna per elev krymper i våra skolor, kommunernas kassor är tömda. Staten känner till problemen och tillsätter nya utredningar. Som ska presentera sina resultat om ett eller två år. Att läsa direktivens texter till dessa utredningar är föga upphetsande, leder till uppgivenhet.
Någon helt annan reaktion infinner sig vid läsningen av blogginlägget på Tankesmedjans Balans hemsida: ”Academias kundresa, från graviditet till vuxenutbildning – Utländska ägare tar över vårt skolsystem”.
Marcus Larsson sammanfattar föreläsningar där han berättade hur marknadsskolan befäster sitt grepp om utbildningsväsendet i Sverige, från förskolan till högskolenivå.
I inledningen till texten, som publicerades 7 januari, skriver Marcus Larsson: ”Jag föreläser en hel del om det svenska skolsystemet för lärare, fackliga, föräldrar, politiker, partier och för alla andra som vill lära sig mer om hur skolan fungerar. Folks blickar när jag berättar om AcadeMedia är obetalbara. Först tror många att jag bluffar. ”Det kan inte vara så sjukt. Det FÅR inte vara så sjukt”. Det här blogginlägget handlar om skolkoncernen AcadeMedia. En del av det du kommer att läsa kanske känns för knäppt för att vara sant. Kolla därför upp mina källor och avgör sedan om jag ljuger eller talar sanning samt om vi kan ha det så här eller behöver genomföra reformer av skolsystemet.”
Läsaren bör ta sig tid, nog infinner sig åtskilliga gånger tanken ”Det kan bara inte vara sant! Det kan inte vara möjligt!” Men överallt finns länkar, källor finns angivna till allt där man misstänker överdrift i syfte att provocera, det är bara att ta sig tid att läsa och begrunda.
Det gäller arbetslöshet! Det finns inga naturlagar som föreskriver att en mindre eller större grupp människor behöver vara arbetslös. Visserligen ”arbetar” man inte när man studerar på heltid. Och visst kan det förekomma att någon byter från en arbetsplats och ett yrke till en helt annan befattning och uppgift. Och att det kan ta sin tid efter man slutat med det ena innan man börjar det andra. Tyvärr förekommer också bedrägligt beteende när någon tillskansar sig samhällets ekonomiska stöd utan att man har rätt till detta.
Det är SCB som regelbundet berättar om sysselsättning och arbetslöshet, senaste redovisningen kom i onsdag: ”Arbetslösheten ökar i oktober”.
Nyhetssajten ”Newsworthy” har i november berättat om ”Högre arbetslöshet i Vänersborg än i Västra Götaland”. Samtidigt gällde att arbetslösheten i Vänersborg sjunker. Samma nyhetsbrev, som stödjer sig på uppgifter från Arbetsförmedlingen, berättar att långtidsarbetslösheten är 3,1 % av arbetskraften i vår kommun.
Vem i kommunen är det som hanterar situationen? Vem har ansvar? Och vem gör något som resulterar i att invånare som vill arbeta hittar en arbetsplats, en anställning, en möjlighet att skaffa sig en regelbunden arbetsinkomst?
Kommunstyrelsens reglemente ger besked. Där lyder § 12 kort och gott: ”Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen om arbetslöshetsnämnd.” Det finns en ”Lag om arbetslösnämnd” som beskriver kommunstyrelsens uppgift.
Men visst, det är inte kommunstyrelsen som ”gör jobbet”. Det borde vara arbetsförmedlingen på orten – fast det finns ju endast ett servicekontor. Det är i Trollhättan där någon av arbetsförmedlingens fåtaliga arbetsförmedlare finns kvar. I övrigt är det ju någon på något kontor av alla dessa leverantörer av tjänsten ”Rusta och matcha” som får betalt för att möta arbetssökande. I Vänersborg finns tio kontor som den arbetssökande kan välja bland, under förutsättningen att man bedöms av arbetsförmedlingen att vara aktuell för hjälp hos ”Rusta och matcha”. Man behöver inte välja Vänersborg, runtom finns många fler leverantörer.
Inte att glömma – det finns arbetslöshet och det finns långtidsarbetslöshet. Tumregeln säger att de senare är svårare att ”matcha”, alldeles för mycket ”rustning” kan behövas. Då blir det ingen anvisning från arbetsförmedlingen till ”rusta och matcha”. Istället är det kommunens personal, i regel socialförvaltningens personal, som rycker in.
Och här skaver det ordentligt: Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet – staten ställer upp med all finansiering – arbetsförmedlingen skickar arbetssökande till leverantörer av ”Rusta och matcha” tillsammans med generösa belopp för alla anvisade arbetssökande.
Andelen långtidsarbetslösa är stor, kräver stora insatser – men myndigheten Arbetsförmedlingen ser inte möjlighet att finansiera kommunens och socialtjänstens insatser.
SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, väljer nu att agera. Man har bestämt sig att söka en lösning på en konflikt som har funnits länge. SKR skriver: ”SKR har genomfört undersökningen om kommunernas perspektiv på arbetsmarknadspolitiken sedan 2019. Årets sammanställning utgör den första i en serie beslutsunderlag som SKR nu tar fram inför regeringens aktivitetskravsreform.”
SKR företräder kommuner och regioner – det kan vara en fördel om våra kommunala politiker läser och studerar SKR:s underlag. Den första av tre rapporter publicerades – titeln är: ”Brister i arbetsmarknadspolitiken och behovet av ett välfungerande aktivitetskrav: Från bidrag till jobb – underlag till regeringens aktivitetskravsreform – del 1”
Igen och igen beskriver Dagens Nyheter i såväl tidningens ledarspalter som i andra artiklar friskolesystemets negativa följder för resultaten i våra skolor. Visserligen är utbredningen av friskolor inte lika i hela landet och i storstadstidningar ser man problemet mycket tydligare än på redaktioner ute i landsorten. Men i Vänersborg och Trollhättan märks friskolor på ett påtagligt sätt.
I Trollhättan finns fyra och i Vänersborg två friskolor på grundskolenivå. För ungdomar i gymnasieåldern gäller att en tredjedel av en årskull besöker utbildningen på någon friskola. I Trollhättan finns fyra skolor som drivs av friskolekoncern. I Vänersborg en – eller två, om man räknar in Nuntorpsgymnasiet som ägs av Naturbruk Väst AB som är ett icke vinstdrivande bolag.
I DN idag finns en blick framåt i tiden:
Men tidningen lägger till: ”Så ser framtiden ut – om regeringens utredningar blir verklighet.”
Och det är där man förlorar hoppet att insikten i det som behöver ändras någonsin omsätts i åtgärder och beslut som verkligen leder till att återskapa ett skolsystem att vara stolt över.
Tidningen skriver: ”Först ut var beslutet att justera uppdraget till en befintlig utredning, som sedan tidigare hade i uppdrag att se över hur insynen i friskolor kan förbättras. Efter några turer fram och tillbaka – där regeringen inledningsvis strök förslaget om att införa offentlighetsprincipen – landade man i att utredaren ska lägga fram två förslag. Ett om att införa en offentlighetsprincip och ett om hur en insynsprincip skulle kunna fungera.”
DN fortsätter: ”Därefter var det lärarnas tur. För att förbättra förutsättningarna att bedriva god undervisning ska en utredare föreslå hur administrationen kan minska, eftersom skolan med Edholms ord ”lider av en dokumentationssjuka”.
DN upprepar bedömningen: ”Framtidsvisionen förutsätter att ord och utredningar blir till skarpa politiska förslag som röstas igenom.”
Vad behöver göras, hur ska vi nå någon vart? DN skriver:
”Vägen dit går via ett tilläggsdirektiv till utredningen om vinst i skolan. I stället för ett generellt vinstförbud ska den undersöka ett vinststopp under de första åren efter en nyetablering eller ett ägarbyte, samt om verksamheten underpresterar. Därtill ska ett stramare regelverk föreslås, så att skolpengen bara kan användas till – just det – skolverksamhet.
Sist ut – i november – sjösattes två utredningar. En som ska ta fram ett nytt finansieringssystem, som till skillnad från dagens inte missgynnar elever i kommunala skolor. En som ska föreslå åtgärder för att stärka tryggheten och studieron.”
SVT har frågat landets kommuner om hur de ser på ekonomin och eventuella besparingar inför 2024. Två tredjedelar av de kommuner som svarade på enkäten kommer att göra besparingar under nästa år. Flest svarar att det sannolikt kommer ske inom äldreomsorgen och skola och utbildning.
Frågan som ställdes i enkäten var: Med den kunskap du har idag om de ekonomiska förutsättningarna, kommer ni att behöva genomföra besparingsåtgärder under 2024?
Hur svarade Vänersborgs kommun?
Det sattes kryss i samtliga rutor, alltså besparingsåtgärder är sannolika att genomföras 2024:
Sedan ställdes frågan ”Inom vilka verksamhetsområden är behoven av besparingsåtgärder som störst?”
Det blev kryss i rutan Äldreomsorg.
Samtliga nämnder har under december tagit fram en detaljbudget för 2024 och yttrat sig om förvaltningarnas verksamhetsplaneringar. Från centralt håll, såsom SKR, konjunkturinstitutet och regeringens olika departement, kommer många signaler om den ekonomiska utvecklingen för kommuner och regioner. Det ankommer på våra förtroendevalda att behålla överblicken – går det att förhindra svidande ingrepp i verksamheter, så ska vi försöka.