INTERNATIONELLA KVINNODAGEN
En viktig festival för jämställdhet– 8 mars 2024 ODEN 13 – 17
18:30 Hebeteatern Folkets hus Trollhättan:
(Insändare av Elin Segerlind, Ida Hildingsson och Stefan Kärvling)
(Insändare Rödgröna ledning Västra Götalands region)
Det är Tankesmedjan Balans som valt rubriken för en notis om en rapport från UKÄ, Universitetskanslersämbetet, och Skolverket som publicerades idag.
Marcus Larsson, som tipsar om rapporten, hänvisar till en central grafisk illustration i sin notis.
Sammanfattningen i själva rapporten inleds: ”I den här studien undersöker vi i vilken omfattning olika elevgrupper
övergår till högskolan direkt från gymnasieskolans högskoleförberedande program och skillnader i hur olika grupper av elever från gymnasieskolan presterar i högskolan. Studien beskriver utvecklingen över tid för årskullarna som examinerades från gymnasieskolan 2014–
2022, och i synnerhet vilka förändringar som skedde i samband med covid-19-pandemin.”
Under våren fortskrider arbetet med ansökningar från årets årskurs 9-elever till utbildningar på gymnasieskolan. Kunskapsförbundet Väst är huvudman för två gymnasieskolor i Trollhättan och Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, KFV är alltså ”offentlig” huvudman. ”Enskilda” huvudmän finns det gott om – i Vänersborg är det Fridagymnasiet och i Trollhättan finns inte mindre än sex friskolor med gymnasieprogram för våra ungdomar.
Förtroendevalda ledamöter i Kunskapsförbundets direktion kommer säkerligen att läsa denna rapport utöver ett annat underlag: ”KVALITETSRAPPORT 2023 – Kunskapsförbundet Väst” .
Bra läsning inför ett möte kommande vecka, Kunskapsförbundets Kvalitetsstämma. Här samlas förbundets ledning, rektorer, lärare från alla tre skolor, övrig personal från skolorna och förbundets administrativa ledning tillsammans med direktionens ledamöter. Stämman återkommer varje år, belyser resultat och samtalar om det fortsatta arbete med att ytterligare förbättra undervisningen för våra ungdomar.
Statsminister Ulf Kristersson sade en sak 10 februari i TV4:s direktsändning. Sedan dess har han dussintals gånger upprepat sitt mantra ”jag har många gånger sagt ….”.
Men nej, det han sade, klart och tydligt, det har han inte upprepat, det står han inte för.
Men vad är det som nu gäller? Det finns ett förhandsbesked om det som kommer att stå i ändringsbudgeten 15 april: ”Samarbetspartierna ger ytterligare ekonomiskt stöd till sjukvården för att generella uppsägningar av sjukvårdspersonal ska kunna undvikas och för att motverka att patienter drabbas av regionernas tillfälligt försvagade ekonomi. Samtidigt vidtas ytterligare åtgärder för att stödja en effektivisering av vården och för att säkerställa att patientnära verksamhet prioriteras.”
Vänsterpartiet kommenterar kortfattat:
SKR är avvaktande i sin kommentar – det som förvånar är att kritiken inte blir tydligare på en avgörande punkt: Dessa pengar, som skall utbetalas till regionerna i juni, är ett tillfälligt anslag för 2024. Regionerna har efterlyst regeringens insikt att utfästelsen måste utformas på sätt som gör det möjligt att planera över längre tid.
Ordföranden för SKR uttrycker sig försiktigt: ”I samband med pressträffen aviserades även ett antal förslag om en statlig effektivitetsdelegation och ökad kontroll av regionernas ekonomi och effektivitet. – Det här är helt nytt, och vi får titta närmre på förslagen och om detta kan vara till stöd för regionerna. Det viktigaste är att det i så fall görs på ett sätt som inte ökar byråkratin och administrativt krångel för regionerna, säger Anders Henriksson.”
SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog skrev: ”De senaste dagarna har flera regeringsföreträdare uttryckt att regionerna behöver göra sina hemläxor. Jag tycker det är märkligt uttryckt och signalerar tyvärr brist på tillit. Det finns ingen region som inte gör vad den kan för att möta det exceptionella ekonomiska läget. Att säkra välfärden och sjukvården i synnerhet är inte en fråga som borde reduceras till en polariserande debatt om vems fel detta är. Det borde handla mer om hur vi tillsammans ser till att säkra en sjukvård som är patientsäker och hållbar för personalen genom krisen. De regioner som nu tvingas varsla, gör det med just den ingången – att det ska ha så lite påverkan som möjligt på patienter och personal.”
Förra veckan informerade vi om ärendet nya förbindelselänken mellan Onsjö och Skaven. Det var innan kommunens samhällsbyggnadsnämnd hade möte och fattade beslut om vilket alternativ man skulle gå vidare med.
I efterhand erkänner vi att vår information blev vilseledande. Vi hade räknat med att nämndens ledamöter skulle välja rätt alternativ av två tänkbara länkar som skall binda ihop ett växande bostadsområde Skaven med Onsjö.
Så fel vi hade – Vänsterpartiets ledamot var ensam om att rösta för den ”södra lösningen”. Nämndens beslut blev ”att uppdra till förvaltningen att påbörja projekteringen med inriktning mot alternativ 1 – norra alternativet.”
Hela underlaget inför nämndens beslut finns tillgänglig på vårt tidigare inlägg ”Tveka inte, ta raka spåret över Brätte”, Vi ber om ursäkt för rubriken, vi trodde såklart inte att ett sådant beslut skulle fattas av nämnden.
Kartbild och skiss berättar – Vänsterpartiet röstade för ”södra”, men nämnden beslutade ”norra”. Sedan är det ju en aning talande att ledamöterna fick hålla isär – ”Vägalternativ 2” benämns i skissen ”1” och ”Vägalternativ 1” benämns i skissen ”2”.
Någon mer som tycker att beslutet är fel? Det finns hopp än – samhällsbyggnadsnämnden ville inte ha Svarte Petter, nämndens ställningstagande skickas vidare till kommunstyrelsen som anmodas att fatta beslutet om att påbörja projekteringen.
”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 1 – norra alternativet”.
Vid Vänsterpartiets lokalföreningens årsmöte valdes idag en ny styrelse fram till nästa årsmöte våren 2025.
Till ordförande valdes Elin Segerlind, till kassör Johan Olsson. Övriga ledamöter i styrelsen blev: Sara Falkensjö, Misbah Qasemi, Ida Hildingsson, Robert Zackrisson och Annica Haglund.
Till ersättare i styrelsen valdes Oskar Johansson och Ottilia Thorsson.
Sjukvård är i första hand regionens ansvar. Men en krisande sjukvård angår oss alla, berör oss alla, människorna i hela landet, drabbar också invånare i vår kommun, i Vänersborg.
Här på lokalföreningens hemsida har vi uppmärksammat debatten om brister i landets sjukvård vid två tillfällen:
10 februari: ”Inga uppsägningar i den svenska sjukvården?”
13 februari: ”Rädda sjukvården”
I det senare inlägget berättade vi om Vänsterpartiets utskottsinitiativ – idag 27 februari står punkten på finansutskottets agenda vid sammanträdet som börjar klockan 11:00.
Vid pressträffen klockan 10:00 berättade Mikael Damberg, S, Ida Gabrielsson, V, och Janine Alm Ericsson, MP, om förväntningar som riktas till de andra partiernas representanter i utskottet.
Ett löfte från statsministern är inte vilket löfte som helst!
I riksdagen hade Vänsterpartiets Karin Rågsjö idag ställt en interpellation ”Krisåtgärder för sjukvården” till ansvarig statsråd Acko Ankarberg Johansson, KD, Debatten kan i efterhand ses på riksdagens webb-tv, här är länken.
Visst väntar kommunerna och deras ekonomichefer på tecken att regeringen tillskjuter resurser så att skolans verksamhet kan utvecklas istället för som nu, jaga besparingar och effektiviseringar. Visst väntar lärare och hela skolpersonalen tillsammans med elever och vårdnadshavare på insikt att något måste ske snart för att motverka fortsatt nedskärning.
Tidöavtalet mellan SD, M, L och KD beskriver på sju sidor ”Direktiv samarbetsprojekt Skolan”. Här finns många tankar om sådant som partierna anser behöver ändras. Några punkter har redan gått vidare till utredningar som längre fram, 2025 eller 2026, skall redovisa sina resultat.
Men i morgon gäller det annat, det framkommer av ett pressmeddelande som publicerades i fredags: ”Det ska bli lättare för elever att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå”.
Här betonar skolministern Lotta Edholm visserligen: ”Det är viktigt att alla elever får chans att utmanas i undervisningen och möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.” Men propositionen riktar sig endast till ”högpresterande elever som behöver utmanas mer i undervisningen”.
Överläggningar väntas i riksdagens utbildningsutskott, ett betänkande vaskas fram som lägger förslag till hela riksdagen att besluta om. Tidöpartierna har en hårfin majoritet i riksdagen, men allt annat än att Tidöavtalets tankar och propositionens och utskottets förslag beslutas vore en överraskning.
Men debatten utanför? Leder inte detta till ökad ojämlikhet? Vem talar för elever som inte är högpresterande, för elever som redan idag känner sig övergivna? Klyftan mellan eleverna ökar. Hur präglas elevernas syn på interaktion med jämnåriga, vad händer med gemenskapskänslan?
Vi kan nog räkna med att en redan intensiv debatt om det svenska skolsystemet får ytterligare bränsle. Och vad säger kommunens ekonomichef till skolchefen och alla rektorer? Nej, några nya pengar fanns inte med i paketet. Kan ni ta en titt och se efter hur ni kan omprioritera?.
Det kom ytterligare ett pressmeddelande som sammanfattar propositionens förslag.
När kulturutskottets betänkande 2023/24:KrU4 ”Folkbildning” debatteras i riksdagen i början av mars, så vet vi redan nu vilka beslutsförslag som får gehör och vilka reservationer som läggs till protokollet.
Det är oppositionen som protesterar och ger uttryck för sin oro att folkbildningen inte utvecklas utan avvecklas steg för steg. I betänkandet berättas hur läget är idag: ”Under 2022 fanns det 155 folkhögskolor och sammanlagt 78 filialer runt om i landet, totalt 233 folkhögskoleenheter. Av folkhögskolorna rapporterade 38 att de hade en eller flera filialer. Folkhögskolorna arrangerade långa kurser i samtliga regioner och i 154 av landets kommuner. Landets tio studieförbund hade under 2022 sammanlagt 136 lokala
avdelningar. Dessa anordnade studiecirklar i hela landet, i samtliga 290 kommuner.”
C och MP har flera reservationer, S och V lämnar var sitt särskilt yttrande. För Vänsterpartiet anför Vasiliki Tsouplaki följande:
”För Vänsterpartiet är det av yttersta vikt att folkbildningen kan organiseras fritt utan att partipolitiska uppfattningar styr innehållet och pedagogiken. Det är styrkan och det unika med bildningen genom studieförbund och folkhögskolor. Man kan snabbt ställa om utifrån förändringar i samhället och möta människors behov och intresse av att lära nytt och lära om. Folkbildningens nationella mål som slagits fast av riksdagen ska hållas på en övergripande nivå.
Jag beklagar att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna bestämt sig för att skära ned rejält på stödet till studieförbunden och att man plockade bort de
extra pengar som folkhögskolorna fick under pandemin. Särskilt viktig är de här verksamheterna för bl.a. ensamma äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. De pengar man sparar i ena ändan ger negativa effekter
i andra ändan när människor förlorar sitt sociala sammanhang och sina möjligheter till ökad självständighet och stärkt självförtroende.
Vänsterpartiet har under många år fört den motsatta politiken. Vi har föreslagit ökade resurser till folkbildningen för att kunna höja ersättningen per deltagare inom folkhögskolan och riktade resurser till studieförbunden för
studiecirklar i svenska för nyanlända. Vi har också föreslagit en utredning om ett nytt ekonomiskt stöd till folkhögskolor med internat. I budgeten för 2024 har vi satsat över 700 miljoner kronor mer än regeringen på folkbildningen.
Hösten 2023 beslutade regeringspartierna och Sverigedemokraterna sig för att föregå den pågående utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen och lägga fram ett lagförslag om ökad politisk makt över
resurstilldelningen. Vänsterpartiet motsatte sig det förfarandet och lade tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram ett utskottsinitiativ där vi krävde både att lagförslaget skulle behandlas inom ramen för den pågående utredningen och att det skulle utredas vilka
konsekvenser de stora nedskärningarna på studieförbunden skulle få. Jag beklagar att det initiativet inte fick gehör i utskottet. Det är ett hårt slag mot hela civilsamhället eftersom de flesta föreningar i dag kan få stöd för sin
studieverksamhet genom ett studieförbund. Regeringen och
Sverigedemokraterna har därmed bestämt sig för att försvaga studiemöjligheterna för landets invånare och försämra villkoren för civilsamhället rejält.”
Söndag 25 februari kl 15.00 håller museichef Peter Johansson föredrag ”Vänersborg 380 år”.
Det började med Brätte, det vet vi alla. Men hur många i publiken vet eller ens anar hur det kan sluta för Brätte?
Torsdag 22 februari fick ledamöterna i kommunens samhällsbyggnadsnämnd kallelsen och handlingarna inför sammanträdet 29 februari.
Ett underlag på 740 sidor för 27 ärenden skall läsas in. Punkt 2 lyder ”Vägval Brättelänken”. Det handlar om en ny väg som skall förbinda Onsjö med Skaven/Öxnered.
Underlaget inleds med en sammanfattning: ”Projektet Brättelänken (Skaven – Brätte) har till och från varit under diskussion sedan åtminstone 5 år tillbaka. Vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt i Skaven området, en avlastning för Edsvägen och en utryckningsväg för brandförsvaret. En ”knäckfråga” har däremot varit hur vägens sträckning ska dras. Här har under flera år diskuterats ”norra” respektive ”södra” lösningen. ”
”Norra lösningen följer den nuvarande grusvägen in mot Brätte och den södra vägen ansluter till Edsvägen (väg 2025) i direkt närhet till bron över järnvägen vid ridskolan.”
[Med ”järnvägen” avses banvallen, nuvarande cykelbana.]
En vecka att läsa och begrunda förslaget. Och hur ska ledamöterna hinna förankra ett ställningstagande?
För beslutsförslaget är klart och tydligt: ”Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att uppdra till förvaltningen att påbörja projektering med inriktning mot alternativ 1 – norra alternativet.”
Här länkar till alla delar av underlaget som ligger till grund för ett förslag att projektera för en stor bilväg rakt över Brätte.
Vänersborgs kommunfullmäktige 2024-02-07
Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter
Beslut
Förslag till beslut på sammanträdet
Benny Augustsson (S) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. I detta instämde Anders Strand (SD), Kenneth Borgmalm (S), Dan Nyberg (S), Mats Andersson (C) och Gunnar Henriksson (L).
Lutz Rininsland (V) yrkade bifall till Stefan Kärvlings (V) skriftliga förslag i ärendehandlingarna [65+]. I detta instämde Göran Svensson (MBP) och Ida Hildingsson (V).
Omröstningsresultat
Med 43 ja-röster och 7 nej-röster hade kommunfullmäktige beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag [se PS nedan]
Trollhättans kommunstyrelse 2024-02-14
Beslut avseende Seniorerbjudande
Kommunstyrelsen beslutar att teckna nytt avtal om tillköp av seniorbiljetter som gäller tills vidare från och med 1 juli 2024. Tillköpet avser seniorbiljetter som gäller dygnet runt med åldersvillkoret 65 år.
Kommunstyrelsen beslutar att bevilja kommunstyrelsens förvaltning tilläggsanslag med 685 tkr till kollektivtrafik… Kostnaden fr.o.m. år 2025 beaktas i beredningen av MRP/Budget 2025-2027.
[P.S. Protokollet från kommunfullmäktige i Vänersborg undertecknades av ordföranden och justerades av två ledamöter – protokollet talar felaktigt om en omröstning med siffrorna 38:12]