Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Vänsterpartiets förslag att bemöta matjättarna

Sätt hårt mot hårt mot matjättarna!
ICA kan idag visa upp en ökad vinst före skatt på över en halv miljard kronor jämfört med samma period året innan. SD och regeringen fortsätter skydda matjättarnas vinster. Samtidigt har svenska familjer inte råd att handla mat.
När något skadar hushållen och hela samhällsekonomin så allvarligt, då måste politiken agera. Det är hög tid att vi lagstiftar bort överpriserna!
 
Kan vara en bild av text där det står ”Pả ett ảr har ICA gatt frản 185 milj. kr till 931 milj. kr vinst. Du betalar.”
I dagarna kommer nya signaler: ”Matpriserna stiger igen
 
Vänsterpartiet beskrev redan i november vad som borde göras – men det ankommer på regeringen att agera. Läs hela Vänsterpartiets förslag.

”Höj stödet till asylsökande”

I tidningen Dagens Nyheter skriver företrädare för fem välgörenhetsorganisationer en debattartikel med rubriken ”Höj stödet till asylsökande – de flesta svenskar vill det”.

Bakgrunden till varför artikeln just nu är extra aktuell är migrationsminister Maria Malmer Stenergards uttalande: ”Dagersättning för ukrainska flyktingar höjs inte.”

”Ersättningen på maximalt 71 kronor om dagen har inte höjts eller justerats i takt med inflationen sedan 1994”

Läs artikeln som undertecknas av Bris, Svenska kyrkan, Rädda barnen, Svenska Röda Korset och Sveriges Stadsmissioner. 

Vänsterpartiets kongress 2024

Den 8 maj 2024 öppnar Vänsterpartiets kongress i Jönköping. Fem dagar senare stänger den, och längden gör denna kongress unik.

Efter två digitala kongresser i en tid då samhället stängde ner många sammankomster för att förhindra smittspridning är vi nu tillbaka till en tid då det är normalt att ses på stora arrangemang. Och Covid-pandemin har också gett kongressen 2024 en extra omfattande mängd av ärenden – partiprogrammet som ursprungligen skulle behandlas redan 2020 kommer nu ligga på dagordningen, liksom möjligheten att behandla allmänna motioner, stadgar och allt annat som en kongress brukar innebära, men som inte varit möjligt på digitala kongresser. Kort sagt: den normala takten av förändringar och nya förslag har varit avbruten på grund av pandemin, och nu har vi mer än vanligt att besluta om.

Motioner som bemöter handlingsplanen

Ett tag såg det ut som om regeringen skulle svika ett löfte. Klimathandlingsplanen utlovades för länge sedan – under stort tidspress kom den fram, sista dagen innan riksdagen gick på julledighet. 

Det är ett stort dokument, 245 sidor för planens 14 kapitel. Idag, 31 januari,  är det sista dagen för riksdagens partier att komma in med följdmotioner. Om en vecka börjar beredningen i miljö- och jordbruksutskottet. I början av maj förväntas utskottets betänkande vara klart och i mitten av maj följer debatt och beslut. i kammaren.

Samtidigt kommer debatten utanför riksdagen inte att tysta, Romina Pourmokhtaris plan uppmärksammades stort och de kritiska rösterna lär inte bli mindre tydliga framöver.  Men utskottet har att ta ställning till regeringens skrivelse och partiernas följdmotioner. 

Och vilka motioner finns nu ? Än har ingen motion registrerats från varken S eller MP, men dessa kommer nog innan kansliet stänger för dagen. 

Här är länken till Centerpartiets motion. På knappa 6 sidor för C fram 6 förslag som utskottet och senare kammaren skall ta ställning till. Med förslag menas här att det i motionen finns avvikande uppfattningar, det behöver inte vara yrkanden om avslag, utan det kan handla om annan motivering, annan formulering, eller tillägg m.m.  i jämförelse med texten i regeringens skrivelse.

Vänsterpartiets motion ligger på en annan ambitionsnivå – här finns 83 förslag på motionens 104 sidor text.  

Här inledningen till Vänsterpartiets motion:

”Vi befinner oss i en klimatkris. Möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader enligt Parisavtalets målsättning minskar dramatiskt. 2023 blev det varmaste året som uppmätts och medeltemperaturen ligger redan nu mycket nära 1,5 grader. IPCC konstaterade i sin syntesrapport i mars 2023 att 1,5 graders global uppvärmning kommer att bli svårt att undvika men att alla länder måste göra sitt yttersta för att nå uppsatta mål.
Vänsterpartiet anser att det är av stor vikt att världssamfundet fortsatt arbetar för denna målsättning även om temperaturen något skulle överstiga 1,5 grader de närmaste åren. Det är helt nödvändigt att omställningstakten ökar kraftigt och de globala
utsläppen måste i princip halveras till 2030 jämfört med 2019. På klimattoppmötet COP28 i Dubai gjordes överenskommelse om att detta decennium fram till 2030 är den kritiska tid när åtgärder måste till för att minska utsläppen. Det förutsätter att tuffa uppsatta etappmål följs för att nollutsläpp ska nås.

Sverige har i likhet med andra rika länder ett stort ansvar genom sina historiska utsläpp att visa hur ett fossilfritt samhälle är möjligt.”

 Vänsterpartiets åsikt uttrycks i rubriken till första avsnittet efter inledningen: ”Regeringens handlingsplan otillräcklig och ökar utsläppen i närtid.”

P.S.: Här motionen från S. Och sist kom motionen från MP med inte mindre än 188 förslag, som utskottet nu ska ta ställning till.

Lördagsintervju Jonas Sjöstedt

Sveriges Radio ägnar programmet ”Lördagsintervjun” åt det kommande EU-valet. Kandidater från samtliga partier kommer till tals framöver. Först ut var Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt.

Här länken till sändningen för den som i efterhand vill lyssna.

Frågor som rör kollektivtrafiken

Nästa vecka debatterar riksdagen ett betänkande från trafikutskottet med rubriken: ”Kollektivtrafikfrågor”.

Betänkandet är ett värdefullt dokument, här finns en lägesrapport om tillståndet för kollektivtrafiken i hela landet. Samtidigt finns det inte mycket på textens 68 sidor som ger anledning till att känna glädje. 

Vad som är viktigt och vad som anses vara av mindre vikt i svensk politik framgår av Tidöavtalet. I avtalet mellan regeringspartierna och SD nämns ordet kollektivtrafik överhuvudtaget inte. En fråga således som behandlas vid sidan om. 

Riksdagens betänkanden gäller i regel konkreta förslag från regeringen som läggs fram som propositioner eller skrivelser. Så är det inte med detta betänkande om kollektivtrafikfrågor. Här tar riksdagen endast ställning till inkomna motioner från höstens allmänna motionstid. Och efter en snabbtitt på alla dessa motioner kan noteras att det finns yrkanden från företrädare från samtliga åtta partier och att motionerna spretar åt alla håll. 

Betänkandets sammanfattning  följer formuleringen som är standard och intetsägande på samma gång: ”Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om olika kollektivtrafikfrågor, bl.a. om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst. Utskottet hänvisar i första hand till genomförda eller pågående initiativ på området. I betänkandet framhåller utskottet att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.”

Utskottet konstaterar också att det ”behandlades ett femtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24” och vidare  ”I betänkandet finns 18 reservationer (S, SD, V, C, MP).”.

Slutsatsen blir att det finns några oppositionspartier, i första hand MP och V, som förgäves anstränger sig för att ge frågor om transport och kollektivtrafik den plats dessa bör ha, men att det för närvarande inte syns någon vilja hos regeringen att komma med handfasta förslag. 

Biljettpriser kommer att behöva öka om regionerna vill bibehålla nuvarande utbud i kollektivtrafiken. Arbetspendlandet med egen bil kommer inte att minska. Utsläppen förändras i viss mån när trafikbolagen ställer om till eldrivna bussar. 

I övrigt fortsätter forskningen kring trafikfrågor, mängder av rapporter med ett otal riktigt bra förslag läggs på hög.  Avundsjuka blickar riktas mot större städer och regioner i grannländer där kollektivtrafiken har fått ett avgörande genombrott. Låt oss inte ge upp, det måste vara möjligt att ge kollektivtrafiken en annan utformning också här hemma.

Sökordet är ”överskottsmål”

På hemsidan SvT.se noterades igår resultatet av en rundringning från programmet Agenda – rubriken var: ”Vändningen: Partierna öppnar för miljardlån till statskassan”. 

Här på vår lokala hemsida stannar vi med att notera några få citat ur artikeln: ”Allt fler partier överväger nu att slopa det så kallade överskottsmålet. SVT Agendas rundringning visar att det i nuläget bara är Moderaterna som vill behålla överskottsmålet, men se över nivåerna.”

Tidigare är det bara Vänsterpartiet som förespråkat ett underskottsmål. De vill sätta målet till en procent av BNP under en tioårsperiod.”

På Vänsterpartiets centrala hemsida ger sökordet ”överskottsmål” åtta träffar, från 2013 fram till 2022. 

2022 angav Vänsterpartiet inriktningen av motionen till vårbudgeten: ”Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i världen. Samtidigt står vi inför ett akut klimatnödläge. För att finansiera den nödvändiga omställningen föreslår Vänsterpartiet att ett 10-årigt moratorium införs för det finanspolitiska ramverket, med start år 2023. Vi föreslår att dagens överskottsmål under denna period ersätts med ett underskottsmål för de offentliga finanserna.

Vänsterpartiet föreslår vidare att det finanspolitiska ramverket kompletteras med mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning och ett mål för offentliga investeringar i linje med våra klimatåtaganden.

Ett år senare, nu hade Tidöpartierna bildat regering, skrev Vänsterpartiet i sin budgetmotion: ”Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden och löpande och stora överskott i bytesbalansen. Den offentliga sektorns bruttoskuld beräknas till 30,3 procent av BNP 2023, vilket är mycket lågt i ett internationellt perspektiv. Samtidigt står världen inför ett klimatnödläge och de globala utsläppen fortsätter att öka. Vänsterpartiet föreslår att dagens överskottsmål för de offentliga finanserna ersätts med
ett underskottsmål för att möjliggöra en stabil och långsiktig finansiering av klimatomställningen.”

För den som vill läsa mer om Vänsterpartiets sätt att argumentera hänvisas till avsnitt 6.2 Finanspolitiska  överväganden med start på sida 33 och till avsnitt 19.2 Ett ramverk för ett rikare Sverige med start på sida 121.

Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin i topp på Vänsterpartiets EU-lista

 

Vänsterpartiet har nu valt sin lista för EU-valet i juni. Jonas Sjöstedt toppar listan, följt av Hanna Gedin. Totalt finns 36 namn på listan.

– Det är ett förtroende jag är glad och hedrad för. EU-valet är viktigt för alla som vill ha en politik för klimatet och trygga jobb. Det blir ett val mellan vänster och höger, säger Jonas Sjöstedt.

Jonas Sjöstedt är i grunden metallarbetare och har tidigare varit såväl partiledare för Vänsterpartiet som EU-parlamentariker i Bryssel 1995-2006, där han bland annat satt i miljöutskottet.

– Vi har en väldigt stark lista. I EU-valet kan vi se till att det blir mer vänsterpolitik i Sverige och dessutom visa regeringen och Sd att svenska folket inte vill ha dem. Det ser jag fram emot, säger Nooshi Dadgostar.

I december lade valberedningen sitt förslag. Beslutet om listan togs på en valkonferens i Stockholm med ombud från hela landet.

– Vänsterpartister gör verkligen skillnad i EU-parlamentet, för Malmö och Sverige. Vi arbetar konsekvent för eldupphör i Gaza och det är ett arbete jag vill fortsätta driva, säger Hanna Gedin, tvåa på Vänsterpartiets EU-lista.

Hanna Gedin från Malmö arbetar för vänstern i EU-parlamentet och har tidigare varit biträdande partisekreterare. Hon är utbildad i EU-rätt.

Vänsterpartiets EU-lista 2024
  1. Jonas Sjöstedt, Umeå, Västerbotten
  2. Hanna Gedin, Malmö, Skåne
  3. Carolina Gustafsson, Kiruna, Norrbotten
  4. Marta Aguirre, Sekovänstern, Storstockholm
  5. Umihama Rasovic, Eslöv, Skåne
  6. Joel Grimborg, Falun, Dalarna
  7. Gertrud Ingelman, Linné, Göteborg
  8. Christina Hedin, Östersund, Jämtland Härjedalen
  9. Felicia Granath, Västerås, Västmanland
  10. Lotta Lagnander, Gävle, Gävleborg
  11. Saga Carlgren, Gotland, Gotland
  12. Patrik Renfors, Oxelösund, Sörmland
  13. Tove Pehrsson, Solna, Storstockholm
  14. Tania Bengtsson, Halmstad, Halland
  15. Ilona Szatmári Waldau, Uppsala, Uppsala län
  16. Glenn Berggård, Luleå, Norrbotten
  17. Katja Ollila, Hällefors, Örebro län
  18. Tobias Holmberg, Norrköping, Östergötland
  19. Erfan Kakahani, Sundsvall, Västernorrland
  20. Siri Hasting, Karlstad, Värmland
  21. Linnea Bengtsson, Kristianstad, Skåne
  22. Maria Garmer, Braås/Rottne, Kronobergs län
  23. Peter Pedersen, Degerfors, Örebro län
  24. Zee Vieira, Norrtälje, Storstockholm
  25. Tove Fraurud, Uppsala, Uppsala län
  26. Lotta Johnson, Fornarve Oxelösund, Sörmland
  27. Rodrigo Arce, Hammarby-Skarpnäck, Storstockholm
  28. Willy Neumann, Jönköping, Jönköpings län
  29. Richard Deichmann, Kalmar, Kalmar Län
  30. Emil Estebanez, Falköping, Skaraborg
  31. Robert Armblad, Växjö, Kronobergs län
  32. Jessica Gustafsson, Stenungsund, Väst
  33. Hermineh Hourdad, Angered, Göteborg
  34. Sofia Bryngelsson, Borås, Sjuhärad
  35. Eva Espling, Lysekil, Fyrbodal
  36. Jessica Nilsson, Hammarby-Skarpnäck, Storstockholm

Västtrafiks seniorbiljett

Västtrafikens seniorbiljett har funnits under en lång tid. För det mesta sade man inte seniorbiljett utan seniorkort. Och ordet seniorkort användes också när det ställdes frågor i fullmäktige, när det lämnades motioner och när invånare i Vänersborgs kommun framförde medborgarförslag. 

Då gällde det alltid en och samma fråga: I kommuner runt om i Västsverige, i grannkommunen Trollhättan t ex, fick alla seniorer som fyllde 65 år ett erbjudande om att kvittera ut ett seniorkort som berättigade till avgiftsfria resor inom den egna kommunen eller i närområdet. Frågan som ställdes var alltså: Varför erbjuder Vänersborgs kommun seniorbiljett först från och med att någon fyller 75 år. Och förslaget var: Ta ett beslut att det också här ska  erbjudas ”Seniorkort 65+”.

Under alla år och fram till 2020 blev svaret ”Nej, inte i Vänersborg, här gäller 75+”. Det fanns alltid en majoritet av politiker som avslog alla medborgarförslag och motionen.  

Vänsterpartiet skrev 2021 för andra gången en motion om 65+ – några år tidigare hade vi inte fått bifall.  Också två nya medborgarförslag kom i oktober och i november 2021 – motionen och dessa två förslag lades på hyllan, ”Västtrafik och regionen förändrar villkoren för seniorkort”. 

Ytterligare två medborgarförslag med samma önskemål om sänkt åldersgräns kom i februari 2022. ”Nu är regionen igång med en utredning – vi måste avvakta.

I januari och i maj 2023 noterade fullmäktige ytterligare två medborgarförslag. Som tidigare blev beskedet ”överlämnas till kommunstyrelsen – skall avgöras inom ett år” och så landade även dessa i samma pärm.

Men hur var det egentligen? Regionen och Västtrafik hade tidigare lämnat klara besked att fram till våren 2023 hade det varit fullt möjligt för Vänersborgs kommun att ändra sig från seniorkort 75+ till 65+. Det valde kommunledningen att ignorera. 

Nu finns resultatet av utredningen och innan 1 mars skall kommunfullmäktige fatta ett beslut. Här länken till underlaget i sin helhet. 

Slutsatsen: Varje kommun måste fatta ett eget beslut: 75+, 70+ eller 65+? Vår kommunledning viker sig för trycket och föreslår att invånare i Vänersborgs kommun skall erbjudas Seniorbiljett 70+ som från 1 juli 2024 berättigar till avgiftsfria resor med Västtrafik i zon C. 

Samtidigt håller kommunledningen säkerligen tummarna att alla andra, framförallt Trollhättan, måtte visa förnuft och  överge sina seniorkort 65+ till förmån för Seniorbiljett 70+.

Förtroendevalda politiker skall agera för invånarnas bästa. Och då gäller det också att lyssna. Kommer Trollhättan och många andra kommuner i Västra Götaland ta ett steg tillbaka och ordna upp till fem års väntan för sina seniorer? Vem kan tro detta?

Kommer invånarna i Vänersborg att överge tanken på Seniorbiljett 65+? Det återstår att se.

Vänsterpartiet kommer i kommunfullmäktige 7 februari att yrka på att införa Seniorbiljett 65+ från halvårsskiftet.

Bra politik – för klimatet och för vanligt folk

Regeringens klimatpolitik är varken bra för klimatet eller för vanligt folk. Det krävs en politisk kursändring, som rivstartar klimatomställningen och bygger ett rättvisare Sverige.

95% av svenskarna är medvetna om klimatförändringarna. Fyra av fem svenskar vill se en politik som löser dem. Trots det har regeringen och Sverigedemokraterna sedan man fick makten konsekvent drivit en politik som ökar utsläppen.

Det är inte bara dålig klimatpolitik, det är helt på tvärs med svenska folkets vilja och behov.

Den klimathandlingsplan som regeringen nyss presenterat visar tyvärr att denna ansvarslösa politik inte är ett olycksfall i arbetet. Det regeringen säger där är att man planerar att fortsätta misslyckas, och i praktiken har gett upp hoppet om att Sverige ska klara nationella klimatmålen till 2030.

Det som kallas en handlingsplan består snarare av en mängd oprecisa bedömningar och vaga uttryck för en viljeinriktning. Det mest konkreta som föreslås är att analyser ska utföras och utredningar tillsättas. Faktiska förslag för att Sverige ska nå de nationellt beslutade klimatmålen till 2030 saknas. Sverige kommer att få mycket svårt att leva upp till våra klimatåtagande inom EU.

Kritiken från klimatrörelsen har också föga förvånande varit massiv. Men det här är inte bara mycket dålig klimatpolitik, det är också samhällsekonomiskt oansvarigt. För varje år som vi dröjer ökar kostnaderna för att ta itu med problemen.

Att regeringen väljer att skjuta åtgärder framför sig innebär att nödvändiga åtgärder blir svårare att genomföra och att kostnaderna för medborgarna riskerar att bli stora. Detta gäller särskilt transportsektorn där åtgärder krävs i omedelbart. Avsaknad av konkreta åtgärder i närtid riskerar att resultera i att man måste genomföra drastiska åtgärder längre fram, som kan leda till extremt höga drivmedelspriser. Då Sverige så kraftigt brister i klimatåtgärder på hemmaplan riskerar vi att få betala åtskilliga miljarder för att leva upp till EU:s klimatåtagande till 2030.

En sådan politik står i direkt kontrast till själva grunden för en klimatomställning med folklig förankring.

Men det finns en det finns en annan väg – en väg som det är möjligt att slå in på redan idag. Sverige har alla möjligheter att rivstarta klimatomställningen, och göra det på ett sätt som bygger ett rättvisare Sverige. Som skapar jobb och rikedom, och ser till att vanligt folk får det bättre, medan kostnaderna för omställningen bärs av de som bär ansvaret.

Med en jämlikare fördelning av resurser kan minskad resursanvändning kunna kombineras med en hög materiell standard för alla, såväl i Sverige som globalt. Omställningen till ett hållbart samhälle måste få störst konsekvenser för dem som har störst klimatpåverkan och tar mest resurser i anspråk.

För att Sverige ska nå de mål som är bundna till det nationella klimatpolitiska ramverket samt klimatåtaganden inom EU en kraftig politisk kursändring, och att ett åtgärdspaket sätts igång redan under nuvarande mandatperiod. För att göra verklighet av den rättvisa klimatomställningen föreslår Vänsterpartiet därför:

  1. Ett klimatinvesteringsprogram på 830 miljarder kronor under tio år, med historiska satsningar på infrastruktur, energieffektiva bostäder, stärkt elnät och kraftigt utbyggd förnybar energi.
  2. En Sverigebiljett för all regional kollektivtrafik, som ska kosta max 450kr och gälla över hela landet.
  3. Avveckla subventioner till klimatskadlig verksamhet, och lägg istället pengarna på att stödja omställning och gröna investeringar.

När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar, i stället för att gynna höginkomsttagares överkonsumtion, skapas möjligheter att minska såväl klyftor mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare som klyftor mellan stad och landsbygd, samtidigt som utsläppen minskas.

Det är bra politik – för klimatet och för vanligt folk. Sverige kan bättre.