Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Tydliga besked i energifrågor

I två riksdagsmotioner lämnar Vänsterpartiet tydliga besked. Båda gånger yrkar Vänsterpartiet på avslag av förslagen i regeringens proposition.

Proposition 2023/24:19 ”Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg” behandlas i  näringsutskottet i november och beslut skall fattas 29 november.  I Vänsterpartiets motion är den centrala passagen följande: ”Vänsterpartiet yrkar på avslag på hela proposition 2023/24:19 Ny kärnkraft i Sverige
– ett första steg. För Vänsterpartiet är kärnkraft inte svaret på ett hållbart och säkert energisystem. Det är inte bara en osäker energikälla, den är också dyr och försvårar omställningen till en förnybar energiproduktion. Det finns inte heller någon säker metod för slutförvaring av det radioaktiva avfallet. Vänsterpartiet vill avveckla kärnkraften och satsa på förnybar energiproduktion. Vårt mål står fast: Senast 2040 ska Sverige uppbära ett hundra procent förnybart energisystem där vindkraften tillsammans med vatten- och solkraft förser Sverige med energi.

Proposition 2023/24:28 ”Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel” hänvisades till Miljö- och jordbruksutskottet och är tänkt att beslutas av riksdagen samma dag 29 november.  Vänsterpartiets motion yrkar på avslag av propositionens förslag. Fyra avsnitt i texten har följande rubriker:

  • Regeringen överger i praktiken klimatmål
  • Regeringens förslag saknar konsekvensanalys
  • Regeringen bör presentera klimatåtgärder som kompenserar för de utsläppsökningar förslaget leder till
  • Klimatomställningen måste vara rättvis

Det finns anledning att återkomma till dessa två frågor. I utskottens texter i respektive betänkande (publiceras cirka en vecka innan beslut i kammaren) förtydligas alltid SD-regeringens ståndpunkt samtidigt som det är av intresse att ta del av hur S, MP och C tar ställning. 

En gång till tankar om den kommunala ekonomin

I början av veckan skrev vi om en kommande debatt i riksdagen om en lagförändring som berör kommunernas förutsättningar för en effektivare ekonomistyrning. Debatten kan i efterhand ses på riksdagens webb-tv där det även finns en länk till protokollet.

Eva Lindh, S, deltog i debatten, bland annat i en replikväxling med SD-ledamoten som erbjöd förklaringar till kommunernas pressade ekonomiska situation, bl a så här: ”Jag nämnde i mitt anförande till exempel den dåliga migrationspolitik som har förts under lång tid i Sverige, som har drivit upp kostnader för kommuner och regioner när det gäller tillgång till välfärd och när det gäller investeringar – som en följd också räntekostnader, i och med att man lånar till de investeringar som görs.” 

Eva Lindh är samtidigt aktiv på annat sätt. I dagens GP skriver hon i en debattartikel att finansminister Elisabeth Svantesson KU-anmäls: ”Finansministern uppmanar kommuner att bryta mot lagen. Kostnadskrisen slår med full kraft mot skolan, äldreomsorgen och sjukvården. I det här historiskt svåra läget är budskapet från SD-regeringen tydligt. Bit ihop, spara hårdare, låt personalen springa snabbare. Nyligen presenterade finansministern ännu ett tips för att klara krisen – bryt mot lagen. Därför KU-anmäler vi nu Elisabeth Svantesson.”

I riksdagens debatt i onsdags var det Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzales Westling som inledde anförandet med att lovorda regeringens proposition: ”Vänsterpartiet välkomnar till övervägande del de förslag som regeringen lämnat i och med propositionen. Att landets kommuner får förutsättningar att planera sin ekonomi över lång tid är av allra största vikt – något som under alltför lång tid har försvårats av ett alltför strikt regelverk.

Men han berättade också om kommunernas dilemma med exempel som mycket väl kunde ha tagits från Vänersborg: ”Det är inte sällan man får höra från högerhåll att det finns pengar bara man skär i de verksamheter som är frivilliga. Sådana påståenden ackompanjeras ofta av något slängigt som att det är dags att sluta med onödiga konstprojekt eller liknande. Men vi som har varit verksamma i kommunsektorn vet att frivilliga åtaganden i kommunerna oftast brukar handla om ishallar, badhus eller fotbollsplaner. Det handlar också om bidrag till kvinnojourer, som bedriver livsavgörande verksamhet för att motverka kvinnors utsatthet för mäns våld. Om vi är överens om att den typen av saker är viktiga för vårt samhälle, vilket man lätt kan tro när man hör hur högernationalisterna pratar, borde vi också vara överens om att kommunerna behöver både mer pengar och förutsättningar för att kunna planera långsiktigt.”

I avslutningen anförde Samuel Gonzales Westling skälen till varför Vänsterpartiet hade ett yrkande om att ändra reglerna kring balanskravet: ”En god ekonomi förutsätter att man har god kontroll över den ekonomiska planeringen över tid. Därför vore det klokt om regeringen tog till sig förslaget från Vänsterpartiet om att införa ett balanskrav över en konjunkturcykel. Det öppnar för mer flexibilitet och ger kommunerna möjlighet att skapa ett stabilt, tillförlitligt samhälle som i sin tur leder till att människor kommer att känna att det finns en trygghet i vardagen även när det på alla andra håll blåser kallt. På så sätt kan skolan värnas, sjukvården upprätthållas och barn- och äldreomsorg garanteras.”

Beslut om Västtrafiks nya seniorkort

Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen beslutade 18 oktober i ärendet ”Ny utformning av Västtrafiks seniorerbjudande”. 

I Vänersborg väntar sju eller åtta medborgarförslag och en motion på ett beslut. Väntetiden för somliga förslag  började 2021. Men alla hade precis samma yrkande: I Vänersborg skall seniorkortet erbjudas för invånare från och med fyllda 65, inte som hittills 75 år. 

Hur blir det nu med 65+ ? Det svaret kan man inte få av regionen.  VGR har bara fattat beslut om vad regionen tänker erbjuda kommunerna. Fortfarande ankommer det på kommunen, kommunledningen och kommunfullmäktige att bestämma sig. Under ett antal år har möjligheten redan funnits till en förändring helt i enlighet med medborgarförslagen och motionen.  Men kommunledningen valde att dra frågan i långbänk och undvek att föreslå något.

Nu finns beslutet, protokollet redovisar vad som erbjuds.

  • Åldersvillkor: valmöjlighet mellan 65, 70 och 75 år (idag 65 och 75 år)
  • Tid på dygnet: I Borås, Göteborg, Mölndal och Partille endast lågtrafik på grund av kapacitetsproblem. I övriga kommuner valmöjlighet mellan lågtrafik och dygnet runt (idag kan samtliga kommuner välja 65 år lågtrafik alternativt 65 eller 75 år dygnet runt)
  • Zongiltighet: endast den zon kommunen tillhör (ingen förändring)
  • Administrativ avgift: ingen möjlighet att ta ut en avgift av seniorerna (idag kan kommunen ta ut en engångsavgift per kort om 175 kr inklusive moms, endast en kommun utnyttjar den möjligheten)
  • Trafikutbud: samma giltighet som seniorbiljetterna har idag (ingen förändring)

Beslutet säger vidare: ”Det är ännu inte beslutat när den nya modellen kommer att införas, men sannolikt kommer en successiv övergång ske under första halvan av 2024. För kommuner som får en ökad kostnad föreslås övergången till den nya kalkylmodellen ske vid halvårsskiftet. Den ekonomiska påverkan för dessa kommuner blir därmed en
halvårseffekt för 2024.” 

Nu ligger alla kort på bordet. Kommunledningens svepskäl ”vi måste tyvärr avvakta” är borta. Kom till skott, begrunda, räkna, och lägg sedan fram ett förslag till fullmäktige. Då kan VGR:s och Västtrafiks ”erbjudande om nya villkor vid övergång” besvaras med vändande post.

Migration och integration – frågor som berör oss?

Tidöavtalets nitton sidor om migration och integration visade dels avsikten att i grunden förändra allt, dels i vilken takt olika steg skulle tas. Att hoppa över utredningar och den sedvanliga  riksdagsbehandlingen med proposition, motion, utskottens överläggningar och debatt och omröstning i kammaren är inte möjligt. Även om det finns tydliga markeringar att tempot anses vara alldeles för lågt. 

Det framkom i Jimmie Åkessons ”Tal till nationen”, det förstår man när man lyssnar på migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Då hjälper det föga när Migrationsverket i gårdagens rapport meddelade att man i sin senaste prognos skriver ner antalet förväntade asylansökningar ännu en gång. Medan de flesta länder i Europa berättar om snabbt stigande antal flyktingar, är det tvärtom här. ”Kom inte hit, Sverige är full!” har hörsammats.

Den 12 oktober berättade vi kortfattat om allt som var på gång ”Den andre pekar med hela handen”. Den som önskar behålla överblicken för att förstå vart Sverige är på väg kan med fördel lyssna på ett seminarium ”Tre punkter om migration i Tidöavtalet – perspektiv från forskningen” i eftermiddag (kan även göras i efterhand): 

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), och Delegationen för migrationsstudier (Delmi) arrangerar ett seminarium om tre punkter i Tidöavtalet:

  1. Återkalla uppehållstillstånd i fler fall
  2. Införa krav på egenförsörjning som huvudregel för att komma i fråga för medborgarskap
  3. Villkora bistånd med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs.

I riksdagen behandlas under tiden alla tillkommande förslag från regeringen. SD anger tonen, det är alla överens om. Texten författas av Maria Malmer Stenergards kansli. Även KD och L tillhör regeringen, inte ett ord om att man inte stödjer förslagen i propositionen. 

Hur ser det ut hos oppositionen? Närmast på tur står Proposition 2023/24:18 ”Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl”. Socialförsäkringsutskottets behandling är klar på torsdag, utskottets betänkande publiceras 3 november och debatt och beslut i kammaren följer 8 november. 

Vad behandlar utskottet? Propositionen och tillkommande följdmotioner. Alltså  SD-tankar i en text som undertecknas av M, KD och L. I motionerna avstyrker V och MP helt regeringens förslag, C föreslår avslag på delar av lagförslaget. Återstår att se och  höra hur S tänker göra. Ingen motion från S, då kan det väl knappast bli en reservation i betänkandet. Några kritiska synpunkter under debatten 8 november? Är det allt?

Vänsterpartiets motion upprepar samma mening fyra gånger som avslutning i sin text: ”Vi kan således inte ställa oss bakom regeringens förslag.

Det gäller dessa fyra förslag till ändringar i gällande lagtext:

  • Ändrat krav för att vara anknytningsperson med tidsbegränsat uppehållstillstånd
  • Höjd åldersgräns för att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning
  • Begränsade möjligheter till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för vissa skyddsbehövande
  • Begränsade möjligheter att bevilja uppehållstillstånd av
    humanitära skäl

Vänersborg har med Restad Gård landets största mottagningsenhet för asylsökande. I Vänersborgs kommunfullmäktige finns företrädare för samtliga åtta partier som i riksdagen avgör vilka lagförändringar som skall påverka flyktingar och skyddssökande som vistas i vår kommun. Får man lov att ställa frågorna: Hur mycket vet ni vad som sker på Helgeandsholmen, hur mycket bryr ni er? 

Frågetecken kring det kommunala balanskravet

Lite i skymundan kommer riksdagen på onsdag besluta i enlighet med regeringens förslag och betänkandet  2023/24:KU12 ”Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner”. Debatten ordnas tidigare under dagen, 09:00. 

I en tid när kommunerna och regionerna kämpar i motvind 2023 och fruktar bristande möjligheter att finansiera  välfärden 2024 borde frågeställningar i propositionen och i konstitutionsutskottets betänkandet föra med sig större uppmärksamhet. 

Av betänkandets sammanfattning framgår: ”Regeringen föreslår att de resultatutjämningsreserver som regleras i
kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning.

Och vidare: ”Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Här i Vänersborg kan den centrala frågan belysas på följande sätt. Kommunen hade under åren 2020, 2021, 2022 och även innevarande år 2023 rejäla överskott i samtliga  bokslutsresultat.

Se raden: 2020:157 mnkr –  2021: 185 mnkr –  2022: 180 mnkr och prognosen för 2023 är 60 mnkr. 

Det ”normala” för Vänersborg är resultat som år efter år ligger mellan 30 och 50 miljoner. 

Vore kommunen en svensk familj  så skulle det högst sannolikt har lagts pengar från dessa tre fantastiska år på ett sparkonto för att hjälpa till under eventuellt kommande sämre tider. 

För kommunen gäller balanskravet: ”Av 11 kap. 5 § kommunallagen framgår att kommuner och regioner varje år
ska upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår) och att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Detta s.k. balanskrav gäller all kommunal verksamhet som bedrivs i förvaltningsform.”

Med andra ord, gamla goda resultat får inte användas när det uppstår uppenbara finansieringsproblem i den kommunala verksamheten  ett kommande år.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår att riksdagen på onsdag tar steg mot att avskaffa balanskravet: ”Regleringen av balanskravet innebär en inlåsningseffekt, eftersom underskott som huvudregel alltid måste återställas, medan överskott inte kan användas för annat än att förstärka det egna kapitalet. Balanskravets ettåriga karaktär innebär en risk att kommuner och regioner bidrar till att förstärka
konjunktursvängningar, genom att genomföra besparingar i sin verksamhet vid en konjunkturnedgång och/eller att bygga ut den för mycket i en högkonjunktur, när skatteintäkterna är goda.

De andra partierna ser inget behov att angripa balanskravet. Från årsskiftet avskaffas resultatutjämningsreserven och ersätts med resultatreserven. Och med hänvisning till det säger utskottsmajoriteten: ”Utskottet konstaterar att införandet av resultatreserver ger kommuner och regioner större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Mot bakgrund av att balanskravet därmed blir mer flexibelt ser utskottet, likt finansutskottet, inte skäl till något tillkännagivande.

Det finns nog skäl för alla förtroendevalda med intresse för ekonomiska frågor att läsa hela det korta betänkandet. Det kan ju tänkas att det riktas frågor från allmänheten till politikerna: ”Hur kan ni skära ner eller varför inte åtminstone bibehålla nivån på den kommunala välfärden i skolan och den sociala omsorgen? Vad har ni gjort med alla dessa överskott?

Om en vecka ordnas en särskild debatt

Vänsterpartiet begärde en särskild debatt om situationen i Israel och Palestina – idag kom beskedet att debatten ordnas nästa vecka fredag, 27 oktober med start 09:00.

I onsdags ordnades en manifestation för fred och folkrätt på Mynttorget som angränsar till riksdagen. Håkan Svenneling  talade för Vänsterpartiet. 

”Det kändes i hjärtat i morse. Så där tung som det känts alldeles för ofta den senaste tiden. Ännu en push-notis om att civila har skjutits, bombats och dödats. Grymheten i samtiden är svår att ta in. Attacker på civila i Sderot i Israel, bomber över skolor i Gaza, automateld mot fotbollssupportrar i Bryssel och dödsskjutningar mot mammor och pappor i Sverige.
 
Varför kan vi inte leva i en fredligare värld?
Varför ska oskyldiga dödas av våld och hat?
Bara solidaritet kan vara svaret på våldet och hatet.
Solidaritet med de civila israeler som dödats i den fruktansvärda attacken av Hamas. Jag besökte själv Sderot för några år sedan. Alla hem i Sderot har ett eget skyddsrum, lekplatserna har långa maskar som fungerar som skydd. Och busshållplatserna har förstärkt tak för att skydda mot bomberna.
Solidaritet med alla de palestinier som lever under decennielånga ockupationen och nu dödas av bomber från den besinningslösa israeliska krigsmakten. I ett Gaza som ingen hjälpsändning kan komma in i och samtidigt ingen får lämna. Gaza är ett utomhusfängelse för ett fängslat palestinskt folk. Det har varit ett fängelse länge. Larmrapport på larmrapport har kommit om situationen i Gaza, men omvärlden har tittat bort. Nu går det inte längre att titta bort.”

Manifestation för fred i Palestina och Israel i Göteborg

Vi ses i en gemensam manifestation mot ockupationen av Palestina och för fred och folkrätt i Palestina och Israel.
Tid: tisdag 17 oktober kl. 18.00
Plats: Gustaf Adolfs torg
Parollerna för manifestationen är:
– Häv Israels blockad av Gaza och ockupation av Palestina!
– För fred och folkrätt!
– Stoppa alla attacker på civila!
 
Den israeliska ockupationen av Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem är folkrättsvidrig och måste upphöra. Blockaden av Gaza måste brytas, och bosättningarna utrymmas. Förutsättningarna för en varaktig fred saknas så länge ockupationen fortgår. Vi vill se en fri och demokratisk palestinsk stat upprättas i fredlig samexistens med Israel.
Folkrättens regelverk måste respekteras av samtliga parter. Det betyder ett konsekvent fördömande av alla attacker mot civila, och brott mot de mänskliga rättigheterna, oavsett vilken part som begår dem.
Regler:
Inga fanor, banderoller eller andra yttringar med budskap som går emot parollerna är tillåtna.

Stötta arbeten som arbetar mot gängen

Än återstår ett antal veckor innan statens budgetbeslut ska fattas av riksdagen. SD-regeringens budgetproposition är utgångspunkten för överläggningar i finansutskottet och  i de andra utskotten. Liberalerna och Kristdemokraterna i riksdagen vet om att deras egna väljare tycker illa om ett större antal punkter där partiets förhandlare inte förmådde att stå fast vid grundläggande värderingar. Inte heller hör man enhälliga applåder från borgerliga väljare som gav sin röst till Moderaterna. Alltför tydligt präglas hela förslaget till budget för 2024 av SD. Och ändå är inte ens Sverigedemokraterna nöjda. Vid kommande förhandlingar ska tonen skärpas. 

Oppositionspartiernas budgetmotioner kommer att förlora på punkt efter punkt. Dels finns nu, 2023, ingen samordning mellan S, V, C och MP, dels skulle nog SD med bistånd från Ulf Kristersson se till att hålla ihop den hårfina majoriteten av 176 mot 173 röster om oppositionen råkade  hitta något gemensamt yrkande.

Ändå har dessa fyra budgetmotioner ett stort värde. Här beskrivs regeringens avsikter att dölja nedskärningar och att skönmåla den bistra verkligheten för medarbetare i välfärden.  För Vänsterpartiets förtroendevalda i kommun och region är partiets budgetmotion och ett antal av motionerna från höstens allmänna motionstid av stor vikt. 

Bilden när sammanfattar viktiga yrkanden ur budgetmotionen.

På vilket sätt tillkommande resurser skall användas framkommer sedan dels av texten i budgetmotionen och av följdmotioner  per utgiftsområde [här utgiftsområde 9 och utgiftsområde 16], dels av tankarna i enskilda motioner, som ”Förebyggande av våld och sociala problem för barn och unga” . 

I denna senast nämnda motionens inledning står bl a.: 

”Som en konsekvens av en ökande ojämlikhet och ett djupt rotat klassamhälle lever många barn och unga i social utsatthet i Sverige. Samhället brister i att förse alla med en
bra bostad, en väl fungerande skola, en meningsfull fritid, en säker vård och goda möjligheter till arbete. Vid sidan av dessa strukturella och förutsättningslösa rättigheter krävs sociala insatser. Vänsterpartiet vill att alla barn och unga ska ha samma möjligheter till en bra uppväxt, där kriminalitet inte ses som en lösning på ens tillvaro och där samhället ska kompensera för det som behövs. All form av utsatthet ska så långt det går förebyggas, men när problem uppstår ska skydd och stöd komma barn till gagn med ett sammanhållet samhälles fulla styrka. Ingen ska lämnas ensam.
Socialtjänstens medarbetare utför i många fall ett arbete långt utöver vad som kan förväntas på en individuell nivå, ändå räcker inte verksamheten till. Den ständiga resursbrist som socialsekreterare arbetar utifrån – dels p.g.a. en underfinansierad välfärd, dels p.g.a. att vara en nedprioriterad del av välfärden – leder till att det inte är
möjligt att leverera den sociala service som regler, bestämmelser, och i vissa fall lagar, har stipulerat. Samhällets resurser måste prioriteras på drastiskt andra sätt för att socialtjänstens arbete ska nå ut i samhället utifrån den intention som finns. Se därför Vänsterpartiets budgetmotion för 2024 (2023/24:V700) som kraftigt vänder sig emot nedskärningarna i välfärden.”