Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Vänsterdagarna lördag och söndag

Vänsterdagarna

25-26 november ses vi för den första stora hållpunkten i mobiliseringen inför 2026. Det blåbruna styret sviktar redan nu – på Vänsterdagarna ökar vi trycket med verktygen, kunskaperna, ledarna, hantverket och alla de krafter som ska vända svensk politik från högernationalism till hopp, gemenskap och anständighet. Under två dagar fyller vi Svenska Mässan med inspiration och möjligheter att vässa strategierna tillsammans med deltagare, talare och utställare.

Vänsterpartiet fortsätter växa och därför gör även Vänsterdagarna det – mer program, fler aktiviteter, större utställning och bredare medverkan. Deltagarna kommer få ta del av seminarier, workshops, utställning, tal och uppträdanden i olika former och sätter själva ihop sina personliga program. Innehållet spänner från politik och strategi till aktivism och kultur och passar både dig som nyss hittat till vänsterrörelsen och dig som har mångårig erfarenhet av politiskt arbete. 

Sex medlemmar ur Vänsterpartiets lokalförening i Vänersborg finns på plats på Svenska mässan i Göteborg. Återrapportering på vårt medlemsmöte 14 december.

Här länken till Vänsterdagarnas program.

Texter som blir styrande

Kommunal politik beslutas i kommunhuset. Tre politiker med heltidsanställning och ansenlig kommunalrådslön. Mängder av fritidspolitiker, ett mindre antal med en mängd olika uppdrag, ett större antal med endast ett eller några få uppdrag. Därutöver i kommunstyrelsens förvaltningsstab och i nämndernas förvaltningsledning, ett mycket stort antal anställda som tänker ”politik”, bevakar aktuella frågor och författar texter som ligger som underlag för politikernas beslut.  

Liknande gäller i landets olika regioner. Från kanslierna kommer handlingar som mer eller mindre avgör hur politikernas tankar och idéer omsätts till att landa i bindande politiska beslut. 

Och över kommunerna och regionerna är det staten som lämnar ett växande antal riktlinjer, vägledningar och rekommendationer ”neråt” till såväl kommuner som regioner.

Att behålla överblicken ter sig nästan omöjligt för den som ”vid sidan om” jobbet, familjen och egna fritidsintressen också har sagt ja till ett mindre uppdrag som fritidspolitiker.

Här några texter som kan belysa situationen.

SKR är kommunernas och regionernas centrala samlingspunkt. SKR är företrädare för 290 kommuner och 21 regioner. Nyss avslutades kongressen där det beslutades  att lägga ett nytt styrande dokument: ”Inriktning för SKR 2024-2027” till grund för kommande arbete.

För Region Västra Götaland finns ett uttalande som riktar sig till alla 49 kommuner: ”Tillsammans gör vi Västra Götaland till ett föredöme för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle.” Här finns ett styrande dokument med rubriken: ”Regional utvecklingsstrategi
för Västra Götaland 2021 – 2030”.

I kommunhuset i Vänersborg är det kommunstyrelsen som samordnar all utvärdering av det som varit  och all planering för det som ska ske framöver. Vid sammanträdet i början av november informerades kommunstyrelsen med stöd av tre dokument:

I första hand är dessa dokument underlag för politiker som ingår i budgetberedningen som efter årsskiftet börjar att ta fram förslag till Mål- och resursplanen 2025-2027

Fritidspolitiker förutsätts att så småningom ta del av texterna. Här finns punkter som anknyter till beslut som kommer att fattas i någon nämnd.

Och varför ska inte dokumenten vara tillgängliga för allmänheten? Det kan inte vara fel att känna till vad olika förvaltningar har sammanställt för politiker i fullmäktige, kommunstyrelsen och alla nämnder.

Medborgare lämnar förslag – vad händer sedan?

När Vänersborgs kommunfullmäktige möttes förra veckan, så fanns inte mindre än sex medborgarförslag på ärendelistan. Hur medborgarförslagen skall hanteras framgår av arbetsordningens §31.  

Listans första medborgarförslag hade rubriken ”Busskortet” med följande text: ”På alla skolor i Vänersborg finns det elever från olika delar från hela Vänersborgs kommun. Detta resulterar i att elever från olika delar av kommunen blir vänner och vill umgås även efter skoltid och på helger. Det finns också elever som har träningar i en annan del av staden Problemet med detta är att alla inte har lika förutsättningar för att ta sig till varandra eller till träningar, vilket i sin tur skapar ojämlikhet mellan individer som inte har möjlighet att ta sig från till exempel Vargön till Onsjö. Därför vill vi att busskorten ska funka på helger till klockan 23 på kvällen. Detta skulle resultera i en större gemenskap och gladare ungdomar.

Tjänstgörande ordförande Anneli Guilotte läste upp beslutsförslaget: ”Kommunfullmäktige överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Ärendet ska handläggas på så sätt att det kan avgöras inom ett år och redovisas på kommunfullmäktiges meddelandelista. Ärendet är därmed avslutat för kommunfullmäktiges del.” Och så blev beslutet.

Med andra ord, fullmäktige behöver inte längre göra sig besvär med att fundera över vad som skulle behövas för att tillgodose förslagsställarens önskemål , vad det eventuellt skulle kosta, vad som behöver göras för att göra verklighet av den goda tanken. 

Nej, nu ligger bollen hos kommunstyrelsen som i sin tur kan inhämta relevant information från annat håll för att fatta ett klokt beslut. 

Här ett tips. Under kommunfullmäktige finns en ”Demokratiberedning” med en ledamot och en ersättare från var och en av kommunens nio partier.  

Vid beredningens nästa sammanträde på onsdag presenterar David Myrvold, med befattningen kultursamordnare, rapporten ”Det jag säger har betydelse”.  Rapporten är resultatet av ett förvaltningsövergripande arbete i Vänersborgs kommun och handlar om ”Barn och ungdomsinflytande”. 

Rapporten ingår i ett projekt som sedan 2021 har involverat ledande tjänstepersonal och politiker i kommunen. Nu finns höga förväntningar att rapportens slutsatser och rekommendationer gör avtryck i kommande politiska beslut i hela vår kommun. 

Tillbaka till medborgarförslaget. Sägs något i rapporten om ”busskort”? Ja, det gör det – se avsnitt 8.2 ”Tillgänglighet och kollektivtrafik”:

”Tydligt är också att många unga inte har de ekonomiska förutsättningarna till att köpa sig ett eget busskort. Det är en återkommande frustration över att de känner sig begränsade av att skolkortet, som många högstadieelever har, som slutar gälla klockan 19.00 på vardagar och att det utgör ett problem för deras engagemang i aktiviteter. Det påverkar också i högre grad de unga som bor utanför centralorten. Det är en återkommande önskan om tätare busskommunikation och närmare busshållplatser för de unga som bor utanför centrala Vänersborg. Verksamheter med ungdomsfokus i centrala Vänersborg instämmer i detta och påpekar att många avviker från aktiviteter för att hinna med bussen hem medan skolkortet gäller.

Unga i våra ytterområden vittnar också om att de är mer eller mindre beroende av att vuxna eller föräldrar som har tillgång till bil och kan köra dem till och ifrån aktiviteter. Detta får enligt många ungdomar konsekvensen att de upplever sig begränsade och inte delaktiga i den grad de hade önskat.”

Alltså: ”Ärendet ska handläggas på så sätt att det kan avgöras inom ett år …”

Var är debatten om slakten av vården?

Krönikan i ”Dagens Samhälle” har idag rubriken: ”Var är debatten om slakten av vården?

Jiang Millington skriver: ”Sedan Novus började fråga svenska väljare vilken fråga som man tycker är viktigast har den toppats av samma ämne. Från november 2020 fram till juni 2023 har man svarat: sjukvården.

Krönikan räknar upp vad vi kan förvänta oss till följd av otillräcklig finansiering: 

”Svenskarnas hjärtefråga är alltså sjukvården. SKR räknar med att regionernas underskott i år blir hisnande 20 miljarder kronor. Då räcker regeringens 3 miljarder inte särskilt långt. En stor majoritet av regionerna har aviserat besparingar. Av landets 21 regioner räknar 11 med att höja patientavgiften. Vad betyder det här för patienterna?

Svårt att få vård: Regionerna kan behöva minska antalet anställda inom vården och koncentrera den till färre platser. Det kan leda till längre väntetider för patienter och minskad tillgång till vårdtjänster. Till exempel kan nedläggningen av akuten i Lidköping i Västra Götaland påverka tillgängligheten till akutsjukvård.

Färre vårdalternativ: Vissa regioner kan behöva minska utbudet av vårdtjänster och specialiserade behandlingar. Om sjukhus eller kliniker tvingas minska sin verksamhet måste fler patienter resa längre. Särskilt drabbas patienter med sällsynta eller komplexa sjukdomar i behov av specialistvård.

Personalnedskärningar: Minskningen av personal kan påverka vårdens kvalitet och kontinuitet. Färre anställda ska upprätthålla samma standard och möta patienternas behov på ett tillfredsställande sätt.

Höjda avgifter: Minskar potentiellt tillgängligheten till vård för dem med lägre inkomster.

Minskad personal inom farmaci och apotek: Region Sörmland planerar att säga upp 10 av 15 kliniska apotekare, som arbetar nära patienter med exempelvis genomgång av läkemedel. Risken är att dessa patienter kommer att belasta vården med sina frågor, sin oro för biverkningar eller risken med att inte förstå hur de ska ta sina mediciner.”

Regeringen måste agera mot sjukvårdens nedskärningschock

Svensk sjukvård står inför en stor kris med kraftiga försämringar. Det visar den nya prognosen för regionernas ekonomi. Vänsterpartiet tar därför nu initiativ till en extra ändringsbudget för att skydda sjukvården.

Den nya prognosen finns i SKR:s senaste ekonomirapport. Den visar att läget för regionerna är betydligt allvarligare än vad som var känt när regeringen lade fram sin budget i september.

De här nya siffrorna för svensk sjukvård var inte kända när regeringen lade fram sin budget. Det är därför helt nödvändigt att regeringen nu agerar och skjuter till nya pengar till sjukvården. Redan idag har sjukvården skurit ned på väldigt mycket och nu förvärras läget betydligt. Sjukvården måste skyddas mot nedskärningschocken, säger Nooshi Dadgostar.

Svenska folket förväntar sig att riksdag och regeringen värnar sjukvården. Det var den viktigaste frågan för väljarna i valet 2022. Men istället för förbättringar väntar nu enorma försämringar om inte regeringen agerar. Var är statsminister Ulf Kristersson? Var är Jimmie Åkesson?, säger Nooshi Dadgostar.

Baserat på SKR:s siffror från i våras borde kommunsektorns underskott för 2024 landa på 18 miljarder efter de tillskott regeringen vill göra. Men SKR:s senaste prognos ändrar ändrar dramatiskt bilden av regionernas ekonomi. Om inte regeringen skjuter till mer pengar kommer kommunsektorn att gå med 31 miljarder i underskott, varav regionerna står för 24 miljarder. Det underliggande ekonomiska läget i kommunsektorn har alltså försämrats med 13 miljarder kronor jämfört med den information som fanns när budgetpropositionen lades.

Det finns inget rationellt skäl till att välfärden ska sättas på svältkur. Statens finanser är urstarka och bara en handfull industriländer kan uppvisa en så stor nettoförmögenhet. Att i det läget tvinga regionerna till drakoniska nedskärningar i sjukvården och kommunerna till besparingar i skolan är orimligt och oansvarigt, säger Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

På pressträffen deltog även Carina Örgård, regionråd Västra Götaland (V), Linda Jonsson, regionråd Norrbotten (V) och Elisabeth Björk, regionråd Värmland (V).

Om inte regeringen skjuter till det som behövs och den här svältkuren för regioner fortsätter kommer vi inte ha råd att ge samma vård som idag. Vi kommer inte ha råd att hålla våra vårdcentraler eller tandvårdskliniker öppna som vanligt. Det kommer innebära att det blir svårare att få en tid och avstånden till vården kommer bli längre, säger Elisabeth Björk, regionråd Värmland (V).

Vi hamnar i en absurd situation där vi tvingas säga nej till att anställa sjuksköterskor och läkare på Sahlgrenska, yrkesgrupper som tar lång tid att utbilda och som vi egentligen skulle behöva. Bara för att vi inte har råd att ha dem! Resultatet kommer bli att de långa vårdköerna blir ännu längre under all överskådlig framtid, säger Carina Örgård, regionråd Västra Götaland (V)

Möjligheten att höja skatten är hos oss utesluten då våra invånare redan idag har bland landets högsta skatter och får allt sämre välfärd för det. Dessutom har Norrbotten en särskild utmaning att samtidigt behöva bygga ut vården för att möta den gröna industrialiseringen. När vi inte ens kan upprätthålla den vård vi skulle behöva för dagens invånare, är vi än mer bakbundna att kunna utveckla den för att människor ska se Norrbotten som ett alternativ att flytta till och driva den industri hela Sverige vill ha. Det är innebörden av den svältkur vi just nu utsätts för, säger Linda Jonsson, regionråd Norrbotten (V)

Karin Rågsjö, Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson är också djupt oroad över utvecklingen i vården, och skarpt kritisk till regeringens oförmåga att hantera situationen på ett ansvarsfullt sätt.

Det här kommer att drabba patienterna, och allra mest de svårt sjuka. Utvecklingen inom sjukvården är en risk för hela samhället, säger Karin Rågsjö.

Manifestation i Solidaritet för Palestina!

Idag fredag 17:00

Plats: Vänersborg, gågatekrysset, Edsgatan/Sundsgatan.
Tid: kl 17, fredag 17 november
Tillsammans med civilsamhället och palestinarörelsen har Ida Hildingsson och Aya Turani tagit initiativ till en manifestation i Solidaritet för Palestina
”Stoppa det folkmord och folkfördrivning som nu sker av det palestinska folket i Gaza och Västbanken! Eldupphör nu!
Tillsammans med civilsamhället och den växande motståndsrörelsen samlar vi oss i solidaritet med Palestina och Gazas folk!
Befria Palestina och folket i Gaza från världens största utomhusfängelse. Nej till Israels apartheid politik och illegala ockupation av Palestina! Ja till fred och frihet!
Kom och visa ditt stöd!”
Flera talare från civilsamhället och palestinarörelsen, musik och ljusmanifestation.
(Från Vänsterpartiet kommer bland annat Elin Segerlind, Elise Norberg Pilhem och Kristofer Lundberg att tala).
Med hopp om en bättre framtid där Sverige igen blir en röst för internationell solidaritet! 🇵🇸❤️‍🩹

V agerar för extra ändringsbudget till sjukvården

Svensk sjukvård står inför en stor kris med kraftiga försämringar. Det visar den nya prognosen för regionernas ekonomi. Vänsterpartiet tar därför nu initiativ till en extra ändringsbudget för att skydda sjukvården.

Den nya prognosen finns i SKR:s senaste ekonomirapport. Den visar att läget för regionerna är betydligt allvarligare än vad som var känt när regeringen lade fram sin budget i september.

– De här nya siffrorna för svensk sjukvård var inte kända när regeringen lade fram sin budget. Det är därför helt nödvändigt att regeringen nu agerar och skjuter till nya pengar till sjukvården. Redan idag har sjukvården skurit ned på väldigt mycket och nu förvärras läget betydligt. Sjukvården måste skyddas mot nedskärningschocken, säger Nooshi Dadgostar.

– Svenska folket förväntar sig att riksdag och regeringen värnar sjukvården. Det var den viktigaste frågan för väljarna i valet 2022. Men istället för förbättringar väntar nu enorma försämringar om inte regeringen agerar. Var är statsminister Ulf Kristersson? Var är Jimmie Åkesson?, säger Nooshi Dadgostar.

Baserat på SKR:s siffror från i våras borde kommunsektorns underskott för 2024 landa på 18 miljarder efter de tillskott regeringen vill göra. Men SKR:s senaste prognos ändrar dramatiskt bilden av regionernas ekonomi. Om inte regeringen skjuter till mer pengar kommer kommunsektorn att gå med 31 miljarder i underskott, varav regionerna står för 24 miljarder. Det underliggande ekonomiska läget i kommunsektorn har alltså försämrats med 13 miljarder kronor jämfört med den information som fanns när budgetpropositionen lades.

– Det finns inget rationellt skäl till att välfärden ska sättas på svältkur. Statens finanser är urstarka och bara en handfull industriländer kan uppvisa en så stor nettoförmögenhet. Att i det läget tvinga regionerna till drakoniska nedskärningar i sjukvården och kommunerna till besparingar i skolan är orimligt och oansvarigt, säger Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Manifestation i Solidaritet för Palestina!

Plats: Vänersborg, gågatekrysset, Edsgatan/Sundsgatan.
Tid: kl 17, fredag 17 november
Tillsammans med civilsamhället och palestinarörelsen har Ida Hildingsson och Aya Turani tagit initiativ till en manifestation i Solidaritet för Palestina
”Stoppa det folkmord och folkfördrivning som nu sker av det palestinska folket i Gaza och Västbanken! Eldupphör nu!
Tillsammans med civilsamhället och den växande motståndsrörelsen samlar vi oss i solidaritet med Palestina och Gazas folk!
Befria Palestina och folket i Gaza från världens största utomhusfängelse. Nej till Israels apartheid politik och illegala ockupation av Palestina! Ja till fred och frihet!
Kom och visa ditt stöd!”
Flera talare från civilsamhället och palestinarörelsen, musik och ljusmanifestation.
(Från Vänsterpartiet kommer bland annat Elin Segerlind, Elise Norberg Pilhem och Kristofer Lundberg att tala).
Med hopp om en bättre framtid där Sverige igen blir en röst för internationell solidaritet! 🇵🇸❤️‍🩹

Bostadsmarknaden – hett debattämne

I fredags debatterades bostadsrelaterade frågor i riksdagen. Flera S-ledamöter ställde frågor till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, KD. (Se i efterhand eller läs protokollet: Bostadsförsörjningen i Sverige och Bostadsbyggandet. ) Om Andreas Carlsson tyckte att det ställdes jobbiga frågor där regeringen inte kan ge klara besked än, så var det ingenting jämfört med det som gjorde debatten riktigt besvärligt för bostadsministern. Mikael Eskilandersson, SD-ledamot från Skåne, försökte göra sig till regeringens talesperson med en rad okvalificerade angrepp på frågeställarna. 

Det var tänkt att bostadsministern idag och i morgon tisdag skulle ha deltagit i ett informellt ministermötet med EU:s bostadsministrar i Gijón i Spanien. ”Ministrarna kommer bland annat att dela med sig av goda exempel från sina länder och diskutera hur man kan säkerställa alla människors rätt till adekvata bostäder.”  Men pressmeddelandet på regeringens hemsida kompletterades tidigt i morse: (Uppdatering: Andreas Carlsons medverkan är inställd.)

Bostadsfrågor hör hemma i riksdagens civilutskott. Dess ordförande, Malcolm Momodou Jallow (V), har ställt ytterligare en interpellation till Andreas Carlsson: ”Situationen på bostadsmarknaden”. Interpellationen skall besvaras senast 23 november. 

Vänsterpartiets frågor riktar sig mot en annan mycket öm punkt som följer i spåret av det drastiskt minskande bostadsbyggandet:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hindra bostadsbyggandet från att sjunka ytterligare?
2. Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?
3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att även personer utan kapital och/eller hög inkomst ska få en egen bostad?

Det tycks inte bli bättre – tvärtom

Kunskapsförbundets direktion sammanträder på tisdag i salen Lilla Paris på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg. Det speciella med novembermötet är att allmänheten äger närvarorätt. Anledningen är att direktionen under punkt 4 på dagordningen förväntas besluta: ”Direktionen godkänner upprättad Mål- och resursplan för 2024-2026 och överlämnar densamma till medlemskommunerna Vänersborg och Trollhättan.” Så är föreskriften, när budgetbeslutet fattas skall sammanträdet vara offentligt.

Så här formuleras den viktiga punkten om finansieringen av förbundets utbildningsuppdrag:  ”Kunskapsförbundet finansieras till största delen av medlemskommunerna. Gymnasieverksamheten genom förbundsbidrag och den kommunala vuxenutbildningen genom särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och respektive förbundsmedlem. […]  Förbundsbidraget och uppdragsersättningen beslutas av medlemskommunerna i december 2023  och siffrorna i det här dokumentet baseras på de förslag till beslut som finns i respektive kommun.”

”Förbundsbidraget för gymnasieverksamheten” – här finns ett större antal statliga utredningar på gång som samtliga på något sätt berör friskolornas vinstuttag av skattemedel. Än finns det bara försiktiga tecken på att SD-regeringen på allvar har insett att någonting måste göras om inte den kommunala utbildningen skall förblöda. Utredningen som kan bli avgörande har dock fram till november 2026 innan uppdraget skall redovisas, alltså först efter valet 2026. Hela perioden för MRP 2024-2026 är för Kunskapsförbundet en fortsatt tuff tid att ta sig igenom. 

Uppdragsavtal för vuxenutbildningen? Än har inga underlag från kommunerna blivit offentliga. Dock kan man förutsätta att såväl Trollhättan som Vänersborg är mycket medvetna om hur viktigt det är att stödja Kunskapsförbundet. Insatser för att bekämpa hotet om ökande arbetslöshet, biträda alla som har hamnat i långtidsarbetslöshet, hitta vägar att stödja kompetensförsörjningen för det regionala näringslivet – i allt detta arbete är KFV en värdefull partner för arbetsmarknadsenheten, socialförvaltningens enhet för försörjningsstöd och kommunens näringslivsenhet. Men så var det arbetsförmedlingen, var i all sin dag har statens ”myndighet arbetsförmedlingen” tagit vägen? 

På hemsidan för Sveriges kommuner och regioner, SKR, skriver ordföranden Anders Henriksson under den talande rubriken: ”Negativt besked om kommunerna i  arbetsmarknadspolitiken: ”I dag har Arbetsförmedlingen meddelat att de anser att det saknas juridiska förutsättningar för att ge kommuner i uppdrag att utföra arbetsmarknadsinsatser på myndighetens uppdrag.”

S-ledamoten Serkan Köse var inne på samma fråga i en interpellationsdebatt i riksdagen i fredags. Köse vände sig till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, L,  med frågan: ”Hur avser ministern att klargöra kommunernas roll inom arbetsmarknadspolitiken?

Pehrsson våndades: ”Det här är svårt.” Inte konstigt, hur skulle Johan Pehrson kunna komma förbi denna vändning som Arbetsförmedlingen hade gjort. Under den förra regeringen framkom av ett remissyttrande myndighetens stöd till tanken  ”att kommuner kan och bör vara leverantörer av arbetsmarknadstjänster åt Arbetsförmedlingen i enlighet med gällande lagstiftning”.

Nu gäller det inte längre, vilket Johan Pehrson försökte förklara och försvara. Att samarbetet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen inte tycks bli bättre belastar kommunens verksamhet. Och tyvärr också kommunens förutsättning att fullt ut finansiera vuxenutbildningen i Kunskapsförbundets regi.