Vi behöver en regering som är till för alla. Vi behöver krispolitik som funkar för vanligt folk. Som skyddar välfärden och tryggheten för föräldrar, och för de som utsätts för våld.
När regeringen och SD slaktar den svenska sjukvården så drabbar det kvinnor i Sverige hårt. Det handlar om jobbet och vardagen för hundratusentals kvinnor. Vissa förlorar själva sitt jobb, andra drabbas genom att en redan pressad arbetssituation blir än värre när kollegor försvinner. Regeringen och SD låter kvinnodominerade arbetsplatser inom skola och omsorg förblöda.
Regeringen och SDs brist på krispolitik slår hårt mot alla med låga inkomster och det är i Sverige idag framför allt kvinnor, inte minst ensamstående mammor. Högern gör ingenting för att få ner de höga matpriserna och ingenting för att få ner de stigande priserna i kollektivtrafiken, som kvinnor är särskilt beroende av. Antalet barnfamiljer som vräks ökar kraftigt. Istället läggs pengarna på skattesänkningar som ger mest till de som redan har mest, vilka vi vet framförallt är män.
Mönstret går igen på område efter område. De ändrar kraven på skyddade boenden så att det blir svårare för kvinnojourerna och så att privata bolag riskerar ta över – förlorare är våldsutsatta kvinnor som behöver hjälp. De håller på att förvandla något så grundläggande som föräldraledigheten till en marknad genom den så kallade nannyreformen och de planerar försämringar av sjukförsäkringen som vi vet drabbar kvinnor särskilt hårt. Den strypta familjeåterföreningen drabbar framför allt kvinnor på flykt. De avskaffar den feministiska utrikespolitiken så att jämställdhetsarbete över hela världen drabbas.
Regeringen vägrar fördöma Israels dödande i Gaza, där majoriteten av de dödade är kvinnor och barn!
Det står nu klart att regeringen är den mest kvinnofientliga regeringen i Sverige i modern tid.
Vänsterpartiet Vänersborg har återkommande lagt budgetförslag med mer resurser till verksamheterna inom skola och social omsorg. Vi vill även se att resan mot arbetstidsförkortning påbörjas inom kvinnodominerande yrken såsom äldreomsorgen. Att Bostad Först modellen införs är en viktig förutsättning för allas rätt till bostad och att våldsutsatta kvinnor ska få stöd oavsett missbruksproblematik, funktionsvariation eller ålder.
Istället för den högernationalistiska regeringens kvinnofientliga politik, behöver Sverige en regering som är till för alla. Vi behöver en krispolitik som hjälper människor genom krisen med sänkta matpriser och billigare kollektivtrafik. Vi behöver rädda sjukvården och den övriga välfärden. Våldsutsatta kvinnor ska få skydd och Sverige måste ta hänsyn till kvinnors asylskäl. Sverige behöver feminism!
Vänsterpartiet Vänersborg
Elin Segerlind, ordförande
Ida Hildingsson, kommunpolitiker
Stefan Kärvling, gruppledare
INTERNATIONELLA KVINNODAGEN
En viktig festival för jämställdhet– 8 mars 2024 ODEN 13 – 17
18:30 Hebeteatern Folkets hus Trollhättan:
(Insändare av Elin Segerlind, Ida Hildingsson och Stefan Kärvling)
(Insändare Rödgröna ledning Västra Götalands region)
Det är Tankesmedjan Balans som valt rubriken för en notis om en rapport från UKÄ, Universitetskanslersämbetet, och Skolverket som publicerades idag.
Marcus Larsson, som tipsar om rapporten, hänvisar till en central grafisk illustration i sin notis.
Sammanfattningen i själva rapporten inleds: ”I den här studien undersöker vi i vilken omfattning olika elevgrupper
övergår till högskolan direkt från gymnasieskolans högskoleförberedande program och skillnader i hur olika grupper av elever från gymnasieskolan presterar i högskolan. Studien beskriver utvecklingen över tid för årskullarna som examinerades från gymnasieskolan 2014–
2022, och i synnerhet vilka förändringar som skedde i samband med covid-19-pandemin.”
Under våren fortskrider arbetet med ansökningar från årets årskurs 9-elever till utbildningar på gymnasieskolan. Kunskapsförbundet Väst är huvudman för två gymnasieskolor i Trollhättan och Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, KFV är alltså ”offentlig” huvudman. ”Enskilda” huvudmän finns det gott om – i Vänersborg är det Fridagymnasiet och i Trollhättan finns inte mindre än sex friskolor med gymnasieprogram för våra ungdomar.
Förtroendevalda ledamöter i Kunskapsförbundets direktion kommer säkerligen att läsa denna rapport utöver ett annat underlag: ”KVALITETSRAPPORT 2023 – Kunskapsförbundet Väst” .
Bra läsning inför ett möte kommande vecka, Kunskapsförbundets Kvalitetsstämma. Här samlas förbundets ledning, rektorer, lärare från alla tre skolor, övrig personal från skolorna och förbundets administrativa ledning tillsammans med direktionens ledamöter. Stämman återkommer varje år, belyser resultat och samtalar om det fortsatta arbete med att ytterligare förbättra undervisningen för våra ungdomar.
Statsminister Ulf Kristersson sade en sak 10 februari i TV4:s direktsändning. Sedan dess har han dussintals gånger upprepat sitt mantra ”jag har många gånger sagt ….”.
Men nej, det han sade, klart och tydligt, det har han inte upprepat, det står han inte för.
Men vad är det som nu gäller? Det finns ett förhandsbesked om det som kommer att stå i ändringsbudgeten 15 april: ”Samarbetspartierna ger ytterligare ekonomiskt stöd till sjukvården för att generella uppsägningar av sjukvårdspersonal ska kunna undvikas och för att motverka att patienter drabbas av regionernas tillfälligt försvagade ekonomi. Samtidigt vidtas ytterligare åtgärder för att stödja en effektivisering av vården och för att säkerställa att patientnära verksamhet prioriteras.”
Vänsterpartiet kommenterar kortfattat:
SKR är avvaktande i sin kommentar – det som förvånar är att kritiken inte blir tydligare på en avgörande punkt: Dessa pengar, som skall utbetalas till regionerna i juni, är ett tillfälligt anslag för 2024. Regionerna har efterlyst regeringens insikt att utfästelsen måste utformas på sätt som gör det möjligt att planera över längre tid.
Ordföranden för SKR uttrycker sig försiktigt: ”I samband med pressträffen aviserades även ett antal förslag om en statlig effektivitetsdelegation och ökad kontroll av regionernas ekonomi och effektivitet. – Det här är helt nytt, och vi får titta närmre på förslagen och om detta kan vara till stöd för regionerna. Det viktigaste är att det i så fall görs på ett sätt som inte ökar byråkratin och administrativt krångel för regionerna, säger Anders Henriksson.”
SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog skrev: ”De senaste dagarna har flera regeringsföreträdare uttryckt att regionerna behöver göra sina hemläxor. Jag tycker det är märkligt uttryckt och signalerar tyvärr brist på tillit. Det finns ingen region som inte gör vad den kan för att möta det exceptionella ekonomiska läget. Att säkra välfärden och sjukvården i synnerhet är inte en fråga som borde reduceras till en polariserande debatt om vems fel detta är. Det borde handla mer om hur vi tillsammans ser till att säkra en sjukvård som är patientsäker och hållbar för personalen genom krisen. De regioner som nu tvingas varsla, gör det med just den ingången – att det ska ha så lite påverkan som möjligt på patienter och personal.”
Förra veckan informerade vi om ärendet nya förbindelselänken mellan Onsjö och Skaven. Det var innan kommunens samhällsbyggnadsnämnd hade möte och fattade beslut om vilket alternativ man skulle gå vidare med.
I efterhand erkänner vi att vår information blev vilseledande. Vi hade räknat med att nämndens ledamöter skulle välja rätt alternativ av två tänkbara länkar som skall binda ihop ett växande bostadsområde Skaven med Onsjö.
Så fel vi hade – Vänsterpartiets ledamot var ensam om att rösta för den ”södra lösningen”. Nämndens beslut blev ”att uppdra till förvaltningen att påbörja projekteringen med inriktning mot alternativ 1 – norra alternativet.”
Hela underlaget inför nämndens beslut finns tillgänglig på vårt tidigare inlägg ”Tveka inte, ta raka spåret över Brätte”, Vi ber om ursäkt för rubriken, vi trodde såklart inte att ett sådant beslut skulle fattas av nämnden.
Kartbild och skiss berättar – Vänsterpartiet röstade för ”södra”, men nämnden beslutade ”norra”. Sedan är det ju en aning talande att ledamöterna fick hålla isär – ”Vägalternativ 2” benämns i skissen ”1” och ”Vägalternativ 1” benämns i skissen ”2”.
Någon mer som tycker att beslutet är fel? Det finns hopp än – samhällsbyggnadsnämnden ville inte ha Svarte Petter, nämndens ställningstagande skickas vidare till kommunstyrelsen som anmodas att fatta beslutet om att påbörja projekteringen.
”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 1 – norra alternativet”.
Vid Vänsterpartiets lokalföreningens årsmöte valdes idag en ny styrelse fram till nästa årsmöte våren 2025.
Till ordförande valdes Elin Segerlind, till kassör Johan Olsson. Övriga ledamöter i styrelsen blev: Sara Falkensjö, Misbah Qasemi, Ida Hildingsson, Robert Zackrisson och Annica Haglund.
Till ersättare i styrelsen valdes Oskar Johansson och Ottilia Thorsson.
Sjukvård är i första hand regionens ansvar. Men en krisande sjukvård angår oss alla, berör oss alla, människorna i hela landet, drabbar också invånare i vår kommun, i Vänersborg.
Här på lokalföreningens hemsida har vi uppmärksammat debatten om brister i landets sjukvård vid två tillfällen:
10 februari: ”Inga uppsägningar i den svenska sjukvården?”
13 februari: ”Rädda sjukvården”
I det senare inlägget berättade vi om Vänsterpartiets utskottsinitiativ – idag 27 februari står punkten på finansutskottets agenda vid sammanträdet som börjar klockan 11:00.
Vid pressträffen klockan 10:00 berättade Mikael Damberg, S, Ida Gabrielsson, V, och Janine Alm Ericsson, MP, om förväntningar som riktas till de andra partiernas representanter i utskottet.
Ett löfte från statsministern är inte vilket löfte som helst!
I riksdagen hade Vänsterpartiets Karin Rågsjö idag ställt en interpellation ”Krisåtgärder för sjukvården” till ansvarig statsråd Acko Ankarberg Johansson, KD, Debatten kan i efterhand ses på riksdagens webb-tv, här är länken.
Visst väntar kommunerna och deras ekonomichefer på tecken att regeringen tillskjuter resurser så att skolans verksamhet kan utvecklas istället för som nu, jaga besparingar och effektiviseringar. Visst väntar lärare och hela skolpersonalen tillsammans med elever och vårdnadshavare på insikt att något måste ske snart för att motverka fortsatt nedskärning.
Tidöavtalet mellan SD, M, L och KD beskriver på sju sidor ”Direktiv samarbetsprojekt Skolan”. Här finns många tankar om sådant som partierna anser behöver ändras. Några punkter har redan gått vidare till utredningar som längre fram, 2025 eller 2026, skall redovisa sina resultat.
Men i morgon gäller det annat, det framkommer av ett pressmeddelande som publicerades i fredags: ”Det ska bli lättare för elever att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå”.
Här betonar skolministern Lotta Edholm visserligen: ”Det är viktigt att alla elever får chans att utmanas i undervisningen och möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.” Men propositionen riktar sig endast till ”högpresterande elever som behöver utmanas mer i undervisningen”.
Överläggningar väntas i riksdagens utbildningsutskott, ett betänkande vaskas fram som lägger förslag till hela riksdagen att besluta om. Tidöpartierna har en hårfin majoritet i riksdagen, men allt annat än att Tidöavtalets tankar och propositionens och utskottets förslag beslutas vore en överraskning.
Men debatten utanför? Leder inte detta till ökad ojämlikhet? Vem talar för elever som inte är högpresterande, för elever som redan idag känner sig övergivna? Klyftan mellan eleverna ökar. Hur präglas elevernas syn på interaktion med jämnåriga, vad händer med gemenskapskänslan?
Vi kan nog räkna med att en redan intensiv debatt om det svenska skolsystemet får ytterligare bränsle. Och vad säger kommunens ekonomichef till skolchefen och alla rektorer? Nej, några nya pengar fanns inte med i paketet. Kan ni ta en titt och se efter hur ni kan omprioritera?.
Det kom ytterligare ett pressmeddelande som sammanfattar propositionens förslag.
När kulturutskottets betänkande 2023/24:KrU4 ”Folkbildning” debatteras i riksdagen i början av mars, så vet vi redan nu vilka beslutsförslag som får gehör och vilka reservationer som läggs till protokollet.
Det är oppositionen som protesterar och ger uttryck för sin oro att folkbildningen inte utvecklas utan avvecklas steg för steg. I betänkandet berättas hur läget är idag: ”Under 2022 fanns det 155 folkhögskolor och sammanlagt 78 filialer runt om i landet, totalt 233 folkhögskoleenheter. Av folkhögskolorna rapporterade 38 att de hade en eller flera filialer. Folkhögskolorna arrangerade långa kurser i samtliga regioner och i 154 av landets kommuner. Landets tio studieförbund hade under 2022 sammanlagt 136 lokala
avdelningar. Dessa anordnade studiecirklar i hela landet, i samtliga 290 kommuner.”
C och MP har flera reservationer, S och V lämnar var sitt särskilt yttrande. För Vänsterpartiet anför Vasiliki Tsouplaki följande:
”För Vänsterpartiet är det av yttersta vikt att folkbildningen kan organiseras fritt utan att partipolitiska uppfattningar styr innehållet och pedagogiken. Det är styrkan och det unika med bildningen genom studieförbund och folkhögskolor. Man kan snabbt ställa om utifrån förändringar i samhället och möta människors behov och intresse av att lära nytt och lära om. Folkbildningens nationella mål som slagits fast av riksdagen ska hållas på en övergripande nivå.
Jag beklagar att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna bestämt sig för att skära ned rejält på stödet till studieförbunden och att man plockade bort de
extra pengar som folkhögskolorna fick under pandemin. Särskilt viktig är de här verksamheterna för bl.a. ensamma äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. De pengar man sparar i ena ändan ger negativa effekter
i andra ändan när människor förlorar sitt sociala sammanhang och sina möjligheter till ökad självständighet och stärkt självförtroende.
Vänsterpartiet har under många år fört den motsatta politiken. Vi har föreslagit ökade resurser till folkbildningen för att kunna höja ersättningen per deltagare inom folkhögskolan och riktade resurser till studieförbunden för
studiecirklar i svenska för nyanlända. Vi har också föreslagit en utredning om ett nytt ekonomiskt stöd till folkhögskolor med internat. I budgeten för 2024 har vi satsat över 700 miljoner kronor mer än regeringen på folkbildningen.
Hösten 2023 beslutade regeringspartierna och Sverigedemokraterna sig för att föregå den pågående utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen och lägga fram ett lagförslag om ökad politisk makt över
resurstilldelningen. Vänsterpartiet motsatte sig det förfarandet och lade tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram ett utskottsinitiativ där vi krävde både att lagförslaget skulle behandlas inom ramen för den pågående utredningen och att det skulle utredas vilka
konsekvenser de stora nedskärningarna på studieförbunden skulle få. Jag beklagar att det initiativet inte fick gehör i utskottet. Det är ett hårt slag mot hela civilsamhället eftersom de flesta föreningar i dag kan få stöd för sin
studieverksamhet genom ett studieförbund. Regeringen och
Sverigedemokraterna har därmed bestämt sig för att försvaga studiemöjligheterna för landets invånare och försämra villkoren för civilsamhället rejält.”