Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

V, C och MP allt oftare med gemensam syn

En gång i veckan eller än mer frekvent uppträder företrädare för regeringspartierna M, KD och L tillsammans med någon företrädare för SD vid pressträffar i riksdagshuset. Det gäller någon aspekt av det som betecknas paradigmskiftet, alltså ännu ett förslag på området migration och bemötande av dem som på något sätt anses finnas på fel sidan av strecket som går mellan ”vi” och ”dom”. Det är en hel rad propositioner som kommer från justitiedepartementet, somliga skall föras till beslut i riksdagen innan sommarpausen, andra först under hösten.

Det görs en del uppmärksammade uttalanden vid dylika informationstillfällen. Antingen är det att SD-företrädaren tycks helt och hållet vara den som anger tonen och håller i taktpinnen. Eller så är det ännu en Liberal som har svårt att hantera sin Guccikeps. 

Mycket mera seriöst är det när ledamöterna i olika riksdagsutskott sätter sig samman för att skriva texten till något betänkande. Alla vet om att det i kammaren, där beslut fattas kring alla utskottsförslag, fortfarande finns en majoritet med 175 mot 172 (efter att en ledamot från vardera SD och S försöker sig som ”politisk vilde”).  I alla utskott finns också en majoritet av Tidö-ledamöter, deras uppfattning återges i alla betänkanden som ”utskottet”. Reservationer kommer från enskilda ledamöter och partier, någon gång är det flera partier från oppositionen som enas om samma text. I regel är det korta texter, som vänder sig emot majoritetens åsikt på någon enskild punkt. Men det finns undantag – och här är ett sådant aktuellt undantag. 

På torsdag denna vecka debatteras betänkandet 2023/24:JuU11 ”Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige”. Samma dag fattas också beslutet att lagen ska gälla från 1 mars 2024. 

V, C och MP står gemensamt bakom en mycket utförlig och lång reservation med åtskilliga invändningar mot såväl propositionens som utskottsmajoritetens tankar. Reservationen sätter strålkastarljus på Tidöavtalets avsikt att i grunden förändra behandlingen av ”dom”.  Reservationen inleds: ”Regeringens förslag om förbud för transportörer att låta människor resa med dem utan giltiga identitetshandlingar riskerar att slå hårt mot de personer som flytt från krig och katastrofer och som behöver hjälp allra mest.” Och reservanternas slutsats blir: ”Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen ska avslå regeringens
proposition.”

S-ledamöterna i utskottet stannar vid en markering i form av ett särskilt yttrande. Deras fokus ligger på arbetspendlingen och möjliga försämringar av arbetsvillkoren för personal i transportsektorn. Hur säger man? Gå som katten kring het gröt!?!

Tankar om förskolan

I Sverige regleras förskolan av flera lagar och författningar, och ansvaret delas mellan staten och kommunerna. När det gäller konkreta frågor om bemanning, gruppstorlek, ålder, antal timmar med mera, kan dessa detaljer regleras i olika förordningar och föreskrifter som utfärdats av regeringen och andra myndigheter.

Bemanning, gruppstorlek och andra specifika detaljer kan också vara föremål för lokala överenskommelser och beslut inom varje kommun, med hänsyn till behoven och resurserna på lokal nivå.

Staten och kommunerna delar ansvaret för förskolan, och regleringen sker genom skollagen, läroplanen för förskolan och andra relevanta lagar och författningar på både nationell och lokal nivå.

I riksdagen debatteras 28 februari utbildningsutskottets betänkande 2023/24:UbU8 ”Förskolan. I debatten hänvisar företrädare från olika partier till reservationstexter som finns i betänkandet.  S, V, C och MP är oppositionspartier. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för ett annat yrkande på punkten Övergripande förutsättningar  (gemensamt för S och V), Kvalitet i förskolan, Barngruppernas storlek i förskolan och Omsorg under tid då förskolan eller fritidshem inte erbjuds (gemensam för S, V och MP).

Här Vänsterpartiets reservation ”Barngruppernas storlek”: ”Många anställda inom förskolan mår inte bra och många vittnar om sin pressade situation. Stora barngrupper och för få kollegor leder till en stressad arbetsmiljö. Storleken på barngrupper påverkar både barn och personal. Skolverket har riktlinjer för barngruppsstorlek, dessa är 6–12 barn per grupp i åldern ett till tre år samt 9–15 barn per grupp i åldern fyra till fem år. Skolverkets riktlinjer bygger på samlad internationell och nationell forskning och visar på flera fördelar med mindre barngrupper, bl.a. att det leder till bättre miljö med lägre ljudnivå och att det gynnar barns lärande. Jag anser att dessa riktlinjer är bra, men eftersom det inte finns någon reglering för hur stora barngrupperna får vara, överskrids på många håll Skolverkets riktlinjer och utvecklingen går i fel riktning. I Norge såg man samma utveckling och valde 2018 att lagstifta om barngruppernas storlek. Där har lagen haft effekt och personaltätheten har ökat. För att komma till rätta med bemanningen i förskolan och för att ge alla barn en bra start i livet bör Sverige följa Norges exempel.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.”

Är SD ett oppositionsparti? Skulle man kunna tro, för SD utvecklar sina tankar i två reservationer och ett särskilt yttrande. I reservationen ”Rätt till förskolan” lyder texten:

”Situationen på våra förskolor runt om i landet är alarmerande med växande barngrupper och svårigheter att rekrytera utbildad personal. Detta har resulterat i att vi misslyckas med att ge våra barn den bästa tänkbara omsorgen, tryggheten och stimulansen för deras utveckling och lärande. Det är vår grundläggande uppfattning att förskolan främst ska vara till för de barn vars föräldrar arbetar eller studerar. Sveriges kommuner står inför stora utmaningar och svårigheter att på sikt kunna säkra och trygga de grundläggande delarna i vår välfärdsstat. Vi behöver därför modifiera och revidera de delar i skollagen som stipulerar att kommunerna ska erbjuda barnomsorg minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan till de barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Vi ser det som nödvändigt att sänka detta krav på våra kommuner till 2 timmar per dag eller 10 timmar i veckan för att säkra omsorgen, tryggheten och stimulansen för de barn som är i behov av en förskoleplanering.”

Också ett sätt att lösa ett problem. Skönt att det stannade vid en reservation. M, L och KD i utskottet visade ryggrad! 

Den andra reservationen från SD gällde ”Kvalitet i förskolan”. Där efterlyses att regeringen bör överväga ännu en utredning.

”Vi ser med oro hur den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar allt mer. Diagnostiseringen av könsdysfori har ökat med mer än 2 300 procent under den senaste tioårsperioden i Sverige. Det är mycket oroande att olika typer av tvångsmetoder, som t.ex. ”motstyrning”, används flitigt inom området genuspedagogik. Man anser att barnet redan lever under det tvång som könsrollerna skapat och därför har man rätt att tvinga barnet att leka på ett annat sätt, med andra leksaker, eller ha andra kläder på sig. Man kan fråga sig om den vuxne, som befinner sig i en överordnad maktposition, menligt skapar en könsförvirring hos det barn som blir utsatt för åtgärden. Regeringen bör
därför överväga att utreda hur genuspedagogiken bedrivs i förskolan och om det finns kopplingar till den ökade psykiska ohälsan hos barn.”

Inga uppsägningar i den svenska sjukvården?

Nooshi Dadgostar skriver idag på sin Facebook-sida:  ”Statsminister Ulf Kristersson gav ett viktigt löfte i dagens partiledardebatt i TV4. Ingen ska sägas upp i sjukvården. Det är bra att regeringen har ändrat sig och att tusentals vårdanställda kan pusta ut.

Nu förväntar jag mig att regeringen omedelbart lägger fram en tilläggsbudget i riksdagen som förhindrar dom varsel och neddragningar som redan är aviserade i sjukvården. Vänsterpartiet är redo att ställa sig bakom en sådan budget. Sverige är värd en god sjukvård.”
På TV4:s hemsida återges Ulf Kristerssons uttalande.

Nooshi Dadgostar (V) fyller i:

– När samlar du partierna?, frågar hon statsministern.

Då kommer Ulf Kristersson med ett utspel.

– Det är regeringen och samarbetspartierna som kommer lägga fram den budget som också kommer se till att vi inte säger upp människor i den svenska sjukvården, säger han och fortsätter:

– Regeringen kommer ta vårt ansvar. Jag vet att regionerna tar stort ansvar. Vi både bekämpar inflationen och kommer komma tillbaka med vår bedömning hur mycket pengar som krävs. Det var ju inget nytt dramatiskt budskap. Men jag känner ett stort statligt ansvar.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, skriver idag lördag på sin hemsida: ”Viktigt besked om pengar till regionerna”.

”Regeringens besked i dag om att det kommer beslut om resurser till hälso- och sjukvården är viktigt och välkommet. SKR uppmanar regeringen att snarast möjligt återkomma med vad det betyder i detalj

Nog inte helt fel att ”arkivera” inspelningen på TV4.

Västtrafiks seniorkort 65+ Vänersborg NEJ Trollhättan Ja?

Så här har det varit under en lång tid nu: Bor man i Trollhättan, så erbjuds man avgiftsfria resor på buss och tåg med Västtrafiks seniorkort från och med fyllda 65 år. Är man skriven i Vänersborgs kommun, så gäller samma sak för alla som har fyllt 75 år. 

En motion och åtta medborgarförslag har haft samma yrkande – ta ett beslut i Vänersborg att seniorkortet 65+ skall erbjudas. Motionen och medborgarförslagen ligger kvar på väntelistan, skall väl snart tas upp av kommunfullmäktige, förmodligen nästa månad. 

I onsdags, 7 februari, fanns ärendet ”Tilläggsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter” på kommunfullmäktiges dagordning. Det hade ju tagits fram ett nytt erbjudande, kommunerna i Västra Götaland erbjöds att välja mellan 65+, 70+ och 75+. 

Från talarstolen argumenterade Ida Hildingsson och Lutz Rininsland i enlighet med Vänsterpartiets motion om övergång till 65+,  från Medborgarpartiet anslöt sig Göran Svensson. 

Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens ordförande berättade varför hans förslag blev 70+. Även Kenneth Borgmalm och Dan Nyberg, båda S, anslöt sig. Från SD yrkade Anders Strand 70+, så gjorde även Mats Andersson, C, och Gunnar Henriksson, L.

Det blev votering och kommunfullmäktige beslutade med röstsiffrorna 43:7 att seniorbiljett 70+ kommer att gälla från 1 juli 2024. 

Fyra ledamöter från Vänsterpartiet och tre ledamöter från Medborgarpartiet röstade för 65+, alla andra ledamöter, alltså även från KD och Miljöpartiet röstade för 70+. (Om vän av ordning noterar att fullmäktige utgörs egentligen av 51 ledamöter och endast 50 röster avgavs, så beror det på att SD numera inte lyckas att tillsätta alla platser.)

Alltså: Vänersborg ändrar från 75+ till 70+. 

Trollhättan då? Samma dag som fullmäktige beslutade i Vänersborg, så fanns kallelsen för kommunstyrelsen i Trollhättan tillgänglig. Nästa vecka onsdag, 14 februari, är ärende 37 i kommunstyrelsen:  ”Västtrafiks seniorerbjudande”. 

Förslaget lyder:  ”… kommunstyrelsen beslutar att teckna nytt avtal om tillköp av seniorbiljetter som gäller tills vidare från och med 1 juli 2024. Tillköpet avser seniorbiljetter som gäller dygnet runt med åldersvillkoret 65 år.” 

Som sagt, ett förslag – beslutet tas först 14 februari.

I övrigt kan noteras att man i Trollhättan ät angelägen om att ge en fullständig beskrivning för att underlätta för ledamöterna att fatta kloka beslut:

”Trollhättans Stad införde erbjudandet om seniorkort för invånare den 1 januari 2010. De första åren gällde 75 år som åldersgräns, den 1 januari 2014 sänktes denna till 70 år. Sedan den 1 januari 2016 erbjudit fria resor för seniorer med åldersvillkoret 65 år och äldre och utökade även erbjudandet år 2019 från att gälla under lågtrafik till att gälla hela trafikdygnet.
Seniorkorten är populära och antalet registrerade kort i kommunen ökar. I slutet av september 2023 hade 86 procent av alla seniorer i Trollhättans kommun hämtat ut ett seniorkort. Som jämförelse kan nämnas att när seniorerbjudandet infördes i Trollhättan och åldersvillkoret 75 år gällde hade cirka 55 procent av åldersgruppen ett seniorkort. När åldersvillkoret sänktes till 70 år hade cirka 70 procent av åldersgruppen ett seniorkort.”

Vänsterpartiets förslag att bemöta matjättarna

Sätt hårt mot hårt mot matjättarna!
ICA kan idag visa upp en ökad vinst före skatt på över en halv miljard kronor jämfört med samma period året innan. SD och regeringen fortsätter skydda matjättarnas vinster. Samtidigt har svenska familjer inte råd att handla mat.
När något skadar hushållen och hela samhällsekonomin så allvarligt, då måste politiken agera. Det är hög tid att vi lagstiftar bort överpriserna!
 
Kan vara en bild av text där det står ”Pả ett ảr har ICA gatt frản 185 milj. kr till 931 milj. kr vinst. Du betalar.”
I dagarna kommer nya signaler: ”Matpriserna stiger igen
 
Vänsterpartiet beskrev redan i november vad som borde göras – men det ankommer på regeringen att agera. Läs hela Vänsterpartiets förslag.

”Höj stödet till asylsökande”

I tidningen Dagens Nyheter skriver företrädare för fem välgörenhetsorganisationer en debattartikel med rubriken ”Höj stödet till asylsökande – de flesta svenskar vill det”.

Bakgrunden till varför artikeln just nu är extra aktuell är migrationsminister Maria Malmer Stenergards uttalande: ”Dagersättning för ukrainska flyktingar höjs inte.”

”Ersättningen på maximalt 71 kronor om dagen har inte höjts eller justerats i takt med inflationen sedan 1994”

Läs artikeln som undertecknas av Bris, Svenska kyrkan, Rädda barnen, Svenska Röda Korset och Sveriges Stadsmissioner. 

Vänsterpartiets kongress 2024

Den 8 maj 2024 öppnar Vänsterpartiets kongress i Jönköping. Fem dagar senare stänger den, och längden gör denna kongress unik.

Efter två digitala kongresser i en tid då samhället stängde ner många sammankomster för att förhindra smittspridning är vi nu tillbaka till en tid då det är normalt att ses på stora arrangemang. Och Covid-pandemin har också gett kongressen 2024 en extra omfattande mängd av ärenden – partiprogrammet som ursprungligen skulle behandlas redan 2020 kommer nu ligga på dagordningen, liksom möjligheten att behandla allmänna motioner, stadgar och allt annat som en kongress brukar innebära, men som inte varit möjligt på digitala kongresser. Kort sagt: den normala takten av förändringar och nya förslag har varit avbruten på grund av pandemin, och nu har vi mer än vanligt att besluta om.

Motioner som bemöter handlingsplanen

Ett tag såg det ut som om regeringen skulle svika ett löfte. Klimathandlingsplanen utlovades för länge sedan – under stort tidspress kom den fram, sista dagen innan riksdagen gick på julledighet. 

Det är ett stort dokument, 245 sidor för planens 14 kapitel. Idag, 31 januari,  är det sista dagen för riksdagens partier att komma in med följdmotioner. Om en vecka börjar beredningen i miljö- och jordbruksutskottet. I början av maj förväntas utskottets betänkande vara klart och i mitten av maj följer debatt och beslut. i kammaren.

Samtidigt kommer debatten utanför riksdagen inte att tysta, Romina Pourmokhtaris plan uppmärksammades stort och de kritiska rösterna lär inte bli mindre tydliga framöver.  Men utskottet har att ta ställning till regeringens skrivelse och partiernas följdmotioner. 

Och vilka motioner finns nu ? Än har ingen motion registrerats från varken S eller MP, men dessa kommer nog innan kansliet stänger för dagen. 

Här är länken till Centerpartiets motion. På knappa 6 sidor för C fram 6 förslag som utskottet och senare kammaren skall ta ställning till. Med förslag menas här att det i motionen finns avvikande uppfattningar, det behöver inte vara yrkanden om avslag, utan det kan handla om annan motivering, annan formulering, eller tillägg m.m.  i jämförelse med texten i regeringens skrivelse.

Vänsterpartiets motion ligger på en annan ambitionsnivå – här finns 83 förslag på motionens 104 sidor text.  

Här inledningen till Vänsterpartiets motion:

”Vi befinner oss i en klimatkris. Möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader enligt Parisavtalets målsättning minskar dramatiskt. 2023 blev det varmaste året som uppmätts och medeltemperaturen ligger redan nu mycket nära 1,5 grader. IPCC konstaterade i sin syntesrapport i mars 2023 att 1,5 graders global uppvärmning kommer att bli svårt att undvika men att alla länder måste göra sitt yttersta för att nå uppsatta mål.
Vänsterpartiet anser att det är av stor vikt att världssamfundet fortsatt arbetar för denna målsättning även om temperaturen något skulle överstiga 1,5 grader de närmaste åren. Det är helt nödvändigt att omställningstakten ökar kraftigt och de globala
utsläppen måste i princip halveras till 2030 jämfört med 2019. På klimattoppmötet COP28 i Dubai gjordes överenskommelse om att detta decennium fram till 2030 är den kritiska tid när åtgärder måste till för att minska utsläppen. Det förutsätter att tuffa uppsatta etappmål följs för att nollutsläpp ska nås.

Sverige har i likhet med andra rika länder ett stort ansvar genom sina historiska utsläpp att visa hur ett fossilfritt samhälle är möjligt.”

 Vänsterpartiets åsikt uttrycks i rubriken till första avsnittet efter inledningen: ”Regeringens handlingsplan otillräcklig och ökar utsläppen i närtid.”

P.S.: Här motionen från S. Och sist kom motionen från MP med inte mindre än 188 förslag, som utskottet nu ska ta ställning till.

Lördagsintervju Jonas Sjöstedt

Sveriges Radio ägnar programmet ”Lördagsintervjun” åt det kommande EU-valet. Kandidater från samtliga partier kommer till tals framöver. Först ut var Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt.

Här länken till sändningen för den som i efterhand vill lyssna.

Frågor som rör kollektivtrafiken

Nästa vecka debatterar riksdagen ett betänkande från trafikutskottet med rubriken: ”Kollektivtrafikfrågor”.

Betänkandet är ett värdefullt dokument, här finns en lägesrapport om tillståndet för kollektivtrafiken i hela landet. Samtidigt finns det inte mycket på textens 68 sidor som ger anledning till att känna glädje. 

Vad som är viktigt och vad som anses vara av mindre vikt i svensk politik framgår av Tidöavtalet. I avtalet mellan regeringspartierna och SD nämns ordet kollektivtrafik överhuvudtaget inte. En fråga således som behandlas vid sidan om. 

Riksdagens betänkanden gäller i regel konkreta förslag från regeringen som läggs fram som propositioner eller skrivelser. Så är det inte med detta betänkande om kollektivtrafikfrågor. Här tar riksdagen endast ställning till inkomna motioner från höstens allmänna motionstid. Och efter en snabbtitt på alla dessa motioner kan noteras att det finns yrkanden från företrädare från samtliga åtta partier och att motionerna spretar åt alla håll. 

Betänkandets sammanfattning  följer formuleringen som är standard och intetsägande på samma gång: ”Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om olika kollektivtrafikfrågor, bl.a. om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst. Utskottet hänvisar i första hand till genomförda eller pågående initiativ på området. I betänkandet framhåller utskottet att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.”

Utskottet konstaterar också att det ”behandlades ett femtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24” och vidare  ”I betänkandet finns 18 reservationer (S, SD, V, C, MP).”.

Slutsatsen blir att det finns några oppositionspartier, i första hand MP och V, som förgäves anstränger sig för att ge frågor om transport och kollektivtrafik den plats dessa bör ha, men att det för närvarande inte syns någon vilja hos regeringen att komma med handfasta förslag. 

Biljettpriser kommer att behöva öka om regionerna vill bibehålla nuvarande utbud i kollektivtrafiken. Arbetspendlandet med egen bil kommer inte att minska. Utsläppen förändras i viss mån när trafikbolagen ställer om till eldrivna bussar. 

I övrigt fortsätter forskningen kring trafikfrågor, mängder av rapporter med ett otal riktigt bra förslag läggs på hög.  Avundsjuka blickar riktas mot större städer och regioner i grannländer där kollektivtrafiken har fått ett avgörande genombrott. Låt oss inte ge upp, det måste vara möjligt att ge kollektivtrafiken en annan utformning också här hemma.