Kommunfullmäktige beslutade efter votering och i enlighet med ordförande Dan Nybergs förslag att avvisa interpellationen. Motiveringen lyder: eftersom fullmäktige valde att återremittera ärendet ”Huvudnässkolan” till kommunstyrelsen borde frågor i ärendet inte behandlas i fullmäktige. 46 av 51 ledamöter delade ordförandens uppfattning.

 Oklarheter i underlaget i ärendet ”Skollokaler i centrala Vänersborg”           

  Bakgrunden 

  Vid fullmäktiges behandling 2007-04-25 av ärendet ”Skollokaler i centrala Vänersborg” ställde jag i mitt första inlägg en fråga som jag senare under kvällen upprepade. Jag ville veta om någon kunna peka ut i vilken skola / vilka skolor det fanns ”outnyttjade salar” eller andra utrymmen som inte användes. Samtidigt efterlyste jag också svar på frågan hur många tusen kvadratmeter man egentligen hade anledning att kalla för överytor. 

  Ledamoten Kerstin Andersson, som företräder folkpartiet i Barn- och utbildningsnämnden var den ende som i debatten kom med en upplysning: svaret på frågan är ”i grundskolan”. Jag kände spontant att svaret inte kunde vara korrekt och hoppades få mer information av någon som stod bakom beslutsförslaget att riva Huvudnässkolan och att samla alla högstadieskolor längs Idrottsgatan. Jag väntade förgäves. 

  Varför ställer jag frågan på nytt ?  

  I majoritetens förslag spelar frågan om överytor en mycket central roll och det är därför jag upplevde det som egendomligt att ingen från majoriteten ville svara på mina frågor. Självfallet hörde jag tidigare från olika håll ”sanningen är att såklart att ingen tackar nej till extra utrymme, alla har lätt för att bre ut sig”. Lika medveten är jag om att duktiga arkitekter kan gestalta nya lokaler på bättre sätt så att mindre utrymme kan upplevas som ”större” än äldre omoderna lokaler med större kvadratmeterantal.  

  Jag grävde lite och hittade olika uppgifter från olika håll och olika tidpunkter. 

  I ”Lokalutredning skola 1-9 / Gymnasium / Komvux” från april 2004 framgår på sidorna 2, 12, 18, 23 och i sammanfattningen på sida 27 hur kvadratmeterantalet kunde se ut för de fyra alternativa förslag som hade tagits fram. Den totala arean uppgavs vara 52 125 m^2.   

Det gällde Huvudnässkolan, Onsjö gymnasium, Komvux Trenova, Torpaskolan på Idrottsgatan 1, Gymnasium på Idrottsgatan 3 och Idrottsgatan 7 samt Tärnan på Idrottsgatan 9. Tänkbar minskning av bruksarean i de fyra förslag uppgavs till ”0 – 6 300 – 10 700 – 9 200”. Om Onsjö gymnasium och Komvux Trenova avvecklades, blev det minus 6 300 m2. Om dessutom Huvudnässkolan avvecklades erbjöds sig vid två olika alternativa lösningar en hägrande minskning av bruksarean med 10 700 m²  resp 9 200 m². 

  I oktober 2004 presenterades den ”bantade utredningen” med ”två huvudalternativ”. I alternativ 4:1 ”Huvudnässkolan flyttas till Idrottsgatan 7” och ”Gymnasieskolan byggs ut och samlas vid Idrottsgatan 3” skulle ”arean förändras med minus 3 600 m^2”.   

I alternativ  4:4 däremot skulle ”arean förändras med ca minus 6 300 m²”- detta alternativ hade som innehåll ”Huvudnässkolan byggs om – Torpaskolan flyttar till Idrottsgatan 7 – Gymnasieskolan byggs om och samlas vid Idrottsgatan 1 och 3.” 

  I båda utredningarna talas mycket tydligt om möjligheten att ”förändra arean” men det finns inga som helst uppgifter om eventuella överytor. 

  Den 13 december 2004 undertecknade S Anders Larsson för socialdemokraterna och Marianne Karlsson för centerpartiet ”Synpunkter till kommunstyrelsen på: Lokalutredning Skola 7-9 / Gymnasium / Komvux”. I den av Barn- och ungdomsnämnden diarieförda handlingen framgår bl a: ”Grundskolan i Vänersborg minskar med 1 000 elever åren 1999-2009.” Vidare: ”Vi ser det som angeläget att om möjligt reducera vårt behov av lokaler och anpassa dessa till det minskade elevantalet. I en utredning från våren 2004 ser utredaren det som möjligt att i vart fall minska lokalbehovet med 10 000 kvm”. 

  Sedan dröjde det ett tag. Men budskapet blev tydligare och kvadratmeterantalet steg vidare. 

  I kommunstyrelsen [2005-06-08, Ks § 146]  medgav ordföranden Lars-Göran Ljunggren att ledamoten Bo Carlsson fick föra till protokollet följande anteckning:  

Skolinvesteringar i centrala Vänersborg 

Vi måste noggrant utreda lokal och ytbehov för grundskolan i centrala Vänersborg. Det är viktigt att inte ha lokalytor som vi inte behöver. Vi vet, att vi idag har ca 10 – 12 000 m²  för mycket skolyta och då måste vi effektivisera användandet av lokalerna. Vi kan också gå ur hyrda lokaler och på det sättet minska ytor och kostnader. Lokaler är viktiga men man skall naturligtvis inte ha en massa tomma ytor som kostar pengar, som behövs till elever och personal. [mina markeringar i texten – lzr] 

Den 8 september 2006 publicerade TTELA en artikel med rubriken Politisk skollokalgrupp splittras. ”… får kommunchef Guy Mahlviker i uppdrag att ta fram ett nytt tjänstemannaförslag. Lars-Göran Ljunggren betonar att tonvikten i utredningen ska ligga på elevperspektivet.  – Som det är nu har det varit väldig koncentration på lokalfrågan.  

Ett annat direktiv som ges är att lokalytorna ska minska med 5 000 kvadratmeter med tanke på dagens lokalöverskott.” 

När allt det här ovan är skrivit – återgivit – läst, återstår mina frågor ändå: 

1)    I vilka skolor finns dessa överytor, hur stora är dessa överytor, var finns en massa tomma ytor i våra skolor ? 

2)   Kan majoritetens förslag anses realistiskt i ett avseende: Bruksarean för Huvudnässkolan anges 2004 till 8 115 m² – hur stora är tillskott av bruksarean vid ombyggnad från nuvarande Torpaskolan till den nya Storskolan på Idrottsgatan 1 ? 

3)    I utredningen från 2004 fanns även uppgifter om ”BRA / elev” – siffrorna var då för Torpaskolan 14,6, för Huvudnässkolan 15,3, för Tärnan 12,7, för Idrottsgatan 7 17,3, för Idrottsgatan 3 16,4  och för Onsjö 16,0. Vilka är de för dagen korrekta uppgifter för befintliga skolor ? och vilka siffror skulle gälla för alternativet Storskolan på Idrottsgatan 1 ? 

4)   Är det ur elevperspektiv planeringen avser att alla klassrum skall fyllas med 30 elever i varje högstadieklass ? 

Lutz Rininsland                                                                     2007-05-22 

Vänsterpartiet 

Är man ledamot i kommunfullmäktige i Vänersborg, så tycks man förväntas att stå ut med en del beskyllningar. I debatten om renoveringen av Huvudnässkolan eller skolfabriken på Idrottsgatan anklagas jag av S Anders Larsson för sviktande minne. Jag tillbakavisar detta.

Vänsterpartiet i Vänersborg väljer idag att diarieföra synpunkter hos Vänersborgs kommun tillsammans med en samling relevant information till den aktuella frågan om Huvudnässkolans framtid. Materialet bedömer vi som viktigt och att det skulle kunna ligga till grund för eventuella utredningar av den skandalösa hanteringen av skollokalsärendet.

Ärendet är inte lätt att tränga sig in i för en utomstående och en granskning görs inte lättare av att det nu finns minst tre separata diarienummer att leta rätt på.

Senaste diarienumret är 2007.178 och det är i den akt som man hittar den bristfälliga utredningen som blev så hårt kritiserad vid fullmäktige 2007-04-25. Utredningen har kallats för många saker och orsakade en demonstration 2007-04-23 där 530 medborgare deltog. Några direktiv för utredningen går inte att hitta i diarienummer 2007.178.

För att påminna sig korrekt utredarens uppdrag så tittade kommunstyrelseledamot James Bucci på sina gamla protokoll. Han fann där ett tidigare diarienummer för skollokalsutredningen som är 2005.527. I denna akt kunde han hitta utdrag från de tre kommunstyrelseprotokollen från början av 2006.

Det finns också i akten 2005.527 en 19 sidor lång rapport skriven 2006-02-12 med titeln "Uppdrag att utreda skollokaler i centrala Vänersborg". Rapporten utgör ett gediget underlag och i den formulerade kommunchefen fyra förslag till beslut där den fjärde var "Förslag till mer preciserade direktiv skall presenteras vid kommunstyrelsens sammanträde 060301".

Det blev tyvärr inte några preciserade direktiv utan istället beslutade kommunstyrelsen 2006-03-01 att "tillsätta en beredningsgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott samt presidierna i barn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden. Beredningsgruppen skall upprätta utredningsdirektiv att överlämnas till kommunchefen. Kommunchefen ges i uppdrag att fortsätta utredningen i enlighet med de direktiv som överlämnas av beredningsgruppen. Utredningen skall fortlöpande redovisas i kommunstyrelsen".

Något fortlöpande redovisning kan inte James Bucci och hans ersättare i kommunstyrelsen Lutz Rininsland minnas.

Den 19 sidor långa rapporten har inte nämnts för personer som har efterlyst utredningsdirektiven. De har istället blivit informerade om att det enbart har funnits någon form av muntligt direktiv.

Vid ett tillfälle har vänsterpartiet kommit över två sidor från ett dokument daterat 2006-05-09 som kommer med en rekommendation att en fördjupad utredning bör göras utifrån fyra förslag. Detta dokument har aldrig redovisats för kommunstyrelsen.

Varför vet vi inte.

Många konstigheter har det varit i turerna.

Vänsterpartiet gick så långt i debatten att använda uttryck som härskarringen och bluffarna.

Vi väljer att nu lägga upp några skäl för våra uttryck.

Några citat ur TTELA artikel 2004-11-18 – "Toppolitiker hoppar av?" skriver Erik Torstensson

https://www.ttela.se/artikelmall.asp?version=42455

"Politisk splittring råder kring frågan om Huvudnässkolans framtid. Det finns i nuläget ingen stark majoritet för något av alternativen. Det kan leda till att frågan skjuts på framtiden igen.

– Får jag bestämma blir det så, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande S Anders Larsson (s). Beroende på utgången kan han komma att lämna sitt uppdrag." Vidare:
"Han vill se en bred majoritet för hans egen linje för att han ska tycka att en flytt går att genomföra. Den majoriteten finns inte."

"En knapp majoritet åt endera hållet innebär enligt min uppfattning att ärendet inte kan drivas vidare. Jag kommer i så fall att försöka skjuta upp hela Huvudnäsfrågan tills nya personer tagit plats efter nästa val."
"Han är inte intresserad av att administrera ett eventuellt beslut om att renovera Huvudnäs. – Blir det en bred majoritet för det är det tveksamt om jag kan sitta kvar."

https://www.sr.se/cgi-bin/vast/nyheter/artikel.asp?artikel=644690

"Det här innebär ju att nu har vi lagt fast för 20-30-40 år framåt att A-huset och Aulan kommer att vara utbildningslokaler för undervisning under den här tiden", säger kommunstyrelsens ordförande Lars-Göran Ljunggren (s).

Reportern Marcus Gorne frågar; "Och alla som har varit rädda och oroliga och använt uttryck som storskolan och sådant, dem kan vara lugna nu?" 

Kommunalråd Lars Göran Ljunggren svarar; "Nu har man ju fått ett mycket klart och tydligt besked från en enig fullmäktige". 

I valrörelsen 2002 skrev dåvarande kommunfullmäktigeledamot Lars-Göran Ljunggren:

"Politik handlar om heder. Det gäller att stå för det man har sagt. Om det av olika anledningar inte går att driva politiken i den riktningen ska man kliva av under pågående mandatperiod."

Marie Dahlins reaktion 28 april på föräldrarnas engagemang samt TTELAs bevakning av debatten om Huvudnässkolan utgör en intressant läsning. Det är nog bra för samhället att vi har en fri press samt fortfarande rättigheter att kritisera och demonstrera när vi inte håller med makthavarna.

Argumenten besvarades med tystnad
Under förra onsdagens fullmäktigemöte smulades majoritetens förslag om en ny skolfabrik fullständigt sönder. Majoriteten hade överhuvudtaget inga svar på de många frågor som ställdes.

Hela diskussionen om att riva Huvudnässkolan och flytta eleverna startade utifrån ekonomiska utgångspunkter. Det sas att det fanns för många kvadratmeter.

 Den nya skolan

 Hela diskussionen om att riva Huvudnässkolan och flytta eleverna startade utifrån ekonomiska utgångspunkter. Det sas att det fanns för många kvadratmeter. "De berörda skolornas sammanlagda area beräknas vara större än nödvändigt" står det i utredningen. Hur man beräknar detta framgår dock inte. Utifrån vilka mått eller standarder utgår man? Finns det en rekommenderad kvadratmeteryta för en elev? Hur räknar man i så fall ut den? Räknar man med t ex källare? (Det finns dom som säger att man gör det i Vänersborg.) Man kan ju fråga sig i vilka skolor det finns tomma lokaler och salar. Var finns dom? Det är klart att hur stora skolor vi vill bygga åt våra ungdomar, hur många kvadratmeter varje elev ska få, det är en politisk fråga. Och det förstår väl vem som helst att ju fler grupprum och studierum man bygger, för att ta ett exempel, desto bättre förutsättningar för att få en bättre skola. Fast då handlar det förstås om pedagogiska utgångspunkter. För övrigt är den så kallade överflödiga lokalytan beräknad på samtliga grundskolor, medan hela neddragningen av kvadratmeterytan koncentreras till en av stans 7-9-skolor.

 De ekonomiska argumenten är de avgörande för förslaget att riva Huvudnässkolan och bygga en ny skola på Idrottsgatan. Det blir billigast! Man tänker krasst ekonomiskt! De pedagogiska och andra motiv som har framförts, både i utredningen och av kommunalrådet Ljunggren, är inte relevanta. Det ska bli pengar över. Det är tanken. Pengar som sen kan användas till en bandyhall och ett konserthus. Men inte ens det ekonomiska argumentet håller. Det blir inte billigare att bygga en ny skola och riva Huvudnäs.

 Att renovera både Huvudnäs- och Torpaskolan, dvs alt 3 i "utredningen", kostar inte mer än "storskolealternativet", dvs alt 1. Orsaken till kostnadsskillnaderna mellan alternativ 1 och 3 består endast av att man har jämfört olika kvadratmeterytor (9650 jmf med 16 700). Beräkningar från Föräldraföreningarna visar att den nya skolan kommer att kosta 12.497 kr per kvadratmeter medan en renovering av Huvudnäs respektive Torpa kommer att kosta 10.407 kr per kvadratmeter. Man tar helt enkelt och delar kostnad med kvadratmeteryta Det skulle alltså bli billigare per kvadratmeter att behålla Huvudnässkolan. Vill man skulle man vid en renovering kunna anpassa lokalytorna. Då skulle alt 3, dvs att renovera Huvudnäs, bli ännu billigare.

 Ett annat fel i materialet är att det förutsätts att Torpaskolan är i sånt dåligt skick ett den måste totalrenoveras. Efter kontakter med sakkunniga i kommunen är detta fel.

 I underlaget har man inte alls tittat på ev kostnader som kan bli följden av att flera elever inte får plats på den nya skolan utan får gå på Tärnan. Vad innebär detta för Tärnans del? Att det krävs mer pengar för undervisningsmaterial etc är ju självklart, men räcker specialsalarna till, finns det tillräckligt med salar för idrott, bild, slöjd, hem- och konsumentkunskap, musik mm? Vad blir de sociala konsekvenserna? Det här har man helt struntat i att undersöka.

Det tyngsta skälet till att kommunchefens underlag måste anses felaktigt är att kostnaderna för den nya skolan är totalt felaktigt beräknade. Jag ska uppehålla mig lite mer vid detta. En analys av hur det är tänkt att den nya skolan ska se ut visar dessutom en total brist på kunskap om moderna skolor och modern pedagogik från utredarnas sida.

Jag har som utgångspunkt de underlag som lades fram inför Kommunstyrelsen fredagen den 13:e april. Underlaget bestod av tre delar.

Man kan notera att det i underlaget inte ens framgår om vi pratar om en 6-9 eller en 7-9-skola. I den första, Lokalbehovsutredning Torpa, står det: "Skola 1  3-parallellig högstadieskola", "Skola 2  3-parallellig högstadieskola", alltså 18 klasser fördelade på 3 årskurser, alltså en 7-9-skola. I det tredje underlaget: Powerpointpresentation, står det på sid 3, översta bilden, "Torpaskolan görs om till två treparallelliga 6-9-skolor". Två underlag, två bud. Kommunchefen som själv står för det tredje underlaget, där det står 6-9-skola, borde kanske också talat om vilka 6:or som ska gå på den nya skolan. Är det alla 6:or i hela stan, från Öxnered till Granås?

Den nya skolans beräknade elevunderlag stämmer inte med prognoserna. Den nya skolan är ritad för 540 elever. 540 elever. Då kan man dock notera att det första underlaget har utgått från en 7-9-skola och det andra från 6-9!!! Men enligt de prognoser på elevantalet 2009-2010 som finns med i underlaget står det att man räknar med 736 elever, och då räknar man bara åk 7-9. Alltså skolan är ritad för 540 elever. Det finns 736 elever. Skillnaden är alltså 200 elever.

Men ok då. Anta att 200 elever får plats på Tärnan. Eller flyttar till Dalboskolan. Säg att det bara ska gå 540 elever på den nya skolan. Jag vet att det är ett orimligt antagande. Men jag vill ändå å det bestämdaste hävda, att inte ens då, stämmer ritningarna för den nya skolan och därmed inte heller de beräknade kostnaderna.

Låt oss titta närmare på ritningarna. Kom alltså ihåg att arkitekten utgått från 540 elever. I ritningarna för den nya skolan finns det bara 2 NO-salar. 2 st NO-salar! NO består av 3 ämnen och alla kräver specialsalar! I en skola på 540 elever skulle det dock inte räcka ens med 3 NO-salar. Det skulle behövas 6 salar. Det finns inte heller inritad någon teknik-sal. Teknik är ett obligatoriskt ämne. Som jämförelse finns det på Dalboskolan 3 NO-salar och 1 tekniksal på 300 elever. Här finns det 2 NO-salar och ingen tekniksal på 540 elever.

Vidare räknar arkitekten med att det ska finnas 2 hemkunskapssalar. Alldeles för lite utifrån den knäpp på näsan Huvudnäs fick från Skolverket när man försökte teoretisera ämnet. Efter den knäppen torde det stå klart för alla planerare att ett litet antal hemkunskapssalar inte är en möjlig väg att gå. I förslaget finns 1 musiksal och 1 bildsal – fortfarande på 540 elever. Man behöver inte vara någon expert på att förstå ett detta inte kommer att fungera. Det är alldeles för få specialsalar. Det finns inte något ny gymnastiksal inritad. Kanske räknar man med att alla kommer att åka skridskor i den nya bandyhallen på idrottslektionerna? (Ja, det kanske vore ett sätt för IFK att få en större ungdomsverksamhet…)

I materialet nämns ofta begreppet "ny pedagogik". Vissa tänker då, kanske inte helt riktigt, på IT och datorer. I den nya skolan är det inritat 3 datasalar. 3 datasalar för 540 elever. Det ska väl räcka tänker man. Jo, men varje datasal är på 10 kvadratmeter. Inga salar alltså, snarare garderober. I underlaget står det "ny pedagogik i nya moderna lokaler". Låt oss hoppas att man med detta menar ändamålsenliga lokaler som möjliggör en pedagogisk utveckling i riktning mot estetiska lärprocesser, men den didaktiken ställer snarare krav på tillgång till fler specialsalar än färre!

Jag har med några enkla exempel direkt tagna från arkitekten visat att den nya skolan är för liten från början, till och med för 540 elever. Det betyder att kostnaderna är underskattade.

Jag tycker att arkitektens material och som är framlagt av kommunledningen som underlag samtidigt visar den totala brist på kunskap om vad som krävs för den pedagogiska verksamheten.

Jag vill gärna peka på ytterligare några exempel i förslaget som visar på en stor okunnighet från kommunledningen utan att utveckla dem närmare. Det finns bara 1 matsal. Det finns inritat en dans och dramasal (OBS. Aulan.). Det finns inget Dans och drama-ämne i dagens skola. För övrigt har man ritat ett rum till en psykolog. Men det finns inga psykologer på skolorna. Det finns också rum till en datatekniker. Men det finns inga skolor i Vänersborg som har datatekniker.

För övrigt har arkitekten lagt in särskolan, men på skissen framgår det inte var Särskolan ska ha sina salar.

Med andra ord. Ritningarna visar en total brist på verklighetsanknytning. Inte ens 540 elever kommer att kunna få plats på den här skolan.

Sammanfattningsvis. I underlaget har man beräknat kostnaderna mellan alternativen fel av 4 skäl och varje gång till fördel för den nya skolan och till nackdel för en renovering av Huvudnäs.

1. Man har vid en jämförelse mellan kostnaderna för alt 1 och alt 3 jämfört äpplen med päron. Man har jämfört olika ytor räknat i kvadratmeter. Naturligtvis ger det missvisande kostnader. 2. I kostnaderna för alt 3 har man för Torpaskolan räknat med kostnaderna för en totalrenovering. Torpa behöver inte totalrenoveras. 3. Kostnaderna kring den nya skolan underskattas därför att man inte har tagit hänsyn till ev kostnader för Tärnan som ska ta emot elever från Huvudnäs. 4. Den nya skolan är alldeles för liten. Det kommer att behövas fler salar, dvs en större skola. Det ser man redan nu. Skolan kommer då att bli betydligt dyrare.

Slutsatsen av dessa felaktiga och vilseledande uppgifter kan bara vara att kommunledningen vill mörka de verkliga förhållandena för att till varje pris genomdriva sin vilja.

Denna gång tänkte jag tala lite om risker med en stor skola och fördelarna med en förhållandevis mindre skola som Huvudnäs. Föräldraföreningarna tar också upp detta i sin skrivelse.

RISKER MED EN NY SKOLA/FÖRDELAR MED HUVUDNÄS

 Denna gång tänkte jag tala lite om risker med en stor skola och fördelarna med en förhållandevis mindre skola som Huvudnäs. Föräldraföreningarna tar också upp detta i sin skrivelse.

Den nya skolan blir en stor skola. Kommunchefen skriver i Tjänsteutlåtandet som lades fram 30/3, jag citerar, "Jämfört med våra grannstäder blir Nya Huvudnässkolan och Nya Torpaskolan, med sina drygt 700 elever, ingen stor skola även om man ser dem som en enhet." Föräldraföreningarna har tagit fram fakta. I deras skrivelse kan vi läsa att endast 1,6 procent av Sveriges drygt 4300 grundskolor har över 700 elever. 1,6%. Den nya skolan blir en stor skola. En väldigt stor skola. En skolfabrik.

I en stor skola är det betydligt större risk att eleverna blir mer anonyma. Elever och personal lär inte känna varandra. Det kanske till och med blir så att personalen inte ens känner igen de elever som går på skolan. Den sociala kontrollen minskar med så många elever. Det leder med all säkerhet till otrivsel och ohälsa, särskilt hos de elever som är beroende av tydliga strukturer och bestämda rutiner. Minskad social kontroll tillsammans med den höga koncentrationen av elever ökar också risken för konflikter.

Den mindre skolan har bättre förutsättningar att lyckas med att skapa trivsel bland eleverna och en känsla av trygghet. I en skola där eleverna trivs, känner sig trygga och den sociala kontrollen fungerar finns klart bättre förutsättningar att arbeta förebyggande mot kränkande behandling.

Tillsammans främjar detta en högre grad av måluppfyllelse såväl socialt som kunskapsmässigt.

Riskerna med en storskola är så stora att om Kommunfullmäktige nu fattar ett beslut (som kan få långtgående konsekvenser för så många, nuvarande och kommande, skolelever,) baserat på en undermålig utredning och utan erforderlig konsekvensbeskrivning och riskanalys, är det direkt oansvarigt.

Föräldraföreningarna skriver: "Risken med en stor elevkoncentration är inte utredd, trots att denna fråga skulle beaktas i lokalutredningen enligt Kommunstyrelsens eget beslut (2004-12-01 § 299). Riskanalys/konsekvensanalys är heller inte utförd vilket Arbetsmiljöverket kräver inför genomförande av stora förändringar."

I Dalsland finns det många skolor. Väldigt många skolor. 6 skolor. Det beror inte på att det bor väldigt mycket folk i Dalsland. Det beror på att skolorna är små.

DALSLAND

I Dalsland finns det många skolor. Väldigt många skolor. 6 skolor. Det beror inte på att det bor väldigt mycket folk i Dalsland. Det beror på att skolorna är små. I en skola går det 15 elever. Har man så små skolor så blir det många skolor. Det blir många kvadratmeter per elev. Väldigt många. Antagligen har dalslandseleverna flest kvadratmeter per person.

Det är dyrt att ha så många skolor. Men skälen till att de små skolorna finns kvar i Dalsland är inte ekonomiska utan pedagogiska och sociala. Så trots ett vikande elevunderlag är det viktigt att de är kvar. Varför det? Jo, alla delar i kommunen skall hållas levande, skolan ska vara en samlingspunkt i området, eleven ska inte ha lång och farlig skolväg, i mindre skolor kan eleverna trivas och känna trygghet, förutsättningarna för samverkan med hemmen stärks av den lokala förankringen osv.

Det är tunga skäl. Dom väger tyngre än de ekonomiska. Men enligt majoriteten gäller dom bara i Dalsland. När det gäller skolor i centrum, när det gäller Huvudnäs, då gäller dom inte. Varför då? Rent förnuftsmässigt borde de ju göra det.

För visst ska väl Centrum hållas levande? Inte ska väl eleverna ha lång och farlig skolväg bara för att de bor i själva stan? Visst ska väl elever i stan också känna trygghet och trivsel i en mindre skola? Visst ska väl centrala stan få dra fördel av en lokal förankring?

Men det tycker inte S+C+KD. Det som gäller på landsbygden i Dalsland gäller inte i centrum. Det kanske är detta, Bosse Carlsson och Marianne Karlsson, som kallas "bondförnuft"?

Jag har inte tänkt säga så mycket i debatten idag. Det mesta som jag har velat ha sagt i den här frågan har jag gjort via debattinlägg i TTELA och genom en flersidig reservation som kanske en och annan har hört talas om, kanske en och annan har till och med sett den.

Egentligen så tycker jag att debatten kan sammanfattas till ett par ställningstaganden.

Var och hur skall 7-9 skolundervisningen bäst bedrivas ?

I juni 2002 tyckte en knapp majoritet att Huvudnässkolan var svar till den fråga. I juni 2005 tyckte 48 kommunfullmäktigeledamöter att Huvudnässkolan var värt att satsa på. Till och med sade var och en av de 48 ja till Huvudnässkola i en votering.

Snacka om en majoritet för en renovering av Huvudnäs.

Kunde man har varit mer tydlig ? Visst, det kunde ha blivit 49 röster för en renovering om inte en person hade avstått från att rösta.

Nu är vi här igen och skall avgöra Huvudnässkolans framtid för en tredje gång , som om två demokratiskt fattade beslut inte räckte.

Men James, tiden står inte stilla säger vän av ordning.

Det är helt rätt , tiden står inte stilla. Det kan komma fram ny fakta, nya råd och rön som skulle kunna leda till ett behov att ompröva gamla beslut.

Vad är det då för magiska argument som har tillkommit de senaste två åren som plötsligt gör att Idrottsgatans storskole ansamlingen är att föredra framför en central skola i mindre skala ?

Inte är det de ekonomiska argument för de håller inte.

Det duger inte att lägga fram kalkyler för en skola dimensionerad för max 540 elever när man har ca. 750 elever att hantera.

Det duger inte att designa och räkna på en skola för 540 elever om inte salarna räcker till den undervisningen som man måste bedriva enligt skolplan.

Ekonomiska argument för Idrottsgatan håller inte när korten synas, bluffen går inte hem !

Om då ekonomin inte håller, vad blir det då för pengar över till de övriga skolorna när storskolans bristfälliga ekonomiska kalkyler måste rättas till ? Det blir säkert mycket tufft !

Lät oss lyfta bort den ekonomiska dimridån

Vad blir det då kvar för argument som talar för Idrottsgatan ?

Var finns den starka forskningen som skulle i så fall vara anledningen till att cirka hälften av er är beredda att byta fot från det som 2005s fullmäktige tyckte.

Var är era argument ?

Lyft nu upp storskolans fördelar, för utan trovärdig argumentation så åker ni bara med på bluffarnas tåg.

Och vill ni verkligen åka med tåget som kör över vad folket vill ?

Till slut vågade Vänersborgs härskarring visa var den står i dimmorna som hängt kvar kring Huvudnässkolan. Plötsligt står de inte längre för en satsning på Huvudnäs och har åter förflyttat sig till Idrottsgatans Torpaskolan. Alla de fina orden om att satsa på Huvudnäs 2007 är som bortglömda.

 Sanningen verkar vara att härskarringen aldrig har velat satsa på Huvudnäs. Varför blev det annars aldrig ett verkställande av beslutet 2002, inte heller ett verkställande av beslutet 2005?
Känslan jag får är att det är en enda stor bluff.

Bluff är också ordet jag tänkte på när vi vid sittande bord i kommunstyrelsen fick information i skolfrågan av kommunchefen – punkten fanns inte med på ärendelistan för dagen.
Informationen, som förlöstes efter tio månaders period av tysthet, var mycket vinklad och det fanns inte ens en färdig utredning att ta del av. Den diariefördes senare.
En snabb muntlig föredragning samt ett pressmeddelande resulterade i att medierna tolkade allt som klubbat och klart.
Sanningen är att något beslut inte är fattat, det sker i kommunstyrelsen 13 april och i fullmäktige i maj.

Lösningen med den dubblerade Torpaskolan målades upp som den enda värd att ta till sig. Här berättades det om arkitektritningar och färdiga kalkyler. Lösningen med Huvudnässkolan kvar i centrum talades i termer av rivning, siffror saknades eller nämndes enbart som svar på direkta frågor.
Den enda arkitektritning för Huvudnäs var i form av en park i stället för en skola. På en direkt fråga kom ändå en siffra på 50 miljoner kronor för "Huvudnässkolan kvar", bantad med 3 000 kvadratmeter.

En viktig del av bluffen är sifferexercisen kring elevutvecklingen på Idrottsgatan.
Om jag enbart håller mig till 7-9-skolorna Torpa och Huvudnäs så får jag fram en helt annan bild av en "flytt" till "Nya Huvudnässkolan". Det blir helt enkelt en fördubbling av antalet elever vid Torpaskolan när 400 Huvudnäselever ska in där.
Det kanske finns en och annan som i dessa pokertider tror att jag också kan konsten att bluffa.
Begär då handlingen stämplad 2004-12-08 i akten 2004/74 hos barn- och ungdomsnämnden, så får ni se vem som bluffar om skolan.