Skip to main content

Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet

Ett lästips, ett lyssnartips. 

En uppmaning att ladda ner och börja läsa.

En rekommendation att ta en timme och lyssna på presentationen.

Det gäller rapporten ”Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet” som Arena Idé publicerade nyss. Och det handlar om samtalet som spelades in med anledning av rapportens publicering.

Arena Idé? Så beskriver man sig själv: Arena Idé är en progressiv och partipolitiskt obunden tankesmedja med medborgar- och löntagarperspektiv. Vi finansieras av fackföreningsrörelsen och är en del av den ideella föreningen Arenagruppen.

Lisa Pelling är chef för Arena Idé med särskilt ansvar för välfärds- och demokratifrågor. Hon ansvarar för rapporten, hon var också den som bjöd in till samtalet som spelades in 22 mars och som går alldeles utmärkt att lyssna på i efterhand på Facebook (man behöver absolut inte vara på Facebook och ha konto där, det går bra för vem som helst att lyssna).

Även om det mesta som står i Tidöavtalet inte är det som gäller idag, så har det från flera partier bakom avtalet avgetts försäkringar om att alla utredningsuppdrag utfärdas med samma bestämda grunduppfattning: Utredningar skall göras med målsättningen att tankarna skall landa i förändring av en rad idag gällande lagar och föreskrifter. 

Och om det inte är anledning nog att mobilisera motstånd och visa solidaritet med invandrare och asylsökande, så påminner rapporten och deltagarna i samtalsrundan om den osäkerheten och utsattheten som Tidöavtalet fört med sig för alla som har sökt skydd i Sverige. Det finns mycket mänskligt lidande som Tidöavtalets fyra partier gör sig skyldiga till.

Rapporten avslutas förresten med 12 sidor referenser, litteratur och länkar till en rad poddar och inspelningar.

Har vi råd med lasagne idag?

Hur kan det komma sig att priserna på mat har stigit så mycket mer i Sverige än i andra EU-länder, trots att vi är med i EU?
Det kan bero på sämre konkurrens, enligt en ny rapport från Lunds universitet.

Kom och köp konserverad gröt, sjöng Ulf Peder Olrog 1948. Ja, snart är vi kanske tillbaks där, om gröten vore billig. Till skillnad från smör, mjöl, tomater, ost, basilika..
Forskarna Elvira Wiktorsson och Fredrik Wilhelmsson verksamma vid AgriFoods, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har undersökt vad som egentligen hänt med livsmedelspriserna i Sverige jämfört med resten av EU med start i början av 2021 och till det här årsskiftet. Jämförelsen visar att Sverige inte skiljer ut sig från genomsnittet för euroländerna när de tittar på hela perioden. Men under andra halvan av 2022 händer något; prisökningstakten i Sverige drar iväg från EU-snittet.

Så vad beror det på? Forskarna tar upp flera aspekter, som kronans försvagade ställning gentemot euron, energipriserna och att Sveriges dominanta matjättar, ICA, Coop och Axfood, i stort sett tagit över branschen. 2016 hade de 86 procent av den. Allra störst är ICA med 51 procent. ICA-handlare äger visserligen sina egna butiker men är sammankopplade genom ett gemensamt grossistsystem. Coop är näst största aktör med 19 procent av den svenska matmarknaden år 2016. Trea är Axfood.
— Konkurrensen i livsmedelskedjan spelar roll. Äldre studier visar dessutom att en större del av prisökningar på jordbruksvaror överförs till konsumenterna i Sverige än i andra jämförbara länder, säger en av forskarna, Fredrik Wilhelmsson till Dagens ETC.

Dagens ETC har även talat med Handels chefsekonom Stefan Carlén om ”greedflation”, att handlare kan höja priserna extra för att det inte märks lika mycket i krisen.

— Är det något som är svårt att vetenskapligt bevisa är det sådana här saker. Samtidigt kan man luta sig tillbaka och fråga sig vilket vinstdrivande företag som frivilligt drar ner sina vinster för att vara goda? Vi lever i en kapitalistisk marknadsekonomi. Det är inget konstigt att passa på att ta ut så mycket vinster man kan, säger Stefan Carlén till Dagens ETC

Lunds Universitet har nu fått i uppdrag av Konkurrensverket att fortsätta utreda frågan om svenskar betalar för mycket för vår mat.

Hela den aktuella studien finns att läsa på www.agrifood.se

[Inlägget publicerades 21 mars 2023 på Rött.nu .] 

Ingen som invände mot Vänsterpartiet

Vid förra veckans kommunfullmäktige ställde sig alla ledamöter från alla partier bakom ett yrkande från Vänsterpartiet. Inför ärendet 9 ”Revidering av flaggregler” fanns ett beslutsförslag från kommunstyrelsen. 

Ida Hildingsson anförde att ett bra förslag borde förbättras. Nu kommer Vänersborgs kommun att börja flagga vid 4 av de 5 nationella minoriteternas högtidsdagar tack vare Vänsterpartiet Vänersborgs förslag i kommunfullmäktige. 

6 februari – samerna
24 februari – sverigefinnarna
8 april – romerna
15 juli – tornedalingarna
Flaggningen sker vid kommunhusets officiella flaggstång med svensk respektive samisk, sverigefinsk, romsk och tornedalsk flagga.
Vi hoppas att detta blir ett steg i att uppmärksamma de nationella minoriteterna på ett sätt som gör att vi alla i kommunen känner oss mer inkluderade. Det leder förhoppningsvis också att intresset för – och kunskapen om de nationella minoriteterna ökar.
(Den femte av de nationella minoriteterna, den judiska befolkningen, har ingen uttalad dag men Vänsterpartiet Vänersborg kommer att fortsätta uppmärksamma Förintelsens minnesdag den 27 januari och Kristallnatten, natten mellan den 9 och 10 november).

Skolpengen en aktuell fråga även på hemmaplan

I valrörelsen spelade skolpengen roll, dock inte på något avgörande sätt. Skolpengens betydelse för ägarna av friskolekoncernerna är mycket stor, där finns grunden för att kapitalet ”bryr sig” om skolorna. Och stödet för att kunna fortsätta med att tillgodogöra sig skattepengar som egentligen avsätts för elevernas undervisning finns ju att hämta hos Tidöavtalets fyra partier.

Hur många som helst opinionsundersökningar visade att en majoritet bland väljarna vill sätta stopp för ägarnas rovdrift. Men en lika stor majoritet av föräldrarna ville hålla fast vid den andra aspekten, valfriheten. 

Otaliga interpellationsdebatter i riksdagen och ett stort antal debattartiklar försöker få klarhet i skolministern Lotta Edholms avsikt att rätta till skolvärldens allt sämre villkor. 

På onsdag nästa vecka kommer det i riksdagen att utspelas  en debatt som följs av en omröstning om ett betänkande från utbildningsutskottet ”Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser”. 

Två meningar får stå för revisorernas huvudsakliga slutsats: ”Riksrevisionen har granskat om regelverket för skolpeng till fristående skolor bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna, och den övergripande slutsatsen är att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskolan i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Riksrevisionen
rekommenderar regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän och att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av fristående skolor så att det blir tydligt vad som avses.”

Riksrevisionens rapport lämnades till regeringen som läste, begrundade och uttalade löften om att följa rapportens  rekommendationer. Komplexa frågor lämpar sig inte för rappa svar och beslut, regeringen avser att tillsätta nya utredningar.

Och utbildningsutskottets majoritet, de fyra partierna från Tidöavtalet, drar en lättnandes suck och instämmer i regeringens yttrande – det är bäst att tillsätta utredningar.

I utskottets betänkande finns tre reservationer. Den första avser betänkandets avsnitt ”Ett nytt system för resursfördelning” och är gemensam för ledamöterna från S, V och MP. Den andra gäller samma avsnitt och är en text från C. Den tredje reservationen kommer från Vänsterpartiet och har rubriken ””En s.k. klasspeng”.

När vi här på hemsidan visar vad vårt partis lokala företrädare läser för att hålla sig informerade om den aktuella debatten som förs över våra huvuden, men som spelar stor roll även lokalt, så sker det i förhoppningen att också förtroendevalda från andra partier känner det angeläget att lyfta blicken och följa pågående processer.  

För här i Vänersborg och i kringliggande kommuner som Trollhättan och Uddevalla påverkar en mängd friskolor utrymmet för de kommunala skolorna. Aktuell rapport och betänkande avser endast grundskolan, men när det gäller gymnasial utbildning är friskolornas negativa påverkan på kommunernas handlingsutrymme ännu tydligare. 

Kan man dra någon slutsats från omröstningen i riksdagen  kommande onsdag (omröstningar i riksdagen är helt förutsägbara)? Det kan man. Inget kommer att hända, inga förändringar är i sikte, utredningsdirektiv behöver skrivas och utredningar behöver göras, presenteras, skickas ut på remiss. Allt kommer sannolikt att landa i någon eller några propositioner som riksdagen så småningom ska ta ställning till. Antingen så tidigt som 2025 eller efter valet 2026. 

Vänersborg då? Revisorerna från PWC har nyss lämnat rapporten ”Utredning av skolstruktur/organisation”. Den kommer att behandlas av barn- och utbildningsnämnden i april och kommer därefter att vandra uppåt till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fridaskolans betydelse är central i granskningen. Vad betyder Fridaskolans expansion för vad kommunen i övrigt kan göra för att kommunala skolor ska kunna förbättra sin struktur och ge eleverna bättre förutsättningar för en god grundläggande utbildning?

Nooshi Dadgostar skriver

Regeringen klev in i de flotta kontoren på regeringskansliet den 18 oktober förra året och där verkar de ha fastnat. Sverige står mitt i en ekonomisk kris men från regeringen saknas krispolitik.
Svenska familjer betalar ett högt pris för elen, räntorna och maten. För en hel del hushåll är konsekvenserna väldigt allvarliga. Föräldrar som står över middagen för att ha råd med mat till barnen, pensionärer som inte har råd att värma bostaden. Men vi alla påverkas, mat är en basutgift som ingen kan avvara. Den ekonomiska krisen är inte en kris bara på pappret utan en kris för hårt kämpande människor runtom i vårt land.
Som folkvald är mitt ansvar att agera. Jag har fått förtroende av folket. Det märkliga är att regeringen inte verkar tänka likadant. Från finansministern har vi fått rådet att jämföra priser i matbutikerna och energiministern föreslog att vi skulle börja bära ullunderställ hemma. Men politikens uppgift är inte att komma med underfundiga livsstilsråd utan att genomföra politiska reformer. Svenska familjer jämför redan priser i butiken, när det är kallt hemma drar vi såklart på oss mer kläder. Problemen med skyhöga matpriser är en politisk fråga och finansministern borde omedelbart kalla till sig de tre dominerande matjättarna. De behöver nå en överenskommelse om att hålla nere priset på mat och annars gå fram med konkret lagstiftning för att säkerställa det. Svenska folket förtjänar en handlingskraftig regering med krisinsikt.
Hittills är det bankerna, elbolagen och matjättarna som går vinnande i den här krisen. Regeringen företräder deras intressen och inte svenska folkets. En ekonomisk kris är inget som hanteras med lätthet, men passivitet är det absolut sämsta sättet.
 

Från kommunens hemsida

En tyst minut för att hedra det ukrainska folkets situation

Idag är det exakt ett år sedan som Ryssland inledde kriget mot grannlandet Ukraina.

Vi hedrar det ukrainska folkets situation med att både hissa den ukrainska flaggan utanför kommunhuset och vid Vänersborgs museum och hålla en tyst minut i alla våra verksamheter, så långt där är möjligt.

Datum: Fredagen den 24 februari
Tid: Klockan 09.00

Tack för ert stöd!

Lena Tegenfeldt, kommundirektör
Benny Augustsson, kommunstyrelsens ordförande

En rättvis väg genom krisen

På Vänsterpartiets centrala hemsida finns ett flertal mycket aktuella länkar som berättar om partiets förslag att hitta en rättvis väg genom krisen.

Stigande priser på mat, el och drivmedel har lett till en tuff ekonomisk situation för många hushåll. Vänsterpartiet har många förslag för att underlätta för hushållen och stärka deras ekonomi.

Dagens partiledardebatt

Klockan 09:00 inleder Ulf Kristersson riksdagens direktsända partiledardebatt. En speciell dag för Annie Lööf, alla andra partiledare har förberett sig på att framföra uppskattning för den avgående partiordföranden. 

Något överraskande nytt kommer väl inte fram i debatten. Visserligen är det mycket som för stunden går åt fel håll. Men ett tag till kommer regeringen att kunna klara sig undan kritiken med löften om att tillsätta utredningar.

För Vänsterpartiets del finns ett tema som ännu en gång upprepas i debatten:  ”Sänk elkostnaderna – inför Sverigepriser”. På Vänsterpartiets hemsida finns ett antal texter som sedan augusti 2022 har fört fram förslaget på Sverigepriser.

Ta en titt på inlägget ”Vilka stöder kravet på Sverigepriser?” Listan kommer att bli längre, men kanske inte just idag. Eller är det någon annan partiledare som lämnar nya besked i partiledardebatten?

 

Davos? eller Oxfam?

Visst finns det snö och finfina pister i Davos. Det är inte därför medlemmar ur det ledande finanskapitalet från hela världen träffas med politiker från hela världen i öppna seminarier och intima samtal.

En gång om året – World Economic Forum. Även på nätet en stor händelse. 

Oxfam synkroniserar sin årliga rapport om fattigdom i världen med Davos. Därför idag, på första dagen för Forumet, en debattartikel i Göteborgs Posten: ”De rikaste måste beskattas hårdare för att minska klyftorna”.

Oxfam? Så här säger Oxfam Sverige på sin hemsida:

Vi är Oxfam

Vi är en global rörelse av människor som varje dag kämpar för en jämlik och rättvis värld utan fattigdom, där allas lika värde och rättigheter respekteras och tillgodoses, och där människor kan påverka sina egna liv.

Och här länken till den svenska sammanfattningen av rapporten: Survival of the richest.

Elprisstödet – ända in i kaklet

Vänsterpartiets förslag om Sverigepris för elen har inte fått gehör. I varje fall inte än, åtminstone inte här hemma i Sverige än. 

Andra partier vann valet på sina löften. Löften, ja.

På lokalföreningens hemsida har vi flera gånger uppmärksammat frågan, senast 18 december. Inte för att det finns något som kan lösas på kommunal nivå, mest för att det berör och drabbar så många. 

Tidningen ETC uppmärksammade läget i en ledare ”Statsministern underpresterar ända in i kaklet”.  Några längre citat för undantag:

”Det är, exempelvis, talande hur frågan kring högkostnadsskyddet för el har hanterats – de rusande elpriserna har till stora delar drivit inflationen under senhösten, enligt SCB, och prischocken riskerar att slå hårt mot utsatta hushåll. Så hade det inte behövt vara. Både EU och Vänsterpartiet har pekat på andra lösningar som regeringen aktivt valt bort.

Under valrörelsen lade Vänsterpartiet ett förslag om ”Sverigepriser på el”, som i stora drag innebar en stabilisering av elpriset på låga nivåer. Något som hade gett förutsägbarhet för hushåll såväl som för företag. Förutsättningarna för att genomföra förslaget var dessutom goda; Sverige har god tillgång till el, vi producerar betydligt mer än vi använder, men den så kallade marginalprissättningen, där den dyrast producerade elen sätter priset för hela marknaden, driver upp priserna för de billigare elslag som svenska hushåll använder.

V:s förslag om att separera elmarknaden inom landet från exportmarknaden var därför ett bra förslag, som inte hade hindrat exporten. Vi hade fått ett prisskydd för hushållen och stabilitet för industrierna.”

”Vänsterpartiets förslag ligger nära den lösning EU enats kring, ett – hör och häpna! – inkomsttak för bolag som producerar icke-fossil energi som vatten- vind- och kärnkraft, och som gör stora övervinster på de höga elpriserna. Övervinsterna ska användas för att stödja drabbade hushåll och företag.”

”Det här är inte potent politik. Det är motsatsen. Regeringen följer minsta motståndets lag och är alldeles för kraftlös för att förmå ta fram en plan som fördelar stödet dit det mest behövs – vanliga hushåll i normala bostäder.”