Med start 13:00 och avslutning exakt 21:45 avverkade kommunfullmäktige 28 ärenden på en diger lista. 

Mål- och resursplanen för 2024 var den viktigaste beslutspunkten. Fem olika budgetförslag hade kommit in, ett av dessa kom från Vänsterpartiet.

Vårt parti har fyra ledamöter på plats som backas upp av våra ersättare Peter Lénberg och James Bucci.  Gruppledaren Stefan Kärvling talade om förslagets ”helhet”, om det som gällde barn- och utbildningsnämnden och byggnadsnämnden. Ida Hildingsson om socialnämnden, där hon är ledamot och om samhällsbyggnadsnämnden. Gunilla Cederbom talade om kultur- och fritidsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. Lutz Rininsland om Kunskapsförbundet Väst, förbundets frågor ligger under kommunstyrelsen. 

Den som vill kan se och lyssna på hela mötet eller enskilda ärenden. På kommunens hemsida ligger hela inspelningen. Det är lätt att hitta rätt ärende för att ta del av allt som anfördes från företrädare från fullmäktiges nio partier och 51 ledamöter. 

Här anförandet från Gunilla Cederbom om kultur- och fritidsnämnden där hon tillsammans med Madelaine Johansson företräder Vänsterpartiet.

MRP kultur och fritid

Ett rikt kulturliv och en meningsfull fritid är viktiga delar i alla människors utveckling. Det är inte guldkanten i tillvaron. Det är en del av basen.

Där hittar vi vänner, känner tillhörighet och sammanhang.

Vi lär oss nya saker och får nya upplevelser som utvecklar oss som människor.

Det stärker oss och ökar möjligheterna till både ett arbetsliv och livskvalitet.

Därför är det så trist att vi står mitt i några år med kärva ekonomiska tider som beror på omvärlden och den nedskärningspolitik av välfärden vi ser från regeringens håll.

Förutsättningar som gör att vi inte kan göra välbehövliga satsningar så vi når våra inriktningsmål för invånarna i Vänersborg.

Den styrande blå regeringen med stort inflytande av SD urholkar de statliga bidragen bla till kultur- och fritidsverksamheter. SD inflytande över kulturpolitiken bekymrar mig.

Kultur- och fritidsnämnden hade behövt förstärkning med 4 mnkr 2024 för att upprätthålla samma verksamhet och få balans mellan intäkter och kostnader. För planperioden totalt 7 mnkr.

Nu måste vi istället minska på kostnader och dra ned på våra verksamheter. Då rannsakas alla delar, vad kan göras som får minst negativ konsekvens? Vilka verksamheter ingår inte i reglementet, se över anläggningarna, se över ambitionsnivån för musik-och kulturskolan. Det kommer att svida.

Som Stefan Kärvling sa, så står barn- och utbildningsnämnden  inför att avveckla KUL, KUL – kultur – Utveckling – Lärande, som kostar 1,8 mkr/år för BUN att köpa tjänst av kultur- och fritidsnämnden.

KUL är en samverkan mellan skolan och kultur/fritid för alla barns rätt till kulturupplevelser och eget kreativt skapande. Kulturens roll i skolan är viktig då den minskar stress, stimulerar känsla och fantasi, gör att vi förstår oss själva, andra och omvärlden bättre.  

KUL handlar om åtta olika konstformer som alla elever får ta del av under sin studietid som fördjupar lärandet och förbättrar skolresultaten.

Så oerhört viktig verksamhet som vi inte bör rasera för barn och ungas lärande och utveckling.

Vi pratar alla om vikten av tidiga insatser i dessa tider. Då kan vi inte genomföra massiva nedskärningar som drabbar barn och ungas framtidsmöjligheter.

Vårt budgetförslag innebär att vi säkrar KUL för barn och unga.

Vi måste ta vårt ansvar och dämpa de allvarliga långsiktiga konsekvenserna och personalneddragningar inom förskola, skola och socialtjänst redan nu. Det kan vi göra genom att vara tydliga till nämnder och förvaltningar nu i budgetbeslutet. I en sån här svacka ska resultatutjämningsreserven RUR användas redan nu.

Om vi ser negativa prognoser och fortsatt nedskärningspolitik av välfärden på riksnivå, så tvingas vi till och är beredda att ta till en skattehöjning i höst för att inte rasera grundläggande verksamheter i vår kommun. Vi kan kalla den Kristersson-skatt!

Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag.

I slutet på veckan midsommarfirandet – innan dess några dagar där samtal och debatt kring ekonomin står högst upp på dagordningen.

Här i kommunen är det kommunfullmäktige som samlar sig till ett beslut kring ”Mål- och resursplanen 2024-2026”. Vänsterpartiets gruppledare och företrädare i kommunens budgetberedning har på sin egen blogg beskrivit kommunledningens huvudförslag. Ytterligare fyra inlägg belyser tankarna kring budgeten från M+L, från SD , från MBP och från Vänsterpartiet. Sammanträdet i möteslokalen Bojorten på onsdag börjar redan klockan 13:00 och kan följas på plats eller via kommunens webb-TV.

Dagen innan, tisdag, debatteras och beslutas i riksdagen dels ”Vårändringsbudget för 2023”, dels ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”. Regeringen har inte reagerat på kommunernas och regionernas rop om insatser här och nu för att kunna behålla viktiga verksamheter i välfärdssektorn. Det kom ingenting. Nu finns en enhälligt vädjan kvar att regeringen i grova drag skall berätta vilka resurser statens budget innehåller för den kommunala välfärden 2024.   Ett acceptabelt planeringsschema förutsätter preliminära besked innan sommarpausen.

Både finansminister Elisabeth Svantesson och statsminister Ulf Kristersson har hittills sagt att regeringen inte kan säga något än, budgetprocessen måste få lov att ta den tid den behöver. Endast Oscar Sjöstedt, SD, har varit villig att göra antydningar om att ”mer ska komma”. Visst, det ligger i sakens natur att budgetanslagen växer, inte minst inflationen kräver att beloppen blir högre. Men därmed är inget sagt om ett sådant ”plus” verkligen är ett tillskott eller om det bara kompenserar för att pengarna har tappat i värde. 

Riksdagens debatt betyder en del för ledamöter i Vänersborgs fullmäktigeförsamling dagen därpå. Tänk om det vore så bra att några av alla osäkerhetsfaktorer är borta. Så som det ser ut just nu är alla prognoser en lek med siffror.

Här ett avsnitt ur en längre reservation som Vänsterpartiet har lämnat i betänkandet med ”Riktlinjerna”: ”Sedan 1990-talets början har välfärden tvingats till återkommande
besparingar, vilket inneburit att ojämlikheten i hälsa och utbildning ökat i Sverige. För att förverkliga ambitionerna för det offentliga åtagandet behöver den ekonomiska politiken inriktas mot kraftigt ökade resurser till välfärden.
Kommunernas och regionernas ekonomi präglas av hög inflation och stigande räntor, och kommer att påverkas av att ekonomin nu går in i en lågkonjunktur. Att inte satsa tillräckligt på välfärden innebär i praktiken nedskärningar. Den viktigaste strukturreformen i dagsläget är att värdesäkra statsbidragen och ge kommunsektorn de långsiktiga förutsättningar den behöver för att bedriva det
välfärdsarbete som är helt centralt. Det behövs också ett statligt räddningspaket till sjukvården. Mycket talar för att personalförsörjningen kommer att bli en stor utmaning för kommunerna och regionerna under den kommande tioårsperioden. Den svenska sjukvården och äldreomsorgen
behöver återgå till att styras med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov.”

Vänsterpartiets tidning Rött.nu publicerar en krönika med rubriken  ”Har vi råd att låna i bistra tider?”. 

Ur inledningen: ”Ja, det kan vara bra med ökad skuldsättning.
Om det är samhället som lånar till investeringar.
Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom och skattepolitisk expert hos Vänsterpartiet, ger ett starkt plus till Finanspolitiska rådets mest okända kapitel, om att det kan vara rätt att gå med underskott.”

Texten i Rött.nu anknyter till en annan artikel som fanns tidigare i tidningen Dagens Arena med rubriken: ”Strukturell efterfrågepolitik kan maximera vårt välstånd”. 

Läget inför fullmäktiges budgetbeslut 2024 i juni ter sig mycket mörkt. Våra förtroendevalda vill såklart förstå ”varför” och även söka efter vägar för att underlätta i den djupa dalgång som stundar. Här ett avsnitt från Vänsterpartiets riksdagsmotion med anledning av regeringens vårbudgetproposition.

7.2.2 Kommunerna får det svårt framöver

Kommunerna beräknas fortfarande gå med samlat överskott i år (totalt 8 miljarder kronor för kommunerna totalt) men det är samtidigt den lägsta nivån sedan 2004.
Överskottet motsvarar 1,1 procent av skatter och statsbidrag, vilket är för lågt för att nå ett generellt mål om god ekonomisk hushållning. För det skulle ytterligare cirka 6
miljarder kronor behöva tillföras kommunerna. I SKR:s enkät anger tre av fyra kommuner att de kommer att bli tvungna att vidta åtgärder i verksamheterna. Kommunernas pensionskostnader utgör en stor del av kostnadsökningen där premieökningar i det nya pensionsavtalet driver cirka 25 procent av detta. En del av kommunerna har dock möjlighet att använda sin resultatutjämningsreserv (RUR) för att täcka upp för årets underskott. [Vänersborg har sedan 2013 bokfört ett belopp om 50 miljoner i RUR.]  Långt ifrån alla kommuner har dock tillgång till en RUR och en kommun som budgeterar med underskott är skyldig att presentera en plan för att återställa det inom tre år. För innevarande år har 48  kommuner budgeterat med underskott, 28 kommuner har
ett nollresultat. Totalt har dock 236 kommuner budgeterat för ett resultat som är lägre än 2 procent av skatter och statsbidrag.
För 2024 beräknar SKR att kommunerna får ett genomsnittligt underskott på 5  miljarder kronor – det saknas då totalt 19 miljarder kronor för att nå kommunallagens krav om överskott på 2  procent.
Vänsterpartiet föreslog 20 miljarder kronor mer än regeringen för 2023. Att värdesäkra statsbidragen framstår som en av de viktigaste strukturreformerna i
dagsläget. Hela kommunsektorn behöver långsiktiga förutsättningar för att bedriva det välfärdsarbete som är så centralt för oss alla.

I Vänsterpartiets motion med anledning av regeringens vårbudget är punkt 8 ”Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik”. 

I avsnitt 8.5 ”Akuta behov i kommuner och regioner” skriver Vänsterpartiet:
”Kommunernas och regionernas ekonomi präglas av hög inflation, stigande räntor och kommer att påverkas av att den svenska ekonomin nu går in i en lågkonjunktur.
Regionerna beräknas göra stora underskott under 2023. I ekonomirapporten för december 2022 räknar SKR med att kommunerna kommer att göra sitt svagaste resultat
sedan 2004. Vad gäller regionerna har man inte sett så dåliga ekonomiska resultat under hela 2000-talet. Det är underskott som kommer att bestå. SKR räknar med att
regionernas underskott kommer att öka till nästintill det dubbla – från ett minusresultat på 11 miljarder till 19 miljarder kronor mellan 2023 och 2024.
Det är knappast kunskapsbrist som gör att regeringen inte agerar. Inför budgetpropositionen 2023 beskrev SKR i en hemställan till regeringen att kommuner och regioner totalt behöver ca 20 miljarder kronor för att bibehålla den reala nivån på statsbidragen 2023. Regeringens svar var att tillföra strax över hälften, 10–12miljarder kronor. I regeringens ekonomiska vårproposition saknas helt de nödvändiga åtgärder som krävs för att möta ens de mest akuta behoven i kommuner och regioner. Att inte satsa tillräckligt på välfärden innebär i praktiken nedskärningar. Regeringens totala passivitet inför välfärdens utmaningar kommer att få konsekvenser både på kort och på lång sikt.”

Oppositionspartiernas budgetmotioner lämnades till riksdagskansliet i början av maj. Tre veckor tidigare, samma dag som budgetpropositionen överlämnades av finansminister Elisabeth Svantesson, M, sade företrädaren för SD, Oscar Sjöstedt, följande: ”Vi sköt till 12 miljarder kronor till kommuner och regioner i höstas. Och den dörren ska vi absolut inte stänga, utan det är mycket möjligt att det kommer att behövas mer pengar nästa höst. Det ska vi verkligen inte utesluta. Som läget ligger nu tror jag att det är ganska mycket som pekar på att det kommer att bli så. Men 12 miljoner kronor kan man inte kalla för en nedskärning. Det är enorma tillskott.”

SKR hade anmält ett behov om 20 miljarder. Oscar Sjöstedt har förmodligen redan bett om rättelse i protokollets slutversion, 12 miljoner var en felsägning. Men det var anmärkningsvärt att han egentligen var den ende från Tidöavtalets fyra partier som antydde något så när insikt. 

I mitten av september kommer förslaget på statens budget för 2024, då får vi se vad som gäller. Redan 21 juni beslutar  Vänersborgs fullmäktige  om den kommunala budgeten för 2024. Ovisshet är en beskrivning i underkant …

Budgetberedningen får sällskap av fem ledamöter från fem andra partier: Stefan Kärvling, V, Göran Svensson, MBP,  Magnus Ekström, KD, Cecilia Prins, L,  och Anna-Karin Sandberg, MP – alla fem finns med på en insynsplats för att inget parti skall vara utan viktig information som tillkommer under hela budgetprocessen.

Beslutsrätten ligger formellt hos budgetberedningens fem ledamöter, men det fattas inga beslut, det sker ”markeringar” hur tankarna går, vilka steg som skall tas och hur slutprodukten skulle kunna tänkas se ut i juni när fullmäktige avgör.

Utgångsläget då? Häromdagen informerade ekonomerna från SKR, Sveriges kommuner och regioner, att resultaten från 2022 imponerar. Ett överskott på 4500 kronor räknades fram för Vänersborg, en mycket hög siffra med tanke på att den avser ”per invånare”. Det framkommer också i årsredovisningen och bokslutet för 2022, som fullmäktige fastställer vid sammanträdet 19 april. Vad sägs?  Det justerade resultatet är 179,4 miljoner, lite sämre än 2021 där det räknades till 184,7 miljoner, men bättre än 2020 där det var 157,1 miljoner. 

Dessa tre bokslut är absoluta undantag i Vänersborg, 30, 40 eller 50 miljoner är det vanliga genom åren. Normalt är att resultaten för ett helt år alltid blir bättre än det som förväntades när budgeten klubbades året innan. 

Tänk om kommunen fick lov att göra som Svenssons gör kring köksbordet när man vet vad det blev och när man anar att det blir sämre eller riktigt illa framöver. Men det får inte en kommun göra!

Varje år skall det göras upp en budget inför kommande år. Och alltid är det enkel matematik. Räkna ut vad kommunen kan få in från kommunalskatten och från statsbidrag. Den summan är taket för vad kommunen får lov att fatta beslut om kring kommande utgifter under året framöver. Ja, egentligen inte hela summan, 2% skall reserveras, inte planeras för, ligga kvar som reserv för oväntade utgifter och dylikt. 

När skatteintäkterna under 2020, 2021 och 2022 aldrig minskade lika mycket som Corona-signaler ville antyda, när staten generöst tog på sig att kompensera kommunerna för utgifterna som samma pandemin vållade, då blev det dessa fantastiska resultat, dessa enorma överskott jämfört med budgeten.

Vad vet vi om innevarande år 2023, hur utvecklas kostnaderna för kommunerna? Visserligen ökar skatteinkomsterna, men för en tusenlapp kan kommunen inte längre skaffa lika mycket nytt som den brukade kunna under en serie av år utan inflation. Och vad kan vi hoppas på av regeringen när SD håller i taktpinnen? Inser man på Helgeandsholmen att det är kört ute i kommunerna och regionerna där verksamheten förväntas garantera välfärd?

Det kan mycket väl vara så – uppgiften kan inte lösas. Dock måste ett beslut tas. Vi talar om kommunens budget 2024.

Låt oss ta det i tur och ordning. Den 22 februari i år klubbade ordförande Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens beslut i ärendet ”Förslag till anvisningar budget 2024, ekonomisk plan 2025-2026”. Åtta ledamöter från S, C, KD, MP och V ställde sig bakom förslaget, sju ledamöter valde att inte delta i beslutet – det var M, L, MBP och SD.

Här är förslaget som blev beslutat, här en gemensam protokollsanteckning från M och L. MBP och inte heller SD lämnade något besked. 

Budgetberedningen sammanträder nu på nytt med början den 21 april. Beredningen ska ta fram ett underlag för en rad beslut som kulminerar i fullmäktiges avgörande budgetmöte 21 juni. 

Vad har hänt under tiden, vad händer fram till 21 juni? Här på hemmaplan var anvisningarna klara och tydliga. Alla förvaltningar, alla nämndernas presidier begrundar vad som står i ”ramanvisningar” från februari. ”Nämnderna lämnar sina budgetförslag, förslagen ska vara beslutade i nämnderna.” För att ingen kunde missförstå, beslutade hade markerats särskilt i texten. 

Och så sker nu denna vecka innan påsk och under två veckor efter påsk:

• Byggnadsnämnden 4 april
• Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5 april
• Kultur- och fritidsnämnden 11 april
• Samhällsbyggnadsnämnden 13 april
• Barn- och utbildningsnämnden 17 april
• Socialnämnden 17 april

Vi får se hur ledamöterna från de nio partierna förhåller sig i nämnderna – biträder man enhälliga förslag, har man egna avvikande yrkanden eller låter man bli att föra fram en egen uppfattning?

Budgetberedningens möten fortsätter från 21 april till 10 maj, därefter sker ”samverkan” med de fackliga organisationerna följt av kommunstyrelsens behandling av förslaget 7 juni. 

Situationen 2023 är markant annorlunda än den varit under en rad av år. Då uttalade nämnderna förväntningar om att den centrala kommunledningen och i slutändan fullmäktige borde visa förståelse och bevilja begärda förstärkningar. Idag vet alla att man som tröst endast kommer att möta förståelse. Alla kommer nämligen att få höra samma budskap: Nej, tyvärr, kassan är tom! Håll ut! Kanske 2025, räkna hellre med 2026. 

SKR bekräftar bilden – med jämna mellanrum målas bilden upp för kommunerna och regionerna, i både chefsekonomen Annika Wallenskogs blogg och i alla cirkulären. Att hoppas på regeringens vårbudget som kommer 17 april eller att spekulera om statens budget för 2024 som läggs fram 20 september är inte att tänka på. Det räcker att lyssna på Henrik Harlitz, kommunalråd för M, som möte efter möte målar läget i allt mörkare färger, utan hopp att den egna regeringen förmår att leverera.