Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Riksdagen debatterar i morgon tisdag socialutskottets betänkande 2023/24:SoU3 ”Välfärdsteknik inom äldreomsorgen”, beslut fattas dagen efter. Här handlar det om förslag som hittills föga har uppmärksammats men som kommer att betyda mycket för den verksamhet som t ex Vänersborgs kommun erbjuder våra äldre i form av hemtjänst eller särskilt boende. 

Det är ju ingen hemlighet att kommunledningar landet runt tillsammans med kommunala ekonomichefer hyser förhoppningar att välfärdstekniken skall lösa ett av två problem – eller helst båda samtidigt. Kommunernas dåliga ekonomi kräver fortsatta nedskärningar för alla verksamheter, inte minst i socialtjänsten. Kan digitala tjänster ge bibehållen kvalitet när anslagen minskar? Det finns inte tillräckligt många sökande till utbildningar som kvalificerar för en anställning inom äldrevården – kan digitala tjänster kompensera personalbristen?

Våra pensionärsorganisationer, berörda fackliga företrädare och inte minst ledamöterna i socialnämnden och i kommunfullmäktige gör sig en tjänst att bläddra genom betänkandet. Här finns förslag till lagändringar som är förutsättning för att digitala tjänster med full kraft kan införas i äldreomsorgen. 

Betänkandets sammanfattning inleds så här: ”Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen, lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänstlagen och lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Regeringens förslag innebär ett förtydligande av möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller boende i särskilda
boendeformer för äldre.”

Vid debatten i morgon kommer ledamöter från S, V och MP att argumentera utifrån sex reservationer som partierna har lämnat in. Här Vänsterpartiets reservation på betänkandets punkt 2: ”Framtida utformning av lagstiftningen”.

”Enigt min mening är krav på samtycke centralt för att äldreomsorgens insatser ska vara säkra och trygga, inte minst på grund av att många insatser är integritetsnära. Det finns därför stora risker med att socialtjänsten skulle 
tillhandahålla insatser med digital teknik utan likvärdiga alternativ, eller att enskilda helt och hållet blir utan insats om de inte väljer det digitala alternativet. Regeringen bör återkomma med förslag på ett lagstadgat krav på att socialtjänsten ska tillhandahålla likvärdiga alternativ till digital teknik för att uppfylla samtyckeskravet.”

En annan reservation på punkt 3: ”Frågor om bemanning och kompetens” har V och MP gemensam: 

”Enligt vår mening är det viktigt att användningen av digital teknik inte ska kompensera för brister i bemanningen eller personalens kompetens. Personal kan däremot kompletteras med digital teknik om det förbättrar och stärker omsorgen och är något som den enskilde välkomnar. Om man inför teknik och frigör tid för personalen bör frågor som minskad ensamhet, sociala aktiviteter och rörelseglädje prioriteras, dvs. områden som ofta är eftersatta trots
socialtjänstlagens värdegrund. Enligt vår mening bör regeringen återkomma med förslag som tydliggör och säkerställer att en ökad användning av välfärdsteknik inte utnyttjas för att kompensera utan endast för att komplettera, för brister i bemanning eller personalens kompetens.”

Billigare mat med lagstiftning mot överpriserna

På bara två år har matpriserna stigit med nästan 30 procent, men regeringen står handfallen. Därför föreslår Vänsterpartiet nu lagstiftning mot överpriserna.

Samtidigt som hushållen får räkna slantarna för att ha råd med smör gör matjättarna rekordvinster.

Orsaken är inte svår att hitta för den som letar. Vi har en monopolliknande situation bland svenska matbutiker. De tre jättarna ICA, Axfood (Willys och Hemköp) och Coop står för 90% av den svenska marknaden för livsmedel. Det gör det möjligt för dem att höja priserna mer än vad som är motiverat av kostnadsökningarna. Eftersom kunderna i Sverige inte har någon annanstans att ta vägen så kan matjättarna passa på att sko sig på krisen, på vanligt folks bekostnad.

Detta är förstås oacceptabelt. För att komma till rätta med det här föreslår Vänsterpartiet nu lagstiftning som skulle sänka matpriserna. Vi gör det för att få marknaden att fungera som den är tänkt, och hjälpa både hushåll och matproducenter i ett väldigt pressat läge.

Vi föreslår att handlarna ska vara skyldiga att lämna underlag för sin prissättning till Konkurrensverket. Om det upptäcks att oskäliga priser tagits ut ska företaget sanktioneras med kännbara böter — det handlar trots allt om något som orsakar skador på hela samhällsekonomin. Att lämna felaktiga prisunderlag till Konkurrensverket ska vara brottsligt, och det ska finnas fängelse i straffskalan.

Idag är det praktiken omöjligt att driva en fristående matbutik som inte ägs eller kontrolleras av någon av de stora matjättarna. Ett grundläggande krav på en marknad är att det ska gå att etablera nya företag, för att utmana monopolliknande situationer, och så är det inte idag. Den här bristande konkurrensen är till uppenbar skada för konsumenterna. Därför föreslår vi en översyn av lagstiftningen så att det blir möjligt som handlare att vara fristående gentemot matjättarna.

Det är inte bara konsumenterna som lider av matjättarnas metoder: även livsmedelsproducenterna, de företag som faktiskt odlar och producerar vår mat, pressas hårt. De senaste åren har därför vi kunnat läsa om bönder och andra som ser sina varor öka i pris i butik, men som själva inte får ett öre mer, trots att det är de som har de stora kostnadsökningarna. Vi föreslår därför att otillbörliga handelsmetoder, till exempel hot om avlistning, kriminaliseras.

Vänsterpartiet föreslår att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om förändrad lagstiftning för detta. De här tre förslagen skulle göra direkt skillnad för både konsumenter och producenter. De enda som har något att förlora på det är matjättarnas ägare.

Vänsterpartiet är det första partiet som föreslagit något konkret för att få ner matpriserna. För oss är det självklart att när något skadar hushållen och hela samhällsekonomin så allvarligt, då måste politiken agera. Det utgår vi ifrån att det vi kan nå bred enighet om, från höger till vänster.

Läs mer om förslaget här…

Statens budget 2024 – Rambeslutet

Nästa vecka onsdag med start 09:00 debatterar riksdagen finansutskottets betänkande 2023/24:Fiu1 ”Statens budget 2024 – Rambeslutet” och därefter 2023/24:Fiu11 ”Höständringsbudget för 2023”.

Här ett avsnitt från texten där riksdagen på sin egen hemsida beskriver hela budgetprocessen:

”Riksdagen beslutar om utgiftsramar för budgeten

I ett första steg beslutar riksdagen om de totala utgifterna och om en beräkning av inkomsterna i statens budget. Genom det beslutet fastställs ramarna i budgeten, det vill säga hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället, så kallade utgiftsområden. 

Så går det till när riksdagen beslutar om utgiftsramarna:

  1. Riksdagens utskott analyserar förslagen till utgiftsramar i budgetpropositionen och i oppositionspartiernas motförslag. Utgiftsområdena fördelas mellan utskotten beroende på vad de handlar om. Till exempel hamnar utgiftsområdet Internationellt bistånd hos utrikesutskottet och Studiestöd hamnar hos utbildningsutskottet. Utskotten kan föreslå att ett utgiftsområde ska få mer eller mindre pengar eller att pengar ska flyttas mellan olika utgiftsområden.
  2. När utskotten är klara lämnar de ett yttrande till finansutskottet som tar ställning till allt i ett samlat förslag om ramar för varje utgiftsområde i statens budget. Finansutskottets förslag kallas betänkande.
  3. Ledamöterna debatterar och beslutar om finansutskottets förslag i riksdagens kammare.” 

Vänsterpartiets ledamot i finansutskottet, Ali Esbati, är anmäld som talare i debatten, så även Vänsterpartiets ledamot Ilona Szatmári Waldau. Deras anföranden och repliker kommer att anknyta till texterna för Vänsterpartiets reservationer i de två nämnda betänkandena från finansutskottet. 

Här den viktiga, den utförliga reservationen , som undertecknades av ledamoten i finansutskottet, Ali Esbati. Texten kommer av flera anledningar att landa i arkiven hos somliga partiaktiva. Ali Esbati har själv berättat att han lämnar sin plats i riksdagen vid årsskiftet. Han har gjort ett utomordentligt bra arbete för Vänsterpartiet, under många år tillsammans med Ulla Andersson som lämnade riksdagen vid utgången av förra mandatperioden. 

Det kommer att riktas många tack till Ali Esbati, det kommer att skrivas lite olika på olika håll. T ex sätter tidningen Expressen sin rubrik på en intervju för att visa att Ali Esbati ofta väljer att tala klarspråk.

Ännu en gång – Vänsterpartiet om matjättarnas vinster

Tidigt påtalade Vänsterpartiet problemet med raskt stigande matpriser. Här länken till det som sades för ett år sedan och upprepades i våras när hushållens belastning bara fortsatte att bli tyngre. 

I mars kallade finansminister Elisabeth Svantesson matjättarna till samtal. Moderaterna i regeringen bröstade sig senare med att påpeka ”Vi minsann agerar, vi för samtal”. För oppositionen är det ett rimligt krav att regeringen ska samtala – och agera. Samtal blev det, inte mer.

Nu återkommer Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar och partiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati. I grunden har inget ändrats, matjättarna redovisar stora vinster kvartal efter kvartal och hushållen fortsätter att bevaka extrapriser och stryker flera poster på veckans inköpslista. 

Den nu aktuella debattartikeln i GP har rubriken ”Skarp lagstiftning krävs för att få bukt med matjättarnas övervinster”.

Ingressen lyder: ”Matjättarna fortsätter att utnyttja krisen och sin marknadsdominerande ställning för att göra rekordvinster. Som tack bjuder regeringen dem på kaffe, och hushållen betalar priset för underlåtenheten att agera mot en uppenbart icke-fungerande marknad, skriver Nooshi Dadgostar och Ali Esbati, Vänsterpartiet.”

Dadgostar och Esbati konstaterar: ”För Vänsterpartiet kommer det här inte som någon överraskning. Vi har under lång tid krävt att regeringen ska få till en frivillig överenskommelse med de tre matjättarna, och om det inte fick effekt gå fram med lagstiftning för att stoppa övervinsterna. Att regeringen kände sig pressad var uppenbart, men trots det nöjde man sig med att bjuda in matjättarna till en fika med finansministern. Dessa koncerners resultat i år visar att denna lilla pratstund blev precis så resultatlös som man hade kunnat ana.

I debattartikeln beskrivs utvecklingen under de senaste två, tre åren. För ICA, Axfood (Willys och Hemköp) och för COOP. Det är inte bara hushållen som drabbas utan även producentleden i Sverige pressas av matjättarna. 

Debattartikeln avslutar: ”Nu behövs skarp lagstiftning för att komma till rätta med matjättarnas orimliga missbrukande av sin ställning. När både konsumenter och producenter går på knäna, medan det är dukat till kalas hos de matjättar som agerar mellanhänder, borde det vara uppenbart för alla att det är något ruttet i systemet. Att vi måste göra något åt det utgår vi ifrån att alla riksdagspartier kunna vara överens om.”

Vänsterdagarna lördag och söndag

Vänsterdagarna

25-26 november ses vi för den första stora hållpunkten i mobiliseringen inför 2026. Det blåbruna styret sviktar redan nu – på Vänsterdagarna ökar vi trycket med verktygen, kunskaperna, ledarna, hantverket och alla de krafter som ska vända svensk politik från högernationalism till hopp, gemenskap och anständighet. Under två dagar fyller vi Svenska Mässan med inspiration och möjligheter att vässa strategierna tillsammans med deltagare, talare och utställare.

Vänsterpartiet fortsätter växa och därför gör även Vänsterdagarna det – mer program, fler aktiviteter, större utställning och bredare medverkan. Deltagarna kommer få ta del av seminarier, workshops, utställning, tal och uppträdanden i olika former och sätter själva ihop sina personliga program. Innehållet spänner från politik och strategi till aktivism och kultur och passar både dig som nyss hittat till vänsterrörelsen och dig som har mångårig erfarenhet av politiskt arbete. 

Sex medlemmar ur Vänsterpartiets lokalförening i Vänersborg finns på plats på Svenska mässan i Göteborg. Återrapportering på vårt medlemsmöte 14 december.

Här länken till Vänsterdagarnas program.

Texter som blir styrande

Kommunal politik beslutas i kommunhuset. Tre politiker med heltidsanställning och ansenlig kommunalrådslön. Mängder av fritidspolitiker, ett mindre antal med en mängd olika uppdrag, ett större antal med endast ett eller några få uppdrag. Därutöver i kommunstyrelsens förvaltningsstab och i nämndernas förvaltningsledning, ett mycket stort antal anställda som tänker ”politik”, bevakar aktuella frågor och författar texter som ligger som underlag för politikernas beslut.  

Liknande gäller i landets olika regioner. Från kanslierna kommer handlingar som mer eller mindre avgör hur politikernas tankar och idéer omsätts till att landa i bindande politiska beslut. 

Och över kommunerna och regionerna är det staten som lämnar ett växande antal riktlinjer, vägledningar och rekommendationer ”neråt” till såväl kommuner som regioner.

Att behålla överblicken ter sig nästan omöjligt för den som ”vid sidan om” jobbet, familjen och egna fritidsintressen också har sagt ja till ett mindre uppdrag som fritidspolitiker.

Här några texter som kan belysa situationen.

SKR är kommunernas och regionernas centrala samlingspunkt. SKR är företrädare för 290 kommuner och 21 regioner. Nyss avslutades kongressen där det beslutades  att lägga ett nytt styrande dokument: ”Inriktning för SKR 2024-2027” till grund för kommande arbete.

För Region Västra Götaland finns ett uttalande som riktar sig till alla 49 kommuner: ”Tillsammans gör vi Västra Götaland till ett föredöme för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle.” Här finns ett styrande dokument med rubriken: ”Regional utvecklingsstrategi
för Västra Götaland 2021 – 2030”.

I kommunhuset i Vänersborg är det kommunstyrelsen som samordnar all utvärdering av det som varit  och all planering för det som ska ske framöver. Vid sammanträdet i början av november informerades kommunstyrelsen med stöd av tre dokument:

I första hand är dessa dokument underlag för politiker som ingår i budgetberedningen som efter årsskiftet börjar att ta fram förslag till Mål- och resursplanen 2025-2027

Fritidspolitiker förutsätts att så småningom ta del av texterna. Här finns punkter som anknyter till beslut som kommer att fattas i någon nämnd.

Och varför ska inte dokumenten vara tillgängliga för allmänheten? Det kan inte vara fel att känna till vad olika förvaltningar har sammanställt för politiker i fullmäktige, kommunstyrelsen och alla nämnder.

Medborgare lämnar förslag – vad händer sedan?

När Vänersborgs kommunfullmäktige möttes förra veckan, så fanns inte mindre än sex medborgarförslag på ärendelistan. Hur medborgarförslagen skall hanteras framgår av arbetsordningens §31.  

Listans första medborgarförslag hade rubriken ”Busskortet” med följande text: ”På alla skolor i Vänersborg finns det elever från olika delar från hela Vänersborgs kommun. Detta resulterar i att elever från olika delar av kommunen blir vänner och vill umgås även efter skoltid och på helger. Det finns också elever som har träningar i en annan del av staden Problemet med detta är att alla inte har lika förutsättningar för att ta sig till varandra eller till träningar, vilket i sin tur skapar ojämlikhet mellan individer som inte har möjlighet att ta sig från till exempel Vargön till Onsjö. Därför vill vi att busskorten ska funka på helger till klockan 23 på kvällen. Detta skulle resultera i en större gemenskap och gladare ungdomar.

Tjänstgörande ordförande Anneli Guilotte läste upp beslutsförslaget: ”Kommunfullmäktige överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Ärendet ska handläggas på så sätt att det kan avgöras inom ett år och redovisas på kommunfullmäktiges meddelandelista. Ärendet är därmed avslutat för kommunfullmäktiges del.” Och så blev beslutet.

Med andra ord, fullmäktige behöver inte längre göra sig besvär med att fundera över vad som skulle behövas för att tillgodose förslagsställarens önskemål , vad det eventuellt skulle kosta, vad som behöver göras för att göra verklighet av den goda tanken. 

Nej, nu ligger bollen hos kommunstyrelsen som i sin tur kan inhämta relevant information från annat håll för att fatta ett klokt beslut. 

Här ett tips. Under kommunfullmäktige finns en ”Demokratiberedning” med en ledamot och en ersättare från var och en av kommunens nio partier.  

Vid beredningens nästa sammanträde på onsdag presenterar David Myrvold, med befattningen kultursamordnare, rapporten ”Det jag säger har betydelse”.  Rapporten är resultatet av ett förvaltningsövergripande arbete i Vänersborgs kommun och handlar om ”Barn och ungdomsinflytande”. 

Rapporten ingår i ett projekt som sedan 2021 har involverat ledande tjänstepersonal och politiker i kommunen. Nu finns höga förväntningar att rapportens slutsatser och rekommendationer gör avtryck i kommande politiska beslut i hela vår kommun. 

Tillbaka till medborgarförslaget. Sägs något i rapporten om ”busskort”? Ja, det gör det – se avsnitt 8.2 ”Tillgänglighet och kollektivtrafik”:

”Tydligt är också att många unga inte har de ekonomiska förutsättningarna till att köpa sig ett eget busskort. Det är en återkommande frustration över att de känner sig begränsade av att skolkortet, som många högstadieelever har, som slutar gälla klockan 19.00 på vardagar och att det utgör ett problem för deras engagemang i aktiviteter. Det påverkar också i högre grad de unga som bor utanför centralorten. Det är en återkommande önskan om tätare busskommunikation och närmare busshållplatser för de unga som bor utanför centrala Vänersborg. Verksamheter med ungdomsfokus i centrala Vänersborg instämmer i detta och påpekar att många avviker från aktiviteter för att hinna med bussen hem medan skolkortet gäller.

Unga i våra ytterområden vittnar också om att de är mer eller mindre beroende av att vuxna eller föräldrar som har tillgång till bil och kan köra dem till och ifrån aktiviteter. Detta får enligt många ungdomar konsekvensen att de upplever sig begränsade och inte delaktiga i den grad de hade önskat.”

Alltså: ”Ärendet ska handläggas på så sätt att det kan avgöras inom ett år …”

Var är debatten om slakten av vården?

Krönikan i ”Dagens Samhälle” har idag rubriken: ”Var är debatten om slakten av vården?

Jiang Millington skriver: ”Sedan Novus började fråga svenska väljare vilken fråga som man tycker är viktigast har den toppats av samma ämne. Från november 2020 fram till juni 2023 har man svarat: sjukvården.

Krönikan räknar upp vad vi kan förvänta oss till följd av otillräcklig finansiering: 

”Svenskarnas hjärtefråga är alltså sjukvården. SKR räknar med att regionernas underskott i år blir hisnande 20 miljarder kronor. Då räcker regeringens 3 miljarder inte särskilt långt. En stor majoritet av regionerna har aviserat besparingar. Av landets 21 regioner räknar 11 med att höja patientavgiften. Vad betyder det här för patienterna?

Svårt att få vård: Regionerna kan behöva minska antalet anställda inom vården och koncentrera den till färre platser. Det kan leda till längre väntetider för patienter och minskad tillgång till vårdtjänster. Till exempel kan nedläggningen av akuten i Lidköping i Västra Götaland påverka tillgängligheten till akutsjukvård.

Färre vårdalternativ: Vissa regioner kan behöva minska utbudet av vårdtjänster och specialiserade behandlingar. Om sjukhus eller kliniker tvingas minska sin verksamhet måste fler patienter resa längre. Särskilt drabbas patienter med sällsynta eller komplexa sjukdomar i behov av specialistvård.

Personalnedskärningar: Minskningen av personal kan påverka vårdens kvalitet och kontinuitet. Färre anställda ska upprätthålla samma standard och möta patienternas behov på ett tillfredsställande sätt.

Höjda avgifter: Minskar potentiellt tillgängligheten till vård för dem med lägre inkomster.

Minskad personal inom farmaci och apotek: Region Sörmland planerar att säga upp 10 av 15 kliniska apotekare, som arbetar nära patienter med exempelvis genomgång av läkemedel. Risken är att dessa patienter kommer att belasta vården med sina frågor, sin oro för biverkningar eller risken med att inte förstå hur de ska ta sina mediciner.”

Regeringen måste agera mot sjukvårdens nedskärningschock

Svensk sjukvård står inför en stor kris med kraftiga försämringar. Det visar den nya prognosen för regionernas ekonomi. Vänsterpartiet tar därför nu initiativ till en extra ändringsbudget för att skydda sjukvården.

Den nya prognosen finns i SKR:s senaste ekonomirapport. Den visar att läget för regionerna är betydligt allvarligare än vad som var känt när regeringen lade fram sin budget i september.

De här nya siffrorna för svensk sjukvård var inte kända när regeringen lade fram sin budget. Det är därför helt nödvändigt att regeringen nu agerar och skjuter till nya pengar till sjukvården. Redan idag har sjukvården skurit ned på väldigt mycket och nu förvärras läget betydligt. Sjukvården måste skyddas mot nedskärningschocken, säger Nooshi Dadgostar.

Svenska folket förväntar sig att riksdag och regeringen värnar sjukvården. Det var den viktigaste frågan för väljarna i valet 2022. Men istället för förbättringar väntar nu enorma försämringar om inte regeringen agerar. Var är statsminister Ulf Kristersson? Var är Jimmie Åkesson?, säger Nooshi Dadgostar.

Baserat på SKR:s siffror från i våras borde kommunsektorns underskott för 2024 landa på 18 miljarder efter de tillskott regeringen vill göra. Men SKR:s senaste prognos ändrar ändrar dramatiskt bilden av regionernas ekonomi. Om inte regeringen skjuter till mer pengar kommer kommunsektorn att gå med 31 miljarder i underskott, varav regionerna står för 24 miljarder. Det underliggande ekonomiska läget i kommunsektorn har alltså försämrats med 13 miljarder kronor jämfört med den information som fanns när budgetpropositionen lades.

Det finns inget rationellt skäl till att välfärden ska sättas på svältkur. Statens finanser är urstarka och bara en handfull industriländer kan uppvisa en så stor nettoförmögenhet. Att i det läget tvinga regionerna till drakoniska nedskärningar i sjukvården och kommunerna till besparingar i skolan är orimligt och oansvarigt, säger Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

På pressträffen deltog även Carina Örgård, regionråd Västra Götaland (V), Linda Jonsson, regionråd Norrbotten (V) och Elisabeth Björk, regionråd Värmland (V).

Om inte regeringen skjuter till det som behövs och den här svältkuren för regioner fortsätter kommer vi inte ha råd att ge samma vård som idag. Vi kommer inte ha råd att hålla våra vårdcentraler eller tandvårdskliniker öppna som vanligt. Det kommer innebära att det blir svårare att få en tid och avstånden till vården kommer bli längre, säger Elisabeth Björk, regionråd Värmland (V).

Vi hamnar i en absurd situation där vi tvingas säga nej till att anställa sjuksköterskor och läkare på Sahlgrenska, yrkesgrupper som tar lång tid att utbilda och som vi egentligen skulle behöva. Bara för att vi inte har råd att ha dem! Resultatet kommer bli att de långa vårdköerna blir ännu längre under all överskådlig framtid, säger Carina Örgård, regionråd Västra Götaland (V)

Möjligheten att höja skatten är hos oss utesluten då våra invånare redan idag har bland landets högsta skatter och får allt sämre välfärd för det. Dessutom har Norrbotten en särskild utmaning att samtidigt behöva bygga ut vården för att möta den gröna industrialiseringen. När vi inte ens kan upprätthålla den vård vi skulle behöva för dagens invånare, är vi än mer bakbundna att kunna utveckla den för att människor ska se Norrbotten som ett alternativ att flytta till och driva den industri hela Sverige vill ha. Det är innebörden av den svältkur vi just nu utsätts för, säger Linda Jonsson, regionråd Norrbotten (V)

Karin Rågsjö, Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson är också djupt oroad över utvecklingen i vården, och skarpt kritisk till regeringens oförmåga att hantera situationen på ett ansvarsfullt sätt.

Det här kommer att drabba patienterna, och allra mest de svårt sjuka. Utvecklingen inom sjukvården är en risk för hela samhället, säger Karin Rågsjö.

Manifestation i Solidaritet för Palestina!

Idag fredag 17:00

Plats: Vänersborg, gågatekrysset, Edsgatan/Sundsgatan.
Tid: kl 17, fredag 17 november
Tillsammans med civilsamhället och palestinarörelsen har Ida Hildingsson och Aya Turani tagit initiativ till en manifestation i Solidaritet för Palestina
”Stoppa det folkmord och folkfördrivning som nu sker av det palestinska folket i Gaza och Västbanken! Eldupphör nu!
Tillsammans med civilsamhället och den växande motståndsrörelsen samlar vi oss i solidaritet med Palestina och Gazas folk!
Befria Palestina och folket i Gaza från världens största utomhusfängelse. Nej till Israels apartheid politik och illegala ockupation av Palestina! Ja till fred och frihet!
Kom och visa ditt stöd!”
Flera talare från civilsamhället och palestinarörelsen, musik och ljusmanifestation.
(Från Vänsterpartiet kommer bland annat Elin Segerlind, Elise Norberg Pilhem och Kristofer Lundberg att tala).
Med hopp om en bättre framtid där Sverige igen blir en röst för internationell solidaritet! 🇵🇸❤️‍🩹