När kommunstyrelsen fattade beslut om Huvudnässkolans framtid så reserverade jag mig. Jag skrev ihop en 11 sidors reservation där fyra sidor bestod av tidningsklipp. Mina 7 sidors egenhändig skriven text finns nedan. Kommunstyrelsensordförande hade en annan uppfattning om hur en reservation får se ut och valde att hantera det som en sida med ett underlag som förvarades i akten. Reservationen i sin helhet kom därför aldrig ut till kommunfullmäktigeledamöterna.

Länk till kommunstyrelsens protokoll

https://www.vanersborg.se/download/18.50526ea711077572294800029557/2007-04-13bil.pdf

Och så min reservationstext så som jag skrev den.

Sida 1    

En antologisk reservation

Jag har valt att reservera mig mot beslutet att riva Huvudnässkolan och att flytta dess verksamhet till Torpaskolan
Jag reserverar mig på grund av två principiella ställningstaganden.
Det första är att jag inte tror att en storskalig skola vid Idrottsgatan är att föredra framför en mindre skola som är placerad i centrum. Storskaligt industriellt ekonomiskt tänkande fungerar inom vissa industrier men är det verkligen bäst för barnen ?
Det andra är att jag inte tror att beslutsunderlaget är tillräckligt opartiskt och tillräckligt professionellt framtaget för att underlätta ett objektiv ställningstagande i själva sakfrågan "Var skall skolundervisningen bäst bedrivas ?"

Jag väljer att utveckla med några sidors text där vissa ord är viktigare än andra. Några ord är objektiva och sakliga, några är subjektiva och personliga och några ord är lånade från andra.

James Bucci

Sida 2

 En sida av viktiga texter väl värda att tänka över

FN:s konvention om barnets rättigheter

Artikel 3: Barnets bästa
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
 
Artikel 12: Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd
1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.

Lite text om Barn- och ungdomsnämndens mål
Två av Barn- och ungdomsnämndens tre mål (67%) är: Trygghet och trivsel, Samverkan mellan skola och hem.

.

Och så några rader från vår kommunala vision
VÄNERSBORG – VÅR VISION
.
en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande.

Med integration avses
″ Integration har samband med de mest grundläggande värderingarna i vårt samhälle – allas rätt att delta i samhället på likvärdiga villkor vad avser utbildning, arbete, kultur, inflytande och delaktighet.
Tänk över hur viktiga dessa texter är för dig innan du läser vidare och ger dig in Sagan om skolans värld.

Sida 3

 
En historisk text

99-11-17 Gunnar Jansson, dåvarande rektor för Huvudnässkolan (H) skriver till dåvarande kommunalråd Sven-Ingvar Eriksson och S Anders Larsson om att yrkesinspektionen är inkopplad samt att avsikt finns för att göra anmälan till Skolverket för att pröva grundskoleförordningen 1 kap 4§ "Grundskolan skall ha ändamålsenliga lokaler"
99-12-01 Barn och ungdomsnämnden (BUN) gör framställan till Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) om en underhållsplan samt en tidsplan för åtgärder.
00-02-03 SHB pekar på att man först måste veta vad man vill med skolan i Vargön samt att man måste ta ställning till Hs framtid
02-06-24 Oenig BUN beslutar att renovera H
04-04-27 Nytt H ärende upplagt som börjar med Contekton arkitekternas lokalutredning.
04-05-03 BUN noterar Contektons översikt.
04-06-02 BUN + Gymnasienämndens dåvarande chefer skriver till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) angående lokalbehov för utbildning från förskoleklass till gymnasiet 2005 och framåt.
04-11-22 Kommunstyrelse (KS) remitterar skollokalsärendet till nämnderna.
04-11-29 BUN ledamot Marianne Karlsson ställer frågor angående hur elevantal ser ut,
04-12-08 underlag tas fram och expedieras till s och c gruppen samt till den borgliga gruppen. – Vänsterpartiet fick inte del av underlaget, men efterlyste detta i april 2005 efter att jag hade fördjupat mig i Huvudnäsakten och upptäckt att handlingen fanns. Vi fick då både underlaget och en ursäkt.
04-12-08 KS återtar remissen
04-12-13 BUN ordförande S Anders Larsson och BUN ledamot Marianne Karlsson inkommer till BUN med en skrivelse om behovet att minska lokalytor med 10000 kvm; "att frågan om vilken struktur vi skall ha i vår grundskola är inte klarlagd"; "En investering i H försvårar en eventuell förändring av skolstrukturen för lång tid"; "Utgångspunkt för vårt synsätt är att hitta en lösning som innebär så små investeringar som möjligt";
05-06-21 Kommunfullmäktige voterade med utslag att 48 ledamöter röstade för att H skulle renoveras 2007 för 35 mkr, ingen ledamot röstade emot förslaget.
06-01-18 Skollokalsfrågan återkommer som ärende i KS

Sida 4

06-02-27 Miljö och hälsoskyddsnämnden lämnar ett föreläggande avseende ventilationen på H.
06-03-01 KS beslutar att tillsätta en politisk beredningsgrupp som skulle upprätta utredningsdirektiv för kommunchefen.
06-05-09 Uppdrag till tjänstemän
06-09 politiska gruppen splittras
06-12-19 KF Enkel fråga till BUN ordförande
07-02-07 KF Interpellationer till KS och BUN ordföranden
07-03-28 Skolans återkomst till KS

Tidningsklipp

04-04-30 med hjälp av arkitekter har ledningen för BUN + gym tagit fram planeringsunderlag för framtidens högstadieskolor och gymnasiet i tätorten Vbg.
(får inte ihop detta uppdrag med att skrivelsen 04-12-13 "frågan om vilken struktur vi skall ha i vår grundskola är inte klarlagd")

04-11-18
"Toppolitiker hoppar av ?"
Här kan man läsa att S Anders väckte frågan om att stoppa H renoveringen och att han inte är intresserad av att administrera ett eventuellt beslut om att renovera H"

Sida 5
   
En facklitterär text

En skolas utformning får naturligtvis stor betydelse för den pedagogiska verksamhet som ska bedrivas. Vad jag förstår har inga pedagoger tillfrågats när den nya skolan har ritats. Det märks.

I det första underlaget, Lokalbehovsutredning Torpa, står det: "Skola 1: 3-parallellig högstadieskola", "Skola 2: 3-parallellig högstadieskola", alltså 18 klasser fördelade på 3 årskurser, dvs 7-9. I det tredje underlaget: Powerpointpresentation, står det på sid 3, översta bilden, "Torpaskolan görs om till två treparallelliga 6-9-skolor". Två olika uppgifter alltså. Vilket är det, 6-9 eller 7-9?  På bilden i mitten på Powerpointpresentation, fortfarande sid 3, så står det att i den nya skolan, alltså 6-9-skolan, ska det gå ca 350-500 elever. I det första underlaget, Lokalbehovsutredning Torpa, räknar man med 540 elever i en 7-9-skola. Här stämmer det inte heller! Inga av siffrorna stämmer för övrigt med prognoserna för elevantalet.
 
I det första underlaget, Lokalbehovsutredning Torpa, det är för övrigt den som ligger till grund för ritningarna, räknas salar och rum upp som den nya skolan ska innehålla. Även här slås jag av den okunskap som råder. Skolan är klart underdimensionerad. Den består av 2 hemkunskapssalar, 1 musiksal och 1 bildsal. Dessa salar räcker inte till i en skola för 540 elever. Det är vidare bara planerat för 2 NO-salar. NO består av 3 ämnen och alla kräver sin speciella utrustning. Det skulle behövas minst 6 NO-salar i en skola av denna storlek. Det finns ingen tekniksal, fast teknik är ett obligatoriskt ämne. Istället finns det en dans och dramasal, fast det finns inget ämne som heter Dans och drama. I underlaget står det att det ska finnas 3 datarum. 3 datarum för 570 elever? Varje datarum är på 10 kvadratmeter! Är det detta som är den nya pedagogiken i nya moderna lokaler? Det finns för övrigt också bara 1 matsal för över 500 elever.

Det ska finnas ett rum till en psykolog. Det finns inga psykologer som sitter på de enskilda skolorna i Vänersborg. Även en datatekniker har fått ett eget rum. Men det finns inga skolor i Vänersborg som har datatekniker.

Om en schemaläggning mot all förmodan skulle gå att genomföra på en sån här skola så kommer det att ske helt utifrån lokaler och inte från pedagogiska utgångspunkter. Men kanske är det viktigaste med den nya pedagogiken, att eleverna "får tak över huvudet".

Det underlag för beslutsförslag som presenterats under sammanträdet är ogenomtänkt och undermåligt

Sida 6

 Har ni läst så långt så kanske ni bättre kommer att förstå de skönlitterära texter
Sagan om skolan
Del 1 Härskarringen
Det var en gång en skola i Vänersborg som hette Huvudnäs. Den var den vackraste och finaste skola som fanns. De som gick på skolan var glada och kände en stolthet över den. Åren gick och skolan blev äldre och sliten. Då den inte var lika fin längre så föll den i glömska. Det glömdes att satsa pengar på skolan. Sakta men säkert så tog luften slut och skolan höll på att dö.
När skolan var som svagast så kom det några män som tittade på skolan. Dessa män hade titlar av stor betydelse och makt som få kunde stå emot. Deras namn var härskarringen. De som ingick i härskarringen var vana att bestämma över andra. De som trodde att männen hade kommit för att rädda skolan från sin långsamma död misstog sig. Och som de misstog sig för härskarringen hade bestämt sig för att skolan skulle förgöras.
Del 2 Sagan om de två skolorna
Härskarringen trodde med all sin kraft att de lätt skulle göra slut på skolan. De tänkte att småfolket som kom i vägen skulle flyttas till en annan skola där de skulle trivas. Det var bara det att härskarringen glömde att kolla vad småfolket tyckte och småfolket tyckte annorlunda. Men härskarringen trodde på sin kraft och körde hellre över småfolket än att göra den gamla skolan fin. Småfolket var förtvivlat.
När det såg som mörkast ut så kom det ett ljus från sydöst. Ur stora skogen klev det några tappra riddare och de lyssnade på småfolket. Riddarna fick med sig småfolkets vilja och vågade sig på härskarringens kraft. Till slut fick de även med sig de som bodde i en närliggande borg. Då förstod härskarringen att dess kraft inte längre räckte till och de gav med sig. Skolan skulle göras fin sades det och alla trodde på dessa ord.
Del 3 Skolans återkomst
Tiden gick och fortfarande så hände det ingenting med skolan. Luften blev så dålig att skolan knappt kunde leva vidare. Under tiden hade härskarringen smidit nya planer. De hade tagit fram ett nytt vapen för att förföra med och det hette musik. Musikförtrollningen fungerade och allt blev till sten. Tiden stod åter stilla för skolan men dock inte för härskarringen som jobbade på i det dolda tills dagen kom där de vågade sig på skolan för tredje gången……

Sida 7

Ytterligare en skönlitterär text
Bluffen om skolan

Till slut vågade Vänersborgs härskarring visa var den står i dimmorna som hängt kvar kring Huvudnässkolan. Plötsligt står de inte längre för en satsning på Huvudnäs och har åter förflyttat sig till Idrottsgatans Torpaskola. Alla de fina orden om att satsa på Huvudnäs 2007 är som bortglömda.

Sanningen verkar vara att härskarringen aldrig har velat satsa på Huvudnäs, varför blev det annars aldrig ett verkställande av beslutet 2002, inte heller ett verkställande av beslutet 2005 ? Känslan jag får är att det är en enda stor bluff.

Bluff är också ordet som jag tänkte på när vi vid sittande bord i kommunstyrelsen fick information i skolfrågan av kommunchefen – punkten fanns inte med på ärendelistan för dagen. Informationen, som förlöstes efter en tio månaders period av tysthet, var mycket vinklad och det fanns inte ens en färdig utredning att ta del av. Den blev diarieförd först några dagar senare. En snabb muntlig föredragning samt en pressmeddelande resulterade i att media tolkade allt som klubbat och klart. Odemokratisk önsketänkande från härskarringens sida förstås. Sanningen är att något beslut hade inte fattats, det skedde i kommunstyrelsen först den 13 april med siffrorna 9-6 efter att ett nytt beslutsunderlag dukades fram.

Lösningen med den dubblerade Torpaskolan målades upp som den enda värd att ta till sig. Här berättades det om arkitektritningar och färdiga kalkyler. Lösningen med Huvudnässkolan kvar i centrum talades om i termer av rivning, siffror saknades eller nämndes enbart som svar på direkta frågor. Den enda arkitektritning över Huvudnäs var i form av en park istället för en skola. På en direkt fråga kom ändå en siffra på 50 miljoner för "Huvudnässkolan kvar" bantad med 3000 m2.

En viktig del av informationsbluffen är sifferexercisen kring elevutvecklingen på Idrottsgatan. Tar man 7-9 skolorna Tärnan, Torpa och Huvudnäs ihop med Birger Sjöberggymnasiet och trixar lite som kommunchefen gör så låter det inte så farligt fler ungdomar på Idrottsgatan. Men om jag enbart håller mig till 7-9 skolorna Torpa och Huvudnäs så får jag fram en helt annan bild av en flytt till "Nya Huvudnäs". Det blir helt enkelt mer än en fördubbling av elever vid Torpaskolan när 400 Huvudnäselever skall dit.

Det kanske finns en och annan som i dessa pokertider tror att jag också kan konsten att bluffa. Begär då ut handlingen stämplad 2004-12-08 i akten 2004/74 hos Barn- och ungdomsnämnden så får ni se vem som bluffar om skolan.

I mars delade vänsterpartiet i Vänersborg ut ett rött kort för direkt kommunal sponsring av IFK Vänersborg. Detta tolkades av vissa som att vi var emot bandyn. Förklara gärna då varför vänsterpartiet var med på ett kommunstyrelsebeslut i januari om att förse en utredare med ett arenauppdrag och en kassa på 90 miljoner kronor.

När han återvänder räcker inte 90 miljoner för att förverkliga en arena och uppvärmd fotbollsplan.
Nu behövs 150 miljoner kronor – snacka om att skjuta över målet. Antingen är vi i kommunstyrelsen för snåla eller så har projektstyrelsen misskött sitt uppdrag. Det känns som om det är dags att plocka fram det röda kortet igen.
Jag vill påstå att om man inte kan projektera en isarena och en nylagd fotbollsplan inom en kostnadsram av 90 miljoner så har man misskött uppdraget. Förslaget som nu ligger blir ett 60 procents övertramp i kalkylerna. Om 90 miljoner föranledde höjda ögonbryn, vad gör då inte 150 miljoner när vi alla vet att det finns hål att stoppa pengarna i?

Vill man eftersträva bandybragder så klarade Edsbyn att spela hem sitt fjärde raka SM-guld utifrån en hemmaarena med plats för 5 000 åskådare och med en prislapp i 40-miljoner-klassen.
Lägger vi till de 10 miljoner som är tänkta för Vänersvallen så borde 50 miljoner ha räckt ganska långt vad gäller bandy och fotboll. Resterande 40 miljoner skulle kunna finansiera annat. Kanske 10 miljoner till en ishockeyrink utomhus, som i sin tur skulle avlasta hockeyns använding av den befintliga ishall som i sin tur skulle utöka tillgången av istider för både curlig och konståkning.
Dessa isanvändande föreningar hade då fått sina intressen bättre tillgodosedda än vad de får av arenan som är skapad för bandy och mycket lite annat. Med en annan inriktning så hade kanske någon krona även funnits över till konstfrusen is i Vargön?

De storslagna planerna för arenan med driftskostnader på tio miljoner kommer att bidra till oförsvarbara framtida skattehöjningar. Visst kan vi driva en "pampig" arena för tio miljoner men för att sätta saker i ett annat perspektiv hade sex till åtta miljoner om året räckt till gratis kollektivtrafik för våra ungdomar.
Många menar att när vi skapat förväntningar kring en investering på 90 miljoner kan vi inte backa från en satsning på 150 miljoner. Till dem vill jag säga: Skärp er och visa ansvar när ni hanterar skattebetalarnas pengar.
Nej tack. Något 150 miljoners skrytbygge har aldrig varit min tanke. Mina damer och herrar – vänsterpartiet har lämnat byggnaden.
James Bucci (v)
ledamot av kommunstyrelsen i Vänersborg

Av en slump uppmärksammade jag ett ärende på föredragningslistan för gymnasienämndens maj-sammanträde Lokalbehovsprogram för Komvux.

När jag fick möjlighet att se bakgrunden till ärendet hajade jag till ordentligt.
I handlingen Lokalprogram, inflyttning i Vänerparken, 2008, uppdrag
skriver projektledaren Per-Åke Warg för Högskolecentrum om anledningen till varför ett antal nämnder och styrelser anmodas att inkomma med svar på frågor kring lokalbehoven.

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående  

När beslutas ” kommunstyrelsens beslut”        

  Bakgrunden 

  Av en slump uppmärksammade jag ett ärende på föredragningslistan för gymnasienämndens maj-sammanträde Lokalbehovsprogram för Komvux.  

  När jag fick möjlighet att se bakgrunden till ärendet hajade jag till ordentligt. 

I handlingenLokalprogram, inflyttning i Vänerparken, 2008, uppdrag

skriver projektledaren Per-Åke Warg för Högskolecentrum om anledningen till varför ett antal nämnder och styrelser anmodas att inkomma med svar på frågor kring lokalbehoven. 

  I denna skrivelse fanns en lista över verksamheter som diskuteras ”skall inrymmas i Vänerparkens lokaler”.  

·         Högskolecentrum Vänersborg 

·         Primärvårdens och tandvårdens i FyrboDal FoU-enhet 

·         Musikskolan inkl Musikakademin 

·         Musiken i grundskolan och gymnasiet (endast musiken) 

·         KomVux Vänersborg 

·         Biblioteket inkl musikbibliotek och referensbibliotek för KomVux m fl 

·         Vägledningscentral 

·         Samlad SYV-organisation 

·        AME:s kansli

  Inte kan jag invända mot att ”det diskuteras”. 

  Men skrivelsen inleds med en annan ingress: 

  ”När Högskolan Väst lämnat Vänerparken, planerat till sommaren 2008, skall vid utgången av 2008 ett antal, av kommunstyrelsen beslutade, organisationer och verksamheter lokaliseras i högskolans nuvarande lokaler.” 

  Vad är det som föranleder min irritation ?  

För det första handlar det självfallet om formuleringen ”av kommunstyrelsen beslutade” eftersom jag inte alls känner till att kommunstyrelsen har fattat beslut kring flertalet av de listade verksamheterna. 

  För det andra – och här är jag part i mål – gäller det ”Vägledningscentral” och ”Samlad SYV-organisation”. Jag har i någon mån följt processen i denna fråga och vet att ”Vägledningscentral” och ”Samlad SYV-organisation” under inga förhållanden kan anses vara en korrekt slutsats för det utvärderingsarbete som av rektorer och studievägledare har bedrivits under ett läsår.  

  Tyvärr kan jag inte undvika att spetsa till mina frågor till kommunstyrelsens ordförande om hur den demokratiska beslutsprocessen under hans ledning håller på att glida iväg. 

1)     Hur är det möjligt att kommunchefens synpunkter nuförtiden uppfattas som ”kommunstyrelsens beslut” ? 

2)    Vad avser kommunstyrelsens ordförande göra för att rätta till ”ordningsföljden” i beslutsordningen ? 

Lutz Rininsland                                                                        2007-05-18 Vänsterpartiet 

Kommunfullmäktige beslutade efter votering och i enlighet med ordförande Dan Nybergs förslag att avvisa interpellationen. Motiveringen lyder: eftersom fullmäktige valde att återremittera ärendet ”Huvudnässkolan” till kommunstyrelsen borde frågor i ärendet inte behandlas i fullmäktige. 46 av 51 ledamöter delade ordförandens uppfattning.

 2007-05-22 

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande beträffande prislappen för en nyrenoverad Huvudnässkola 

  I den senaste kommunfullmäktige debatten om skollokalsfrågan så konstaterade kommunstyrelsens ordförande att det hade gått ”troll i frågan”. Detta vet jag ingenting om. Däremot, efter en granskning av tidigare renoveringsbeslut för Huvudnässkolan, så har jag kunnat konstatera att det har gått ”inflation i frågan”.

  En utredning daterad 2000-02-04 som berörde renovering av A huset och plan 2 av C huset nämner prislappen 31,2 mkr. 

  Ett material daterad 2002-06-13 som berörde investeringar i A, B och C husen levererar en prislapp på 45 mkr. 

  Lokalutredningen daterad 2004-11-15 berörde en hel renoverad Huvudnäskola med en prislapp på 55 mkr fördelad över 3 år, med en investering under första året i A huset på 35 mkr – samma 35mkr som kommunfullmäktige klubbade 2005-06-21. 

  2007-03-30 fick vi se en siffra på 85 mkr för att täcka en total renovering av Huvudnässkolan. En kostnadsökning på över 64 % under en två års period låter lite väl högt och föranleder några frågor från min sida. 

  Utifrån vilket underlag är siffran på 85 mkr framräknad och hur kommer det sig att prislappen har stigit med över 64 % på två år? 

 

 

  Och så vill jag gärna veta var man hittar underlaget och ritningarna på en nyrenoverad Huvudnäskola för 85 mkr? 

  James Bucci

Kommunfullmäktige beslutade efter votering och i enlighet med ordförande Dan Nybergs förslag att avvisa interpellationen. Motiveringen lyder: eftersom fullmäktige valde att återremittera ärendet ”Huvudnässkolan” till kommunstyrelsen borde frågor i ärendet inte behandlas i fullmäktige. 46 av 51 ledamöter delade ordförandens uppfattning.

 Oklarheter i underlaget i ärendet ”Skollokaler i centrala Vänersborg”           

  Bakgrunden 

  Vid fullmäktiges behandling 2007-04-25 av ärendet ”Skollokaler i centrala Vänersborg” ställde jag i mitt första inlägg en fråga som jag senare under kvällen upprepade. Jag ville veta om någon kunna peka ut i vilken skola / vilka skolor det fanns ”outnyttjade salar” eller andra utrymmen som inte användes. Samtidigt efterlyste jag också svar på frågan hur många tusen kvadratmeter man egentligen hade anledning att kalla för överytor. 

  Ledamoten Kerstin Andersson, som företräder folkpartiet i Barn- och utbildningsnämnden var den ende som i debatten kom med en upplysning: svaret på frågan är ”i grundskolan”. Jag kände spontant att svaret inte kunde vara korrekt och hoppades få mer information av någon som stod bakom beslutsförslaget att riva Huvudnässkolan och att samla alla högstadieskolor längs Idrottsgatan. Jag väntade förgäves. 

  Varför ställer jag frågan på nytt ?  

  I majoritetens förslag spelar frågan om överytor en mycket central roll och det är därför jag upplevde det som egendomligt att ingen från majoriteten ville svara på mina frågor. Självfallet hörde jag tidigare från olika håll ”sanningen är att såklart att ingen tackar nej till extra utrymme, alla har lätt för att bre ut sig”. Lika medveten är jag om att duktiga arkitekter kan gestalta nya lokaler på bättre sätt så att mindre utrymme kan upplevas som ”större” än äldre omoderna lokaler med större kvadratmeterantal.  

  Jag grävde lite och hittade olika uppgifter från olika håll och olika tidpunkter. 

  I ”Lokalutredning skola 1-9 / Gymnasium / Komvux” från april 2004 framgår på sidorna 2, 12, 18, 23 och i sammanfattningen på sida 27 hur kvadratmeterantalet kunde se ut för de fyra alternativa förslag som hade tagits fram. Den totala arean uppgavs vara 52 125 m^2.   

Det gällde Huvudnässkolan, Onsjö gymnasium, Komvux Trenova, Torpaskolan på Idrottsgatan 1, Gymnasium på Idrottsgatan 3 och Idrottsgatan 7 samt Tärnan på Idrottsgatan 9. Tänkbar minskning av bruksarean i de fyra förslag uppgavs till ”0 – 6 300 – 10 700 – 9 200”. Om Onsjö gymnasium och Komvux Trenova avvecklades, blev det minus 6 300 m2. Om dessutom Huvudnässkolan avvecklades erbjöds sig vid två olika alternativa lösningar en hägrande minskning av bruksarean med 10 700 m²  resp 9 200 m². 

  I oktober 2004 presenterades den ”bantade utredningen” med ”två huvudalternativ”. I alternativ 4:1 ”Huvudnässkolan flyttas till Idrottsgatan 7” och ”Gymnasieskolan byggs ut och samlas vid Idrottsgatan 3” skulle ”arean förändras med minus 3 600 m^2”.   

I alternativ  4:4 däremot skulle ”arean förändras med ca minus 6 300 m²”- detta alternativ hade som innehåll ”Huvudnässkolan byggs om – Torpaskolan flyttar till Idrottsgatan 7 – Gymnasieskolan byggs om och samlas vid Idrottsgatan 1 och 3.” 

  I båda utredningarna talas mycket tydligt om möjligheten att ”förändra arean” men det finns inga som helst uppgifter om eventuella överytor. 

  Den 13 december 2004 undertecknade S Anders Larsson för socialdemokraterna och Marianne Karlsson för centerpartiet ”Synpunkter till kommunstyrelsen på: Lokalutredning Skola 7-9 / Gymnasium / Komvux”. I den av Barn- och ungdomsnämnden diarieförda handlingen framgår bl a: ”Grundskolan i Vänersborg minskar med 1 000 elever åren 1999-2009.” Vidare: ”Vi ser det som angeläget att om möjligt reducera vårt behov av lokaler och anpassa dessa till det minskade elevantalet. I en utredning från våren 2004 ser utredaren det som möjligt att i vart fall minska lokalbehovet med 10 000 kvm”. 

  Sedan dröjde det ett tag. Men budskapet blev tydligare och kvadratmeterantalet steg vidare. 

  I kommunstyrelsen [2005-06-08, Ks § 146]  medgav ordföranden Lars-Göran Ljunggren att ledamoten Bo Carlsson fick föra till protokollet följande anteckning:  

Skolinvesteringar i centrala Vänersborg 

Vi måste noggrant utreda lokal och ytbehov för grundskolan i centrala Vänersborg. Det är viktigt att inte ha lokalytor som vi inte behöver. Vi vet, att vi idag har ca 10 – 12 000 m²  för mycket skolyta och då måste vi effektivisera användandet av lokalerna. Vi kan också gå ur hyrda lokaler och på det sättet minska ytor och kostnader. Lokaler är viktiga men man skall naturligtvis inte ha en massa tomma ytor som kostar pengar, som behövs till elever och personal. [mina markeringar i texten – lzr] 

Den 8 september 2006 publicerade TTELA en artikel med rubriken Politisk skollokalgrupp splittras. ”… får kommunchef Guy Mahlviker i uppdrag att ta fram ett nytt tjänstemannaförslag. Lars-Göran Ljunggren betonar att tonvikten i utredningen ska ligga på elevperspektivet.  – Som det är nu har det varit väldig koncentration på lokalfrågan.  

Ett annat direktiv som ges är att lokalytorna ska minska med 5 000 kvadratmeter med tanke på dagens lokalöverskott.” 

När allt det här ovan är skrivit – återgivit – läst, återstår mina frågor ändå: 

1)    I vilka skolor finns dessa överytor, hur stora är dessa överytor, var finns en massa tomma ytor i våra skolor ? 

2)   Kan majoritetens förslag anses realistiskt i ett avseende: Bruksarean för Huvudnässkolan anges 2004 till 8 115 m² – hur stora är tillskott av bruksarean vid ombyggnad från nuvarande Torpaskolan till den nya Storskolan på Idrottsgatan 1 ? 

3)    I utredningen från 2004 fanns även uppgifter om ”BRA / elev” – siffrorna var då för Torpaskolan 14,6, för Huvudnässkolan 15,3, för Tärnan 12,7, för Idrottsgatan 7 17,3, för Idrottsgatan 3 16,4  och för Onsjö 16,0. Vilka är de för dagen korrekta uppgifter för befintliga skolor ? och vilka siffror skulle gälla för alternativet Storskolan på Idrottsgatan 1 ? 

4)   Är det ur elevperspektiv planeringen avser att alla klassrum skall fyllas med 30 elever i varje högstadieklass ? 

Lutz Rininsland                                                                     2007-05-22 

Vänsterpartiet 

Är man ledamot i kommunfullmäktige i Vänersborg, så tycks man förväntas att stå ut med en del beskyllningar. I debatten om renoveringen av Huvudnässkolan eller skolfabriken på Idrottsgatan anklagas jag av S Anders Larsson för sviktande minne. Jag tillbakavisar detta.

Vänsterpartiet i Vänersborg väljer idag att diarieföra synpunkter hos Vänersborgs kommun tillsammans med en samling relevant information till den aktuella frågan om Huvudnässkolans framtid. Materialet bedömer vi som viktigt och att det skulle kunna ligga till grund för eventuella utredningar av den skandalösa hanteringen av skollokalsärendet.

Ärendet är inte lätt att tränga sig in i för en utomstående och en granskning görs inte lättare av att det nu finns minst tre separata diarienummer att leta rätt på.

Senaste diarienumret är 2007.178 och det är i den akt som man hittar den bristfälliga utredningen som blev så hårt kritiserad vid fullmäktige 2007-04-25. Utredningen har kallats för många saker och orsakade en demonstration 2007-04-23 där 530 medborgare deltog. Några direktiv för utredningen går inte att hitta i diarienummer 2007.178.

För att påminna sig korrekt utredarens uppdrag så tittade kommunstyrelseledamot James Bucci på sina gamla protokoll. Han fann där ett tidigare diarienummer för skollokalsutredningen som är 2005.527. I denna akt kunde han hitta utdrag från de tre kommunstyrelseprotokollen från början av 2006.

Det finns också i akten 2005.527 en 19 sidor lång rapport skriven 2006-02-12 med titeln "Uppdrag att utreda skollokaler i centrala Vänersborg". Rapporten utgör ett gediget underlag och i den formulerade kommunchefen fyra förslag till beslut där den fjärde var "Förslag till mer preciserade direktiv skall presenteras vid kommunstyrelsens sammanträde 060301".

Det blev tyvärr inte några preciserade direktiv utan istället beslutade kommunstyrelsen 2006-03-01 att "tillsätta en beredningsgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott samt presidierna i barn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden. Beredningsgruppen skall upprätta utredningsdirektiv att överlämnas till kommunchefen. Kommunchefen ges i uppdrag att fortsätta utredningen i enlighet med de direktiv som överlämnas av beredningsgruppen. Utredningen skall fortlöpande redovisas i kommunstyrelsen".

Något fortlöpande redovisning kan inte James Bucci och hans ersättare i kommunstyrelsen Lutz Rininsland minnas.

Den 19 sidor långa rapporten har inte nämnts för personer som har efterlyst utredningsdirektiven. De har istället blivit informerade om att det enbart har funnits någon form av muntligt direktiv.

Vid ett tillfälle har vänsterpartiet kommit över två sidor från ett dokument daterat 2006-05-09 som kommer med en rekommendation att en fördjupad utredning bör göras utifrån fyra förslag. Detta dokument har aldrig redovisats för kommunstyrelsen.

Varför vet vi inte.

Många konstigheter har det varit i turerna.

Vänsterpartiet gick så långt i debatten att använda uttryck som härskarringen och bluffarna.

Vi väljer att nu lägga upp några skäl för våra uttryck.

Några citat ur TTELA artikel 2004-11-18 – "Toppolitiker hoppar av?" skriver Erik Torstensson

https://www.ttela.se/artikelmall.asp?version=42455

"Politisk splittring råder kring frågan om Huvudnässkolans framtid. Det finns i nuläget ingen stark majoritet för något av alternativen. Det kan leda till att frågan skjuts på framtiden igen.

– Får jag bestämma blir det så, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande S Anders Larsson (s). Beroende på utgången kan han komma att lämna sitt uppdrag." Vidare:
"Han vill se en bred majoritet för hans egen linje för att han ska tycka att en flytt går att genomföra. Den majoriteten finns inte."

"En knapp majoritet åt endera hållet innebär enligt min uppfattning att ärendet inte kan drivas vidare. Jag kommer i så fall att försöka skjuta upp hela Huvudnäsfrågan tills nya personer tagit plats efter nästa val."
"Han är inte intresserad av att administrera ett eventuellt beslut om att renovera Huvudnäs. – Blir det en bred majoritet för det är det tveksamt om jag kan sitta kvar."

https://www.sr.se/cgi-bin/vast/nyheter/artikel.asp?artikel=644690

"Det här innebär ju att nu har vi lagt fast för 20-30-40 år framåt att A-huset och Aulan kommer att vara utbildningslokaler för undervisning under den här tiden", säger kommunstyrelsens ordförande Lars-Göran Ljunggren (s).

Reportern Marcus Gorne frågar; "Och alla som har varit rädda och oroliga och använt uttryck som storskolan och sådant, dem kan vara lugna nu?" 

Kommunalråd Lars Göran Ljunggren svarar; "Nu har man ju fått ett mycket klart och tydligt besked från en enig fullmäktige". 

I valrörelsen 2002 skrev dåvarande kommunfullmäktigeledamot Lars-Göran Ljunggren:

"Politik handlar om heder. Det gäller att stå för det man har sagt. Om det av olika anledningar inte går att driva politiken i den riktningen ska man kliva av under pågående mandatperiod."

Marie Dahlins reaktion 28 april på föräldrarnas engagemang samt TTELAs bevakning av debatten om Huvudnässkolan utgör en intressant läsning. Det är nog bra för samhället att vi har en fri press samt fortfarande rättigheter att kritisera och demonstrera när vi inte håller med makthavarna.

Argumenten besvarades med tystnad
Under förra onsdagens fullmäktigemöte smulades majoritetens förslag om en ny skolfabrik fullständigt sönder. Majoriteten hade överhuvudtaget inga svar på de många frågor som ställdes.

Hela diskussionen om att riva Huvudnässkolan och flytta eleverna startade utifrån ekonomiska utgångspunkter. Det sas att det fanns för många kvadratmeter.

 Den nya skolan

 Hela diskussionen om att riva Huvudnässkolan och flytta eleverna startade utifrån ekonomiska utgångspunkter. Det sas att det fanns för många kvadratmeter. "De berörda skolornas sammanlagda area beräknas vara större än nödvändigt" står det i utredningen. Hur man beräknar detta framgår dock inte. Utifrån vilka mått eller standarder utgår man? Finns det en rekommenderad kvadratmeteryta för en elev? Hur räknar man i så fall ut den? Räknar man med t ex källare? (Det finns dom som säger att man gör det i Vänersborg.) Man kan ju fråga sig i vilka skolor det finns tomma lokaler och salar. Var finns dom? Det är klart att hur stora skolor vi vill bygga åt våra ungdomar, hur många kvadratmeter varje elev ska få, det är en politisk fråga. Och det förstår väl vem som helst att ju fler grupprum och studierum man bygger, för att ta ett exempel, desto bättre förutsättningar för att få en bättre skola. Fast då handlar det förstås om pedagogiska utgångspunkter. För övrigt är den så kallade överflödiga lokalytan beräknad på samtliga grundskolor, medan hela neddragningen av kvadratmeterytan koncentreras till en av stans 7-9-skolor.

 De ekonomiska argumenten är de avgörande för förslaget att riva Huvudnässkolan och bygga en ny skola på Idrottsgatan. Det blir billigast! Man tänker krasst ekonomiskt! De pedagogiska och andra motiv som har framförts, både i utredningen och av kommunalrådet Ljunggren, är inte relevanta. Det ska bli pengar över. Det är tanken. Pengar som sen kan användas till en bandyhall och ett konserthus. Men inte ens det ekonomiska argumentet håller. Det blir inte billigare att bygga en ny skola och riva Huvudnäs.

 Att renovera både Huvudnäs- och Torpaskolan, dvs alt 3 i "utredningen", kostar inte mer än "storskolealternativet", dvs alt 1. Orsaken till kostnadsskillnaderna mellan alternativ 1 och 3 består endast av att man har jämfört olika kvadratmeterytor (9650 jmf med 16 700). Beräkningar från Föräldraföreningarna visar att den nya skolan kommer att kosta 12.497 kr per kvadratmeter medan en renovering av Huvudnäs respektive Torpa kommer att kosta 10.407 kr per kvadratmeter. Man tar helt enkelt och delar kostnad med kvadratmeteryta Det skulle alltså bli billigare per kvadratmeter att behålla Huvudnässkolan. Vill man skulle man vid en renovering kunna anpassa lokalytorna. Då skulle alt 3, dvs att renovera Huvudnäs, bli ännu billigare.

 Ett annat fel i materialet är att det förutsätts att Torpaskolan är i sånt dåligt skick ett den måste totalrenoveras. Efter kontakter med sakkunniga i kommunen är detta fel.

 I underlaget har man inte alls tittat på ev kostnader som kan bli följden av att flera elever inte får plats på den nya skolan utan får gå på Tärnan. Vad innebär detta för Tärnans del? Att det krävs mer pengar för undervisningsmaterial etc är ju självklart, men räcker specialsalarna till, finns det tillräckligt med salar för idrott, bild, slöjd, hem- och konsumentkunskap, musik mm? Vad blir de sociala konsekvenserna? Det här har man helt struntat i att undersöka.

Det tyngsta skälet till att kommunchefens underlag måste anses felaktigt är att kostnaderna för den nya skolan är totalt felaktigt beräknade. Jag ska uppehålla mig lite mer vid detta. En analys av hur det är tänkt att den nya skolan ska se ut visar dessutom en total brist på kunskap om moderna skolor och modern pedagogik från utredarnas sida.

Jag har som utgångspunkt de underlag som lades fram inför Kommunstyrelsen fredagen den 13:e april. Underlaget bestod av tre delar.

Man kan notera att det i underlaget inte ens framgår om vi pratar om en 6-9 eller en 7-9-skola. I den första, Lokalbehovsutredning Torpa, står det: "Skola 1  3-parallellig högstadieskola", "Skola 2  3-parallellig högstadieskola", alltså 18 klasser fördelade på 3 årskurser, alltså en 7-9-skola. I det tredje underlaget: Powerpointpresentation, står det på sid 3, översta bilden, "Torpaskolan görs om till två treparallelliga 6-9-skolor". Två underlag, två bud. Kommunchefen som själv står för det tredje underlaget, där det står 6-9-skola, borde kanske också talat om vilka 6:or som ska gå på den nya skolan. Är det alla 6:or i hela stan, från Öxnered till Granås?

Den nya skolans beräknade elevunderlag stämmer inte med prognoserna. Den nya skolan är ritad för 540 elever. 540 elever. Då kan man dock notera att det första underlaget har utgått från en 7-9-skola och det andra från 6-9!!! Men enligt de prognoser på elevantalet 2009-2010 som finns med i underlaget står det att man räknar med 736 elever, och då räknar man bara åk 7-9. Alltså skolan är ritad för 540 elever. Det finns 736 elever. Skillnaden är alltså 200 elever.

Men ok då. Anta att 200 elever får plats på Tärnan. Eller flyttar till Dalboskolan. Säg att det bara ska gå 540 elever på den nya skolan. Jag vet att det är ett orimligt antagande. Men jag vill ändå å det bestämdaste hävda, att inte ens då, stämmer ritningarna för den nya skolan och därmed inte heller de beräknade kostnaderna.

Låt oss titta närmare på ritningarna. Kom alltså ihåg att arkitekten utgått från 540 elever. I ritningarna för den nya skolan finns det bara 2 NO-salar. 2 st NO-salar! NO består av 3 ämnen och alla kräver specialsalar! I en skola på 540 elever skulle det dock inte räcka ens med 3 NO-salar. Det skulle behövas 6 salar. Det finns inte heller inritad någon teknik-sal. Teknik är ett obligatoriskt ämne. Som jämförelse finns det på Dalboskolan 3 NO-salar och 1 tekniksal på 300 elever. Här finns det 2 NO-salar och ingen tekniksal på 540 elever.

Vidare räknar arkitekten med att det ska finnas 2 hemkunskapssalar. Alldeles för lite utifrån den knäpp på näsan Huvudnäs fick från Skolverket när man försökte teoretisera ämnet. Efter den knäppen torde det stå klart för alla planerare att ett litet antal hemkunskapssalar inte är en möjlig väg att gå. I förslaget finns 1 musiksal och 1 bildsal – fortfarande på 540 elever. Man behöver inte vara någon expert på att förstå ett detta inte kommer att fungera. Det är alldeles för få specialsalar. Det finns inte något ny gymnastiksal inritad. Kanske räknar man med att alla kommer att åka skridskor i den nya bandyhallen på idrottslektionerna? (Ja, det kanske vore ett sätt för IFK att få en större ungdomsverksamhet…)

I materialet nämns ofta begreppet "ny pedagogik". Vissa tänker då, kanske inte helt riktigt, på IT och datorer. I den nya skolan är det inritat 3 datasalar. 3 datasalar för 540 elever. Det ska väl räcka tänker man. Jo, men varje datasal är på 10 kvadratmeter. Inga salar alltså, snarare garderober. I underlaget står det "ny pedagogik i nya moderna lokaler". Låt oss hoppas att man med detta menar ändamålsenliga lokaler som möjliggör en pedagogisk utveckling i riktning mot estetiska lärprocesser, men den didaktiken ställer snarare krav på tillgång till fler specialsalar än färre!

Jag har med några enkla exempel direkt tagna från arkitekten visat att den nya skolan är för liten från början, till och med för 540 elever. Det betyder att kostnaderna är underskattade.

Jag tycker att arkitektens material och som är framlagt av kommunledningen som underlag samtidigt visar den totala brist på kunskap om vad som krävs för den pedagogiska verksamheten.

Jag vill gärna peka på ytterligare några exempel i förslaget som visar på en stor okunnighet från kommunledningen utan att utveckla dem närmare. Det finns bara 1 matsal. Det finns inritat en dans och dramasal (OBS. Aulan.). Det finns inget Dans och drama-ämne i dagens skola. För övrigt har man ritat ett rum till en psykolog. Men det finns inga psykologer på skolorna. Det finns också rum till en datatekniker. Men det finns inga skolor i Vänersborg som har datatekniker.

För övrigt har arkitekten lagt in särskolan, men på skissen framgår det inte var Särskolan ska ha sina salar.

Med andra ord. Ritningarna visar en total brist på verklighetsanknytning. Inte ens 540 elever kommer att kunna få plats på den här skolan.

Sammanfattningsvis. I underlaget har man beräknat kostnaderna mellan alternativen fel av 4 skäl och varje gång till fördel för den nya skolan och till nackdel för en renovering av Huvudnäs.

1. Man har vid en jämförelse mellan kostnaderna för alt 1 och alt 3 jämfört äpplen med päron. Man har jämfört olika ytor räknat i kvadratmeter. Naturligtvis ger det missvisande kostnader. 2. I kostnaderna för alt 3 har man för Torpaskolan räknat med kostnaderna för en totalrenovering. Torpa behöver inte totalrenoveras. 3. Kostnaderna kring den nya skolan underskattas därför att man inte har tagit hänsyn till ev kostnader för Tärnan som ska ta emot elever från Huvudnäs. 4. Den nya skolan är alldeles för liten. Det kommer att behövas fler salar, dvs en större skola. Det ser man redan nu. Skolan kommer då att bli betydligt dyrare.

Slutsatsen av dessa felaktiga och vilseledande uppgifter kan bara vara att kommunledningen vill mörka de verkliga förhållandena för att till varje pris genomdriva sin vilja.