Skip to main content

Vänersborg trampar på stället

Vänersborg tillhör den lilla gruppen svenska kommuner som redan i juni vill klubba budgeten för nästkommande år. De flesta kommuner befäster sin planering med ett klubbslag i fullmäktige i oktober/november. Därför är det bråttom i Vänersborg redan nu – men i själva verket verkar vi stå stilla i en återvändsgränd. Det är Socialdemokraterna i Vänersborg som tar på sig ett ansvar som de har svårt att leva upp till.

Den 6 mars beslutade kommunstyrelsen om ”ramsättningen”. Här bestämdes vad nämnderna får räkna med 2014. Det var utgångspunkten när nämnderna skrev ner vad som behövs för att genomföra verksamheten enligt plan. När tilldelade resurser inte räcker till måste planeringen göras om och anpassas.

Den 6 mars bestämde sex av femton ledamöter vad som skulle gälla – märkbara nedskärningar rakt över. Två ledamöter argumenterade mot. Hela sju ledamöter sade ingenting. Fyra socialdemokrater, centerpartisten och de två ledamöterna från Miljöpartiet.

Nu är vi framme vid nästa vända. I samhällsbyggnadsnämnden verkar alla partier med undantag för Vänsterpartiet acceptera att förutsättningar för ett godtagbart arbete kommer att saknas 2014. I kulturnämnden sade samtliga ledamöter att man inte accepterar föreslagna försämringar i verksamheten. Barn- och ungdomsnämnden sammanträder på måndag. Kan det tänkas att socialdemokraterna återigen förblir tysta, avstår från att lämna besked och därmed bidrar till att nämnden själv anmäler till kommunledningen att man är villig att avbryta den satsningen på skolan som gjordes för ett år sedan? Även socialnämnden hanterar sin planering på ett sammanträde på måndag. Det är bl a mycket kännbara avgiftshöjningar för vårdtagare som föreslås, det är tydliga förändringar och försämringar som blir konsekvensen av minskande anslag. Det blir så – om socialdemokratiska ledamöter fortsätter att sitta tysta.

Om det skulle finnas en tydlig majoritet i politiken i Vänersborg, om det skulle finnas en kommunledning som har makt och mandat att peka med hela handen i vetskap om att det blir som man säger, ja då kunde man förstå en opposition som väljer att låta det hela rulla på. Men M+FP+KD har ingen makt, varken i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige. 6 av 15, 20 av 51 – det är inget mandat. Vänersborg är i behov av politiker som säger vad de vill. Det är nu våra förvaltningar behöver veta vad som gäller. Det är inte rimligt att först göra en stor administrativ insats för att rikta in sig på stora nedskärningar – för att kanske, kanske om två månader höra att det inte behövdes alls eftersom juni-beslutet får ett helt annat innehåll.

I samhällsbyggnadsnämnden fick Vänsterpartiet inte gehör. I kulturnämnden blev det en enig nämnd som gjorde som vi önskade – vi behövde inte ens yrka. I barn- och ungdomsnämnden och i socialnämnden ser det dagen innan sammanträdena så ut att Vänsterpartiet ensamt vill gå emot nedskärningar i verksamheten. Om inte, tja om inte …

Redan nu? Visst, det är nu det ska sägas!

2014 är ett valår, ett stort valår. Först val till EU-parlamentet i juni, sedan 14 september 2014 val till riksdag, landsting och kommuner.

När är den rätta tiden att utfästa vallöften? En fråga och en mängd olika svar. Tidigt borde det vara, om det ska finnas en möjlighet att kritiskt pröva löftets allvar. Tidigt, om andra partier ska få en chans att bemöta löftet, att instämma eller att tillbakavisa. Gärna tidigt, om vallöftet syftar på ett problem som inte kan röjas undan enkelt och på kort tid, när det gäller en fråga som är aktuell nu och kan förväntas vara kvar om ett år.

Vänsterpartiet börjar skriva ner sina vallöften. Igår löd rubriken ”Vänsterpartiet storsatsar på ungdomsgaranti”. Utöver pressmeddelandet finns ett papper på två sidor där Vänsterpartiet lägger fast sitt vallöfte ”Vänsterpartiets ungdomsgaranti”.

Det blev en del uppmärksamhet i tidningar, radio och TV. Men viktigare än allt annat är den stundande kongressen som Socialdemokraterna har dagarna efter påsk. Hur reagerar S på Vänsterpartiets löfte om ungdomsgarantin? Säkert är att frågan får något svar på kongressen i Göteborg. Vänsterpartiets recept att attackera den ihärdiga ungdomsarbetslösheten har stora likheter med förslag som LO och SSU har framfört.

Det är rätt att utfärda vallöften i god tid och att vara tydligt.

 

Medlemsmöte 12 februari

Välkomna till medlemsmöte på tisdag 12 februari med start 18:00 i Folkets Hus, Hörnrummet. 

Rapport från konferensen ”Barnfattigdom och ojämlikhet” där Susanna Alakoski och Tapio Salonen höll föredrag och debatterade med konferensdeltagarna. Här lite mer information om konferensen och bilder från föredraget.

Vi kommer också att samtala kring dessa frågor i smågrupper på vårt möte.

Därutöver behöver vi föra samtal kring frågor som kommer från kommunens demokratiberedning. Allt går smidigare med en kopp kaffe eller the och en fralla – varsågod, vi bjuder.

Och som alltid – även icke-medlemmar är välkomna till våra möten. Vi förutsätter endast seriöst intresse och lite nyfikenhet för vårt lokala arbete.

 

 

Vi borde skriva fler motioner!

Det var en gång för länge sedan … Precis, det var för mycket länge sedan som en motion skriven av Vänsterpartiet nästan per automatik ledde fram till ett avslag i kommunfullmäktige.

En betraktare av den politiska scenen i Vänersborg kan konstatera att mycket är sig likt – val efter val ändrar sig maktförhållanden, ena gången är det borgerlig ledning, andra gången är det socialdemokraterna som utgör ledningen i annan gruppering. Att det sedan i praktiken inte är någon märkbar skillnad tillhör också bilden av Vänersborg.

För Vänsterpartiet gäller att vi för det mesta har funnits i opposition. Visserligen gick vi från tre, fyra ledamöter, någon gång fem, fram till nuvarande åtta. Men Vänsterpartiet är i opposition, andra är i ledning.

Men verkligheten har ändrat sig, vi märks, vi syns, vi tar plats, vi kan inte längre hållas utanför.  Gång efter annan får vi kliva upp i fullmäktiges talarstol och tacka för att återigen en av våra motioner vinner gehör och får bifall. Nästa gång är det motionen om Earth Hour i slutet på februari. Därefter i mars förbereds för en förändring som kan få betydelse: Öppna nämndssammanträden skall bli möjliga, allt i enlighet med Vänsterpartiets motion.

Men vi ser också att det kostar tid och kraft att komma fram till beslutsförslag som är positiva till våra yrkanden. I oktober fick kommunfullmäktige en lista där flera motioner fanns med för behandling ”inom kort”. Men det dröjer och nu hoppas vi att motionerna ska avgöras innan sommarpausen. Vilka motioner handlar det om?

Motion om att kommuninvånarna via sina datorer skall få tillgång till Vänersborgs diarium

Motion om önskemål om förändringar som borde skrivas in i kommunfullmäktiges arbetsordning

Motion om användning av befintlig utrustning vid voteringar

Men det är inte alltid på det nya sättet – att det blir bifall för motioner som Vänsterpartiet skriver. Här undantaget, här motionen som säkerligen vållar en debatt i slutet på februari: Motion om ordning och reda på Ursand. Den motionen får vi återkomma till, den har nu passerat kommunstyrelsen och där märktes det tydligt att motionen upplevs minst sagt som ”obekväm”. Det var också meningen …. 

Riksdagsdebatt gör stora nyheter två veckor senare

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven får idag stora rubriker med sitt krav ”Riv upp lagen om arbetskraftsinvandring”. Till rätt, utvecklingen har ju blivit värre än vad som förutspåddes när lagen ändrades. Det tog ändå två veckor för detta utspel att mogna fram. Det var i partiledarnas riksdagsdebatt som frågan först ventilerades. Den 16 januari ställde Jonas Sjöstedt frågan till Miljöpartiets Gustav Fridolin om det inte var dags att erkänna att Miljöpartiets uppgörelse med Alliansregeringen i denna fråga var ett misslyckande. Läs här debatten – texten är från riksdagens protokoll.

Från Jonas Sjöstedts blogg

Även Sverige bör omförhandla EU-medlemskapets villkor

Det är positivt att ledare i EU-länder är beredda att lyssna på sin befolkning i EU-frågan. Den europeiska unionen är väg åt fel håll. Euron och hanteringen av den ekonomiska krisen skapar en social katastrof i många länder. Samtidigt räddar EU banker med enorma belopp. Utvecklingen inom euroområdet leder till att makten över den ekonomiska politiken allt mer centraliseras till Bryssel. EU är på väg att omvandlas till en statsbildning. Det är en oacceptabel utveckling som Sverige inte bör delta i.

Vänsterpartiet menar att även Sverige bör följa Storbritanniens exempel och kräva ett EU-medlemskapets villkor omförhandlas. Storbritanniens krav på omförhandling öppnar en möjlighet även för oss. Främst är det fyra områden som vi vill förändra det svenska EU-medlemskapets villkor på:

1) EU-fördraget måste få ett socialt protokoll som stoppar låglönekonkurrens och allt sämre sociala villkor för dem som arbetar i andra EU-länder. Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige och EU ska inte få försämra svensk arbetsrätt.

2) Sverige måste få ett juridiskt bindande undantag från hela EMU och Europrojektet. Vi ska inte göras till del av en gemensam ekonomisk politik, den svenska folkomröstningens nej till EMU måste respekteras.

3) Sverige måste få rätten att ställa hårdare miljökrav och folkhälsokrav än vad som sker inom EU. Vi kan inte acceptera att EU förhindrar oss att gå före på miljöområdet. Hänsyn till miljön är viktigare än företagens fria marknad.

4) Vi vill att Sverige lämnar EU:s jordbrukspolitik och att en nationell politik på området istället inrättas. Det ska också öppna för en betydande sänkning av avgiften till EU.

Utvecklingen inom euroområdet och Storbritanniens nya hållning förändrar i grunden villkoren för det svenska medlemskapet i EU. Därför bör även Sverige kräva att villkoren för medlemskapet förändras.

https://jonassjostedt.se/ 

Se även artikeln i Aftonbladet och debattinlägget i Svenska Dagbladet.

Förneka inte barnfattigdomen

Från debattsidan i lokaltidningen TTELA:

Barnfattigdomen existerar. I Sverige levde enligt officiell statistik 242 000 barn i fattigdom. Det är ingen överdrift eller påhittad siffra som nästan göra gällande efter Uppdrag gransknings program i förra veckan.

Fattigdom för svenska barn innebär att inte ha råd att följa med på skolutflykten, att ha så trångt hemma att man träffar sina kamrater ute, att inte kunna följa med kompisarna på bio eller vara med i fotbollsklubben. Kort sagt det handlar om att ställas utanför det som de flesta ser som självklart.

Föräldern, för det handlar ofta om ensamstående föräldrar, avstår ofta mycket för att barnen ska få det så bra som möjligt och många barn tar ett stort ansvar genom att självmant avstå från sådant som kostar pengar.

För Vänsterpartiet är det självklart att alla barn har rätt till en bra och trygg uppväxt. Det är en prioriterad fråga för oss att barn i vårt land inte ska behöva växa upp med bara det allra nödvändigaste.

Vi vet redan i dag hur problemen ser ut och vi vet också vad som skulle krävas för att göra något åt dem. Det är dags att sluta förneka att barn i Sverige lever i fattiga familjer och istället se till att avskaffa barnfattigdomen.

Det gäller jobb och utbildning så att arbetslösa kan ta de jobb som kommer och övergripande reformer för att återupprätta det sociala skyddsnätet som en återuppbyggd sjukförsäkring och en fungerande a-kassa.

Men även mindre reformer skulle göra stor skillnad för många barn. Istället för rut-avdrag till privat läxhjälp ska vi utöka skolans resurser till kvalificerad läxhjälp. Låt skolan tillhandahålla datorer till alla när det krävs för undervisningen och ge alla barn möjlighet att äta en bra frukost i skolan.

Gör kollektivtrafiken, simhallarna och kulturskolorna gratis för alla barn. Förbjud vräkningar av barnfamiljer. Det skulle inte kosta mycket. Om vi förbättrar för ensamstående, höjer underhållsstödet och erbjuder barnomsorg på obekväma tider, kommer vi nog snarare spara pengar på sikt.

Barnfattigdomen är verklig. Med Vänsterpartiets politik kan vi minska den drastiskt. Det är inte svårt, det handlar bara om att vilja.

Marianne Ramm, Vänsterpartist och V-ordförande i Vänersborg

Men det finns också andra röster – yttrandefrihet, varsågod:

Den värsta barnfattigdomen

Ibland så segrar sanningen lite grand, och kommer ikapp de människor eller orgaisationer som ”skarvar” för att vinna fördelar eller av andra skäl.När Rädda Barnen gick ut i lite större sammanhang för ett par år sedan begärde jag ut av Riksdagens utredningstjänst en korrekt sammanställning över begreppen och barnfattigdomen i Sverige. När jag sedan gick i debatt med Rädda Barnen om detta så förnekade man alla felaktigheter. Den som då bland annat jobbade med frågan där var Vänsterpartiets tidigare valstrateg Jessica W Strandberg, så det kanske inte var så konstigt att det hjälpte med andra fakta från Riksdagens utredningstjänst.Däremot så var det intressant att Janne Josefsson vågade gå in och ifrågasätta det som inte får ifrågasättas. Däremot så finns det självklart misär i det svenska samhället som också drabbar barnen. Det beror oftast på missbruk, psykisk utsatthet och människor som har svårt att prioritera det viktigaste först.

Den riktigt viktiga frågan blir därför. Hur kan vi bäst minska den utsattheten för Sveriges föräldrar och barn?

Lars-Arne Staxäng, riksdagsledamot från Bohuslän i tidningen Bohuslänningen

bloggbild

Mycket på en gång

Gårdagens partiledardebatt i riksdagen väckte nog inte något större intresse i medierna. Jonas Sjöstedt fortsätter på den rätta linjen, ett väl förberett anförande, vassa frågor i replikrundan och som alltid den sakliga tonen. Här länken till Jonas Sjöstedts anförande. Hela debatten med alla anföranden och alla repliker finns på riksdagens hemsida – klicka ”webb-tv”.

Stefan Kärvling, som är ledamot för Vänsterpartiet i Vänersborg, ”replikerar” också – Stefan ställer idag i lokaltidningen TTELA frågan ”Vad då Melodifestivalen i Arenan?”. Han talar klartext när han bemöter Stig Bertilsson som fick plats i lokaltidningen. Lena Eckerbom Wendel (M) och även Gunnar Lidell (M) saknade tydlighet när de uttalade sig om partikollegan Bertilssons tankar.

Störst uppmärksamhet fick programmet ”Uppdrag granskning” – vi väljer att länka till tre av alla kritiska röster som höjdes. Programmet om ”barnfattigdom” var inte någon höjdpunkt för bra journalistiskt arbete. Läs en artikel i Aftonbladet och läs vad Rädda barn anförde, men läs också Susanna Alakoski i DN: ”Alla fattiga barn går inte i trasiga skor”.

Byta bank?

Det har hänt var och en mer än en gång … Nej, nu ska jag byta bank! Ett alternativ kan vara en ”äkta” medlemsbank. En bank utan ränta!

Onsdag, 16 januari, med start klockan 18:00 informeras om JAK. Plats: Rådhussalen, Folkets Hus Vänersborg. Informationsträffen ordnas av ABF, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och JAK. Deltagarna bjuds på fika i samtalspausen. Välkomna!

Vill du i förväg titta vad JAK står för och erbjuder, här är länken till deras egen information och här upplysningar på Wikipedia.