Skip to main content

Vänsterpartiet vill stärka a-kassan: trygghet när jobbet försvinner

Den som blir arbetslös ska kunna fokusera på att hitta ett nytt jobb, inte på om pengarna räcker till mat och hyra. Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson presenterade idag förslag för en starkare a-kassa och en återupprättad arbetsmarknadspolitik. 

Sverige har omkring 100 000 fler arbetslösa i dag än när regeringen tillträdde. I juli var närmare 470 000 människor arbetslösa. Samtidigt har regeringens nya regler för a-kassan gjort tryggheten sämre för den som förlorar jobbet.

Ersättningen trappas ner ju längre arbetslösheten varar. För den som är arbetslös länge och får aktivitetsstöd kan inkomsten till slut sjunka till drygt 6 000 kronor i månaden efter skatt. Att bli av med jobbet är jobbigt nog. Du ska inte samtidigt behöva ligga vaken på nätterna och undra om du har råd med hyran, maten eller att hämta ut medicin. A-kassan ska vara en trygghet när jobbet försvinner, inte en piska, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet vill att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Partiet vill bland annat höja taket och grundbeloppet i a-kassan, låta ersättningen följa löneutvecklingen och se till att ersättningen ligger kvar på 80 procent under hela ersättningsperioden och under tid med aktivitetsstöd.

Vänsterpartiet vill också bygga upp arbetsmarknadspolitiken igen. Fler ska få möjlighet till arbetsmarknadsutbildning och omskolning för att kunna ta de jobb som finns. Människor blir inte arbetslösa för att a-kassan är för hög. När företag lägger ner och arbetslösheten ökar behöver människor fler jobb att söka, möjlighet att utbilda sig och ekonomisk trygghet under tiden. Vi vill hjälpa människor tillbaka till arbete, inte göra dem fattigare, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Två olika vägar för a-kassan

Inför valet finns en tydlig skillnad mellan Vänsterpartiets och Centerpartiets politik. Centerpartiet vill bland annat sänka taket, trappa ner ersättningen snabbare och ta bort skattereduktionen för medlemsavgiften till a-kassan. Sammantaget innebär deras förslag nedskärningar på omkring 7,4 miljarder kronor. Det här visar varför det spelar roll vilken politisk riktning nästa regering får. Vår politik för en starkare a-kassa går inte att förena med Centerpartiets linje. Vill man ha en regering som stärker tryggheten för vanligt folk behöver Vänsterpartiet vara starkt, säger Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiet vill

  • att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet
  • höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet
  • behålla 80 procents ersättning under hela ersättningsperioden och tiden med aktivitetsstöd
  • indexera ersättningen så att den följer löneutvecklingen
  • förbättra villkoren i a-kassan och återinföra studerandevillkoret
  • stärka skattereduktionen för medlemsavgiften till a-kassan
  • satsa på arbetsmarknadsutbildningar och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

 

Kandidat på två listor?

Visst finns det fritidspolitiker vars namn står på den vita, den blåa och den gula valsedeln. Vänsterpartiets Gunilla Cederbom finns inte på valsedeln till riksdagen, däremot på andra plats i val till regionfullmäktige och på tredje plats i val till kommunfullmäktige. Detta borde betyda att Gunilla under mandatperioden fram till 2030 blir ledamot i båda församlingarna. Vet hon vad hon tar på sig? Hennes partikamrater visste i alla fall att hennes nominering gjordes utifrån det som varit: Gunilla Cederbom har under en längre tid haft mer än ett uppdrag, fördelat sin tid väl och aldrig behövt backa från att ta på sig att ansvara för viktiga frågor. Med henne på plats kan Vänsterpartiets väljare ser fram emot att partiets prioriteringar förs fram vid rätt tidpunkt och på ett bra sätt. Vänsterpartiets valsedlar är väl värda väljarnas beaktande. Här fem punkter från Vänsterpartiets lokala valtidning – Gunilla Cederbom kommer att arbeta för att dessa frågor beaktas i kommunen och i regionen.

Kortare arbetstid, mer tid att leva Arbetslivet ska vara hållbart hela livet. Vi vill införa arbetstidsförkortning med bibehållen lön, med start i äldreomsorgen. Kortare arbetstid ger bättre hälsa, minskad stress och större möjlighet att kombinera arbete med familj, återhämtning och fritid. När människor orkar arbeta ett helt yrkesliv vinner både personalen och välfärden.

Rätt bemanning ger bättre arbetsmiljö Ingen ska behöva springa snabbare för att det saknas personal. Bemanning ska utgå från behov istället för kortsiktiga besparingar. För få kollegor leder till stress, ökad sjukfrånvaro och sämre kvalitet i verksamheterna. Med rätt bemanning får personalen bättre arbetsvillkor samtidigt som brukare, elever och äldre får bättre stöd.

Mer inflytande och trygga scheman De som arbetar närmast verksamheten vet bäst vad som fungerar. Därför vill vi ge personalen större inflytande över arbetets innehåll och organisation. Vi vill se tryggare anställningar och hållbara scheman som gör det lättare att planera livet utanför jobbet. Ett friskare arbetsliv byggs tillsammans med personalen – inte ovanför deras huvuden.

Varför vård med vinstintresse? Vård och omsorg i kommun och i region ska drivas i offentlig regi – utan vinstintressen.

Högre löner för välfärdens kvinnor Välfärden fungerar tack vare undersköterskor, barnskötare och andra yrkes-grupper som länge haft för låga löner. Vi vill satsa på lågavlönade grupper och minska löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Omsorgsarbetet måste uppvärderas.

 

 

 

Svensk skola ska vara jämlik

Svensk skola ska vara jämlik, alla barn och unga ska ges samma rätt till utbildning.

En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar. Under lång tid fanns det en vilja till detta. Politiska reformer lade grunden för en av världens bästa skolor. Så är det inte längre. Alldeles för många barn går idag miste om en bra skolgång. Det är ett misslyckande, inte bara för det enskilda barnet, utan också för samhället i stort.

Sverige är extremt. Som enda land i världen är möjligheten att göra vinst på skolverksamhet obegränsad. Pengarna du och jag betalar för våra barns skolgång och framgång går till vinster i skolkoncerner och hamnar i skatteparadis eller används till annat än skolverksamhet. Dessutom leder den marknadsanpassade skolan till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.

Privatiseringsexperimentet med friskolor har förstört möjligheterna för tusentals barn. Barnens rätt till utbildning kan inte vänta. Varje år är det nya elever som skickas igenom systemet utan tillräckliga kunskaper. För varenda en av dem är det en förlorad livschans. Därför måste skolornas möjlighet att gå med vinst avskaffas.

Det räcker inte att åtgärda systemfelen med den privatiserade skolan. Skolan måste också tillföras mer resurser, det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov. De senaste årtiondena har pengarna till skolan minskat. Det krävs satsningar inte bara på undervisning utan också på elevhälsa, specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd.

Lärarnas arbetsvillkor måste förbättras. Arbetsbördan ska lätta genom fler kollegor och genom att administration liksom antalet nationella prov minskar. De senaste åren har många lärare lämnat yrket och det är prioriterat att få dem att vilja återvända.

Vänsterpartiet vill också satsa på bättre och mer hållbar skolmat, mat som har låga utsläpp och gynnar gott djurskydd och biologisk mångfald, som är vegetarisk och/eller ekologisk.

Grundskolan

Vänsterpartiet vill återupprätta den jämlika och sammanhållna skolan. Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle.

Den svenska grundskolan dras isär och elever med olika bakgrund och studieförutsättningar samlas på olika skolor. En förklaring är det fria skolvalet. Vänsterpartiet vill inte att elever och föräldrar ska tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola med förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till.

En jämlik skola är bra för alla. När elever med olika bakgrund möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. Vi vill att det ska finnas tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Vänsterpartiet vill att staten tar tillbaka huvudansvaret för skolorna från kommunerna. På så sätt kan pengar fördelas mer anpassat efter skolornas och elevernas behov.

Fritidshemmen är en viktig del i utbildningssystemet för att ge barnen en bra och meningsfull fritid samt stödja deras utveckling. Fritidshemmen ska ingå som en integrerad del i en samlad skoldag. Vänsterpartiet vill lyfta fram deras pedagogiska uppgift och betydelse i och med att läroplanen även gäller för fritidshemmen. Därför anser vi att fritidshemmen måste göras tillgängliga för alla elever.

Gymnasieskolan

Gymnasieskolan är en frivillig skolform men samtidigt är en gymnasieexamen den absolut viktigaste nyckeln till arbetsmarknaden och ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför behöver gymnasieskolans uppdrag och arbetssätt tydligt utgå från målsättningen att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer. Betydligt större insatser behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en gymnasieutbildning. Gymnasiet behöver ha ett brett utbud av program och inriktningar så att möjligheterna att gå en utbildning inom ett område som väcker ens intresse är goda. Utbudet behöver också utformas efter behov på den lokala och nationella arbetsmarknaden. Både yrkesprogram och studieförberedande program ska minst ge grundläggande behörighet till högskolestudier.

Alla som vill ska kunna läsa på gymnasiet oavsett var de bor eller vilken ekonomi deras familj har. Vänsterpartiet vill därför att elever på gymnasiet ska ha rätt till skolskjuts om de bor där det inte går några bussar. Idag får kommuner ta ut en avgift för skolmat på gymnasiet, den möjligheten vill Vänsterpartiet avskaffa.

Läs mer

Riksdagsmotionen Skolan ska inte vara en marknad:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/skolan-ska-inte-vara-en-marknad_hd02973/

Riksdagsmotionen En jämlik förskola, skola och vuxenutbildning för alla:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-jamlik-forskola-skola-och-vuxenutbildning-for_hd022791/

Ska försäkringen avgöra vem som får vård först?

Den som är sjukast ska gå först. Så ska svensk sjukvård fungera. Ändå har vi fått ett system där privata sjukvårdsförsäkringar kan ge snabbare tillgång till läkare, specialistvård och behandling.

I en ny intervju i Vänstern i Vården möter du Karin Rågsjö, Vänsterpartiets hälso- och sjukvårdspolitiska talesperson, och Lena Ludvigsson, toppnamn för Vänsterpartiet i Region Halland.

De förklarar varför Vänsterpartiet vill sätta stopp för gräddfilerna och dra en tydlig gräns mellan privat försäkringsvård och den offentligt finansierade sjukvården.

En privat försäkring ska inte kunna ge någon förtur hos en vårdgivare som finansieras med våra gemensamma skattepengar. Den ska inte heller kunna användas som en snabbfil till en specialist som sedan skriver remiss vidare in i den offentliga vården.
Vård ska ges efter behov. Inte efter försäkring.
Det är mindre än två veckor kvar till valet och debatten om vilken sjukvård Sverige ska ha behöver tas nu.
Läs hela intervjun med Karin Rågsjö och Lena Ludvigsson.

På andra språk

Alla ska kunna ta del av Vänsterpartiets politik och information, oavsett vilket språk man talar. Därför har vi samlat material på flera olika språk som du kan se och ladda ned här. Materialet får gärna delas vidare, skrivas ut och användas i samtal, kampanjer och aktiviteter runt om i landet. Sedan vill vi också tipsa om att besöka Vänsterpartiets centrala hemsida. Där kan du översätta Vänsterpartiets webbsida till 104 olika språk genom att klicka på den svenska flaggan längs ned till höger på denna centrala sida.

En blick på frågor som berör regionen och staten

När rösterna är räknade vet vi vem och vilka som kan göra anspråk på att leda vår kommun under den kommande mandatperioden. Att majoriteten skiftar från kommun till kommun, visar en blick på Fyrbodals kommuner. Medan Socialdemokraterna 2022 förblev kvar i knapp ledning i Vänersborg, så övertog M-styret från S i Trollhättan – och i Uddevalla blev det SD som nominerade till ordförandeposten i kommunstyrelsen. Höjer man blicken och studerar valresultaten i regionerna, så blir bilden än mer förvirrande. Och då ska man ha klart för sig, att regionala beslut i mycket stor utsträckning påverkar det som utvecklas eller avvecklas på kommunal nivå. En kommun som vill erbjuda bästa möjliga välfärd för sina invånare kan uppleva att regionala och nationella beslut är oöverkomliga hinder.
Idag hör ledningsfrågor för sjukvården till regionens ansvar. Men den som följer årets valrörelse kan inte undgå att notera förslaget att avveckla regionerna och förstatliga vården.

I en debattartikel i Dagens Medicin beskriver fyra företrädare för Vänsterpartiet hur man ser på förslaget att överföra hela ansvaret för sjukvårdsfrågor till regeringen och riksdagen. Finns det egentligen en annan fråga i bakgrunden? Är det ett förslag som om det blir verklighet öppnar slussarna för en privatiseringsvåg  över hela landet? Den blåa valsedeln är lika viktig som den vita för kommunen och den gula för riksdagen. Var uppmärksam, välfärdsfrågor är viktiga frågor – och idag ligger fortfarande ett stort ansvar på politiker som röstas fram till vårt regionfullmäktige i Västra Götaland.

Vilka partier röstade för att avskaffa minutstyrningen i hemtjänsten?

På kommunstyrelsen 26 augusti var motionen om minutstyrningen i hemtjänsten ett av alla ärenden som nu vandrar  vidare till kommunfullmäktige som nästa gång sammanträder tre dagar efter valdagen. Då är det inte nyvalda fullmäktige utan fortfarande avgör ledamöterna som finns med sedan valet 2022. Därför kan man utgå ifrån att kommunstyrelsens besked bekräftas av fullmäktige.

Motionens yrkande var kort och gott: ”Att minutstyrningen avskaffas samt att självstyrande grupper tillskapas.”

Stefan Kärvling är ledamot för Vänsterpartiet. Vi hänvisar till hans blogg där han dagen efter kommunstyrelsens avslag lämnar en redovisning över det som framkom vid överläggningarna i kommunstyrelsen. Här finns också texten till reservationen som är gemensam för Göran Svensson, Medborgarpartiet och Stefan Kärvling, Vänsterpartiet. Den som önskar ta del av synpunkter som förs fram efter gårdagens omröstning hittar givetvis till sidorna på sociala medier.

Människors lika värde är inte förhandlingsbart

Vi bygger en rörelse tillsammans med människor i Vänersborg för en kommun där alla kan leva i frihet, trygghet och delaktighet – oavsett bakgrund, tro, kön, sexualitet eller funktionsförmåga. För oss handlar detta om vilket samhälle vi vill bygga.

Det är lätt att säga att alla människor har lika värde. Den verkliga frågan är om vi är beredda att omsätta de orden i handling. I en tid då rasism, intolerans och högerextremism växer sig starkare behöver vi stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och alla människors rätt att leva sina liv i frihet.

För oss handlar politik inte bara om beslut i kommunfullmäktige. Det handlar om att bygga ett starkare lokalsamhälle tillsammans med föreningar, folkrörelser och människor som organiserar sig för förändring. När vi uppmärksammar romska nationaldagen, deltar i Pride, firar internationella kvinnodagen eller lyfter internationella funktionsrättsdagen handlar det om samma sak: att alla människor ska synas, höras och ha makt över sina egna liv.

När vi bjöd in Salamanca Taikon Gonzalez till Vänersborg handlade det om att synliggöra romers historia och motverka diskriminering. När vi lade en motion om att motverka islamofobi handlade det om att stå upp mot hat och fördomar. När vi demonstrerade mot tonårsutvisningar handlade det om människovärde. När vi sa nej till att delta i regeringens återvandringsprojekt handlade det om att stå upp för ett inkluderande samhälle.

Samtidigt ser vi hur krafter vill begränsa människors frihet att vara sig själva. Rätten att tro, älska och klä sig som man vill måste försvaras. Ingen politiker ska bestämma om en kvinna ska bära slöja eller inte. HBTQI-personers rättigheter, religionsfriheten och jämställdheten kan aldrig tas för givna.

Vi bygger en rörelse som kan förändra samhället – inte genom att ställa människor mot varandra, utan genom gemenskap, organisering och solidaritet. Vi står på din sida, oavsett vem du är eller varifrån du kommer.
Text: Ida Hildingsson

 

Kovändning om kollektivtrafiken

Nu presenteras varje dag en handfull seriösa vallöften och därutöver en mängd förslag som inte tål granskning- orimligt, motsägelsefullt, ofinansierat, inte förankrat, knappt genomtänkt. Medierna gör tappra försök att gallra eller att kommentera och förklara. Alla löften kommer med avsikten att påverka väljarna inför 13 september. Och det finns också sådant som inte bara lovas – det har redan trätt i kraft.

Louise Jeppsson är Vänsterpartiets talesperson för kollektivtrafik och regional utveckling i Västra Götaland. I en debattartikel i Göteborgs-Posten berättar hon: ”Västtrafik har sålt nästan fyra gånger så många 30-dagarsbiljetter i juli jämfört med juli förra året, efter att biljettpriserna har halverats. Det handlar såklart dels om personer som brukar köpa 90-dagars eller enkelbiljetter som i stället köper 30-dagarskort, men förhoppningsvis också nya resenärer som nu tycker att man har råd att resa och att det är värt att ställa bilen. Äntligen!
Det är det Vänsterpartiet sagt hela tiden, priset spelar roll. Det är en av de faktorer som avgör om du väljer kollektivtrafiken framför bilen, eller för om du alls har råd att resa. Därför behöver vi permanent lägre priser i kollektivtrafiken och inte bara när det är valår.”

Halveringen av priset för 30-dagarskortet gäller från juli och året ut – en period om sex månader. Efter valdagen börjar en mandatperiod om fyra år – det är då ett sådant beslut skulle behöva gälla. Långsiktiga beslut leder till verklig förändring och förbättring. Louise Jeppsson skriver vidare: ”Tvärtemot regeringens fokus, som envist sätter bilismen först och nu endast försöker rädda skinnet med sänkta biljettpriser tillfälligt till årsskiftet. Det skapar ingen långsiktig förändring, eller ger invånarna en chans att på riktigt ställa om och hitta nya vanor och resmönster i sin vardag.

I Västra Götaland har M, KD, C, L och SD, i fyra år röstat emot våra förslag om sänkta eller frysta biljettpriser. När det nu närmar sig val vill M plötsligt införa ett enzonsystem i regionen, och framställer det som prisvärt. Trots att det kommer öka kostnaderna för alla som reser i en zon i dag. Även Liberalerna har ett nyvunnet intresse för kollektivtrafiken och lovar sänkta priserna på korta kollektivtrafikresor. För att inte tala om Tidö-regeringen som plötsligt levererar valfläsk deluxe i form av halverade biljettpriser i ett halvår. Det blir helt enkelt inte trovärdigt.”

Här länken till debattartikeln.