Ja, vem har ansvar? På utbildningsdepartementet finns Simona Mohamsson, L, som är Utbildnings- och integrationsminister. Hon anför på regeringens hemsida:”En välfungerande skola är grunden för att fler ska få möjligheten till ett liv med goda framtidsutsikter – oavsett bakgrund. För att möjliggöra detta måste skolan tillbaka till grunderna – för ett Sverige där vi bildar oss, beter oss och bryr oss.” På departementet är det Lotta Edholm , L, som hade uppdraget innan Simona Mohamsson, men som nu är Gymnasie-, högskole- och forskningsminister. Lotta Edholm har på sin hemsida ingen text som ledmotiv. Två ministrar från L har stöd i riksdagen av en tredje Liberal, Joar Forssell – han är utbildningsutskottets ordförande.
Hur står det till med skolan och utbildningen i Sverige? Är allt i bästa ordning eller kan vi bättre? Det finns fog att påstå att det senare gäller. Missnöjda röster hörs överallt, men i bruset förekommer också välformulerade förslag från kompetenta experter. Nu senast aktuell är en granskningsrapport från Riksrevisionen med rubriken ”Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap (RIR 2025:31)”. I sedvanlig ordning har rapporten lämnats till regeringen som har yttrat sig med en skrivelse. Idag finns ärendet i riksdagens kammare för debatt och beslut. Då gäller det formellt skrivelsen, inte rapporten. Men alla som deltar i debatten har självfallet möjlighet att anföra det som rapporten pekar på. Och visst, här skiljer sig partierna åt. Från regeringen kommer ett klargörande: ”Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.” Utbildningsutskottets betänkande, som alltså är ett ställningstagande till regeringens skrivelse, avslutas med: ”Utskottet ser sammantaget positivt på regeringens arbete med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” Och därmed förordar Tidö-majoriteten avslag på två motioner, den ena från S, den andra från C. Vad har dessa oppositionspartier velat se skulle ske i anslutning till riksrevisionens rekommendationer? Det framgår av en reservation i betänkandet, en reservation som återigen visar att visst kan S, V, C och MP enas i viktiga sakfrågor.

För den som vill läsa, lyssna och begrunda:

• Riksrevisionens rapport
• Regeringens skrivelse
• Utbildningsutskottets betänkande (reservationen från S, V, C och MP på sida 18)

Vid socialnämndens möte torsdag röstades initiativärendet från M, V, MBP och L igenom med majoritet. Här initiativärendet och beslutet i sin helhet:

Initiativärende – Uppdrag 5.0 kring Sörbygårdens framtid

Vi står fast vid samma uppfattning sen i höstas; Sörbygården äldreboende i Brålanda ska inte vakansställas, tomställas eller avvecklas och nödvändiga brandskyddsåtgärder ska skyndsamt vidtas så att intaget åter kan öppnas. Utifrån sen länge kända prognoser och platsbehov är det också rimligt att nu inleda förhandlingar med Hemsö för att förlänga hyresavtalet.
Socialnämnden har vid tidigare önskemål om att få det juridiskt klarlagt gällande det ekonomiska ansvaret, fått information vid flera nämndstillfällen från representanter från förvaltningen och förvaltningschef, att det ekonomiska ansvaret föreligger socialnämnden avseende installation av brandskydd. Vi utgår från att vi kan lita på förvaltningen och kommunens jurister som enligt uppgift varit delaktiga i processen att klargöra det juridiska betalningsansvaret utifrån det kontrakt som finns med Hemsö.

Förslag till beslut:
Socialnämnden beslutar att förvaltningen följer nedan punkter utan ytterligare dröjsmål:

– att inleda förhandlingar med Hemsö för att förlänga hyresavtalet i två år med möjlighet till option ett plus ett.

– att omgående verkställa genomförande av nödvändiga brandskyddsåtgärder enligt tidigare beslut. Förvaltningen ska i dialogen med Hemsö arbeta för att installationen av sprinklersystem kan ske utan att de boende ska behöva flytta samt för att åter öppna intaget på samtliga platser snarast möjligt.

– att finansiering av sprinklersystem sker genom tidigare fattat beslut 2026-03-26 §43 vilket nu innebär omfördelning inom socialnämndens budget utifrån den avbetalningsplan som Hemsö enligt förvaltningen erbjudit för kvarvarande hyrestid, vilken även ska tas upp för dialog i förhandlingarna vid en förlängning av hyresavtalet.

– att det utifrån diskussion på dagens nämnd framkommit att juristerna förberetts att ännu en gång undersöka det juridiska betalningsansvaret kopplat till hyresavtalet gällande brandskyddsåtgärder uppdrar vi åt förvaltningen att fullfölja det, men att övriga uppdrag i initivärendet inte fördröjs utan sker parallellt.”

Robin Skenhede (M), Ida Hildingsson (V), Göran Svensson (MBP)

De partier som röstade ja till förslaget var M, V, MBP och SD. (L tjänstgjorde inte och kunde därför inte delta i omröstningen.)

Länge leve Sörbygården – och ett stort tack till alla som kämpat i den här frågan!

Riksdagens socialutskott publicerade sitt betänkande 2025/26:SoU30 ”Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete”. Beslutet fattas av riksdagen i början av nästa vecka. Såväl S som V och MP yrkar på avslag. Här deras reservationer i betänkandet.

Här reservationen från S: ”Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 12 kap. 7 § andra stycket och 7 a §. Lagförslagen har i dessa delar till syfte att försörjningsstödet ska sänkas från en redan låg nivå. Hur förslagen ska utformas ska beslutas av regeringen. Det innebär att det inte finns några ordentliga konsekvensbeskrivningar av förslagen. Det gör det omöjligt för riksdagen att veta vilka effekter förändringarna kommer att få. Att en sänkning av samhällets yttersta skyddsnät skulle göra att fler människor börjar arbeta framstår snarast som en from förhoppning. Barnfattigdomen kommer med regeringens förslag att öka.”

Här reservationen som V och MP står gemensamt för: ”Vi anser att riksdagen bör avslå proposition 2025/26:201. Propositionen bygger på en problemformulering som saknar empiriskt stöd och riskerar att öka fattigdom, ojämlikhet och social utsatthet – särskilt för barn, personer med funktionsnedsättning och redan marginaliserade grupper. Vi bedömer att förslagen riskerar att stå i strid med såväl barnkonventionen som grundläggande sociala rättigheter. När staten underlåter att säkerställa ett tillräckligt starkt nationellt golv och samtidigt begränsar kommunernas möjlighet att kompensera för det, blir resultatet ökad otrygghet för människor i ekonomisk utsatthet. Att försämra den ekonomiska tryggheten kommer inte att leda till att fler börjar arbeta, utan i stället resultera i ökad fattigdom, stress och ohälsa. Detta försvårar i sin tur etablering på arbetsmarknaden.”

Alla opinionsmätningar pekar åt samma håll. Men valdagen är den 13 september. På riksplanet har fyra partier enats om att tillsammans bilda regering – om det finns en majoritet för detta. Mot M, SD, KD och L står fyra andra partier, där inget parti har låst sig på samma sätt redan nu. Men det är anmärkningsvärt att se hur viljan att lyssna på varandra, att förstå varandra och att möta varandra i en rad sakfrågor framkommer när man tittar på riksdagens arbete i slutet på denna mandatperiod. Ett exempel: Näringsutskottets betänkande 2025/26:NU21 ”Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder”, här finns 12 reservationer. Tre har undertecknats gemensamt av S, V, C och MP, en av S, V och MP, tre av S och V, och se där – en reservation står V och C tillsammans för.
Hur Vänsterpartiet tänker om behovet att förstå varandra och att söka gemensamma lösningar, framkommer i ett särskilt yttrande som Vänsterpartiets ledamot Birger Lahti tillförde utskottets betänkande. Som representant för Norrbottens län är han ledamot i riksdagen sedan 2014 – hans röst i partiet hörs och respekteras vida. Här yttrandet:

”Jag kan tyvärr konstatera att regeringens proposition om en politik för starkare landsbygder innehåller få konkreta förslag utan den är snarare att likna vid en redogörelse över regeringens arbete. Jag vill därför i detta särskilda yttrande kort redogöra för min syn på vilken politik och vilka åtgärder som krävs för att bidra till starkare gles- och landsbygder och för att hela Sverige ska leva.

Eftersom Sverige har stora och växande regionala skillnader krävs en politik som bygger på långsiktigt engagemang, samverkan, ett ökat regionalt inflytande och att staten tar ett tydligt ansvar för att säkerställa en grundläggande service i hela landet. Jag förordar således en aktiv regionalpolitik som ger alla kommuner likvärdiga möjligheter och som garanterar service, utbildning och infrastruktur över hela Sverige. Jag vill även understryka studieförbundens och folkhögskolornas viktiga roll för landsbygden samt tillgången till kultur och idrott. Vidare anser jag att produktionsbaserad ersättning för vatten- och vindkraft behöver införas, att fastighetsskatten för elproducerande fastigheter ska stanna lokalt och att mineralersättningen ska höjas. I förekommande fall har jag i detta betänkande valt att ställa mig bakom förslag som förts fram av andra partier eftersom de sammanfaller med den politik som jag vill se och som enligt min uppfattning skulle vara till gagn för de människor som lever i Sveriges gles- och landsbygdsområden.”

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. På ärendelistan tillkom en interpellation som ledamoten Ida Hildingsson, V, ställer till socialnämndens ordförande Dan Nyberg, S. Texten och avslutande frågor i interpellationen har tagits fram i samarbete mellan Robin Skenhede, M, Ida Hildingsson, V, Göran Svensson, MBP och Cecilia Prins, L,  men lämnas in och ställs av Ida Hildingsson.

Interpellation till kommunfullmäktige

Till Dan Nyberg, socialnämndens ordförande

Sörbygården: ett politiskt ansvar som kräver svar

Processen kring Sörbygårdens äldreboende har varit långdragen, oviss och påfrestande för personal, boende, anhöriga, Brålandabor samt förvaltningen. Det politiska styret har återkommande vägrat acceptera socialnämndens majoritetsbeslut om att Sörbygården ska vara kvar och att brandskyddsåtgärder ska genomföras.

Styret har i stället aktivt motarbetat och blockerat verkställigheten av nämndens beslut. Konsekvensen har blivit att både förvaltning och nämnd satts i ett låst läge, där man varken kunnat komma vidare i frågan om Sörbygården, hantera övriga ekonomiska utmaningar eller skapa arbetsro för verksamheten.

Vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet drev Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet igenom en skarp rekommendation om omedelbar stängning och tömning av Sörbygården – i direkt strid med majoritetsbeslutet i socialnämnden.

Reaktionerna blev självklart starka och kort därefter anordnades en välbesökt manifestation i Brålanda för att rädda Sörbygården. Civilsamhället, SPF Seniorerna södra Dal, Svenska kyrkan, anhöriga, Brålandabor samt oppositionspartierna deltog och var återigen mycket tydliga i sina krav: Sörbygården ska vara kvar. Socialnämndens ordförande (S) deltog inte – men det gjorde Centerpartiet.

Vid manifestationen lämnade Centerpartiets representant ett nytt besked. Sörbygården skulle vara kvar – det var ett löfte – och ett initiativärende skulle skyndsamt väckas i kommunstyrelsen för att säkra finansiering till brandskyddsåtgärder. Intaget till boendet skulle dessutom omedelbart öppnas igen.

Något sådant initiativärende kom dock aldrig upp i kommunstyrelsen. I stället kunde vi läsa i TTELA hur kommunalrådet Mats Andersson (C) uttalade att samtliga styrande partier nu hade ändrat sig i frågan. Skälet som angavs var nya prognoser kring framtida platsbehov och kötider. Detta framstår inte som trovärdigt, då dessa underlag och prognoser varit väl kända under lång tid. Socialnämndens ordförande har trots detta fortsatt varit helt tyst.

Nu ligger dagordningen inför torsdagens socialnämnd på bordet. I ärende 1, delårsrapporten, föreslås återigen en omedelbar stängning av Sörbygården. Samtidigt finns senare på dagordningen ett initiativärende från styret där det föreslås att hyreskontraktet med Hemsö ska förlängas samt att den juridiska frågan kring brandskyddet ska klargöras.

Detta är både motstridigt och anmärkningsvärt. Socialnämndens ordförande har sedan i höstas haft som återkommande mantra att ”oppositionen inte litar på förvaltningen”, särskilt när vi efterfrågat just juridiska klargöranden kring brandskyddet. Samtidigt har ordföranden konsekvent hävdat att avtal inte ska förlängas med privata fastighetsägare samt att boende inte kan vara kvar under installation av sprinklersystem.

Den kovändning som Centerpartiet nu gjort, och som hela styret därefter följt, väcker därför flera frågor. Detta inte minst med tanke på den utdragna processen, den höga konfliktnivån och den stress och osäkerhet som boende, anhöriga, personal och förvaltning har utsatts för. I en fråga som varit allt annat än transparent hanterad vore det dessutom rimligt att vi alla får ta del av de ”nya uppgifter” som påstås ha lett till denna omsvängning.

Mot denna bakgrund ställs följande frågor:

1 – Vilka är de nya prognoser kring framtida platsbehov och kötider som styret hänvisar till och vilken ny information har tillkommit som motiverar att ni nu ändrat er i frågan?

2 – Delar socialnämndens ordförande nu oppositionens uppfattning om hur framtiden för Sörbygårdens boende bör se ut, det vill säga:

■ ingen vakanshållning, ■ öppet intag, ■ genomförande av nödvändiga brandskyddsåtgärder utan att de boende ska behöva flytta, ■ förlängning av hyresavtalet fram tills att Kalkonen är i drift och fram tills att tillräckligt med boendeplatser finns säkrade i Brålanda?

3 – Är du som socialnämndens ordförande nöjd med hur du har hanterat denna process och vilka lärdomar drar du kring hanteringen av detta ärende?

Denna interpellation är framtagen i samarbete mellan Robin Skenhede (M), Ida Hildingsson (V), Göran Svensson (MBP) och Cecilia Prins (L) men lämnas in och ställs av undertecknad;

Ida Hildingsson – 15 maj 2026

Nästa vecka ska socialnämnden yttra sig om motionen att avskaffa minutstyrningen i hemtjänsten och i stället införa självstyrande grupper.
För oss i Vänsterpartiet är det självklart att minutstyrningen och detta omoderna system ska bort! För både omsorgen, ekonomin och personalens skull. Ett system som mäter omsorg i minuter skapar stress, detaljkontroll och en arbetsmiljö som gör människor sjuka – samtidigt som det försämrar kvaliteten för vårdtagarna.

Kommunal Vänersborg som även dom driver frågan är tydliga; minutstyrningen som vi har i Vänersborg behöver tas bort. Den bidrar till en ohållbar arbetsmiljö och till de höga sjukskrivningstalen inom hemtjänsten (som varit ett problem i många år).

Men att visa mer tillit till professionen är inte bara rätt – det är också smart. Förvaltningens egna beräkningar visar att en minskning av korttidsfrånvaron med 1 procent innebär cirka 5,5 miljoner i besparingar.

Kanske inte så förvånande att förvaltningen – men däremot att flera partier – inte ens vill benämna systemet som minutstyrning, utan gömmer sig bakom andra begrepp och hänvisar förändringsbehoven till interna ”utvecklingsområden” mellan ledning och medarbetare. Det blir ett sätt att undvika politiska beslut och skjuta verkliga förändringar på framtiden.

Men arbetsmiljön i hemtjänsten är inget språkligt problem – det är ett politiskt ansvar. Om vi menar allvar med att förbättra både kvaliteten i omsorgen och personalens villkor måste vi sluta byta etiketter och i stället fatta beslut som förändrar vardagen på golvet.

Vi politiska partier är valda att företräda invånarna, i det här fallet en stor del av hårt arbetande invånare som bär upp våran välfärd och sliter i omsorgen varje dag – det blir då märkligt att som förtroendevald gömma sig bakom arbetsgivarens positionering och begreppsdefinition.

Dessutom är Socialdemokraterna i Vänersborg oroande tysta i frågan och i socialnämnden har det varje gång varit locket på från ordförande (S) när vi velat lyfta frågan? Vi har inte ens kunnat få ett svar om de håller med om att vi har minutstyrning.

För oss i Vänsterpartiet är det i alla fall väldigt tydligt – vi håller med Kommunal, vi håller med personalen, vi håller med dig som är i behov av vård. Omsorg ska handla om människor – inte minuter.
När människor blir sjuka av att ta hand om andra, då är det systemet som är sjukt. Vi vägrar acceptera en äldreomsorg där personalen tvingas springa fortare och ändå inte räcker till. Medmänsklighet och vårdbehov ska aldrig bli en riskfaktor i schemat – och äldre ska inte reduceras till tidtagarprojekt.

Tillit i stället för kontroll.
Det är dags att sätta både vårdtagarnas behov och personalens arbetsmiljö i centrum.
Vi står på din sida!

Rödgrön satsning stärker vården för äldre i Västra Götaland.
Vi lever allt längre och behöver mer vård senare i livet. Därför gör nu RödGrön ledning en satsning på sjukvården i hela Västra Götaland. I den RödGröna budgeten för 2027 stärks vårdens grundfinansiering för att vårdcentraler, sjukhus och specialistvård ska få bättre förutsättningar att möta en växande äldre befolkning.

– Nu tar vi ytterligare steg mot målet att alla invånare ska kunna ha en fast läkare på sin vårdcentral för vi vet att kontinuitet i vården skapar trygghet. Dessutom ska alla vårdcentraler ha en äldremottagning dit alla över 75 år kan ringa och få prata med vårdpersonal direkt, utan att behöva göra massa knappval på sin telefon, det ökar tillgängligheten och ger en nära vård på riktigt, säger Janette Olsson (S).
– RödGrön ledning gör en stor förstärkning på vårdens grundläggande kapacitet, bland annat genom utökade antal utbildningsplatser för ST-läkare i allmänmedicin för att nå målet om  1 100 patienter per läkare på vårdcentralerna. Dessutom görs en satsning på 35 miljoner till specialistvården för äldre. Vi fortsätter arbetet med omställningen till en nära vård, och en viktig del i det är att vi fortsätter stärka hälso- och sjukvårdens grundfinansiering. Vi lever längre och då behöver vi en vård som hänger ihop. Därför satsar vi både brett på vårdens kapacitet och riktat på äldremottagningar och specialistvård för äldre, säger Carina Örgård (V).
– I budgeten lyfter RödGrön ledning särskilt behovet av sammanhållen vård för äldre och multisjuka, förstärkt utskrivning, geriatrisk vård och bättre samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. I Lidköping utvecklas nu en VIP-mottagning för äldre med omfattande vårdbehov. Där samverkar regionen tillsammans med kommunen för att skapa en tryggare och mer samordnad vård, vilket resulterar i färre onödiga besök på akutmottagningen. För äldre och svårt sjuka är det särskilt viktigt med en trygg och värdig vård i livets slutskede och där pekas mobil vård, vård i hemmet och palliativ vård ut som viktiga delar i omställningen till en mer nära vård.  Den enskilt viktigaste pusselbiten för att få en trygg vård för äldre och multisjuka är att se till att alla får en fast läkare på sin vårdcentral, därför gör vi nu en stor satsning på att utbilda framtidens distriktsläkare, säger Thony Andreasson Aderum (MP).

Lokaltidningen TTELA ordnade valrörelsens första debatt. ”Vid 18 på måndagen är Gröna salen i Vänersborgs bibliotek fullsatt, dörren längst bak i rummet har öppnats i hopp om att få in mer frisk luft.” Och:  ”Under den 90 minuter långa sammandrabbningen diskuterades äldreomsorgen, förslaget om skolnedläggningar och ett livfullt centrum.”

Ida Hildingsson, ordförande i Vänsterpartiet Vänersborg, skriver på sin Facebook-sida: ”Kul med valdebatt nu är vi igång! Tiden gick fort så fanns mkt kvar att säga – men det tar vi nästa gång! Roligt att se många vänner och bekanta i publiken.”

I Aftonbladet berättar partiordförande Nooshi Dadgostar tillsammans med partiets regionpolitiker om partiets inriktning och prioriteringar för sjukvården. ”Vi vill att staten och regionerna krokar arm i stället för att motarbeta varandra. Staten måste ta ansvar för det bara staten kan göra: höja och indexera statsbidragen så att regionernas ekonomi inte urholkas och bygga ut utbildningen av vårdens personal. Vården kan inte styras från budget till budget, med kortsiktiga brandkårsutryckningar och tillfälliga tillskott. Ska vården bli starkare krävs långsiktighet, stabil finansiering och politiska besked som gör det möjligt att anställa, utbilda och utveckla verksamheten över tid.”

I debattartikeln framförs tre tydliga prioriteringar:

• För det första: korta köerna på riktigt. Det räcker inte med tillfälliga punktinsatser eller nya löften. Köerna ska pressas tillbaka genom en utbyggd och tillgänglig primärvård, bättre samordning i hela vårdkedjan och ett tydligt fokus på patienternas behov. Den som söker vård ska mötas av en vård som fungerar från första kontakt till behandling, inte av ännu en väntelista.
• För det andra: sätt stopp för vinsterna i vården. Sjukvårdens resurser ska gå till patienter och personal, inte till aktieutdelningar och affärsidéer. Vänsterpartiet vill se ett mer offensivt arbete både nationellt och i regionerna för att stoppa vinstintresset, avskaffa den fria etableringsrätten och ta tillbaka den demokratiska kontrollen över vården. Det ska vara behov som styr var vård finns och hur resurser används, inte var det är mest lönsamt att etablera sig.
• För det tredje: personalen måste orka. Det är vårdens medarbetare som bär hela systemet, men alltför många pressas i dag till ohållbara arbetsscheman och lämnar yrket. Därför vill Vänsterpartiet korta arbetstiden i sjukvården och förbättra arbetsvillkoren. Utan personal stannar vården. Med hållbara villkor kan fler stanna kvar, fler vilja utbilda sig och patienterna få bättre vård.

Ta del av hela debattartikeln i Aftonbladet.