Kollektivtrafik i Vänersborg är inte bara busslinje 62 och 64, det är en mängd andra linjer som utgår från Vänersborg, t ex  65 till Trollhättan och 61 till Trollhättan via NÄL. Förbindelser till Uddevalla,  till Frändefors och Brålanda, till Mellerud och längre upp i Dalsland, inte att glömma Vänersnäs. Även tågförbindelser till Göteborg tillhör samma paket som regelbundet är föremål för överenskommelser där Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd, Västtrafik och berörda kommuner måste hitta en gemensam syn på vilken trafik som skall bedrivas. 

Vänersborg kan önska och påverka, men besluten råder vår kommun inte ensam över. Därför känner Vänsterpartiet i Vänersborg ett ansvar att hålla nära kontakt med våra förtroendevalda i regionen. 

Vänsterpartiets budgetmotion i regionfullmäktige hade ett större avsnitt som gällde kollektivtrafiken. 

Kollektivtrafik som en del av din vardag

Vi vill ha en kollektivtrafik med bra linjesträckningar, hög turtäthet och låga biljettpriser. Det är en förutsättning för att så många som möjligt ska kunna välja buss, båt, tåg, spårvagn i linjetrafik eller det som benämns dynamisk trafik, som ett gott alternativ till egen bil. Kollektivtrafiken är Västra Götalandsregionens viktigaste pusselbit i att ta ansvar för att uppnå målen i Klimat 2030 och koldioxidbudgeten om koldioxidutsläpp.

Västtrafik AB ansvarar på uppdrag av Kollektivtrafiknämnden för kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen. Pandemin har haft stor påverkan på kollektivtrafiken. Betydligt färre har rest kollektivt, samtidigt som all trafik kört för att minska trängseln och ibland förstärkts.

Det är samhällsekonomiskt positivt om fler, nu och i framtiden, väljer att gå eller cykla till jobb, skola eller fritidsaktiviteter. Samma sak gäller om fler har möjlighet att i högre utsträckning jobba hemifrån. Men de som valt att resa med egen bil i högre utsträckning, vill vi se som kollektivtrafikresenärer igen och vi måste locka nya kollektivtrafikresenärer.

Det är nu läge att förstärka de pendlingslinjer som har potential att få fler resenärer med nya zonsystemets biljettpriser.  Det finns också stora möjligheter att utveckla så kallad dynamisk trafik på helger och kvällar på landsbygd och i mindre tätorter. Det är en utveckling av anropsstyrd trafik, som använder sig av digitalisering så att trafiken närmar sig en form av taxitrafik i meningen trafik som körs när den efterfrågas, men inom vissa ramar. Den kan utvecklas till att bli ett alternativ till att ha bil, eller ett alternativ till en andrabil, på landsbygden. Vi vill också att möjligheterna att ta med sig cykel i kollektivtrafiken förbättras.

Västra Götalandsregionen var på god väg att uppnå fördubblingsmålet innan pandemin slog till. Målet är att fördubbla antalet resor i kollektivtrafiken från år 2006 till år 2025. Nu är det läge att omorientera för att hitta nya sätt att nå målet. Nya resebehov kommer att ställa krav på både nya linjesträckningar och nytänk kring biljetter.

Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig oberoende av var man bor, och den ska fungera även om man har en funktionsnedsättning. Den ska vara tillgänglig genom att ha en linjesträckning och en turtäthet så att den fungerar för varierade behov av resor till arbete, skola eller fritidsaktiviteter. Den kan byggas ut för att även fungera för ett aktivt friluftsliv så att resenärer når vandringsleder eller naturreservat. Inte minst är biljettpriset ett tillgänglighetskriterium.  Vi vill återinföra sommarlovskorten för fria resor under sommarlovet för skolungdom och vi ska än en gång försöka få dem att omfatta även ungdomar med en funktionsnedsättning som medför att de har färdtjänst.

För den som inte har råd att resa hjälper det inte om det finns många hållplatser eller är ingång i marknivå med rollator, för då kan man ändå inte åka med. Vi i Vänsterpartiet vill på sikt ha en avgiftsfri kollektivtrafik, för att klara det ser vi idag inga andra möjligheter än att staten bär en stor del av finansieringen för det. Vi i Vänsterpartiet föreslår sänkta biljettpriser med i genomsnitt 5 %. 

All trafik upphandlas i dag av Västtrafik. Det finns några klara nackdelar med upphandling. Privata företag är vinstdrivande och konkurrerar samtidigt med varandra om att erbjuda låga priser för att få köra trafik. Det leder till att konkurrensmedlet tenderar att ge de anställda låga löner och stressig arbetsmiljö, och vi vill inte ha låga anbud när chaufförer och andra anställda betalar för det och även priset för att ge ägarna vinst. 

Vi vill att Västtrafik kör trafik i egen regi. För en mer flexibel trafik, för minskad upphandlingsadministration och för bra arbetsmiljö och rimliga löner för den personal som då är regionens personal.

Almedalsveckans tradition

1968 var startår för Almedalsveckan då bland andra Olof Palme talade. 2018 firade Almedalsveckan 50 år. Formen, platsen och antalet talare har varierat under åren, men att hålla ett tal under partiets dag har varit en tradition sedan starten. 

Partiet som inleder dagen har sin dag fram till klockan 14 och partiledartalet hålls klockan 11. Partiet som har andra delen av dagen inleder sin dag klockan 15 och partiledartalet genomförs klockan 19.

Vänsterpartiet i Almedalen

Måndag eftermiddag den 4 juli är det Vänsterpartiets del av Almedalsveckan i Visby. Här kan du läsa om vad som händer under vår dag.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar håller tal på måndag den 4 juli kl 19.00  i Almedalen, Visby.

Följ talet live direkt på YouTube eller Facebook. Talet sänds också i Svt och TV4.

Här finns Facebookeventet för talet – bjud gärna in vänner och bekanta!

Det är inte många veckor kvar till riksdagen avslutar mandatperioden. Fyra år som inte har liknat någon annan period, så många händelser, överraskningar, osäkerheter …

Den 15 juni avgörs ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”. Vilka beslut som fattas, vilka förslag som vinner i omröstningen kan man spekulera kring. Men avgörandet sätter sin prägel på valdebatten fram till 11 september.

Hur blir det med pensionsfrågan? Frågan riktas till Centerpartiet som har avgörandet i sin hand.

Här en tabell som erbjuder en översiktlig jämförelse:

Långt mer ingående behandlas skillnader mellan de olika förslagen i Vänsterpartiets ekonomipodd Scocconomics med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.

Men protokollet från alla anföranden i riksdagen denna dag kommer att sparas i många arkiv. 

”Särskild debatt med anledning av rapporten från de säkerhetspolitiska överläggningarna”

Vill man se och höra vilken åsikt de åtta partiernas talare hade för dagen så finns länken till webb-TV här.

Det som gäller den 16 maj 2022 är inte samma sak som gällde för bara någon månad sedan. 

Nog kommer det finnas anledningar framöver att se tillbaka till alla förväntningar som uttalades idag, att se om utfästelserna står sig. 

Birgitta Sevefjord, en av grundarna till Tantpatrullen, leder slagorden.

I Sverige finns fler än 300 000 fattigpensionärer, många
av dem kvinnor. Tantpatrullen vill ändra på den saken. Under parollen ”Gammal tant behöver större slant” är de redo att göra pensionerna till en valfråga 2022.

De flesta som någon gång har passerat riksdagshuset i Stockholm känner igen dem. Nästan varje torsdag har de stått där, i snart åtta år. Med plakat och banderoller, och med röda hattar eller baskrar på huvudena.

– Om man vill synas räcker det inte att lägga motioner i riksdagen eller att sitta på möten. Man måste ge sig ut på gator och torg. Se till att träffa och tala med människor. Vi väcker alltid uppmärksamhet, säger Birgitta Sevefjord.

Hon är en av initiativtagarna till Tantpatrullen. Idén föddes när hon och några väninnor firade en i gängets 80-årsdag. Över födelsedagsfikat började de tala om hur svårt många kvinnor får det efter arbetslivet. Trots decennier i slitsamma jobb, ofta i offentlig sektor, möts de av en tillvaro som fattigpensionärer.

– ”Varför pratar ingen om kvinnors låga pensioner?”, funderade vi på, säger Birgitta Sevefjord.

– Om Sverige ska kunna kalla sig för ett välfärdssamhälle så måste ju även äldre kvinnor ha råd att gå till tandläkaren eller att köpa nya glasögon. Så vi sa att vi får väl helt enkelt starta en tantpatrull!

Birgitta Sevefjord har sysslat med politik i nästan hela sitt liv. Bland annat har hon varit vänsterpartistiskt landstingsråd i Stockholm. Hon har alltså haft en högt uppsatt position. Ändå beskriver hon det genomslag som Tantpatrullen har fått som något helt annat, mycket större än vad hon har upplevt tidigare.

– Det engagemang vi möter från medborgarna går inte att jämföra med något jag har sett när jag har varit ute med ett politiskt parti, säger hon.

Positiv respons
– När du står på ett torg som företrädare för ett parti drar sig folk ifrån att komma fram och prata. Med Tantpatrullen är det precis tvärtom. Människor vill prata med oss. Särskilt kvinnor märker vi vill gärna berätta, inte bara om sina låga pensioner, utan också om sina liv. Responsen vi möter är otroligt positiv.

Tantpatrullen är en partipolitiskt fristående aktivistgrupp. I dag har föreningen ungefär 300 medlemmar, och ett tusental sympatisörer som följer arbetet bland annat via Facebook. Vissa av tantpatrullanterna är, eller har varit, aktiva i borgerliga partier. Andra, som Birgitta Sevefjord, kommer från V eller från Socialdemokraterna. Partipolitisk tillhörighet spelar ingen roll. Kampen mot kvinnors låga pensioner sträcker sig över alla eventuella blockgränser.

– Att inte vara knutna till ett specifikt parti är en nyckel till vår framgång, säger Birgitta Sevefjord.

– De flesta svenskar vet inte så mycket om pensioner och hur pensionssystemet fungerar. Man får oftast upp ögonen för frågan först när man själv blir äldre. Och då spelar det ingen roll om man tidigare har röstat på Moderaterna eller Socialdemokraterna. Man blir lika upprörd över orättvisan oavsett.

Låg pension begränsar
Historierna som Tantpatrullen möter från kvinnorna de talar med under sina aktioner är drabbande. Fler än 300 000 svenskar uppskattas idag vara fattigpensionärer, det vill säga ha en inkomst så låg som under 12 000 kronor i månaden. Birgitta Sevefjord och de andra demonstranterna möter inte bara sådana. Även kvinnor med något högre pension, 14-15 000 kronor, kan komma fram och berätta om ett mycket begränsat liv.

– Insikten om att de troligtvis aldrig kommer att få det bättre tär något oerhört på dem, säger hon.

– Trots att man redan 2006 tog ett riksdagsbeslut om att kvinnor och män ska ha förutsättning till ekonomisk självständighet livet ut så är det fortfarande många äldre kvinnor som helt saknar sådan. Har du varit fattig i ditt yrkesliv, vilket många kvinnor som har arbetat i offentlig sektor har varit, så kommer du också att vara fattig tills du dör.

Inte råd med en kaffe
Att leva i fattigdom, eller på en väldigt begränsad inkomst, är tungt. Birgitta Sevefjord berättar om vittnesmål från kvinnor som till och med undviker att träffa sina vänner, eftersom de vet att de inte har råd ens att ta en kaffe på stan.

Den grundläggande orsaken till att verkligheten ser ut så för många kvinnor är att pensionssystemet baseras på livsinkomst, menar Tantpatrullen. Så länge mäns löner är högre än kvinnors kommer kvinnor alltid få lägre pensioner.

– Själva grundbulten i systemet bygger på att kvinnor diskrimineras, säger Birgitta Sevefjord.

– Eftersom arbetsmarknaden fungerar som den gör, att kvinnors arbete värderas lägre, så kommer också ett pensionssystem som baseras på inkomster bli orättvist. Egentligen behöver vi inte bara ett nytt pensionssystem. Vi behöver att arbetsmarknaden också förändras.

Under de senaste månaderna har pensionsfrågan seglat upp högt på den politiska dagordningen. En stark bidragande orsak till det är att Vänsterpartiet driver förslaget om garantitillägget, ett månatligt tillskott på upp till 1 000 kronor för de allra sämst betalda pensionärerna. Tantpatrullen välkomnar det ökande intresset för deras hjärtefråga. Men garantitillägget räcker inte, menar Birgitta Sevefjord.

– 1 000 kronor mer i månaden gör förvisso stor skillnad för en fattigpensionär. Det är väldigt positivt. Men vi ser inte att det är en framkomlig väg att bara lappa och laga ett system som i grunden är felkonstruerat. Vi vill se ett helt nytt, mer demokratiskt pensionssystem. Så som det är nu, att frågan beslutas innanför stängda dörrar i pensionsgruppen och utan offentlig diskussion, tycker vi är oacceptabelt.

Förbereder sig för valet
Medan Vänsterpartiet pressar regeringen på höjd pension för de allra fattigaste förbereder sig Tantpatrullen inför den kommande valrörelsen. Runtom i Sverige kommer lokala tantpatruller att ge sig ut på gator och torg för att opinionsbilda. Målet är att göra pensionsfrågan till valfråga.

– Det är vår absoluta prioritet just nu, säger Birgitta Sevefjord.

– En av de främsta orsakerna till att vi har en välfärdsstat är att vi vill att människor ska kunna få ha ett bra liv även på sin ålders höst. Mot den bakgrunden borde pensionerna vara en av de viktigaste politiska frågorna. Inte bara i valrörelsen, utan överhuvudtaget.

Text: Sara Martinsson
Foto: Magnus Liam Karlsson

Fakta om pensionerna
I Sverige lever omkring 300 000 pensionärer med låg inkomst. Det är den högsta siffran i Norden. 40 procent av kvinnorna och 12 procent av männen har en pension under 10 553 kronor i månaden före skatt.

Vänsterpartiet har ställt krav på regeringen om införandet av ett garantitillägg. Det innebär att nästan en halv miljon svenska pensionärer varje månad kan få upp till 1 000 kronor mer i plånboken. Alla som har en allmän inkomstgrundad pension på under 11 846 kronor per månad kommer att omfattas av garantitillägget. Nästan en miljon svenskar berörs, och höjningen för dessa i genomsnitt blir 770 kronor i månaden.

Garantitillägget är skattefritt och kommer att betalas ut automatiskt till de pensionärer som omfattas. Förslaget är framförhandlat tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet och sedan i februari skickat på remiss av regeringen. Första utbetalningen av garantitillägget föreslås ske i augusti 2022. Läs mer om garantitillägget här.

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige I Huvudnäsaulan. Efter alla digitala möten samlas ledamöterna åter i en sal. En sal, som är stor nog för att erbjuda plats även till  åhörare. 

Dagordningen och handlingar finns som alltid tillgänglig på anslagstavlan på kommunens hemsida. Det är många ärenden men det blir knappast en utdragen föreställning. 

Stefan Kärvling får lov att under två minuter presentera en motion ”Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”. 

Vänsterpartiet yrkar: 

• Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun. 
• Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett
  kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.
• Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.

Motionen kommer att besvaras nästa är. Det brukar ta tid i Vänersborg att behandla tankar som förs fram av att parti som inte tillhör grupperingen kring kommunledningen.

Med bara lite mer än fyra månader kvar till valdagen 11 september är det hög tid för lokala partiföreningar att avsluta ett jobbigt skrivarbete.

En lokal valplattform – vad är det som skall ingå? Hur berättar vi bäst om det vi har gjort sedan 2018 när vi formulerade våra målsättningar för en period som nu snart avslutas? Lyckades vi? Lyckades vi inte – varför inte?

Ett avgörande hinder är att lokala beslut i så hög grad påverkas av annat som avgörs på annat håll. Regionen bestämmer i huvudsak över vårdfrågor och kollektivtrafikfrågor. Utrymmet för initiativ i ett kommunfullmäktige är begränsat.

Politiska beslut av riksdagen påverkar än mer villkor som gäller för landets 290 kommuner. Långt ifrån alla beslut utfaller till belåtenhet, somliga kommuner får bekymmer och hindras att fortsätta med insatser som skall förbättra villkoren för invånarna.

”Utsatta områden” finns i två, tre dussin kommuner.

Inte i Vänersborg enligt gängse uppfattning. Men visst  finns det fog för att arbeta mot segregation i vår kommun. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden behandlar året runt frågor där segregation spelar en stor roll, segregation är ett stort hinder för framgång och utveckling.

I flera partiers valplattform borde det finnas tankar om insatser mot segregation. Och i arbetet med att skriva bra texter i valbroschyrerna blir man gång efter annan medveten om att kommunens roll endast kan utvecklas i ett fungerande samspel med statliga myndigheter som alla behöver bidra med insatser för en fungerande integration.

Samordning är nyckeln – och det fanns en liten statlig institution som enträget hade ägnat sig åt att kartlägga förutsättningar för att framgångsrikt ta sig an samordningen av insatser mot segregation.

Men strax innan slutet av 2021 hade KD krokat arm med SD, M hängde på och när C och L bestämde sig att lägga ner sina röster i riksdagen, ja då vann budgetförslaget från de borgerliga partierna över regeringens budgetproposition.  

Ett halvt år senare lämnar regeringen uppdrag till sammanlagt åtta myndigheter där texten avslutas med:

”Regeringen lämnar ett till stora delar likalydande uppdrag till sammanlagt åtta myndigheter som är centrala för arbetet med att minska och motverka  segregation: Arbetsförmedlingen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens servicecenter, Statens skolverk och Trafikverket.”

Varför detta? Åtta myndigheter – åtta uppdrag – var är samordningen? i  uppdragen finns förklaringen: ”Riksdagen har beslutat att Delmos ska upphöra som myndighet den 31 december 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13, bet. 2021/22:AU1, rskr. 2021/22:106). Regeringen har gett Delmos i uppdrag att förbereda avvecklingen (A2021/02363).”

Delmos? ”Delegationen mot segregation”

Här endast en länk – uppdraget till Arbetsförmedlingen. Samordningen för Vänersborg förutsätter samarbete med flertalet nämnda myndigheters lokala kontor. Närmaste kontor för Arbetsförmedlingen ligger nära, i Trollhättan. 

Valplattformen? Lokalt i Vänersborg? Hur väljer M, KD, SD, L och C att beskriva läget?