I valrörelsen spelade skolpengen roll, dock inte på något avgörande sätt. Skolpengens betydelse för ägarna av friskolekoncernerna är mycket stor, där finns grunden för att kapitalet ”bryr sig” om skolorna. Och stödet för att kunna fortsätta med att tillgodogöra sig skattepengar som egentligen avsätts för elevernas undervisning finns ju att hämta hos Tidöavtalets fyra partier.
Hur många som helst opinionsundersökningar visade att en majoritet bland väljarna vill sätta stopp för ägarnas rovdrift. Men en lika stor majoritet av föräldrarna ville hålla fast vid den andra aspekten, valfriheten.
Otaliga interpellationsdebatter i riksdagen och ett stort antal debattartiklar försöker få klarhet i skolministern Lotta Edholms avsikt att rätta till skolvärldens allt sämre villkor.
På onsdag nästa vecka kommer det i riksdagen att utspelas en debatt som följs av en omröstning om ett betänkande från utbildningsutskottet ”Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser”.
Två meningar får stå för revisorernas huvudsakliga slutsats: ”Riksrevisionen har granskat om regelverket för skolpeng till fristående skolor bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna, och den övergripande slutsatsen är att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskolan i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Riksrevisionen
rekommenderar regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän och att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av fristående skolor så att det blir tydligt vad som avses.”
Riksrevisionens rapport lämnades till regeringen som läste, begrundade och uttalade löften om att följa rapportens rekommendationer. Komplexa frågor lämpar sig inte för rappa svar och beslut, regeringen avser att tillsätta nya utredningar.
Och utbildningsutskottets majoritet, de fyra partierna från Tidöavtalet, drar en lättnandes suck och instämmer i regeringens yttrande – det är bäst att tillsätta utredningar.
I utskottets betänkande finns tre reservationer. Den första avser betänkandets avsnitt ”Ett nytt system för resursfördelning” och är gemensam för ledamöterna från S, V och MP. Den andra gäller samma avsnitt och är en text från C. Den tredje reservationen kommer från Vänsterpartiet och har rubriken ””En s.k. klasspeng”.
När vi här på hemsidan visar vad vårt partis lokala företrädare läser för att hålla sig informerade om den aktuella debatten som förs över våra huvuden, men som spelar stor roll även lokalt, så sker det i förhoppningen att också förtroendevalda från andra partier känner det angeläget att lyfta blicken och följa pågående processer.
För här i Vänersborg och i kringliggande kommuner som Trollhättan och Uddevalla påverkar en mängd friskolor utrymmet för de kommunala skolorna. Aktuell rapport och betänkande avser endast grundskolan, men när det gäller gymnasial utbildning är friskolornas negativa påverkan på kommunernas handlingsutrymme ännu tydligare.
Kan man dra någon slutsats från omröstningen i riksdagen kommande onsdag (omröstningar i riksdagen är helt förutsägbara)? Det kan man. Inget kommer att hända, inga förändringar är i sikte, utredningsdirektiv behöver skrivas och utredningar behöver göras, presenteras, skickas ut på remiss. Allt kommer sannolikt att landa i någon eller några propositioner som riksdagen så småningom ska ta ställning till. Antingen så tidigt som 2025 eller efter valet 2026.
Vänersborg då? Revisorerna från PWC har nyss lämnat rapporten ”Utredning av skolstruktur/organisation”. Den kommer att behandlas av barn- och utbildningsnämnden i april och kommer därefter att vandra uppåt till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fridaskolans betydelse är central i granskningen. Vad betyder Fridaskolans expansion för vad kommunen i övrigt kan göra för att kommunala skolor ska kunna förbättra sin struktur och ge eleverna bättre förutsättningar för en god grundläggande utbildning?
