Birgitta Sevefjord, en av grundarna till Tantpatrullen, leder slagorden.
I Sverige finns fler än 300 000 fattigpensionärer, många av dem kvinnor. Tantpatrullen vill ändra på den saken. Under parollen ”Gammal tant behöver större slant” är de redo att göra pensionerna till en valfråga 2022.
De flesta som någon gång har passerat riksdagshuset i Stockholm känner igen dem. Nästan varje torsdag har de stått där, i snart åtta år. Med plakat och banderoller, och med röda hattar eller baskrar på huvudena.
– Om man vill synas räcker det inte att lägga motioner i riksdagen eller att sitta på möten. Man måste ge sig ut på gator och torg. Se till att träffa och tala med människor. Vi väcker alltid uppmärksamhet, säger Birgitta Sevefjord.
Hon är en av initiativtagarna till Tantpatrullen. Idén föddes när hon och några väninnor firade en i gängets 80-årsdag. Över födelsedagsfikat började de tala om hur svårt många kvinnor får det efter arbetslivet. Trots decennier i slitsamma jobb, ofta i offentlig sektor, möts de av en tillvaro som fattigpensionärer.
– ”Varför pratar ingen om kvinnors låga pensioner?”, funderade vi på, säger Birgitta Sevefjord.
– Om Sverige ska kunna kalla sig för ett välfärdssamhälle så måste ju även äldre kvinnor ha råd att gå till tandläkaren eller att köpa nya glasögon. Så vi sa att vi får väl helt enkelt starta en tantpatrull!
Birgitta Sevefjord har sysslat med politik i nästan hela sitt liv. Bland annat har hon varit vänsterpartistiskt landstingsråd i Stockholm. Hon har alltså haft en högt uppsatt position. Ändå beskriver hon det genomslag som Tantpatrullen har fått som något helt annat, mycket större än vad hon har upplevt tidigare.
– Det engagemang vi möter från medborgarna går inte att jämföra med något jag har sett när jag har varit ute med ett politiskt parti, säger hon.
Positiv respons – När du står på ett torg som företrädare för ett parti drar sig folk ifrån att komma fram och prata. Med Tantpatrullen är det precis tvärtom. Människor vill prata med oss. Särskilt kvinnor märker vi vill gärna berätta, inte bara om sina låga pensioner, utan också om sina liv. Responsen vi möter är otroligt positiv.
Tantpatrullen är en partipolitiskt fristående aktivistgrupp. I dag har föreningen ungefär 300 medlemmar, och ett tusental sympatisörer som följer arbetet bland annat via Facebook. Vissa av tantpatrullanterna är, eller har varit, aktiva i borgerliga partier. Andra, som Birgitta Sevefjord, kommer från V eller från Socialdemokraterna. Partipolitisk tillhörighet spelar ingen roll. Kampen mot kvinnors låga pensioner sträcker sig över alla eventuella blockgränser.
– Att inte vara knutna till ett specifikt parti är en nyckel till vår framgång, säger Birgitta Sevefjord.
– De flesta svenskar vet inte så mycket om pensioner och hur pensionssystemet fungerar. Man får oftast upp ögonen för frågan först när man själv blir äldre. Och då spelar det ingen roll om man tidigare har röstat på Moderaterna eller Socialdemokraterna. Man blir lika upprörd över orättvisan oavsett.
På torsdagar samlas Tantpatrullen på Mynttorget. I år gör de sig redo för valrörelsen.
Låg pension begränsar Historierna som Tantpatrullen möter från kvinnorna de talar med under sina aktioner är drabbande. Fler än 300 000 svenskar uppskattas idag vara fattigpensionärer, det vill säga ha en inkomst så låg som under 12 000 kronor i månaden. Birgitta Sevefjord och de andra demonstranterna möter inte bara sådana. Även kvinnor med något högre pension, 14-15 000 kronor, kan komma fram och berätta om ett mycket begränsat liv.
– Insikten om att de troligtvis aldrig kommer att få det bättre tär något oerhört på dem, säger hon.
– Trots att man redan 2006 tog ett riksdagsbeslut om att kvinnor och män ska ha förutsättning till ekonomisk självständighet livet ut så är det fortfarande många äldre kvinnor som helt saknar sådan. Har du varit fattig i ditt yrkesliv, vilket många kvinnor som har arbetat i offentlig sektor har varit, så kommer du också att vara fattig tills du dör.
Inte råd med en kaffe Att leva i fattigdom, eller på en väldigt begränsad inkomst, är tungt. Birgitta Sevefjord berättar om vittnesmål från kvinnor som till och med undviker att träffa sina vänner, eftersom de vet att de inte har råd ens att ta en kaffe på stan.
Den grundläggande orsaken till att verkligheten ser ut så för många kvinnor är att pensionssystemet baseras på livsinkomst, menar Tantpatrullen. Så länge mäns löner är högre än kvinnors kommer kvinnor alltid få lägre pensioner.
– Själva grundbulten i systemet bygger på att kvinnor diskrimineras, säger Birgitta Sevefjord.
– Eftersom arbetsmarknaden fungerar som den gör, att kvinnors arbete värderas lägre, så kommer också ett pensionssystem som baseras på inkomster bli orättvist. Egentligen behöver vi inte bara ett nytt pensionssystem. Vi behöver att arbetsmarknaden också förändras.
Under de senaste månaderna har pensionsfrågan seglat upp högt på den politiska dagordningen. En stark bidragande orsak till det är att Vänsterpartiet driver förslaget om garantitillägget, ett månatligt tillskott på upp till 1 000 kronor för de allra sämst betalda pensionärerna. Tantpatrullen välkomnar det ökande intresset för deras hjärtefråga. Men garantitillägget räcker inte, menar Birgitta Sevefjord.
– 1 000 kronor mer i månaden gör förvisso stor skillnad för en fattigpensionär. Det är väldigt positivt. Men vi ser inte att det är en framkomlig väg att bara lappa och laga ett system som i grunden är felkonstruerat. Vi vill se ett helt nytt, mer demokratiskt pensionssystem. Så som det är nu, att frågan beslutas innanför stängda dörrar i pensionsgruppen och utan offentlig diskussion, tycker vi är oacceptabelt.
I nästan åtta år har Tantpatrullen stått och manifesterat utanför riksdagen på Mynttorget.
Förbereder sig för valet Medan Vänsterpartiet pressar regeringen på höjd pension för de allra fattigaste förbereder sig Tantpatrullen inför den kommande valrörelsen. Runtom i Sverige kommer lokala tantpatruller att ge sig ut på gator och torg för att opinionsbilda. Målet är att göra pensionsfrågan till valfråga.
– Det är vår absoluta prioritet just nu, säger Birgitta Sevefjord.
– En av de främsta orsakerna till att vi har en välfärdsstat är att vi vill att människor ska kunna få ha ett bra liv även på sin ålders höst. Mot den bakgrunden borde pensionerna vara en av de viktigaste politiska frågorna. Inte bara i valrörelsen, utan överhuvudtaget.
Text: Sara Martinsson Foto: Magnus Liam Karlsson
Fakta om pensionerna I Sverige lever omkring 300 000 pensionärer med låg inkomst. Det är den högsta siffran i Norden. 40 procent av kvinnorna och 12 procent av männen har en pension under 10 553 kronor i månaden före skatt.
Vänsterpartiet har ställt krav på regeringen om införandet av ett garantitillägg. Det innebär att nästan en halv miljon svenska pensionärer varje månad kan få upp till 1 000 kronor mer i plånboken. Alla som har en allmän inkomstgrundad pension på under 11 846 kronor per månad kommer att omfattas av garantitillägget. Nästan en miljon svenskar berörs, och höjningen för dessa i genomsnitt blir 770 kronor i månaden.
Garantitillägget är skattefritt och kommer att betalas ut automatiskt till de pensionärer som omfattas. Förslaget är framförhandlat tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet och sedan i februari skickat på remiss av regeringen. Första utbetalningen av garantitillägget föreslås ske i augusti 2022. Läs mer om garantitillägget här.
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige I Huvudnäsaulan. Efter alla digitala möten samlas ledamöterna åter i en sal. En sal, som är stor nog för att erbjuda plats även till åhörare.
Dagordningen och handlingar finns som alltid tillgänglig på anslagstavlan på kommunens hemsida. Det är många ärenden men det blir knappast en utdragen föreställning.
Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.
Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.
Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.
Motionen kommer att besvaras nästa är. Det brukar ta tid i Vänersborg att behandla tankar som förs fram av att parti som inte tillhör grupperingen kring kommunledningen.
Med bara lite mer än fyra månader kvar till valdagen 11 september är det hög tid för lokala partiföreningar att avsluta ett jobbigt skrivarbete.
En lokal valplattform – vad är det som skall ingå? Hur berättar vi bäst om det vi har gjort sedan 2018 när vi formulerade våra målsättningar för en period som nu snart avslutas? Lyckades vi? Lyckades vi inte – varför inte?
Ett avgörande hinder är att lokala beslut i så hög grad påverkas av annat som avgörs på annat håll. Regionen bestämmer i huvudsak över vårdfrågor och kollektivtrafikfrågor. Utrymmet för initiativ i ett kommunfullmäktige är begränsat.
Politiska beslut av riksdagen påverkar än mer villkor som gäller för landets 290 kommuner. Långt ifrån alla beslut utfaller till belåtenhet, somliga kommuner får bekymmer och hindras att fortsätta med insatser som skall förbättra villkoren för invånarna.
Inte i Vänersborg enligt gängse uppfattning. Men visst finns det fog för att arbeta mot segregation i vår kommun. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden behandlar året runt frågor där segregation spelar en stor roll, segregation är ett stort hinder för framgång och utveckling.
I flera partiers valplattform borde det finnas tankar om insatser mot segregation. Och i arbetet med att skriva bra texter i valbroschyrerna blir man gång efter annan medveten om att kommunens roll endast kan utvecklas i ett fungerande samspel med statliga myndigheter som alla behöver bidra med insatser för en fungerande integration.
Samordning är nyckeln – och det fanns en liten statlig institution som enträget hade ägnat sig åt att kartlägga förutsättningar för att framgångsrikt ta sig an samordningen av insatser mot segregation.
Men strax innan slutet av 2021 hade KD krokat arm med SD, M hängde på och när C och L bestämde sig att lägga ner sina röster i riksdagen, ja då vann budgetförslaget från de borgerliga partierna över regeringens budgetproposition.
Ett halvt år senare lämnar regeringen uppdrag till sammanlagt åtta myndigheter där texten avslutas med:
”Regeringen lämnar ett till stora delar likalydande uppdrag till sammanlagt åtta myndigheter som är centrala för arbetet med att minska och motverka segregation: Arbetsförmedlingen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens servicecenter, Statens skolverk och Trafikverket.”
Varför detta? Åtta myndigheter – åtta uppdrag – var är samordningen? i uppdragen finns förklaringen: ”Riksdagen har beslutat att Delmos ska upphöra som myndighet den 31 december 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13, bet. 2021/22:AU1, rskr. 2021/22:106). Regeringen har gett Delmos i uppdrag att förbereda avvecklingen (A2021/02363).”
Delmos? ”Delegationen mot segregation”
Här endast en länk – uppdraget till Arbetsförmedlingen. Samordningen för Vänersborg förutsätter samarbete med flertalet nämnda myndigheters lokala kontor. Närmaste kontor för Arbetsförmedlingen ligger nära, i Trollhättan.
Valplattformen? Lokalt i Vänersborg? Hur väljer M, KD, SD, L och C att beskriva läget?
Prognosen skvallrar om mycket sol under påsk. Dags för längre promenader och cykelturer. Men det finns tid för annat också.
Ett tips: ”scocconomics” med Sandro Scocco.
Wikipedia: ”Scocco har varit LO-ekonom samt chefsekonom vid AMS. Han var även chefsekonom vid ITPS fram till dess nedläggning 2009 och 2014 blev han chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.[1] Han har också varit sakkunnig åt ministrar som Carl Tham, Mona Sahlin och Björn Rosengren.[2] Scocco medverkade tillsammans med Jenny Lindahl Persson i Arena Idés podcast Pengar och politik[3]och numera i podcasten Scocconomics[4]”
”Kort efter att Nooshi Dadgostar tog över som ny vänsterpartiledare tillträdde Scocco den 14 december 2020 en nyinrättad tjänst som Vänsterpartiets chefsekonom.[7][8]”
Inget avsnitt under en timme, de flesta 75 minuter eller längre. Poddar kan man lyssna på, pausa, göra notiser, pausa en längre stund och avlyssna färdigt senare.
Många korta notiser i etablerade medier resulterar i: ”Visst, läst – men inte förstått”. Kolla då om ”scocconomics” i något avsnitt har tagit upp just denna fråga som du går och brottas med.
Vi bör ta tillvara resurser på rätt sätt. Vänsterpartiet bjuder alla på ”scocconomics”.
1 april återinförs karensavdraget trots att det spär på orättvisor och ekonomiska skillnader i arbetslivet, och det är främst de som jobbar inom välfärdens yrken som drabbas. Det är hög tid att karensavdraget tas bort för gott.
Ingressen i tidningen Flamman talar klarspråk – men så var det där med 1 april ?!?
Källkritiskt tänkande kräver att kolla fakta – här en aktuell sida från Försäkringskassan. Här kan man läsa:
”Från och med 1 april 2022 upphör de tillfälliga ersättningarna och åtgärderna som infördes under pandemin.
Det gäller:
Ersättning för karens
Ersättning för riskgrupper
Ersättning för personer som avstår från arbete för att inte smitta närstående som tillhör en riskgrupp
Ersättning för vab vid skolstängning på grund av covid-19
Ersättning till föräldrar till barn som varit allvarligt sjuka.”
Inlägget i tidningen Flamman är skriven av Clara Lindbom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad.
”Alla vet att en barnskötare, barnmorska eller busschaufför inte kan jobba hemifrån så fort de får en lätt förkylning. Det är en förmån som många tjänstemän dock har. Speciellt efter pandemin är möjligheten, för vissa yrkesgrupper, att jobba hemma nu regel snarare än undantag. Men buss kan man inte köra hemifrån och att förlösa barn på distans är inte heller en möjlighet.
Självklart borde det vara så att om man är sjuk så ska man vara hemma med sjuklön, oavsett vad man jobbar med. Men just inom välfärdsyrken är det många som känner sig tvingade att gå till jobbet trots sjukdom. Antingen för att man inte har råd med avdraget på lönen eller för att man vet att det blir tufft för kollegorna att täcka upp om man är borta.”
”Vi i Vänsterpartiet vill ha ett samhälle med en stark välfärd som tar hand om oss alla. Att avskaffa karensavdraget borde vara lika självklart som att man inte går till jobbet med lätt feber. Vi vill se ett samhälle man kan lita på, som skapar trygghet och som garanterar att vi kan vara sjuka oavsett vår ekonomiska situation.”
Clara Lindbom avslutar med: ”Avskaffa karensavdraget för gott!”
Våra förtroendevalda sitter i diverse nämnder och styrelser och i fullmäktige. Det finns stora skillnader. I första hand: Olika delar av den kommunala verksamheten hör hemma i olika nämnder. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret.
Den andra stora skillnaden är mängden av handlingar som förväntas vara inlästa till sammanträdet. Här kan det finnas så lite som ett tjugotal sidor eller uppemot tusen sidor eller fler.
Den tredje skillnaden är möteskulturen, något som är typiskt för en nämnd kan hanteras på väsentligt annorlunda sätt i en annan nämnd.
Och om man så vill, den fjärde skillnaden är nog ordförandens sätt att leda arbetet. Det finns enskilda ordförande som tar halva mötestiden i anspråk för egna anföranden, genomgångar, sammanfattningar och otaliga kommentarer på andra ledamöters korta inlägg. Medan andra föredömligt håller sig till regeln att varje ledamot ska få den tid hen behöver och att ingen demonstrativt ska visa upp en rangordning mellan presidiet och vanliga ledamöter.
Därutöver skiljer sig olika förtroendevalda åt på ytterligare en punkt. Somliga antingen hinner inte eller vill helt enkelt inte ta del av mer än just det underlag som läggs fram till varje beslutspunkt på ärendelistan. Andra däremot vill skaffa sig en överblick, ta del av annat material som hänger samman med den aktuella frågan.
Här några exempel på vad som kan vara bakgrundsmaterial för att kunna fatta välgrundade beslut.
Kommunfullmäktige var enhälligt när motionen om ”Bostad först” fick bifall i september 2021. Det var kommunstyrelsen som fick uppdraget att ta fram en lösning i enlighet med motionens yrkande ”… att utreda möjligheten att införa Bostad Först som norm i kommunens hemlöshetsarbete”. Våra ledamöter i kommunstyrelsen (och i socialnämnden) har uppmärksammat att det i veckan kom en utredning med titeln ”Sänk tröskeln till en god bostad” (SOU 2022:14). Här berättas om hinder och möjligheter, om samspelet mellan statligt ansvar och finansiering och kommunernas utrymme att ta fram godtagbara lösningar för utsatta grupper.
Ett annat exempel från socialnämnden. Varje månad rapporteras en större mängd nyckeltal som belyser läget och trender i olika verksamheter. I stort sett under hela pandemitiden har äldre invånares efterfrågan på plats i särskilda boenden eller på ett biståndsbeslut i form av hemtjänst varit under den normala nivån. Riskbedömningen för befarad smittspridning har varit orsaken. I veckan kom Socialstyrelsens rapport ”Vård och omsorg för äldre – lägesrapport 2022”. Nu vänder det igen. Den här rapporten gör det möjligt att förstå vad som är på gång, vilka utmaningar som socialtjänsten även i Vänersborg måste räkna med. Finns det förståelse för socialnämndens behov hos budgetberedningen?
Då passar det bra med en tredje rapport, också den kom i dagarna. Den fackliga organisationen Vision publicerade: ”Ska vi hålla budget eller följa lagen?” Bra att känna till, bra att ha läst – samtliga nämnder och budgetberedningen förbereder det stora beslut som kommer i juni, Mål- och resursplanen 2023.
Vänsterpartiet Västra Götaland föreslår halverat pris på enkelbiljetter i kollektivtrafiken under tre månader. Förslaget är vårt svar på höjda bränslepriserna. Detta kan underlätta för alla som nu får försämrad ekonomi och samtidigt få fler att välja kollektivtrafik igen efter pandemin.
Kriget i Ukraina är vidrigt och det ukrainska folket dör, skadas, svälter och flyr sitt land. De problem som uppstår i Sverige med anledning av kriget kan aldrig jämföras med det. Men många i Sverige drabbas av ekonomiska problem, till följd av höjda bränslepriser, höjda livsmedelspriser och högre inflation. Som vanligt drabbas de hårdast som har minst marginaler i sin privatekonomi.
Vänsterpartiet har lagt ett förslag i riksdagen om halverade biljettpriser i hela landet. I väntan på det vill Vänsterpartiet Västra Götaland erbjuda en regional lösning.
– Det är nu Västra Götaland måste ställa om, och få fler att kunna resa hållbart. Regionen behöver erbjuda alternativa sätt att resa. Vi föreslår att priset på Västtrafiks enkelbiljetter halveras under en tremånadersperiod och att sänkningen genomförs omgående, så snart det är möjligt, säger Carina Örgård, (v), regionråd i opposition i Västra Götalandsregionen.
Samtidigt varnar den internationella klimatkommitténs, IPCC, rapport 28 februari, tydligare än någonsin för vad som händer med vår jord om vi inte ställer om nu.
– Det är nu vi politiker i Västra Götalandsregionen ska ta steget att gå före, säger Louise Jeppsson, regionrådsersättare och styrelseledamot i Västtrafik AB. – Att fler reser tillsammans med kollektivtrafiken är bra för den enskilda, för klimatet och för samhället. Självklart fortsätter vi driva frågan om sänkta priser och en mer tillgänglig kollektivtrafik i hela regionen, även långsiktigt, säger Louise Jeppsson (v).
Carina Örgård (v), regionråd i opposition Louise Jeppsson (v), ersättande regionråd, styrelseledamot Västtrafik AB
Självfallet har lokalföreningens förtroendevalda fokus på frågor där vi i nämnder, styrelser och fullmäktige kan påverka beslut som avser verksamheten i kommunen. Men i riksdagens utskott och i debatter i kammaren avhandlas frågor av stor betydelse även för oss här i Vänersborg.
Igår gällde det Utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU14 med rubriken ”Övergripande skolfrågor”.
Richard Jomshof talade för SD – är det något att uppmärksamma? ”Här hemma” finns ju SD på plats överallt. Men i utbildningsfrågor, i barn- och utbildningsnämnden och i direktionen i Kunskapsförbundet, är ledamöterna passiva, lämnar inga avtryck alls i arbetet och i besluten. Var står SD?
Jomshof pekade med hela handen. Och angav en riktning som också centrala företrädare för några andra partier verkar vilja ansluta sig till.
Samtidigt syns i varje ny debatt att V och MP har anledning att notera förändringar hos S. Hur långt går S? Och hur länge är man på samma spår – även efter valdagen i september?
Daniel Riazat talar för Vänsterpartiet. Halva anförandet ägnade han åt en punkt i betänkandet som inte något annat parti överhuvudtaget berörde: Samiska förskolor och skolor och Riksrevisions mycket kritiska granskning av Sameskolstyrelsen. (Rätt, riksdagen behandlar också en mängd frågor som inte direkt påverkar kommunala överväganden.)
Men Daniel Riazat ägnade också en stor del av sin talartid att sammanfatta var debatten om marknadsskolan befinner sig just nu.
Läs gärna efter i snabbprotokollet eller se debatten eller delar av debatten i efterhand på riksdagens webb-TV.
Här två reservationer som V och MP har gemensamt:
Förbud mot vinstdrivande organisationsformer, punkt 17
Vi vill få bort vinstutdelande aktiebolag i skolan eftersom skattemedel enbart ska kunna användas till den verksamhet de är avsedda för. Vinstfrågan handlar inte om att alla friskolor är dåliga, utan om vad marknadslogiken gör med alla skolor. Nästan oavsett vilket problem i skolan som vi diskuterar så återkommer vi till att marknadsskolan är en del av problemet med glädjebetyg, behov av kontroll och dokumentation och mindre tid för eleverna. För att behålla de friskolor som fungerar väl behöver det utformas ett vinstförbud så att dessa skolor kan fortsätta existera i en annan form, som t.ex. stiftelser, kooperativ eller s.k. svb-bolag som är aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Det kan dock konstateras att enbart ett beslut om vinstförbud inte löser dagens problem eftersom skolkoncerner kan föra över pengar till andra
bolag inom koncernen och även kan se till att stora belopp förs över till andra närstående bolag utanför koncernen genom att fakturera för diverse tjänster.
Därför vill vi att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag som innebär att endast icke vinstdrivande organisationsformer som ideella föreningar, stiftelser och kooperativ får bedriva fristående skolor.
Vi anser även att regeringen ska återkomma med förslag som innebär förbud mot vinstuttag inom vuxenutbildningen. Det ska alltså inte finnas incitament att bedriva verksamheten på annat sätt eller med andra mål än alla
studerandes lika rätt till kunskap. För en likvärdig utbildning behövs ett slut på vinstintresset och marknadslogiken inom vuxenutbildningen.
Vidare bör regeringen återkomma med förslag som innebär förbud mot ägarstrukturer och bolagsformer inom den kommunala vuxenutbildningen vars ändamål är att göra vinst.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Offentlighetsprincipen i friskolor, punkt 18 Offentlighetsprincipen är en av den svenska demokratins hörnstenar. Det är viktigt att alla har tillgång till information om hur våra gemensamma institutioner styrs och fungerar. Därför vill vi tydliggöra att offentlighetsprincipen även ska gälla friskolor.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
