Skip to main content

Vart tar kommunfullmäktige vägen?

Vart tar kommunfullmäktige vägen?

En fråga – eller två frågor?

Två.

Svaret på första frågan: Vem vet?

I tisdags samlades kommunfullmäktige till ett extra möte. ”Nya inriktningsmål” skulle diskuteras och förberedas. Ett beslut skulle sedan fattas i december och bli del av 2017 års budgetprocess inför verksamhetsåret 2018. Det hölls ett möte en vecka tidigare med en mindre arbetsgrupp. Där var signalerna tydliga – det skulle inte bli en lätt uppgift att formulera inriktningsmål som alla nio partier kunde ställa sig bakom. Efter mötet i arbetsgruppen borde ett allvarligt samtal förts om vad som är möjligt att nå fram till. Det gjordes inget försök. Fullmäktiges ordförande visade sig nu oförmögen att hantera situationen och ro arbetsuppgiften i land. Det extra sammanträdet avbröts efter halva kvällen, något mer möte i arbetsgruppen blir det inte. Budgetberedningen får påbörja sitt arbete utan vägledning av ett fullmäktigebeslut.

Att ordföranden inte förmådde hantera en svår situation är bara en mindre del av förklaringen till det inträffade. Tre andra punkter spelade också en roll. I korthet:

Den styrande minoriteten med S, C och MP har genom sin ordförande, Marie Dahlin, S, skriftligt förklarat att koalitionen inte är villig att offentliggöra sin överenskommelse. Det märks idag tydligt – det är inte lätt att förstå hur diverse förslag och tankar om nya aktiviteter hänger ihop, det är sporadiskt, det känns som att sammanhanget saknas, det spretar åt alla håll.

Minoritetsledningen har förlorat fullmäktiges budgetomröstningar för 2016 och 2017. Kommunledningen administrerar en budget som man förkastade från talarstolen, som avviker väsentligt från de egna tankarna om den kommunala ekonomin, men som idag är den budget som gäller. De tre styrande partier har inte med ett ord berättat hur man vill hantera situationen.

Kommunfullmäktiges majoritet har inte beviljat kommunalrådet Bo Carlsson, C, ansvarsfrihet för 2015 i sin roll som ordförande för NÄRF, ett kommunalförbund med fyra medlemmar för räddningstjänsten. Bo Carlsson provocerar idag majoriteten och bidrar till den irritation som präglar kommunfullmäktiges arbete.

Men nu finns en annan fråga, samma fråga: Vart tar kommunfullmäktige vägen?

På kommunens hemsida informerades för ett tag sedan om stora bekymmer. I veckan nådde informationen kommunstyrelsen, fast det blev bara antydningar om det som kommer att ske framöver. Vart tar kommunfullmäktige vägen, vart tar regionfullmäktige vägen när ett omfattande renoveringsarbete under en längre period gör att sessionssalen kommer att stå tom och naken. Här en sammanfattning av rapporten (som är offentlig handling och finns att söka i samhällsbyggnadsnämndens diarium).

I övrigt har nämnderna satt full fart i sitt arbete under hösten. Vi redovisar som alltid vad som är På gång, där kan man klicka sig fram till alla kallelser och oftast även till samtliga handlingar.

lördag har vi Röd Lördag, på måndag träffas våra förtroendevalda och alla andra medlemmar som vill följa det kommunalpolitiska arbetet på vårt gruppmöte, och på tisdag samlas vi till ett partiföreningsmöte för att på internwebb höra vad Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt har att säga om regeringens budget som blir offentligt samma dag.

17-9

Som man frågar får man svar

Allting tar tid, kommunala beslutsprocesser tar mycket tid. Länge händer inget. Om inte något annat kommer upp som blir en påminnelse. Då sker ett ryck. Det borde göras en utredning. Men om man ställer den rätta frågan, så får man kanske det rätta svaret – och behöver inte göra någon utredning.

I mars 2015 lämnades en motion från några av Vänsterpartiets förtroendevalda: ”Motion om en flygplatsutredning till kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun”.

I september anhöll Vänersborg om yttranden från Trollhättan, Uddevalla och Lysekil samt Fyrstads flygplats. Uddevalla och Fyrstads flygplats svarade i november. Samma månad skickades en fråga till F7 i Såtenäs. ”Undertecknad vill få en uppdatering i frågan då det inte finns någon anledning att utreda saker om inget intresse föreligger från den viktigaste parten i ärendet, F7 Såtenäs.

Därefter var det stiltje. På alla fronter.

I augusti 2016 kom ett ärende kring Fyrstads flygplats – ett yttrande föranlett av ett EU-beslut om gränserna för statligt stöd till näringslivet, i detta fall kommunernas årliga bidrag till flygplatsbolaget. Vänsterpartiets ledamot i kommunstyrelsen biträdde förslaget men bad om att få göra en anteckning till protokollet.

Då väcktes förvaltningen till liv och en kopia av den tidigare frågan sändes på nytt till F7. Nu kom svaret omedelbart. En hänvisning till Försvarsmaktens Högkvarter med förklaringen ”Lokalt gör vi det som vi får order & uppdrag på” och den avslutande meningen: ”Lokalt kommer vi dock med nu kända förutsättningar att avråda.

Själva motionen kommer väl att behandlas i början av 2017, två år efter att den lämnades till kommunfullmäktige.

Nya mål 2018?

Nu gäller det kommunens mål, partiets lokala mål diskuteras i annat sammanhang. Det gäller Vänersborgs kommuns inriktningsmål som skall gälla från 2018 och framåt.

Vi kan ta det från början. Först kom en kort information om ett extra sammanträde med kommunfullmäktige 13 september, lite mer än två veckor innan höstens första ordinarie möte 28 september. Sedan kom informationen om vilka som skall förbereda mötet och sammanfatta alla samtal som förs. Den arbetsgrupp, som består av de flesta nämnders presidier, har senare till uppgift att enas kring ändringsförslag och nya formuleringar av kommunens inriktningsmål. Ett förslag kommer från kommunstyrelsen i slutet på november och senast vid sammanträdet 14 december skall fullmäktige fatta ett beslut.

Därefter får budgetberedningen dessa nya inriktningsmål som underlag för budgetprocessen som kulminerar i juni 2017. Då röstar fullmäktige fram ett vinnande budgetförslag för 2018.

Processen är egentligen rätt enkelt att förklara och att förstå. Först enas man om vilka långsiktiga mål som bör gälla för kommunen och därefter tittar man på vilket ekonomiskt utrymme som förväntas framöver. Nu kommer olika prioriteringar fram. Efter förhandlingar och en rad kompromisser brukar det finnas två huvudförslag kvar i slutomröstningen.

Så var också fallet i juni 2016, när förslaget från från M+L+KD fick 23 röster och kommunledningens partier S+C+MP med sina blott 22 mandat fick se sig som förlorare. Vad det betyder för överläggningarna nu i september återstår att se. Det tillhör ju inte vanligheten att en kommunledning ”regerar” med oppositionens budget. Men kommunledningen har inte sagt något än, varför man kan förmoda att  S och C ”kör racet” 2016 och 2017 och MP hänger på.

Hur processen landar i juni 2017 är svårt att gissa, beslutet då gäller ju verksamheten under valåret 2018.

Vad är det för underlag som finns inför kommunfullmäktiges extra sammanträde i september? För det första är det gällande text för visionen och inriktningsmålen. Därutöver finns en rad utvärderingar, men det kanske räcker med två, dels årsredovisningen för 2015, dels delårsbokslutet för perioden januari – april 2016. Här markeras med gröna, gula och röda prickar i vilken utsträckning olika inriktningsmål kan anses vara uppfyllda.

I dessa texter nämns två handlingar som också ger vägledning vid bedömningen av våra nuvarande mål och vid formulering av nya mål. Det är SCB:s medborgarundersökning – hösten 2015 för Vänersborgs kommun. Förresten, en ny undersökning är redan beställd, men resultat från den nya undersökningen kommer nog först efter ovan beskriven process har gått i mål. Den andra rapporten beställdes från Sveriges kommuner och landsting, SKL, och kommunen arbetar kring ”svaga punkter” som framkom i Kommunkompassen för Vänersborg.

Se där, ganska mycket som ska tas med till hängmattan när sommarlediga fritidspolitiker tar sina uppdrag på allvar.

Förresten …

Steg för steg – hur landar vi?

Det var en tankeväckande tillställning, inte bara att kommunfullmäktige slutade först 11 timmar efter att uppropet förrättades. Nej, debatten som föregick budgetomröstningen behöver vi fundera över. Och även resultatet som nu öppnar för ett annat sätt att tackla hösten och förbereda verksamhetsåret 2017.

Uppropet, en liten notis är på sin plats. Fullmäktiges ledamöter har fått sina ID-kort för sessionssalen, men än litar man inte riktigt på tekniken. Vi sitter ju fortfarande inte partivis och då är kontrollen över frånvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare något vanskligt. Sverigedemokraterna har nu hamnat i en besvärlig sits – listan över ersättare är nu tom och varje gång en ledamot är frånvarande så blir en plats ledig. Men det spelar inte någon avgörande roll då man allt som oftast väljer att avstå från att delta i omröstningar. Det gjorde man även i budgetomröstningen.

Varför fundera över debatten? Å ena sidan var ledamöterna från M, L och KD mycket tydliga i sina anföranden, man visade respekt för nämndernas behov av resursförstärkning och betonade nödvändigheten att prioritera välfärdssatsningar. Skillnaden till Vänsterpartiets argumentation syntes endast när vi också passade på att påpeka att denna prioritering har varit återkommande hos oss genom ett antal år. Men visst gläds vi åt framgången, vi välkomnar att vi nu är så många att det ledde till ett majoritetsbeslut.

Det andra var mer överraskande. Fast kommunledningen med S, C och MP tidigt borde ha insett att man riskerade att förlora budgetomröstningen, så vek man inte en tum från sin linje. Alla hade föreberett sina anföranden och i manuskript efter manuskript fanns budskapet: Håll igen, ge inte efter, begränsa nämndernas anspråk, föreslå att avvakta, kom med en antydan om att det kanske ändå ordnar sig, och upprepa gång på gång att det gäller att spara, att samla pengar på hög för att begränsa behovet att låna för nödvändiga investeringar.

Hur ser kommunledningen nu på det som hände? Hur ofta vill man riskera att förlora viktiga omröstningar? Hur hanterar man viktiga framtida beslut när man måste förhålla sig till riktlinjer som kommer från oppositionen? Ändrar man sig eller ignorerar man det som har hänt?

Ekonomistaben har i direkt anslutning till fullmäktiges beslut publicerat en sammanfattning. Brödtexten är kort och koncis: ”Kommunfullmäktige fattade den 22 juni beslut om Mål- och resursplan för 2017-2019 och investeringsbudget för 2017-2021. Vision och inriktningsmål ligger fast som tidigare och beslutet innebär ingen förändring i skattesatsen. Beslutet innebär stora tillskott till nämnderna och en hög investeringsnivå under fem år.”

Att göra bort sig …

Visst förekommer det någon gång att ett mindre politiskt beslut kan te sig löjeväckande. För det mesta finns ingen anledning att tjata om det – men här ett undantag.

Det var en gång för länge sedan att man också i Vänersborg lyssnade på varandra, förstod varandra, tog varandra i handen och gjorde som det var sagt. Att sköta fritidsfastigheter tedde sig ganska enkelt – föreningslivet och kommunen hade inte så svårt att komma överens. Det gick länge ganska bra – men sedan gick det fullständigt överstyr. Önskemålet om en finfin bandyhall blev uppfyllt, men kommunen tog sig vatten över huvudet och byggde för över 300 miljoner, 160 utöver det som togs beslut om.

Därefter rensade man, tiden för fritidens glada amatörer i barn- och ungdomsnämnden tog slut, proffsen i samhällsbyggnadsförvaltningen fick uppdraget att ta över och arbeta i enlighet med tydliga regler.

Badplatsen i Väne-Ryr, i utkanten av kommunen mot Uddevalla, föll också offer. En privat markägare hade under alla år låtit allmänheten bada i Ryrsjön, till belåtenhet för alla närboende. Kommunen såg till att badplatsen hölls i ordning. Nu var det slut med det – i regelboken fanns ju en paragraf som sade ”inget ansvar för kommunen att hålla ordning på stränder som ligger på privatägd mark”.

Det hjälpte inte att markägaren och samfällighetsföreningen försökte övertyga kommunen om att även ”folk på landet” borde få en liten bonus, det gällde ju inte mer än att då och då under badsäsongen transportera bort uppsamlade sopor och innehållet i bajamajan. Det skrevs en motion så att samverkan mellan kommunen och kommunens invånare (i utkanten, i Väne-Ryr) kunde fortsätta som förut, det hade ju aldrig varit gnissel. Motionen påtalade visionen: ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar, i alla delar hela livet.”

Nej, motionen var på väg att avslås i fullmäktige, men då blev det för pinsamt och löjeväckande. Återremissen motiverades med: ” … för utredning med hänvisning till att beredningsunderlag ej varit fullödigt.”

Nu återkommer Samhällsbyggnadsnämnden och slår ifrån sig:

”Följderna kan bli omfattande om samhällsbyggnadsförvaltningen trots allt får i uppdrag att sköta badplatsen. I fortsättningen kommer det bli svårt att neka kommunal skötsel vid liknande badplatser eller övriga områden på privat mark i vår kommun.”

Och som om det inte vore nog att övertyga bångstyriga ledamöter i fullmäktige så tar man sats: ”Ytterligare en aspekt är att vad händer om markägaren säljer och den nya ägaren inte vill använda marken till allmän badplats? Hur ska kommunen agera i ett sådant läge?”

Tja, inte vet vi – men är det någon som läser detta inlägg och kan tipsa oss, skick ett mail till ”[email protected]” och berätta.

Fyra budgetförslag, ett femte kanske på gång …

Kommunstyrelsen ”bereder”, kommunfullmäktige beslutar. På styrelsens lista idag fanns budgetberedningens förslag till Mål- och resursplan 2017-2019. Onsdag 22 juni är det sedan ledamöterna i fullmäktige som röstar fram det vinnande förslaget.

Vilka förslag finns? Kommunledningens minoritetspartier S, C och MP lyckades idag dra det längsta strået. Det blev som budgetberedningen ville: återhållsamhet på utgiftssidan, att hålla tillbaka verksamheterna och begränsa deras anspråk på utökade resurser. Argumentet är: håller vi nere kostnaderna, så får vi ett högre resultat i slutet på 2017. Ju mer vi har kvar desto mindre behöver vi låna för investeringar som måste ske nu. Devisen är: Belasta inte kommande generationer med en räntebörda för att vi inte lyckas hushålla bättre idag.

Vänsterpartiets förslag är inte blint för investeringsbehovet – det behövs en ny skola, någon ny förskola, flera olika boenden för socialtjänsten, ett nytt centralkök, m.m. Men vi stannade vid ett resultat om 1 % istället för 2 %, det ger oss kring 40 Mkr mer att dela ut till barn- och utbildningsnämnden, till socialnämnden och till kultur- och fritidsnämnden. Vi är medvetna om att vår kommun nästa år då måste låna upp mer än 100 Mkr, det belopp som kommunledningspartierna har med i sin kalkyl.

Det fanns ett tredje förslag som i stora drag är samma som Vänsterpartiets. Detta alternativ står tre andra partier bakom, M, L och KD. Man skulle kunna tro att någon kopierade någon annan. Från Vänsterpartiets sida kan vi försäkra att det inte var vår målsättning. Men vi hade sett redan tidigare i år att vi kom fram till samma slutsatser som minialliansen.

I fullmäktige samlar kommunledningen 22 röster från tre partier, minialliansen med sina 15 röster och Vänsterpartiet med 6 har endast 21. Men så borde Välfärdspartiet två ledamöter tillkomma, partiet har hittills inte lämnat något eget förslag, och då är kommunledningen plötsligt i underläge.

Så allt hänger på Sverigedemokraterna. Vi har lärt oss att SD:s 6 lokala representanter tycks ha ett arbetsredskap av ovanlig art: en tärning. Det går inte att beskriva på annat sätt. Hittills har de andra åtta partierna i Vänersborg alltid svävat i ovisshet till ordförandens sista klubbslag, ingen kan vara säker på utslaget, ibland röstar SD si, andra gånger så, eller också avstår de från att rösta.

Nu är det en ny situation: SD lade idag i kommunstyrelsen ett förslag som på alla sätt och vis är så markant avvikande från alla andra förslag, att SD inte med hedern i behåll kan svänga igen. Visserligen kommer SD att förstå att deras förslag faller vid omröstningen i kommunfullmäktige, men det finns ingen möjlighet att SD kan svänga helt och ansluta sig till någon annan. Vill man göra anspråk på att bli trodd på sina ord, så kan den starka utfästelsen från dagens yrkande inte överges två veckor senare.

Slutsats: Just nu ser det så ut som om kommunledningen återigen förlorar knappt i en omröstning. Och då gäller det årets viktigaste beslut, budgeten för 2017.

Det var en märklig kväll

Nästa månad blir det en lång eftermiddag och en kväll framåt midnatt – kommunfullmäktige skall besluta om Mål- och resursplan 2017-2019.

Nu var det en föredragningslista med åtta, nio punkter. Det kunde ha blivit ett rekordkort möte. Men det ville sig inte.

Dels sökte den borgerliga gruppen att göra en ”övertydlig politisk markering” som det moderata kommunalrådet Gunnar Lidell erkände från talarstolen, dels brast ordförandens ledningsförmåga på ett illavarslande sätt.

Vänersborg och Trollhättan startade 2013 ett kommunalförbund för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vi har här på hemsidan påtalat svårigheterna för Kunskapsförbundet Väst att hitta rätt väg till kloka lösningar. Vi har också understrukit att Vänsterpartiet vill bidra till att förbundet lyckas, och vi tror att så kommer att ske. Nu ifrågasattes allt när tre borgerliga partier i Vänersborg yrkade att förbundets presidium inte skulle beviljas ansvarsfrihet för 2015. Från början var det klart att yrkandet inte skulle få gehör. Det var ju bara tänkt som en markering. Men så blev det en pinsam dålig föreställning. Den avgörande frågan besvarades inte: Vill ni stjälpa eller vill ni förändra till det bättre? Moderaternas gruppledare dribblade bort sig i en mängd påhittade detaljfrågor som inte övertygade någon. Synd om flera seriösa politiker som kände på sig att inte kunna hoppa av när spelet väl hade satts igång. Voteringen slutade med 25 mot 21 och hela direktionen beviljades ansvarsfrihet.

Detta ärende framförallt men även andra frågor på dagordningen uppenbarade allvarliga brister i kommunfullmäktiges ordförandes förmåga att göra rätt. Partierna i minoritetsstyret måste på allvar överväga att hitta en lösning om situationen skulle upprepas. Det går inte att blunda, fullmäktiges roll som beslutande organ förutsätter att debattordningen och beslutsprocessen löper utan anmärkningar.

Dagen efter kommunfullmäktige har vi nu fått budgetberedningens underlag. Vänsterpartiet har gruppmöte onsdag 1 juni där vi formulerar vårt eget budgetyrkande. Då tar vi också som grupp ställning till vilka samtal vi avser föra innan kommunstyrelsens sammanträde en vecka senare. För första gången sedan valet i september 2014 har nu minoritetsstyret S, C och MP ställt frågan till oss om vi vill samtala om budgeten. Det får vår grupp avgöra på onsdag. Samtidigt är vi beredda att samtala med den borgerliga restgruppen M, L och KD – deras utspel i år har varit mycket nära våra egna tankar och då finns ingen anledning att inte fortsätta samtalen.

Några viktiga dagar framför oss, men viktigast av allt är nog nu närmast vår egen RÖD LÖRDAG:

rl maj 2016

Ledamotens uppgift i fullmäktige

Vara på plats, lyssna, förstå, göra rätt!

Demokratiberedningen ansvarade för inledningen till onsdagens fullmäktige: En föreläsning kring temat ”Samtalstonen i politiken”.  Visst nämndes det att respekt för varandra inkluderar förmågan att lyssna och viljan att förstå.

Sedan gick det av bara farten: Revisionsberättelse – frågor ställdes, svaren uteblev. Därefter: Fastställande av bokslut och årsredovisning 2015. Och: Nämndernas verksamhetsberättelser 2015. Med start i revisionsberättelsen och genomgående för båda de följande ärendena hördes att ett flertal ledamöter från talarstolen sökte att föra debatten kring barn- och utbildningsnämndens skriande behov av förståelse och tillskott av resurser. Men samtliga tre ärenden gällde det gångna året och den absurda situationen att förskolan och grundskolan inte lever upp till förväntningar samtidigt som nämnden avslutar året med ett överskott på 10 miljoner. Svårt att göra något åt i efterhand – men visst ett tillfälle att visa att man lärt sig något.

Det skulle visa sig i nästa ärende. Eftersom fullmäktiges budgetbeslut för 2016 nyss upphävdes av Förvaltningsrätten i Göteborg på grund av formella fel, lades ett extraärende med kort varsel till på listan: Beslut om budget 2016.

Den styrande minoritetsledningen S+C+MP förklarade kort och gott att man stod fast vid sitt yrkande från juni 2015. Sverigedemokraterna och Välfärdspartiet gjorde likadant. M+L+KD kom med ett nytt beslutsförslag som i huvudsak var ett märkbart tillskott till såväl barn- och ungdomsnämnden som socialnämnden.

Vänsterpartiet hade redan med dessa markeringar i förslaget i juni 2015 och faktiskt minskade på sina yrkanden för barn- och utbildningsnämnden med tanke på att ett tillägg för höstterminen 2016 inte kräver en ökning motsvarande helårsbeloppet.

Innan sammanträdet trodde kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin, S, att det kanske skulle räcka med ett klubbslag. Men det blev debatt, strax under tre timmar. Förstärkning ja, kanske ja, så långt kunde kommunledningen antydningsvis sträcka sig. Men argumentationen för att så måste ske nu avfärdades av Centerpartiets representanter Bo Carlsson, som är 2:a vice-ordförande i kommunstyrelsen, och Mats Andersson, som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. De förde den styrande minoritetens talan denna kväll, Marie Dahlin hade anmält förhinder att närvara. Miljöpartiet sade inget.

Vara på plats, lyssna, förstå, göra rätt!

En bit efter klockan 23:00 blev det votering. Med sina blott 22 mandat landade kommunledningen åter i en brakförlust. 28 ledamöter tillsköt barn- och utbildningsnämnden 16 miljoner och socialnämnden 15 miljoner för det löpande budgetåret 2016.

Idag och i morgon sitter budgetberedningen med presidierna i samtliga nämnder och rådgör kring budget 2017. Är det nu ”dagen efter” som socialdemokraterna besinnar sig och kommer till rätt slutsats? Vad ska socialdemokraterna här i Vänersborg skriva på sina paroller till 1 Maj? När kommer vi i Vänersborg bort från den omvända världen där Vänsterpartiet måste göra gemensam sak med Moderaterna för att skapa utrymme för skolans personal och elever och för socialtjänsten att göra ett bra arbete?

Olika sätt att se på fullmäktige, mycket olika …

”Jag utgår från att det inte blir någon ny debatt. Jag tror inte att det blir mer än ett klubbslag, men man ska aldrig säga aldrig, säger Marie Dahlin.” [TTELA, 2016-04-20]

Lars-Göran Ljunggren, S, har återigen landat fel, denna gång som kommunfullmäktiges ordförande. Självfallet kan man förstå Marie Dahlin, S, att hon som kommunstyrelsens ordförande är angelägen om att kunna luta sig mot en budget under ett löpande arbetsår.

Men förvaltningsrätten upphävde beslutet från juni 2015, det finns ingen budget i Vänersborg för 2016. Nu i veckan, på onsdag, skall kommunfullmäktige fatta ett nytt budgetbeslut.

2010 hade Lars-Göran Ljunggren också trasslat till det för sin partikamrat. Då var han kommunstyrelsens ordförande och under hans tid i ledningen byggdes en Arena för 300 miljoner fast kommunfullmäktige bara anslog 140 miljoner. Ansvarslöst, tyckte många, och Lars-Göran Ljunggren sade också att han tog på sig ansvaret – fast då hade han redan blivit beviljat ansvarsfrihet. Marie Dahlin däremot fälldes – hon hade ju hoppat in för S Anders Larsson, S, som uttalade att han ångrade sig och därefter drog sig ur det hela innan domen kom. Marie Dahlin övertog rodret i barn- och ungdomsnämnden från S Anders Larsson och när hon blev tillfrågat hur det kändes att inte få ansvarsfrihet av kommunfullmäktige, då kom det klassiska uttalandet i TV: ”Det är ett politiskt spel, fast det var inte helt oväntat.”

Men nu gäller det annat – budgetbeslutet för innevarande år. I juni 2015 var det en lång debatt. Och det blir det också på onsdag. I juni 2015 var det en dyster prognos, det skulle inte finnas pengar för att täcka utgifterna som man såg skulle komma för barn- och utbildningsnämnden och för socialtjänsten. Vid beslutet då fick kommunledningen stöd av Sverigedemokraterna och tillsammans stod de bakom en budget som förtjänar att kallas för snål, åtminstone när det gäller frågor som sammanfattas som ”vårt välfärdssystem” eller ”den svenska modellen”.

Nu efter fyra månader in i det löpande året, tio hela månader efter det första beslutet som upphävdes, vet vi bättre. Vänersborg fick ett tillägg på 74,1 miljoner från riksdagen. Skatteintäkterna ser väsentligt bättre ut än man kunde förutspå i prognosen. För all del finns ju också ökade utgifter som inte heller var kända i juni 2015. Men just nu ser det ut som att resultatet kan komma att bli 52 miljoner.

En helt annan situation alltså. Hur kommunstyrelsens ordförande då kan komma till ett uttalande ”jag tror inte att det blir mer än ett klubbslag” är svårt att förstå, det är på samma nivå som att kalla kommunfullmäktiges beslut 2010 att inte bevilja ansvarsfrihet för ”ett politiskt spel”.

På ärendelistan i veckan finns också en interpellation till Marie Dahlin, som gäller förutsättningarna för nästa budgetbeslut för 2017, det som ska debatteras i juni i år. Men Vänsterpartiet och alla andra får nog tåla sig, det blir inget svar i veckan, kommunstyrelsens ordförande har anmält förhinder och kommer inte att finnas på plats i sessionssalen.

Det blir inte alltid som det var tänkt

Vänsterpartiets förtroendevalda från samtliga styrelser och nämnder brukar träffas en vecka innan fullmäktiges sammanträde. Vi vet att budgetarbetet inför 2017 betyder att kvällarna kan bli långa i maj och juni, men vi trodde oss kunna ha en lugn kväll i morgon med bara lite smått och gott.

Men vi bedrog oss – det har samlats mycket som vi måste prata igenom.

Till att börja med gäller det Barn- och ungdomsnämnden som inte bara brottas med kommunledningens sparbeting inför nästa år, nu växer underskottet snabbt för 2016 och nämndens ledning vågar inte gå emot strikta anvisningar som kommer ovanifrån. Mer om detta senare ikväll, ledamoten Stefan Kärvling brukar ”skriva av sig” och hans rapport om nämndens heldagsmöte idag kommer lite senare ikväll.

Socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden har möte på torsdag. Socialförvaltningen tycks ha fått gehör hos presidiet för en detaljerad beskrivning och ett tufft beslutsförslag att inte mindre än 36 Mkr behöver tillskjutas för att nämnden och förvaltningen kan prestera den förväntade nivån på verksamheten. Frågan som vi behöver ställa oss är om vi på något sätt kan åstadkomma en förändring av den förödande Vänersborgs-modellen som framförallt företrädare för kommunledningspartierna S, C och MP ägnar sig åt: I nämnden talar och röstar man på ett sätt, när frågan sedan slutbehandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige så kan samma ledamot svänga 180 grader och rösta på rakt motsatta beslutsförslag. Alltid med samma förklaring: Visst kan jag inse behoven, men i fullmäktige måste jag tänka på ”helheten”.

Kultur- och fritidsnämnden och även byggnadsnämnden går i kommunledningens ledband, man kunde ha förväntat sig klargörande påpekanden om behovet av resursförstärkning, men det blev inte mycket av detta.

Ekonomen på samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram räknedosan och förslaget till nämnden blir att tala om för kommunledningen att verkligheten inte stämmer helt överens med budget-kartan, smakar det så kostar det. Men nämnden kommer inte att gå över gränsen, det är inga belopp som kan skrämma.

Vi skall även ta en titt på Kunskapsförbundet där Vänersborg och Trollhättan tillsammans organiserar den gymnasiala utbildningen och Komvux. Det är tre tunga ärenden som sticker ut: Årsredovisningen för 2015 som landar på ett rejält men inte oväntat underskott som de två kommunerna får lov att stå för. Det gäller ett förslag till en Arbetsmiljöpolicy som skall beslutas samtidigt som det mullrar hörbart bland de anställda. Och slutligen revisorernas granskning av det icke-fungerande samspelet mellan den politiska ledningen i förbundet, direktionen, och kommunalråden från de båda kommunerna som ”beslutar” fast regelverket inte ger ”ägarrådet” eller ”ägarsamrådet” rätten att fatta beslut.  Företrädarna för M, L och KD från Vänersborg utmärker sig och tar till brösttoner i sin kritik. Det galna är att partiernas representanter i direktionen tillhör den tysta falangen, det är gruppledarna ”hemma” i Vänersborg som slår på trumman. Vid senaste direktionssammanträde var inte en endaste ledamot eller ersättare från M, L och KD från Vänersborg närvarande. Inte övertygande.

Och så ska vi titta på kommunfullmäktiges ärenden på vårt gruppmöte i morgon. Fullmäktigesammanträdet kommer att inledas med en föreläsning om ”Samtalstonen i politiken” – vi får se vilka ledamöter som kastar sig över erbjudandet från SKL att genomgå utbildningen.

I övrigt såg föredragningslistan ganska ”lugn” ut, varken årsredovisningen eller nämndernas verksamhetsberättelser brukar föranleda många inlägg. Vi räknade med att behandlingen av Sverigedemokraternas motion skulle vara det ärende som tog mest tid. SD anser att jämställdheten hotas i Vänersborgs kommun. Det blir avslag och inget annat.

Men så kom det till ett EXTRAÄRENDE – inte vilket som helst. Förvaltningsrätten i Göteborg gav ledamoten för vårt nionde parti, Välfärdspartiet, rätt och fann att kommunfullmäktiges ordförande, Lars-Göran Ljunggren, S, hade tolkat sina befogenheter fel. Kommunfullmäktiges beslut från juni 2015 om MRP 2016 upphävdes av förvaltningsrätten och hela beslutet måste tas om – samtliga handlingar under punkt 15 . Nu i slutet på årets första tertial vet vi så mycket bättre hur ekonomin i Vänersborg utvecklas, i juni 2015 ”gissade” alla. Tänk om någon frestas att nu föra diskussionen kring budgetbeslutet för innevarande år utifrån verkligheten… Spännande att fantisera lite kring hur en ”tidsmaskin” kan spöka till det i en fullmäktigeförsamling. Vi får se hur samtalstonen ter sig i praktiken nästa vecka på onsdag, när fullmäktige kommer igång.

Och visst behöver vi också prata om dagens stora lokala nyhet … Wargön Innovation och Re:newcell.