Antisemitismen och rasismen lever än. Politiska rörelser som nyss var spöklika ekon från det förgångna marscherar idag in i politikens finrum i de flesta länder i Europa. Detta sker också i Sverige. När hatet normaliseras så ökar också förföljelserna, och det räcker därför inte att vi minns Kristallnatten. Att minnas är att ta upp kampen mot antisemitism, rasism och nazism här och nu. För vi får aldrig någonsin låta förintelsen ske igen.
I november 1938 mördades och misshandlades judar över hela Nazityskland, deras hem och synagogor stacks i brand och omvärlden blundade. Novemberpogromerna kom att bli ett avgörande steg mot nazisternas försök att utrota Europas judar, romer, funktionsnedsatta, homosexuella och oppositionella. Kulmen på pogromerna var natten mellan 9 och 10 november, den så kallade Kristallnatten.
Vi träffas kl 17 i lokalen (Kronogatan 2) för att hämta ljus och skriva plakat. Kl 18 samlas vi vid gågatekrysset för att tända ljusen och samlas kring budskapen:
Bekämpa antisemitism och all rasism!
Inga fler kristallnätter!
Försvara människovärdet!
Snart närmar sig en statsministeromröstning. Låt mig säga några ord om det.
När jag gick med i Vänsterpartiet var det för att ta ställning för viktiga kärnvärden som byggt Sverige. En stark sammanhållning bygger trygga människor. Ett land med små ekonomiska klyftor gör det möjligt för fler att förverkliga sig själva.
Socialdemokraterna, som på den tiden fanns på samma sida i politiken, har sedan dess flyttat sig allt mer högerut. Socialdemokrater och moderater har omväxlande haft regeringsmakten, samtidigt har skillnaderna mellan partierna blivit mindre. Ingen av partierna har löst våra problem med hög arbetslöshet, en skenande klimatkris och en raserad välfärd.
Istället har ännu mer privatiserats ut till marknaden att lösa bäst de vill. Det har blivit mycket ord i politiken och lite handling. Politiskt har vi tappat kontrollen över samhällsutvecklingen. Idag möts vi istället av en försäkringskassa som nekar oss sjukersättning, en skola som blivit ett tillhåll för vinstdrivande aktiebolag, höga hyror och Nordens sämsta pensioner. Vi har skenande el- och drivmedelspriser samtidigt som regeringen sitter med armarna i kors. Var det så här det skulle bli?
De uttalade skälen för att inget går att förbättra har med tiden varierat. Det har varit för att ekonomin är dålig. Det har varit för att ekonomin är bra, men att det nu är tid att spara i ladorna. Det har varit för att det politiska projektet handlat om att skapa en mittenregering bortom blockpolitiken. Det har varit för att ”Om inte vi genomför Moderaternas politik så kommer Moderaterna till makten och genomför den själva istället”. Så har det låtit på socialdemokratiska statsministrar i åratal.
Men inte ens borgerliga partier har vågat gå så långt i nedmonteringen av folkhemmet som Socialdemokraterna. Inte på 50 år har borgerliga regeringar lyckats rucka på vårt förhandlingssystem, där hyresgäster och fastighetsägare förhandlar om hyran. De har skrivit om marknadshyror i sina motioner men aldrig vågat genomdriva det. Borgerliga regeringar förstår att man inte kan ge för stor ammunition till motståndaren. Man kan inte genomföra för impopulära saker – det är så du förlorar makten.
Inte på 50 år har borgerliga regeringar lyckats rucka nämnvärt i reglerna kring lagen om anställningsskydd. Den första som har försökt göra det är en socialdemokratisk regering. LO har kallat det för: ”Den mest genomgripande försämringen av anställningsskyddet som lagts fram sedan LAS antogs”, och Arbetsdomstolen har pekat på att försämringen bryter mot internationell rätt.
Det är obegripligt att Socialdemokraterna vill göra det här.
Annie Lööf var förvånad över hur mycket Socialdemokraterna gav bort i förhandlingarna med henne. Det är inte konstigt. Inte ens Reinfeldt hade gått med på det. När Socialdemokraterna själva är beredda att genomföra brutala försämringar för hyresgäster och löntagare kan borgerliga partier nöjt stå och titta på utan att ta eget ansvar. Det är förstås en utmärkt deal för Annie Lööf.
Men alternativet är inte en högerregering, utan en vänsterregering med kraftfull politik som utjämnar livschanser och återtar kontrollen. Vi ska ha en likvärdig skola i Sverige. Vi ska ha starka och trygga löntagare. Vi ska utrota arbetslösheten. Vi ska bygga Sverige starkt igen.
Att samarbeta är att ge och ta. Att visa respekt för varandras olika ståndpunkter och komma överens om något som alla kan leva med.
Jag vill ha en stabil och ansvarstagande regering. Ska det bli möjligt i dagsläget krävs fyra partiers stöd. Lika tydlig som jag är med att en halv miljon V-väljares mandat inte ges bort utan motprestation – lika tydlig är jag med att vi är beredda att samarbeta. Vår utsträckta hand har funnits där hela tiden. Ska det bli stabilitet måste vi lyssna på varandra. Att ta ansvar i detta läge är att acceptera hur väljarna har röstat.
Att som Stefan Löfven sa i en intervju häromdagen: ”Vi gör allt för att tillfredsställa Centern” för att sedan stänga dörren i ansiktet på oss – det är inte att ta ansvar för Sverige.
[Texten från Nooshi Dadgostars Facebook-sida 2021-11-03]
Vart fjärde år är det dags att starta en valrörelse, ett arbete där helst alla medlemmar tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål. En valrörelse under nästan ett år, fram till valdagen 11 september 2022.
I en valrörelse vill vi berätta vad vi har gjort och vad vi gör, vad vi lyckades med och varför vi inte lyckades med allt vi ville åstadkomma. Med gjorda erfarenheter vill vi se framåt.
I ett val fördelas väljarnas röster på partier, nationellt, regionalt och lokalt. Att vinna mandat för Vänsterpartiet är då ett självklart mål för oss. Det ger styrka och förutsättning att ta till vara alla goda idéer under de kommande fyra åren.
Och vart fjärde år är det några som säger på valnatten: ”Det var inte mycket jag bidrog med”.
Men våra mest aktiva vet om att det ”lilla” gjorde skillnaden, det var alla dessa små bidrag som blev avgörande för att inte ge upp och fortsätta, fast det kändes tungt och övermäktigt.
På torsdag startar vi på riktigt. På vårt medlemsmöte samtalar vi om valrörelsen och hur vi ska gå till väga.
Ingen oktobermarknad i år heller! Men FORUM Vänersborg och Vänersborgs kommun ordnar HÖSTYRAN.
I centrum på Sundsgatan och Edsgatan ordnas mycket denna lördag. Är du i stan, så finns tillfälle att samtala med förtroendevalda och medlemmar från Vänsterpartiet Vänersborg.
Vi finns på Sundsgatan, en liten bit från Gågatekrysset på väg ner till Hamngatan, på höger sida, hörnet Apoteksgränden.
Mellan 08:00 och 16:00 har 16 medlemmar från vår lokalförening anmält sig för var sina två-timmars-pass.
Budgetbeslutet för 2022 fattades av fullmäktige i Vänersborg redan i juni. Det var inte tal om några höjningar av anslagen till verksamheten. Det motiverades av kommunledningen med en hänvisning till att försiktighet är en dygd – ”visst, just nu ser det bra ut, men längre fram ser vi orosmoln”.
Då hade Vänersborg haft ett överskott för 2020 med 161 miljoner kronor i bokslutet. Och för 2021 är prognosen 162 miljoner.
De flesta kommuner ser med spänning fram mot riksdagens beslut om statens budget för 2022. Det är bara rika kommuner som inte är beroende av statliga bidrag till sin verksamhet. Och trots dessa två års extra stora överskott tillhör Vänersborg inte de rika kommunerna.
Riksdagens avgörande beslut kommer den 24 november. I finansutskottets betänkande läggs förslaget till rambeslut fram. Då avgörs om regeringen får en majoritet för sin budget.
I grunden har Vänsterpartiet andra tankar om vad som bör göras. Den bästa och mest aktuella beskrivningen framgår av Vänsterpartiets budgetmotion ”Röd politik för en grön omställning”. Där är det i första hand ”Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken” under punkt 6. Avsnitt 7 pekar ut ”Investeringar”, avsnitt 9 ”Välfärden” och avsnitt 10 ”Socialförsäkringar”. Även i avsnitt 11 ”Rättvist skattesystem” markeras viktiga skillnader från tankarna som står i regeringens budgetproposition.
På riksdagens hemsida finns en läsvärd sammanställningöver hela den process som nu kommer närmare ett avgörande.
Ida Gabrielsson är Vänsterpartiets ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott. Hon förde partiets talan igår när utskottets betänkande SfU5 ”Angiven yrkesgrupp – åtgärder för en begriplig sjukförsäkring” debatterades.
Otaliga är berättelserna om människor som känner sig lurade när sjukdom eller ett olycksfall drabbar. Var finns samhällets stöd när det behövs som mest? Försäkringskassans obegripliga beslut har förvånat. Orättvisorna har drabbat grymt.
Var det nu den stora förändringen skulle komma? Nej, det var det inte – i bästa fall en antydan till ett erkännande att något måste hända.
Här några citat från Ida Gabrielssons anförande:
”Det har tidigare lönat sig att arbeta, såväl genom höjda löner som genom rimliga pensioner och starkare socialförsäkringar. Men nu har vi i stället en arbetslinje som håller nere lönerna och ställer folk som drabbats av sjukdom eller funktionsnedsättning på bar backe. Pensionerna är låga. Det finns inga jobb, och de som får ersättningar har väldigt låga nivåer. Det här är ingen arbetslinje, utan det är en fattigdomslinje. Den hör inte hemma i den svenska modellen.”
”Det är inte värdigt ett land som Sverige att människor stretar på, går till jobbet, bidrar till samhället och genom avstått löneutrymme betalar in till sin egen sjukförsäkring bara för att när den väl behövs – efter en olycka eller plötslig sjukdom – få veta att det som de jobbat och slitit för inte längre gäller. Med en familj att försörja, räkningar att betala och mat som behöver stå på bordet är slaget obeskrivligt hårt.”
”Vi har länge sett hur saker och ting bara försämras, men det ska vi ändra på. Vi ska ta till-baka kontrollen och bygga Sverige starkt igen, med en fungerande sjukförsäkring. De som utförsäkrats ge-nom åren ska ha upprättelse.”
Länken till betänkandet, till debatten på webb-TV och till snabbprotokollet finns här.
Vid dagens möte i kommunstyrelsen blev beslutsförslaget till kommunfullmäktige: ”Kommunfullmäktige antar de klimatlöften som enligt bilaga är möjliga att genomföra under 2022.”
Vad är det fullmäktige skall säga ”ja” till den 17 november ?
”Kommunernas klimatlöften” är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland som riktar sig till regionens 49 kommuner. Här ett inledande citat från projektbeskrivningen:
”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är en kraftsamling som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland i samverkan med andra aktörer. Kraftsamlingen samlar företag, kommuner, högskolor och andra organisationer i Västra Götaland som vill ta ställning och bidra i omställningen till en klimatsmart region. Alla kommuner i länet har undertecknat målet att Västra Götaland till 2030 ska vara en fossiloberoende region. Det innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 80 procent från 1990 års nivå till år 2030. Samt att utsläppen från västsvenskarnas konsumtion ska minska med 30 procent till 2030 jämfört med 2010 års nivå. Sedan 1990 har utsläppen hittills minskat med cirka 15 procent. Nu, med knappt 10 år kvar, måste vi öka takten för att det ska vara möjligt att nå målen.” (Här länken till dokumentet.)
För kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ledamöter finns en sammanfattning av hela ärendet som beskriver ”läget i Vänersborg” och vad beslutet förpliktigar till:
”Även inför 2022 består klimatlöftena av 20 olika åtgärder som är väl beprövade och som kan ge stor utsläppsminskning. Jämfört med löftena inför 2021 är några av dem samma som förra året, några är delvis omformulerade, medan några är helt nya. Liksom förra året väljer kommunen hur många och vilka klimatlöften som antas och som sedan genomförs under 2022. Fördelen med att göra klimatåtgärder tillsammans är att kommunerna därvid kan utbyta erfarenheter och Klimat 2030 ger stöd för
genomförandet.
Den 15 december 2021 kommer kommunstyrelsens ordförande att bjudas in till Vara konserthus för att överlämna kommunens klimatlöften till landshövdingen och
regionstyrelsens ordförande. Klimatnyttan av alla kommuners klimatlöften sammantaget blir då tydlig. I slutet av 2022 följs de klimatlöften upp som antas i år och genomförs under nästa år.
I bifogat tjänsteförslag bedöms 3 av de 20 löftena för 2022 vara uppfyllda, ytterligare 13
bedöms som realistiska att uppfylla under 2022, medan 4 löften inte bedöms som realistiska att uppfylla under 2022. Det innebär att 80 procent av löftena bedöms kunna uppfyllas under 2022.”
Hur våra och andra kommuners löften togs emot får vi kanske höra redan samma kväll. Då har kommunfullmäktige i Vänersborg sitt sista sammanträde för i år.
[Bakom beslutet i kommunstyrelsen står S+C+MP= kommunledningen med 6 mandat tillsammans med Vänsterpartiet med 2 mandat. 7 ledamöter deltog inte i beslutet: M+SD+L+KD+MBP.
I kommunfullmäktige har ”ja-sidan” 25 mandat, gruppen som idag inte deltog i beslutet förfogar då över 26 mandat.
I Vänersborg kan man aldrig veta på förhand hur det slutar.]
