Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Begär någon från M, SD eller KD ordet?

Kommunfullmäktiges ordförande Annalena Lewin, C, ogillar att en ledamot i något anförande citerar ”riksdagen” eller ”regeringen”.

”Det här är Vänersborg, här behandlar vi frågor som hör hemma i kommunfullmäktige i Vänersborg”.

Tillsägelsen upprepades några gånger under mandatperioden.

Igår återgav vi en interpellationsfråga till kommunstyrelsens ordförande: ”Riksdagens beslut är dåligt för Vänersborg”.

Vid interpellationer är det fritt fram för andra ledamöter att begära ordet. Debatten begränsas inte till den som frågar och den som svarar. 

Benny Augustsson, S, har redan lämnat sitt skriftliga svar. 

Nu återstår att se vem från M, SD eller KD vill förklara vad som har hänt och varför det har hänt. 

P.S. Efter fullmäktige – nej, ingen från M, SD eller KD begärde ordet.

Här svaret på interpellationen:

2021-12-13
Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande från Lutz Rininsland:
Hur påverkas byggprojekt i Vänersborg (Dnr: 2021/459)
Att investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och stödet för energieffektivisering avvisades av Riksdagen kommer att få stora konsekvenser för bostadsmarknaden men det blir också konsekvenser när villkoren som finns för att få stöden försvinner.
Slopandet av investeringsstöd för hyresbostäder innebär en fördyrad hyra på mellan 200 och 250 kronor per kvadratmeter och år. För en lägenhet på 75 kvadratmeter innebär det en höjning mellan 1250 kr upp till 1550 kr per månad. Detta innebär förmodligen att om det kommer att byggas hyresrätter så blir det bara i dom absolut bästa lägena där endast personer med höga inkomster kommer att bo. Det som också försvinner är villkoren för bidraget som säger att i bostadshus med minst 10 lägenheter ska 10% av lägenheterna ska vara små lägenheter och att 12,5% av lägenheterna ska hyras ut till sociala kontrakt eller till personer under 31 år. Detta kommer givetvis att få följder. För AB Vänersborgsbostäders del så har man fått bidraget för Elisabeths Port men sen är det osäkert inför framtiden. Vi vet också att andra företag som bygger hyresrätter funderar på att istället bygga bostadsrätter vilket kommer att minska utbudet på hyresrätter där vi vet att efterfrågan är stor.
När stödet för energieffektivisering tas bort som gäller flerbostadshus så kommer fastighetsägare som tänkt energieffektivisera sina fastigheter men inte sökt stödet förmodligen att avvakta med det vilket kommer att få följder för klimatet. Det som ändå kommer att genomföras kommer att innebära stora hyreshöjningar som kan få till följd att hyresgäster måste flytta på grund av att man inte har råd att bo kvar.
Ett av villkoren för att få stödet är att den som utför åtgärderna ska medverka till att utbilda nya yrkesarbetande inom byggsektorn. Detta försvinner nu och vi vet att det saknas arbetskraft inom byggsektorn.
Slopandet av stöden kommer att drabba människor med låga inkomster och dom som har det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.
Vi vet att byggsektorn är en viktig motor för konjunkturen i samhället. Detta riskerar att minska byggandet vilket kan leda till att konjunkturen försämras drastiskt.
Vänersborg, dag som ovan.
Benny Augustsson
Kommunstyrelsens ordförande

Riksdagens beslut är dåligt för Vänersborg

Kommunstyrelsens ordförande besvarar på onsdag i fullmäktige Vänsterpartiets interpellationsfråga:

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande
Hur påverkas byggprojekt i Vänersborg?
Att det byggs mycket i Vänersborg och än mer i grannkommunen Trollhättan kan ingen ha undgått att se.
Uppenbarligen finns än fler projekt på gång. Visserligen dominerar byggandet av bostadsrätter i flerbostadshus, men även villor och ett större antal hyresrätter byggs
och planeras framöver.
Nu har riksdagen fattat ett beslut i enlighet med majoritetsförslaget i Civilutskottets betänkande 2021/22:CU1 ”Samhällsplanering, bostadsförsörjning samt
konsumentpolitik”. Beslutet innebär att budget-propositionens förslag om ”investeringsstöd för anordnande för hyresbostäder …. samt stödet för energieffektivisering av flerbostadshus” avvisades.
Här den fullständiga texten i det vinnande alternativa förslaget från M, SD och KD:
”Mot denna bakgrund anser utskottet att stödet för energieffektivisering av flerbostadshus (anslag 1:7) och investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder
och bostäder för studerande (anslag 1:8) ska avvecklas. De medel som utskottet föreslår att riksdagen anvisar för dessa anslag för 2022 ska endast få användas för att betala ut stöd som redan har beviljats samt för ansökningar som inkommit till behörig länsstyrelse före årsskiftet 2021/22 men då inte hunnit beviljas. Däremot ska inga ansökningar som inkommer efter den 31 december 2021 beviljas. Anslagen
1:7 och 1:8 och bemyndigandena för dessa anslag justeras därefter ned i den takt som är möjlig för att kunna hantera redan inkomna ansökningar”.
Jag behöver inte fråga kommunstyrelsens ordförande vad han anser om riksdagens beslut. Vi har säkerligen samma uppfattning om värdet av det statliga stödet för
energieffektivisering av flerbostadshus och investeringsstödet vid byggandet av hyresbostäder. Inte minst vad bidraget betyder för att hyresbostäder kan erbjudas på en något mera rimlig prisnivå.
Men ordföranden förfogar över kunskap som jag inte har tillgång till. Därför min fråga till kommunstyrelsens ordförande:
Vad kan riksdagens beslut betyda för byggprojekt och
bostadsmarknaden i Vänersborgs kommun?
Lutz Rininsland 2021-12-06

Röd lördag

 

Röd lördag och en rödklädd musikkår! Fin matchning!
Vänsterpartiet var i centrum lördag 11 december med lite glögg och senaste numret av tidningen Vänstern i Vänersborg denna gång med tema miljö och klimat.
Så fick vi också uppleva Vänersborgs fantastiska musikkår!

Oroväckande tunn när det kommer till substantiellt innehåll

Riksdagsledamoten Ali Esbati saknar inte tålamod. Ännu en gång frågar han arbetsmarknadsministern Eva Nordmark: ”VARFÖR?” 

Nu senast 3 december ställde han frågan om ”Reformeringen av Arbetsförmedlingen” – interpellationen besvaras den 21 januari 2022.

2021/22:150 Reformeringen av Arbetsförmedlingen
Trots att januariavtalet har fallit fortsätter regeringens arbete med att reformera Arbetsförmedlingen enligt Centerpartiets önskemål: Arbetsförmedlingen ska
fortsatt ha myndighetsansvaret för arbetsmarknads-politiken, men matchande och rustande insatser ska i huvudsak utföras av privata aktörer på uppdrag av
myndigheten.
I september remitterade Arbetsmarknadsdepartementet en promemoria med de lagförslag som regeringen bedömer behövs för den fortsatta reformeringen av myndigheten (Ds 2021:27). En genomgång av remissvaren visar på en
omfattande kritik från expertmyndigheter, kommuner och fackförbund. 
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är mycket kritisk till den snabba reformeringen av Arbetsförmedlingen. Enligt IFAU saknas det evidens för att privata utförare av arbetsmarknadspolitik når bättre resultat än offentliga. Om något verkar privata utförare snarare leda till högre kostnader för arbetsmarknadspolitiken. Enligt IFAU finns det därmed
inget stöd för att den föreslagna reformeringen bidrar till en effektivare arbetsmarknadspolitisk verksamhet. IFAU konstaterar avslutningsvis att det saknas en konsekvensanalys av den pågående reformeringen. Enligt IFAU är det märkligt att en så omfattande reformering kan genomföras utan en noggrann analys av effekter och kostnader.
Av de kommuner som beretts möjlighet att inkomma med remissvar är majoriteten mycket kritiska.
Fackförbundet ST och Akademikerförbundet SSR, de fackförbund som organiserar merparten av de anställda på Arbetsförmedlingen, riktar också skarp kritik mot den pågående reformeringen i sina respektive remissvar.
Departementsskrivelsen är enligt ST ”oroväckande tunn när det kommer till substantiellt innehåll”. SSR anser, å sin sida, att denna historiskt omfattande reformering av arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen inte uppfyller beredningskravet (RF 7 kap. 2 §), att behövliga upplysningar och yttranden ska inhämtas från berörda myndigheter samt att även sammanslutningar och enskilda ska ges möjlighet att yttra sig. SSR avstyrker därför förslaget i sin helhet.
Vänsterpartiet delar den omfattande kritik som ovanstående remissinstanser ger uttryck för.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
1. Varför vill ministern genomföra en reformering av Arbetsförmedlingen som varken har stöd i forskningen eller hos en majoritet av remissinsatserna?
2. Varför vill ministern genomföra en reformering av Arbetsförmedlingen enligt januariavtalet trots att avtalet har fallit?
3. Varför har ministern inte genomfört en konsekvensanalys av den pågående reformeringen där effekter och kostnader analyseras?
4. Avser ministern att, i det fortsatta arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen, ta hänsyn till den omfattande kritik som IFAU, ST, SSR och en majoritet av kommunerna ger uttryck för?

Ali Esbati (V)

Ikväll sista gruppmötet 2021

En vecka innan fullmäktiges sammanträden kallar Vänsterpartiets gruppledare till möte. Alla partimedlemmar med uppdrag som förtroendevald i kommunen eller regionen förväntas finnas på plats. I övrigt är det fritt fram för alla medlemmar i partiet att närvara.  Sympatisörer som inför en ansökan om medlemskap vill kolla upp ”vilka vi är” eller andra som kanske har ett speciellt önskemål, t ex att någon av oss bör ta upp en viss fråga i någon nämnd, är alltid välkomna.

Gruppmötet i vår lokal på Kronogatan 2 börjar kl 18:30.

Årets sista sammanträden – i tisdags var det byggnadsnämnden, igår miljö- och hälsoskyddsnämnden, idag torsdag samhällsbyggnadsnämnden. För dessa tre nämnder sker en avrapportering om ”vad som hände, vad vi andra bör känna till”.

På onsdag 15 december sammanträder kommunfullmäktige för sista gången i år. Exempel på frågor som vi diskuterar är: I vilka ärenden avser vi att delta i debatten, vilka yrkanden har vi, vem förbereder vilket anförande, är vi eniga om alla beslutsförslag eller behöver vi fördjupa oss mera innan sammanträdet ?

På torsdag sammanträder sedan socialnämnden, på fredag kultur- och fritidsnämnden och sist av alla, måndag 20 december barn- och utbildningsnämnden.

För alla nämnder väljer våra ledamöter ut ärenden som alla behöver ha information om, andra punkter där ledamöterna känner det extra angeläget att förankra ett ställningstagande i hela gruppen.

På kommunens hemsida finns redan möteskalendern för 2022. Det kommunala arbetet följer ett årshjul. Vissa punkter kommer alltid upp i december, andra förslag och beslut finns med på första mötet efter årsskiftet.

Fullmäktige beslutade redan i juni 2021 om mål- och resursplanen för 2022. Nu är det nämndernas ansvar att tillstyrka förvaltningarnas förslag kring hur detaljbudgeten skall se ut. Samtidigt informerar alla förvaltningar den egna nämnden om verksamhetsplanen. 

Båda dokumenten är en aning känsliga. I regel hade ju nämnd och förvaltning en förhoppning om att fullmäktiges beslut i juni skulle visat förståelse för behovet om en resursförstärkning. När det inte blev så, så får nämnd och förvaltning komma tillrätta med det, fullmäktiges beslut gäller. Men i texterna finns det nu ”mellan raderna” budskapet om att framöver måste det finnas bättre förståelse.

Redan två månader senare, i februari 2022, är budgetberedningen igång med att förbereda för ett budgetbeslut som gäller 2023. 

Kommande år avviker årshjulet något – även om budgetbeslutet åter fattas redan i juni 2022. Valresultatet kan föra med sig att kommunledningen skiftar. Då kan ett nytt beslut tas i november.

S och C och MP för alltid? Nej, det tror inte vi på. 

Kanske tar någon upp frågan ikväll. Men då behöver vi inte ta någon omröstning. För även om Vänsterpartiet går att lita på, nu och även efter september 2022, så är vi många som tycker att tiden är inne att vi lämnar rollen som oppositionsparti. Vi har så många och så kloka tankar om mycket som kunde vara bättre i Vänersborg. Återstår att se om vi kan övertyga väljarna i Vänersborgs kommun.

”Lär av Vänsterpartiet”

Idag passade tre aktiva partikamrater på att följa en inbjudan från lokaltidningen TTELA. Det gällde information dels om redaktionens planering för bevakning av valrörelsen 2022, dels om vilka tjänster som kan köpas för att marknadsföra ”partiets politik” till väljarna, 

I första hand blir det nu lokalföreningens styrelse som bör utvärdera vad vi har lärt oss under mötet i TTELA-huset i Trollhättan. 

Men det kan vara på sin plats att påminna om hur TTELA uppmärksammade Vänsterpartiet Vänersborg i slutet av valrörelsen  2018. Dåvarande ledarskribent Max Eskilsson valde en rubrik som nog förvånade många läsare vid den första anblicken: ”Lär av Vänsterpartiet”.

I ingressen skrev han: ”När årets valrörelse är över är det dags att inte bara titta på sak utan även form. Våra lokala partier måste växla upp sin digitala närvaro.

Vid dagens möte hos TTELA blev det tydligt att digitala medier nu är större och viktigare än den goda papperstidningen, även om den fortfarande spelar roll.

Max Eskilssons tankar från 2018:

Under de mandatperioder som löper mellan valen och trots allt förkroppsligar merparten av politikbranschens arbete är det minst lika viktigt som under kampanjveckorna att vara tydliga och tillgängliga.

Lokala politiker överlag arbetar hårt och är väl insatta i sina respektive portföljfrågor. Men det finns skäl för flera partier och politiker att se över hur hållningar och idéer mer löpande kan föras ut kontinuerligt. Här kommer vi in på sociala medier och nätnärvaro i stort. Under senare val har det blivit allt mer ofrånkomligt att finnas på plats i den digitala världen och det är en positiv utveckling.

I årets valrörelse var intrycket av hur kampanjer – köpta annonsinlägg och egna inlägg – gjordes starkt på nätet. Det är där människor spenderar tid och en utveckling ditåt är därmed nödvändig. Det blir både ett sätt för partierna att mobilisera sina egna att hålla modet uppe under en stressig period och att hålla väljarna och oss medier informerade.

I våra fyra kommuner har många lokala politiker och politiska tjänstemän fångat upp den nya tidens giv och lägger tid och engagemang på sådana plattformar. Det är bra. Dessa kanaler är för viktiga för att ansvaret för sådan synlighet ska lämnas åt partiernas nationella nivåer.

Samtidigt bör mer kunna göras av våra lokala kommunprofiler. Titta på till exempel Vänsterpartiet Vänersborg. Genom sin blogg gör företrädare där fortlöpande kommentarer inför och efter kommunala sammanträden och beskriver hur de upplevt aktuella partievenemang. Länkning till dessa texter görs sedan på andra sociala medier.”

Och ledarskribenten avslutade i TTELA den 19 september 2018: ”För den intresserade blir det lätt att med tiden hålla koll på var V lokalt står i olika sakfrågor och organisatoriska förhållningssätt. På många sätt har bloggen som fenomen passerat sin verkliga storhetstid, men för sammanhang där fördjupande resonemang görs har den ännu stor relevans.

Det är inte tal om ofiltrerade sanningar utan det blir just ett utökat sätt att föra ut sin syn. Det är en del av premissen. I sakfrågor bör inte partierna nämnvärt inspireras av Vänsterpartiets idéer. Men i formavseende vore det bra för våra kommunpolitiker att titta på hur det går att skapa ökad insyn i förhållandet mellan invånare och politik.”

Om det inte ville sig, hur får man stöd?

Sista sammanträdet för i år med direktionen i Kunskapsförbundet. Tanken var att ledamöterna skulle träffas ”på riktigt” men det fick ändras igen – ”på distans” ännu en gång.

Här några anmärkningar kring två av ärenden:

  • Sammanhållen utbildning inom vuxenutbildningen
  • Kvalitetsrapport 2021, information

Hur ser samhället på någon som inte har lyckats slutföra utbildningen i skolan ”som alla andra”? En omöjlig fråga för att kunna ge ett enkelt och rättvisande svar. Skolan? Grundskolan eller gymnasieskolan? ”Slutföra”? ”Alla andra”? 

Ordet ”skolplikt” kan man slå upp på Wikipedia. Idag avses grundskolan och har man fyllt 18 så upphör skolplikten. Lagstiftningen har alltid legat efter kraven som växt fram i samhället.

För idag är det annat som avses med ”lyckas med som alla andra”:

  • Slutförda hela tre årskurser på gymnasieskolan
  • Gärna betyg i alla ämnen
  • Gymnasieexamen 

Något som det  ska finnas ”papper på” vid ett anställningssamtal. Risken är annars att inte ens bli kallad – om, ja om man inte har ett eget kontaktnät.

Så tillkommer ”gärna höga betyg” om det är frågan om att komma in på nästa utbildning, som en av många sökande till eftertraktade utbildningsplatser.

”Som alla andra” lyckas inte var och en. Något stämde inte med skolan. Det kunde ha varit mycket annat som inverkade under skoltiden. Tack och lov kommer insikten att det är samhällets skyldighet att erbjuda våra ungdomar en andra chans, en annan väg att nå fram. Och fler och fler inser också att samhället tjänar på att inte låta någon köra fast redan i unga år – men hur ska stödet utformas? 

För ärendet ”Sammanhållen utbildning” finns inget utskick med, information lämnas vid sammanträdet. Men visst kan ledamöterna och alla med intresse för en angelägen fråga förbereda sig: 

Information på förbundets hemsida – grundläggande nivå och gymnasial nivå. 

Sedan finns även närbesläktade utbildningar som Skolverket informerar om.

Inte att glömma att det pågår ett arbete kring ”En sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt”.

Sedan skall förbundets ledamöter få information kring Kvalitetsrapporten 2021 [Obs: stor fil, tar lite tid att ladda ner]. Förbundet utmärker sig på flera sätt: Det som fungerar det håller man fast vid – och utvecklar vidare. Varje år sammanfattar Kvalitetsrapporten läget, här finns berättelsen om skolans vardag, om sådant man lyckades med och annat som blev långt ifrån vad man hoppades nå. En sällan förekommande ärlighet i rapporteringen.  Skolans värld har tagit en förskräcklig vändning när allt och alla anmodas att bara berätta ”positivt”. Jakten på elever, elever som för med sig ”elevpengen”, har lett till skönmålning och en marknadsföring utan dess like.

Visst påverkas Kunskapsförbundet i högsta grad av marknadsskolan! Då är det extra viktigt att få ett dokument som öppet och ärligt redovisar hur mycket som återstår att göra för att komma lite närmare målsättningen: Tillsammans blir vi så mycket vi kan.

Tummen upp för ett medborgarförslag

Sedan tio år tillbaka är det möjligt för alla invånare som är folkbokförda i Vänersborgs kommun att lämna in ett medborgarförslag. 

Villkoren beskrivs på kommunens hemsida, där finns också en sammanställning över alla förslag som har kommit in.

Med tanke på att inte mindre än nio partier har förtroendevalda i kommunfullmäktige, så finns en annan väg att framföra och förankra en god idé om något som skall förändras, utvecklas, inrättas eller avvecklas. Inte  alla känner sig dock bekväma med att överlämna en angelägen fråga till någon politiker för att förslaget skall behandlas som en motion.

Har medborgarförslaget samma vikt som en motion? I grunden ja, båda anmäls i fullmäktige. Båda hänvisas till kommunstyrelsen eller någon nämnd som är ansvarig för det område som är kärnan i förslaget. Men sedan blir det skillnad direkt. En motion lämnas för ”beredning”, alltså en prövning om vad som talar för och vad som talar mot. Motionen kommer alltid tillbaka till fullmäktige, en motion beslutas av fullmäktige. Ett medborgarförslag däremot kommer sällan tillbaka till fullmäktige, efter beredningen i någon förvaltning är det nämndens beslut som är slutpunkten. 

I regel är det slutna sammanträden i nämnderna, fullmäktige är alltid offentligt. Där får ett förslag större uppmärksamhet, ett beslut i nämnden försvinner lite obemärkt i något protokoll.

De flesta medborgarförslag leder inte till önskade resultat. Förslagens förtjänster beskrivs med korta texter, alla tänkbara hinder och invändningar tar stor plats i förvaltningars tjänsteskrivelser.  Och i nämnderna är det mer regel än undantag att politikerna följer förvaltningen.

Bättre går det för motionerna. Det är ett större antal som faktiskt får gehör i Vänersborg. Skicklig argumentation är en del av förklaringen.  Att kommunledningen är i en  minoritetsställning har stor betydelse. De tre styrande partierna samlar endast 20 mandat, sex oppositionspartier förfogar över 31 mandat.

Det har visat sig gång efter annan att kommunledningen har svårt att lära sig av sina tabbar. Istället för att lyssna in ordentligt varför en motion överhuvudtaget skrevs, istället för att söka samförstånd innan det är dags att besluta, så cementeras inställningen: Nej, ingen bra idé, fel i grunden, går inte genomföra, för dyrt, för tidskrävande …

Här ett exempel hur det kan bli, ett medborgarförslag från oktober 2019 som sannolikt i slutändan under våren 2022 kommer att få bifall: Trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön

Medborgarförslaget landade i kommunfullmäktige, beslutsförslaget från kommunstyrelsen var avslag. I kommunstyrelsen hade ledamoten Stefan Kärvling (V) yrkat på bifall till medborgarförslaget, men omröstningen gick emot honom.

Det skrevs mycket om ärendet på sociala medier och blogginlägg och förtroendevalda från i stort samtliga partier tänkte till och kommunfullmäktige skickade medborgarförslaget tillbaka för förnyad beredning.

Nu på torsdag kommer med största sannolikhet samhällsbyggnadsnämnden att lämna förslag om bifall och det lär bli samma sak senare i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Den som vill lära sig något från hur detta medborgarförslag vandrade kan begrunda underlaget:

På besök hos tomten i Brålanda

Tomteparaden i Brålanda lockar folk från när och fjärran. Så har det alltid varit och nu, efter det påtvingade avbrottet 2020, vallfärdade nog extra många.

Vänsterpartiet ville vara på plats. Vi valde dock timmarna innan själva paraden för att visa oss på marknaden. Två timmar i kylan – tidningar, flygblad, glögg, pepparkakor och många finfina samtal med Brålandaborna. Varje gång vi åker dit så känns det lite som att det förväntades att vi skulle komma. 

Brålanda är kanske inte Vänsterpartiets starkaste fäste, men är vi där som enda av Vänersborgs nio partier så känns det att det verkligen uppskattas av alla. Alla fem partikamrater som var på plats var helt överens, det var en givande eftermiddag. 

Hur blev det nu med sjukförsäkringen?

Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar skriver:

Många har hört av sig till mig och varit oroliga för vad som hände med de förbättringar av sjukförsäkringen som Vänsterpartiet fått igenom, när regeringens budget föll. Därför vill jag vara tydlig: dessa förbättringar riskerade aldrig att försvinna och nu kommer de att genomföras. De har redan röstats igenom riksdagen.
För den som har sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning kommer det bli mer pengar att leva på. Dessutom blir det lättare att kvalificera sig för sjukpenning. En viktig förbättring. Den som är sjuk ska inte misstänkliggöras. Detta är vad som införs efter årsskiftet:
➞ Bättre ekonomi för den med sjuk- eller aktivitetsersättning
• Garantiersättningen höjs med drygt 1000 kr per månad för den med sjuk- eller aktivitetsersättning.
• Taket i bostadstillägget höjs till 7 500 kr och kommer att ligga på samma nivå som för ålderspensionärer.
• Den extra skatt som personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har betalat försvinner.
• Fler ska få rätt till sjukersättning. Detta innebär att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt kan få som högst mellan 2 240 och 2 770 kronor mer varje månad.
➞ En ny trygghetspension införs
Du som är äldre och utsliten efter ett långt arbetsliv ska ha en trygghet även om du inte klarar av att jobba fram till ordinarie pensionsålder. Därför ser vi till att det blir lättare för äldre att få sjukpenning och sjukersättning.
➞ Det blir enklare att få sjukpenning och taket höjs
• Genom att flera lagändringar genomförs kommer det bli enklare att få sjukpenning.
• Taket i sjukpenningen höjs, så att fler får en högre ersättning. Det innebär att minst 70 procent av löntagarna kan få ersättning i relation till sin inkomst. I genomsnitt ökar sjukpenningen för de personer som berörs med ca 9 200 kronor per år. Majoriteten av dem som omfattas är kvinnor.
➞ Försäkringskassan
Regeringen har också sagt att dom gått oss till mötes om kravet på ett tydligare regleringsbrev till försäkringskassan och en översyn för att ge dom som blivit utförsäkrade under åren med en dåligt fungerande sjukförsäkring upprättelse. Att läkarintyget ställning ska stärkas och att ingen ska kunna hamna mellan stolarna för att försäkringskassan gör en bedömning och arbetsförmedlingen en annan. Här kommer Vänsterpartiet att ligga på så att det som utlovats också blir verklighet.
Nu fortsätter arbetet med att förbättra sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som är för sjuk för att arbeta och möjligheter till rehabilitering för återgång i arbete. Människor ska inte nekas den ersättning de har rätt till. Det finns mycket kvar att göra. Men jag är glad att vi nått en bit på vägen.