Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

På tal om pengar

Några dagar framöver kommer det att bli mycket tal om pengar. Pengar som finns men inte räcker till. Pengar som behövs mest här, säger somliga, medan andra hävdar att större nytta nås om de läggs på annat. Vågar man tro att någon blir nöjd? 

I tur och ordning:

  • I Trollhättan på Magnus Åberg samlas tisdag klockan 09:00 Kunskapsförbundets direktion till mandatperiodens sista möte – budgeten för 2023 ska klubbas. Beslutsförslaget lyder: ”Kunskapsförbundet lägger en budget i balans, men direktionen ger förbundsdirektören i uppdrag att komma med förslag på åtgärder hur verksamheterna kan minska sina kostnader motsvarande 11 Mkr. Förslaget redovisas till direktionen under våren 2023.”  Efter årsskiftet övertar den nya direktionens ledamöter stafettpinnen, och en t.f. förbundsdirektör får den omöjliga uppgiften i sitt knä. 
  • I riksdagen är det samma dag klockan 10:00 debatt om ”Statens budget 2023 – Rambeslutet”. Här finns regeringens proposition från M, KD och L – mest var det dock SD som höll i pennan. Den föreslagna ramen kommer att vinna i omröstningen senare på eftermiddagen. Fyra partier, S, V, C och MP, kommer att rösta på var sin egen motion. Överallt står att läsa -”pengar behövs bättre här, slösa inte bort pengar där.”
  • På onsdag samlas kommunfullmäktige för första gången i Vänersborgs nya möteslokal Bojorten. Mötet startar redan 08:30, debatten om Mål- och resursplanen 2023 börjar efter en del formalia och en annan punkt på ärendelistan, “Val av styrelser och nämnder mm”. Huvudförslaget kommer från kommunledningens nu fyra partier S, C, KD och MP. Nu gäller det ett förslag som utgår från kommunledningens tankar från  juni 2022, då var det ett förslag som S, C och MP hade tagit fram.  I juni förlorade kommunledningen, M och L fick stöd av SD och ”segrade”. Nu i december har kommunledningen med sina 23 mandat fortfarande ingen majoritet, men man har ändå vissa förhoppningar att kunna ”styra”  med egen budget framöver.
  • Kommunens nämnder borde egentligen redan har tagit beslut om sina detaljbudgetar. Det finns väl ingen nämnd som erhåller lika mycket som man hoppades på. Men det egna beslutet kan ju rimligen inte tas innan klubban i fullmäktige har fallit. Därför har det bokats sammanträden på dagar som sällan ägnas åt kommunala politiska beslut: Barn- och utbildningsnämnden 21 december, Socialnämnden 3 januari.
Här en länk till budgetmotionen från Vänsterpartiets lokalförening, Våra fyra ledamöter i KF har delat upp ett antal anföranden där vi vill argumentera för vår uppfattning om vilka beslut som borde tas.

Bakgrundsmaterial för att kunna förstå

På kommunfullmäktiges kommande sammanträde 14 december väljer ledamöterna vilka förtroendevalda som ska ta plats i nämnder och i kommunstyrelsen mandatperioden 2023-2026. Då bestäms också vilka som ska få uppdragen som ordförande och vice ordförande.

Det råder ingen tvekan. Det är stor skillnad mellan att vara en av de utvalda i något presidium eller att tillhöra de andra. Som vanlig ledamot får man endast en kallelse till något av nämndernas möte tillsammans med en stor bunt utskickade handlingar. Politikerna i presidierna får information direkt, tillgång till förvaltningsledningen, delta i möten med andra presidier och med kommunledningen, finns med på centrala möten i Fyrbodals och i regionens olika nätverk. Det ger i regel ett stort informationsövertag.

Sedan är det en helt annan sak hur enskilda lever upp till uppdraget och förvaltar det särskilda förtroende som knyts till uppdraget att vara ordförande eller att ingå i presidiet.

De andra då? Idag finns många möjligheter för alla förtroendevalda att hålla sig informerade. Den digitala tekniken gör det lätt att komma åt och att tillgodogöra sig underlag långt utöver de handlingar som läggs på bordet inför ett beslut. Men då måste man vara aktiv och helst tillhöra en partiförening som vill veta mer, som vill hålla varandra informerade och som samarbetar regelbundet.

Igår träffade flera av Vänsterpartiets förtroendevalda Anna-Helena Wiechel, utvecklingsledare på kommunstyrelseförvaltningen, som gav oss den information vi hade bett om. Det gäller ett dokument som är tillgänglig på kommunens hemsida: ”Omvärldsanalys 2024-2026”. Vi hade bett om ”handledning” att förstå tanken bakom rapporten och vi ville höra, när och i vilket sammanhang omvärldsanalysen kommer in i kommunpolitikens ”årshjul”. Det kändes mycket bra att fler av oss fick uppleva så mycket engagemang och intresse att vilja bistå förtroendevalda att sätta sig in i pågående processer. Tack för kvällen.

Mötesfria veckor runt årsskiftet ska komma väl till pass, det finns en överflöd att värdefulla lästips i rapportens källhänvisningar. 

Förresten, poster som ordförande och vice ordförande fördelas bland fem av kommunens nio partier: S, M, C, KD och L. Fyra partier finns endast på plats för ”övriga”: SD, V, MBP och MP.

Vänsterpartiets valanalys

Vänsterpartiet lyckades inte flytta debatten till ekonomi

Vänsterpartiets partistyrelse är nu färdig med sin valanalys. Svårigheten att som ensamt parti flytta den politiska dagordningen lyfts fram som en viktig faktor. Analysen tar också bland annat upp hur taktikröster och rödgrön splittring påverkade resultatet negativt.

Arbetet med valanalysen har letts av biträdande partisekreterare Hanna Gedin.

– Vi backade i riksdagsvalet och det var en besvikelse. Det är en splittrad bild eftersom vi samtidigt gick framåt i regioner och kommuner. Men framför allt misslyckades vi med det som var det överordnade målet i vår valstrategi, nämligen en rödgrön regering och det ökade inflytande det hade gett, säger Hanna Gedin.

– Vi ser att det var en speciell valrörelse som till stor del handlade om SD och frågorna de har fokus på, även bland partier på vår sida. Vinnarna på det var inte oväntat SD. Vår valstrategi gick istället ut på att flytta debatten till ekonomisk politik och till reformer och investeringar för jämlikhet och jobb. Det lyckades vi inte med. En slutsats är att vi behöver arbeta för att ha med oss fler rörelser i det, särskilt om inte andra partier på vår sida bidrar.

Vänsterpartiets valstrategi utgick från det strategidokument som medlemmarna antog på kongressen 2020. Där pekas mål ut på cirka tio års sikt, om att växa bland unga och arbetare och bryta in i nya väljargrupper. I valstrategin fokuserades på att behålla unga progressiva väljare och nå nya väljare i bruksort/industriort och miljonprogram.

– I flera miljonprogramsområden fick vi bra resultat men vi var längre från målet i andra målgrupper. Vi visste att det krävs långsiktigt arbete att bryta in i nya väljargrupper och att det inte är något som görs i bara ett val. Men det arbetet behöver vi utveckla mer för att vända den politiska utvecklingen i Sverige. Vänstern i bred bemärkelse behöver växa för att förändring ska bli möjlig, säger Hanna Gedin.

Jämfört med valet 2018 tappade Vänsterpartiet framför allt väljare till Socialdemokraterna och i andra hand till Miljöpartiet. Omvärldsfaktorer som pekas ut i valanalysen är bland annat Rysslands invasion av Ukraina som sannolikt gjorde att många väljare slöt upp bakom regeringspartiet, samt det faktum att Miljöpartiet låg så nära spärren och en för dem framgångsrik stödröstningskampanj nära valet. Vänsterpartiet är det parti, i absoluta tal, där flest sympatisörer valde att taktikrösta på ett annat parti i riksdagsvalet. Analysen lyfter även fram behovet av att hålla ihop bättre internt och att partistyrelsen behöver arbeta mer med förankring så att hela partiet kan bära den beslutade politiken.

– Det går inte att komma runt att regeringsfrågan var viktig för väljarna. Centerpartiet hade en avvisande hållning gentemot Vänsterpartiet trots att vi behövde varandra för majoritet. Socialdemokraterna gjorde inget för att hålla ihop vår sida, snarare tvärtom. Den splittrade bilden ställdes mot högersidan som framstod som ett samlat regeringsalternativ. Osäkerheten gynnade troligen Socialdemokraterna på bekostnad av Vänsterpartiet, samtidigt som det i den större bilden blev en fördel för de blåbruna gentemot de rödgröna, säger Hanna Gedin.

Vänsterpartiets valanalys finns att läsa här (pdf).

Klarspråk i debattartikeln

Göteborgs Posten publicerar i papperstidningen en debattartikel av Tony Haddou, Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson: ”Häxjakten på invandrare ett direkt angrepp på rättsstatens principer”.

Tony Haddou skriver bl a: ”Vänsterpartiets politiska projekt är i grunden ett annat. Vi vet att materiell trygghet och mänskliga rättigheter går hand i hand. En stark och robust välfärd som ger alla invånare goda förutsättningar att lyckas i samhället, är helt nödvändig för att skapa en fungerande integration. Den som söker skydd i Sverige ska få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt, den som behöver skydd ska få det och ha rätt att återförenas med sin familj och ges trygga uppehållstillstånd som det går att bygga en framtid på. Vi är övertygade om att människor lyckas bättre med bättre förutsättningar. Det är hur vi investerar i samhället och människorna i det som avgör hur väl vi lyckas.”

Biljettpriser för Västtrafik

Först kostar det ännu mer, sedan blir det bättre igen! Innan den gamla majoriteten i Västra Götalands regionfullmäktige gav sig av, passade man på att höja biljettpriserna för kollektivtrafiken ännu en gång. 

Louise Jeppsson, Vänsterpartiets biträdande regionalråd, företräder partiet också som ledamot i Västtrafiks styrelse. Hon säger: ”Dagens biljettpriser för buss och tåg i Västra Götalandsregionen höjs vid årsskiftet, för att sedan sänkas tillbaka till samma nivå som idag, den 1 maj. 

– Vi försökte redan i oktober få den dåvarande kollektivtrafiknämnden att stoppa höjningen, men lyckades inte. Därför blir det en 2,6 procents höjning den 1 januari som vi kommer att ändra tillbaka.

– Vi menar allvar med att vi vill ha en prisvärd och konkurrenskraftig kollektivtrafik jämfört med att ta bilen och då måste vi få ett slut på de årliga prishöjningarna.”
Svensk kollektivtrafik är en bransch- och intresseorganisation för de regionala kollektivtrafik-myndigheterna och länstrafikbolagen i Sverige.  I presidiet är en Moderat ordförande med biträde från S och MP. Alla tre undertecknade en debattartikel i SvD ”Märkligt att det saknas en kollektivtrafikplan”. 
Debattartikeln inleds: ”Oaktat regering har Sverige mycket att bevisa när det gäller frågan om mer hållbara resor och transporter. Trots utfästelser går utvecklingen för långsamt och många gånger saknas en sammanhållen strategi för att förena människors behov med de högt uppsatta miljö- och klimat­målen. Senast till år 2030 ska utsläppen från inrikes transporter minska med minst 70 procent jämfört med 2010. Hittills har utsläppen minskat med 27 procent, eller med drygt 2 procent per år. För att målet ska bli verklighet måste utsläppen minska med över 5 procent per år.
En rad mycket konkreta förslag inleds med en inbjudan: ”För att transport­sektorns klimatmål ska uppnås till 2030 krävs en nationell kollektiv­trafik­politik med strukturella reformer. Det är dags för en nationell agenda för kollektiv­trafiken i Sverige. Vi vill sträcka ut en hand till riksdag och regering för en dialog om vad den behöver innehålla.
Här de första två förslagen från en längre lista:
  • Ersätt reseavdraget med en avstånds­beroende och färdmedels­neutral skatte­reduktion så att klimat­utsläppen sjunker, fusket och felen minskar och subventioneringen blir lika mycket värd, oavsett inkomst och om man tar bilen, bussen, tåget eller cykeln till jobbet.
  • Ta bort förmånsskatten på månadskort och årskort i kollektiv­trafiken. I dag skatte­subventionerar staten förmåns­bilister med miljöbil och personer som fått cykel som löneförmån, men vill arbets­givaren uppmuntra resande med fossilfri kollektiv­trafik så förmåns­beskattas den anställde fullt ut.

Även om det är trögt att utifrån plattformen i en enskild kommuns fullmäktige påverka regionala och statliga beslut, så kan vi för Vänsterpartiet Vänersborg försäkra att vi står bakom alla försök att bygga kollektivtrafiken starkare. 

3 december – en speciell dag

3 december är den Internationella funktionsrättsdagen.

En dag som inte reserveras för den som alltid berörs. Utan i första hand en dag för oss som upptäcker att vi igen och igen glömmer bort. Hur är det att behöva upptäcka att någon berövas sina rättigheter? Att behöva inse att det var det lilla som skulle ha gjorts för att alla skulle få tillfälle att finnas med? Det lilla, som inte gjordes, som glömdes bort, som ansågs för jobbigt att behöva göra?

Om inte annat, så kan var och en av oss ägna en stund idag åt att botanisera bland hemsidor, rapporter och allehanda material för att påminna oss om vilka skyldigheter vi har att respektera alla människors rättigheter. 

3 december – Internationella Funktionsrättsdagen

Funktionsrätt Sverige

Respekt för rättigheter?

Information och informativ information

Kommunfullmäktiges mandatperiod började redan i oktober, nämnder och styrelser har sina sista sammanträden under december, med det gamla manskapet ombord. Nya ledamöter väljs av fullmäktige den 14 december. Vilka, det var dagens ärende för valberedningen. Inget kontroversiellt, allt enligt plan.

Information om vad som sker på den lokala politiska scenen finns vid enstaka tillfällen i lokaltidningen TTELA. Sällan nuförtiden, för att uttrycka det lite snällt.

På kommunens hemsida finns information om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Pliktskyldigast, eller hur ska man säga? Här från kommunstyrelsens möte i onsdags, informationen publicerades igår.

Den som vill ha mer ingående information, kan med fördel öppna en blogg som både innan och efter mötet berättar. Men visst, när någon berättar som är ”mitt i handlingen”, deltar i överläggningar och beslut, då gäller det att ha rätt glasögon på sig. Men det råder ingen tvekan, Stefan Kärvlings blogg uppskattas av många i de flesta partier i Vänersborg. Somliga påstår att man aldrig ens öppnar bloggen. Det låter inte troligt …

EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier

So what? EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier är väl inget ärende på dagordningen för varken fullmäktige, kommunstyrelsen eller någon annan nämnd. Nej, det är den inte.

Men Vänsterpartiets lokala förtroendevalda har sällan suttit och inväntat kallelsen till nästa möte. Allt som oftast finns frågor där en tjänsteskrivelse visserligen belyser kortfattat vad beslutsförslaget avser. Men med varje svar i beskrivningen öppnas det helt nya frågor. Vad är bakgrunden? Hur hänger det ihop med annat som också är på gång? Känner vi oss pålästa nog för att ärligt kunna säga – japp, jag vet vad ett ja eller ett nej betyder. Är vi tillräckligt insatta för att komma med ett tilläggsyrkande eller en annan text för beslutsförslaget?

Wargön Innovation som exempel – sedan tio år tillbaka en fråga för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ja, vi ska satsa, ställa upp med en mindre insats av kommunala medel för att göra ett större projekt möjligt, där regionala, statliga och även EU-bidrag garanterar starten på ett större projekt. Genombrottet kommer – det har sagts igen och igen. Och de lokala förtroendevalda som övertygades att säga ja önskar sig inget hellre. 

Om en vecka debatteras ett ”utlåtande” från riksdagens miljö- och jordbruksutskott i kammaren: ”EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier”.

Fem ledamöter har anmält sig till talarlistan, från S, C och M samt Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V), dessa två har en längre gemensam reservation i utskottets text.

Detta som ett exempel på ”inläsning” utöver utskickade kommunala handlingar. För frågan kommer upp på nytt, längre fram, är vi då kvar vid vår uppfattning att bidra med kommunala medel till innovationsprojekt som – fast vi kan inse vikten och betydelsen – inte är ett kommunalt ärende?

Goda samtal i politiken är möjliga

Vid kommunstyrelsens möte idag samtalas om det kommande stora beslutet i kommunfullmäktige: Vilket budgetbeslut för 2023 behövs för att verksamheten kan hållas stabil? Förutsättningar är usla, det borde alla vara överens om. Utveckling måste finansieras – många förväntningar kan inte infrias nu, måste skjutas framåt i tiden. Avveckling kan frigöra resurser – här gäller det att välja klokt, alldeles för ofta har besparingar gett kortfristig utdelning och visat sig vara dyrbara i längden. 

Det är avsevärt lättare att med framgång föra samtal lokalt. Däruppe i Stockholm, där riksdagen under de kommande veckorna skall fatta avgörande beslut om finansieringen av välfärden i regionerna och i kommunerna, där är positionerna låsta.

Det lokala partiet kan dock inte hoppa över centrala utfästelser. Någon ordning måste det vara i varje parti.

För Vänsterpartiets del är sammanfattningen av budgetmotionen ett viktigt riktmärke. Här hela texten: 

Vänsterpartiet vill återupprätta det välfärdssamhälle som tidigare generationer har byggt upp och eftersträvar en samhällsutveckling med goda och jämlika förutsättningar för alla som bor och verkar i vårt land. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Samtidigt måste klimatomställningsarbetet
accelereras betydligt för att vi ska nå våra klimatmål.

Det ekonomiska läget präglas i dagsläget av hög inflation, stigande räntor och effekter av Rysslands krig i Ukraina. Vänsterpartiet värnar de svenska hushållens ekonomi. Vi föreslår därför i denna motion ett omfattade paket för att hushållen ska skyddas mot prischocker, kraftiga kostnadsökningar för energi och på sikt en ökande
arbetslöshet.

Arbetsmarknaden utvecklades starkt under första halvan av 2022 och sysselsättningsgraden ligger på historiskt höga nivåer. Mycket talar dock för att en omsvängning är på väg, inte minst inom handeln och byggbranschen. Under
nästkommande år väntas sysselsättningen minska på bred front i näringslivet och arbetslösheten beräknas öka till närmare 8 procent under slutet av året.

Vänsterpartiet förespråkar den positiva arbetslinjen. Det innebär en politik för full sysselsättning i kombination med starka trygghetssystem ger ett skydd för individer vid
tillfälliga perioder av arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet samt när arbetslivet är slut. Ett sådant system måste understödjas av en ekonomisk politik med stora satsningar på välfärden, utbildning och investeringar.

Den höga inflationen sätter också Sveriges kommuner och regioner under stark ekonomisk press via höga priser på energi, varor, räntor och ökade pensionskostnader.
Vänsterpartiet driver ökade statsbidrag till kommuner och regioner som en prioriterad fråga. Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad. Samhället behöver förnya sitt åtagande att säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för de som söker sig till förskolan, sjukvården, skolan och äldreomsorgen och för de som redan arbetar där. För Vänsterpartiet är det vidare en självklarhet att resurserna som är avsatta för att finansiera den gemensamma välfärden ska gå till utbildning, vård och omsorg och inte till kommersiella bolag som etablerat sig i sektorn.

Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Det står bortom allt tvivel att mer behöver göras såväl globalt som nationellt och lokalt. När samhället ställer om ska det ske på ett socialt hållbart sätt. Samhället behöver framför allt bygga hållbara alternativ till dagens klimatskadliga verksamheter. Vänsterpartiet vill därför sjösätta ett historiskt omfattande
investeringspaket för klimatet. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimat-omställningen accelereras. Vänsterpartiets föreslagna investeringsprogram kommer att innebära ökad jämlikhet, stärkt produktivitet, minskad arbetslöshet och en modernisering av det svenska samhället. 

Ojämlikheten i Sverige har ökat sedan mitten av 1980-talet. En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet utvecklats. Skattekvoten har sänkts
från 49,8 procent 1990 till 42,1 procent 2022, vilket motsvarar ca 440 miljarder kronor i mindre skatteinkomster varje år. Vänsterpartiet efterlyser en genomgripande
skattereform som ska skapa ett enhetligt, rättvist och legitimt skattesystem som kan bidra till en långsiktig finansiering av välfärden.

Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden och löpande och stora överskott i bytesbalansen. Den svenska ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur, vilket motiverar en finanspolitik i expansiv riktning. Finanspolitikens bör samtidigt inte utformas på ett sätt som motverkar Riksbankens arbete. I vårt budgetalternativ lägger vi därför en budget i balans.

Den ekonomiska politiken bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, rättvis fördelning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål och
inflationsmål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Vänsterpartiet föreslår därför att det finanspolitiska ramverket kompletteras med mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning och ett mål för offentliga investeringar i linje med våra klimatåtaganden.

Tilläggsyrkandet som godkändes av hela nämnden

Förra veckan uppmärksammades på många håll, nationellt och lokalt, ansträngningar för att bidra till en värld fri av våld.

Här på Vänsterpartiets lokala hemsida återkom vi vid flera tillfällen:

Förra veckan var det även novembermötet med socialnämnden. På dagordningen fanns punkten revisionsrapporten ”Granskning av Vänersborgs kommuns arbete med våld i nära relationer”. Nämnden skulle yttra sig till revisorerna hur rapporten uppfattades och hur nämnden och förvaltningen avser att hantera rekommendationerna. 

Vänsterpartiets ledamot i socialnämnden, Ida Hildingsson,  yrkade på att göra ett tillägg till yttrandet: ”Socialnämnden tar med revisorernas rekommendationer att förvaltningen upprättar en handlingsplan för att nå uppsatta mål samt att nämnden ska få den uppföljning som krävs för att kunna följa arbetet och ta ansvar för att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt vis enligt uppsatta mål, gällande lagstiftning och socialstyrelsens föreskrifter gällande VIN.” En enhälligt nämnd ställde sig bakom tilläggsförslaget.

I ett annat ärende ”Behovsinventering gällande boenden och lokaler 2024-2033” så var det en målgrupp som inte fanns med i inventeringen: Våldsutsatta kvinnor. Denna målgrupp har Socialförvaltningen ett särskilt lagstadgat ansvar för. Behovet för stadigvarande boendelösningar för våldsutsatta kvinnor är något som uttrycks av verksamheten, Individ och familjeomsorgen och i synnerhet vuxenheten som arbetar med målgruppen. Det är anmärkningsvärt att gruppens behov inte finns med i inventeringen och svaret vi fick på sammanträdet var sammantaget att ”ja, behovet finns, men vi har inte landat i vems ansvaret är eller hur det ska lösas”. 
Därav än mer angeläget att behovet ska utredas och hur det ska tillgodoses. Vänsterpartiet lade därför ett yrkande om  återremiss  i linje med den lagstiftning socialförvaltningen har att förhålla sig till: ”Då det finns ett behov hos målgruppen våldsutsatta kvinnor för stadigvarande boendelösningar och kommunen har ett särskilt lagstadgat ansvar för målgruppen enligt 5 kap. SoL, paragraf 11 så ska detta införas under individ- och familjeomsorgens avsnitt; 2.3 och 3.13.3. Hur behovet ser ut och hur det avses att tillgodoses.
Ett yrkande som dock inte fick gehör av nämndens majoritet. Det blir att återkomma i ärendet.