Författare: Vänsterpartiet VBG

Hur kan det komma sig att priserna på mat har stigit så mycket mer i Sverige än i andra EU-länder, trots att vi är med i EU?
Det kan bero på sämre konkurrens, enligt en ny rapport från Lunds universitet.

Kom och köp konserverad gröt, sjöng Ulf Peder Olrog 1948. Ja, snart är vi kanske tillbaks där, om gröten vore billig. Till skillnad från smör, mjöl, tomater, ost, basilika..
Forskarna Elvira Wiktorsson och Fredrik Wilhelmsson verksamma vid AgriFoods, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har undersökt vad som egentligen hänt med livsmedelspriserna i Sverige jämfört med resten av EU med start i början av 2021 och till det här årsskiftet. Jämförelsen visar att Sverige inte skiljer ut sig från genomsnittet för euroländerna när de tittar på hela perioden. Men under andra halvan av 2022 händer något; prisökningstakten i Sverige drar iväg från EU-snittet.

Så vad beror det på? Forskarna tar upp flera aspekter, som kronans försvagade ställning gentemot euron, energipriserna och att Sveriges dominanta matjättar, ICA, Coop och Axfood, i stort sett tagit över branschen. 2016 hade de 86 procent av den. Allra störst är ICA med 51 procent. ICA-handlare äger visserligen sina egna butiker men är sammankopplade genom ett gemensamt grossistsystem. Coop är näst största aktör med 19 procent av den svenska matmarknaden år 2016. Trea är Axfood.
— Konkurrensen i livsmedelskedjan spelar roll. Äldre studier visar dessutom att en större del av prisökningar på jordbruksvaror överförs till konsumenterna i Sverige än i andra jämförbara länder, säger en av forskarna, Fredrik Wilhelmsson till Dagens ETC.

Dagens ETC har även talat med Handels chefsekonom Stefan Carlén om ”greedflation”, att handlare kan höja priserna extra för att det inte märks lika mycket i krisen.

— Är det något som är svårt att vetenskapligt bevisa är det sådana här saker. Samtidigt kan man luta sig tillbaka och fråga sig vilket vinstdrivande företag som frivilligt drar ner sina vinster för att vara goda? Vi lever i en kapitalistisk marknadsekonomi. Det är inget konstigt att passa på att ta ut så mycket vinster man kan, säger Stefan Carlén till Dagens ETC

Lunds Universitet har nu fått i uppdrag av Konkurrensverket att fortsätta utreda frågan om svenskar betalar för mycket för vår mat.

Hela den aktuella studien finns att läsa på www.agrifood.se

[Inlägget publicerades 21 mars 2023 på Rött.nu .] 

Vid förra veckans kommunfullmäktige ställde sig alla ledamöter från alla partier bakom ett yrkande från Vänsterpartiet. Inför ärendet 9 ”Revidering av flaggregler” fanns ett beslutsförslag från kommunstyrelsen. 

Ida Hildingsson anförde att ett bra förslag borde förbättras. Nu kommer Vänersborgs kommun att börja flagga vid 4 av de 5 nationella minoriteternas högtidsdagar tack vare Vänsterpartiet Vänersborgs förslag i kommunfullmäktige. 

Hur många som helst opinionsundersökningar visade att en majoritet bland väljarna vill sätta stopp för ägarnas rovdrift. Men en lika stor majoritet av föräldrarna ville hålla fast vid den andra aspekten, valfriheten. 

Otaliga interpellationsdebatter i riksdagen och ett stort antal debattartiklar försöker få klarhet i skolministern Lotta Edholms avsikt att rätta till skolvärldens allt sämre villkor. 

På onsdag nästa vecka kommer det i riksdagen att utspelas  en debatt som följs av en omröstning om ett betänkande från utbildningsutskottet ”Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser”. 

Två meningar får stå för revisorernas huvudsakliga slutsats: ”Riksrevisionen har granskat om regelverket för skolpeng till fristående skolor bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna, och den övergripande slutsatsen är att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskolan i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Riksrevisionen
rekommenderar regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän och att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av fristående skolor så att det blir tydligt vad som avses.”

Riksrevisionens rapport lämnades till regeringen som läste, begrundade och uttalade löften om att följa rapportens  rekommendationer. Komplexa frågor lämpar sig inte för rappa svar och beslut, regeringen avser att tillsätta nya utredningar.

Och utbildningsutskottets majoritet, de fyra partierna från Tidöavtalet, drar en lättnandes suck och instämmer i regeringens yttrande – det är bäst att tillsätta utredningar.

I utskottets betänkande finns tre reservationer. Den första avser betänkandets avsnitt ”Ett nytt system för resursfördelning” och är gemensam för ledamöterna från S, V och MP. Den andra gäller samma avsnitt och är en text från C. Den tredje reservationen kommer från Vänsterpartiet och har rubriken ””En s.k. klasspeng”.

När vi här på hemsidan visar vad vårt partis lokala företrädare läser för att hålla sig informerade om den aktuella debatten som förs över våra huvuden, men som spelar stor roll även lokalt, så sker det i förhoppningen att också förtroendevalda från andra partier känner det angeläget att lyfta blicken och följa pågående processer.  

För här i Vänersborg och i kringliggande kommuner som Trollhättan och Uddevalla påverkar en mängd friskolor utrymmet för de kommunala skolorna. Aktuell rapport och betänkande avser endast grundskolan, men när det gäller gymnasial utbildning är friskolornas negativa påverkan på kommunernas handlingsutrymme ännu tydligare. 

Kan man dra någon slutsats från omröstningen i riksdagen  kommande onsdag (omröstningar i riksdagen är helt förutsägbara)? Det kan man. Inget kommer att hända, inga förändringar är i sikte, utredningsdirektiv behöver skrivas och utredningar behöver göras, presenteras, skickas ut på remiss. Allt kommer sannolikt att landa i någon eller några propositioner som riksdagen så småningom ska ta ställning till. Antingen så tidigt som 2025 eller efter valet 2026. 

Vänersborg då? Revisorerna från PWC har nyss lämnat rapporten ”Utredning av skolstruktur/organisation”. Den kommer att behandlas av barn- och utbildningsnämnden i april och kommer därefter att vandra uppåt till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fridaskolans betydelse är central i granskningen. Vad betyder Fridaskolans expansion för vad kommunen i övrigt kan göra för att kommunala skolor ska kunna förbättra sin struktur och ge eleverna bättre förutsättningar för en god grundläggande utbildning?