Reservationer i justitieutskott

Men Vänsterpartiet, brott måste väl bestraffas?

Nya förslag och  nästa steg. Nästan dagligen framträder justitieminister Gunnar Strömmer, M, och justitieutskottets ordförande, Richard Jomshof, SD, sida vid sida vid någon pressträff. Under valrörelsen lät det som att gängkriminalitet skulle ta slut omgående, bara valresultatet blev rätt. Så blev det inte.

Det är många olika signaler som sammanfaller. M och SD står för mera straff och längre straff – se gårdagens pressträff ”Skärpta straff för brott som möjliggör skjutningar och sprängningar”. Där sades inget om Kriminalvårdens rapport ”Så påverkar Tidöavtalet Kriminalvården”. Rapporten hade tidigare presenterats av svt nyheter med en rubrik som talade ett tydligt språk: ”Behövs över tio nya anstalter för att leva upp till Tidöavtalet”.

Samtidigt hanterar riksdagen ett annat förslag som regeringen tidigare hade överlämnat: ”Skärpta straff för brott i kriminella nätverk”. Debatt och beslut först 3 maj.  Ett antal kommentarer kan förväntas. Vänsterpartiet (och även Miljöpartiet) yrkar nämligen på avslag på regeringens förslag. Det kan vara en fördel att ha läst reservationstexten  och att bilda sig en egen uppfattning.

(Vänsterpartiets andra reservation ”Framtida utformning av skärpta straff för brott i kriminella nätverk” finns på sida 28 i betänkandet.)

Ställningstagande
Trots de senaste årens stora resurstillskott till polisen, höjningar av flera straff och ökad användning av hemliga tvångsmedel har gängrelaterade brott och skjutningar inte minskat. Polisens uppklaring av mord och skjutningar i
gängmiljö har samtidigt sjunkit. Det visar att det är andra åtgärder som behövs.
Regeringen måste omgående ta ett helhetsgrepp på problematiken med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. För att få ned den grova brottsligheten går det inte bara att vara hård mot de kriminella – det gäller att vara smartare än de kriminella. Vissa straff kan behöva höjas, men mycket mer fokus måste riktas mot att förhindra rekryteringen av barn till gängkriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i eftersatta s.k. socialt utsatta
områden. Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida Sluta skjutprojektet till hela landet och att inrätta sociala insatsgrupper i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. Ytterligare åtgärder är att inrätta en
nationell haverikommission mot skjutningarna och en nationell avhopparverksamhet för kriminella. Vidare måste insmugglingen av narkotika och illegala vapen stoppas redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi.
Förslag som innebär nykriminalisering eller straffskärpningar ska alltid vara väl underbyggda och ha analyserats utifrån nödvändighet, effektivitet och
proportionalitet. Jag anser dessvärre att regeringens proposition brister i dessa delar. Straffrättssystemet måste dessutom hänga ihop. Det är inte en framgångsrik metod att höja straffen för olika brott i en rad snabba lagstiftningsärenden. I flera fall har regeringen presenterat förslag till straffskärpningar utan att tidigare höjningar av straffen ens hunnit utvärderas. Straffrättssystemet blir på så vis oöverskådligt och onödigt komplicerat och risken för
oönskade effekter ökar. Straffrättssystemets främsta syfte kan enligt min mening inte vara att fungera som ett signalsystem för regeringens påstådda handlingskraft mot kriminalitet.
Jag noterar att Justitieombudsmannen i sitt remissvar på utredningen, som föregick regeringens lagrådsremiss och proposition, framförde allvarlig kritik.
Även Lagrådet framförde i sitt yttrande flera kritiska synpunkter på regeringens lagförslag. Jag noterar också att regeringen bedömer att kostnadsökningarna för Kriminalvården kan beräknas till sammanlagt ca 800 miljoner kronor per år. Jag anser att det är viktigt i det sammanhanget att beakta att Kriminalvården redan är i kris, vilket bl.a. beror på överbeläggningar.
Jag anser sammanfattningsvis att riksdagen bör avslå regeringens förslag. [Gudrun Nordborg, V]

Dela den här sidan:

Kopiera länk