Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

V agerar för extra ändringsbudget till sjukvården

Svensk sjukvård står inför en stor kris med kraftiga försämringar. Det visar den nya prognosen för regionernas ekonomi. Vänsterpartiet tar därför nu initiativ till en extra ändringsbudget för att skydda sjukvården.

Den nya prognosen finns i SKR:s senaste ekonomirapport. Den visar att läget för regionerna är betydligt allvarligare än vad som var känt när regeringen lade fram sin budget i september.

– De här nya siffrorna för svensk sjukvård var inte kända när regeringen lade fram sin budget. Det är därför helt nödvändigt att regeringen nu agerar och skjuter till nya pengar till sjukvården. Redan idag har sjukvården skurit ned på väldigt mycket och nu förvärras läget betydligt. Sjukvården måste skyddas mot nedskärningschocken, säger Nooshi Dadgostar.

– Svenska folket förväntar sig att riksdag och regeringen värnar sjukvården. Det var den viktigaste frågan för väljarna i valet 2022. Men istället för förbättringar väntar nu enorma försämringar om inte regeringen agerar. Var är statsminister Ulf Kristersson? Var är Jimmie Åkesson?, säger Nooshi Dadgostar.

Baserat på SKR:s siffror från i våras borde kommunsektorns underskott för 2024 landa på 18 miljarder efter de tillskott regeringen vill göra. Men SKR:s senaste prognos ändrar dramatiskt bilden av regionernas ekonomi. Om inte regeringen skjuter till mer pengar kommer kommunsektorn att gå med 31 miljarder i underskott, varav regionerna står för 24 miljarder. Det underliggande ekonomiska läget i kommunsektorn har alltså försämrats med 13 miljarder kronor jämfört med den information som fanns när budgetpropositionen lades.

– Det finns inget rationellt skäl till att välfärden ska sättas på svältkur. Statens finanser är urstarka och bara en handfull industriländer kan uppvisa en så stor nettoförmögenhet. Att i det läget tvinga regionerna till drakoniska nedskärningar i sjukvården och kommunerna till besparingar i skolan är orimligt och oansvarigt, säger Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Manifestation i Solidaritet för Palestina!

Plats: Vänersborg, gågatekrysset, Edsgatan/Sundsgatan.
Tid: kl 17, fredag 17 november
Tillsammans med civilsamhället och palestinarörelsen har Ida Hildingsson och Aya Turani tagit initiativ till en manifestation i Solidaritet för Palestina
”Stoppa det folkmord och folkfördrivning som nu sker av det palestinska folket i Gaza och Västbanken! Eldupphör nu!
Tillsammans med civilsamhället och den växande motståndsrörelsen samlar vi oss i solidaritet med Palestina och Gazas folk!
Befria Palestina och folket i Gaza från världens största utomhusfängelse. Nej till Israels apartheid politik och illegala ockupation av Palestina! Ja till fred och frihet!
Kom och visa ditt stöd!”
Flera talare från civilsamhället och palestinarörelsen, musik och ljusmanifestation.
(Från Vänsterpartiet kommer bland annat Elin Segerlind, Elise Norberg Pilhem och Kristofer Lundberg att tala).
Med hopp om en bättre framtid där Sverige igen blir en röst för internationell solidaritet! 🇵🇸❤️‍🩹

Bostadsmarknaden – hett debattämne

I fredags debatterades bostadsrelaterade frågor i riksdagen. Flera S-ledamöter ställde frågor till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, KD. (Se i efterhand eller läs protokollet: Bostadsförsörjningen i Sverige och Bostadsbyggandet. ) Om Andreas Carlsson tyckte att det ställdes jobbiga frågor där regeringen inte kan ge klara besked än, så var det ingenting jämfört med det som gjorde debatten riktigt besvärligt för bostadsministern. Mikael Eskilandersson, SD-ledamot från Skåne, försökte göra sig till regeringens talesperson med en rad okvalificerade angrepp på frågeställarna. 

Det var tänkt att bostadsministern idag och i morgon tisdag skulle ha deltagit i ett informellt ministermötet med EU:s bostadsministrar i Gijón i Spanien. ”Ministrarna kommer bland annat att dela med sig av goda exempel från sina länder och diskutera hur man kan säkerställa alla människors rätt till adekvata bostäder.”  Men pressmeddelandet på regeringens hemsida kompletterades tidigt i morse: (Uppdatering: Andreas Carlsons medverkan är inställd.)

Bostadsfrågor hör hemma i riksdagens civilutskott. Dess ordförande, Malcolm Momodou Jallow (V), har ställt ytterligare en interpellation till Andreas Carlsson: ”Situationen på bostadsmarknaden”. Interpellationen skall besvaras senast 23 november. 

Vänsterpartiets frågor riktar sig mot en annan mycket öm punkt som följer i spåret av det drastiskt minskande bostadsbyggandet:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hindra bostadsbyggandet från att sjunka ytterligare?
2. Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?
3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att även personer utan kapital och/eller hög inkomst ska få en egen bostad?

Det tycks inte bli bättre – tvärtom

Kunskapsförbundets direktion sammanträder på tisdag i salen Lilla Paris på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg. Det speciella med novembermötet är att allmänheten äger närvarorätt. Anledningen är att direktionen under punkt 4 på dagordningen förväntas besluta: ”Direktionen godkänner upprättad Mål- och resursplan för 2024-2026 och överlämnar densamma till medlemskommunerna Vänersborg och Trollhättan.” Så är föreskriften, när budgetbeslutet fattas skall sammanträdet vara offentligt.

Så här formuleras den viktiga punkten om finansieringen av förbundets utbildningsuppdrag:  ”Kunskapsförbundet finansieras till största delen av medlemskommunerna. Gymnasieverksamheten genom förbundsbidrag och den kommunala vuxenutbildningen genom särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och respektive förbundsmedlem. […]  Förbundsbidraget och uppdragsersättningen beslutas av medlemskommunerna i december 2023  och siffrorna i det här dokumentet baseras på de förslag till beslut som finns i respektive kommun.”

”Förbundsbidraget för gymnasieverksamheten” – här finns ett större antal statliga utredningar på gång som samtliga på något sätt berör friskolornas vinstuttag av skattemedel. Än finns det bara försiktiga tecken på att SD-regeringen på allvar har insett att någonting måste göras om inte den kommunala utbildningen skall förblöda. Utredningen som kan bli avgörande har dock fram till november 2026 innan uppdraget skall redovisas, alltså först efter valet 2026. Hela perioden för MRP 2024-2026 är för Kunskapsförbundet en fortsatt tuff tid att ta sig igenom. 

Uppdragsavtal för vuxenutbildningen? Än har inga underlag från kommunerna blivit offentliga. Dock kan man förutsätta att såväl Trollhättan som Vänersborg är mycket medvetna om hur viktigt det är att stödja Kunskapsförbundet. Insatser för att bekämpa hotet om ökande arbetslöshet, biträda alla som har hamnat i långtidsarbetslöshet, hitta vägar att stödja kompetensförsörjningen för det regionala näringslivet – i allt detta arbete är KFV en värdefull partner för arbetsmarknadsenheten, socialförvaltningens enhet för försörjningsstöd och kommunens näringslivsenhet. Men så var det arbetsförmedlingen, var i all sin dag har statens ”myndighet arbetsförmedlingen” tagit vägen? 

På hemsidan för Sveriges kommuner och regioner, SKR, skriver ordföranden Anders Henriksson under den talande rubriken: ”Negativt besked om kommunerna i  arbetsmarknadspolitiken: ”I dag har Arbetsförmedlingen meddelat att de anser att det saknas juridiska förutsättningar för att ge kommuner i uppdrag att utföra arbetsmarknadsinsatser på myndighetens uppdrag.”

S-ledamoten Serkan Köse var inne på samma fråga i en interpellationsdebatt i riksdagen i fredags. Köse vände sig till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, L,  med frågan: ”Hur avser ministern att klargöra kommunernas roll inom arbetsmarknadspolitiken?

Pehrsson våndades: ”Det här är svårt.” Inte konstigt, hur skulle Johan Pehrson kunna komma förbi denna vändning som Arbetsförmedlingen hade gjort. Under den förra regeringen framkom av ett remissyttrande myndighetens stöd till tanken  ”att kommuner kan och bör vara leverantörer av arbetsmarknadstjänster åt Arbetsförmedlingen i enlighet med gällande lagstiftning”.

Nu gäller det inte längre, vilket Johan Pehrson försökte förklara och försvara. Att samarbetet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen inte tycks bli bättre belastar kommunens verksamhet. Och tyvärr också kommunens förutsättning att fullt ut finansiera vuxenutbildningen i Kunskapsförbundets regi. 

Medborgarförslag välkomnas

Antalet medborgarförslag som lämnas in till kommunfullmäktige i Vänersborg växer i antal. På onsdag kommande vecka finns inte mindre än sex nya förslag:

När partierna skriver motioner, så är det i slutet alltid fullmäktige som efter en kortare eller längre beredning i någon eller några nämnder antingen bifaller eller avslår motionens yrkande. För medborgarförslag gäller att beslutet kan överlämnas till nämnden där förslaget ”hör hemma”.   

Enstaka förslag berör dock flera nämnders ”politikområden” och då kan det vara bäst att beslutet tas av fullmäktige. 

Sedan en kort tid tillbaka erbjuds förslagsställaren att presentera medborgarförslaget inför fullmäktige. Två minuter är den snäva tidsgränsen. Inte alla tackar ja till denna möjlighet. Sedan föreslår fullmäktiges ordförande till vilken nämnd förslaget skall skickas för beredning och avgörande. Kommer inga invändningar så gäller ordförandens förslag.

Medborgarförslaget om ”Elevbusskort på helger och kväller” berör flera nämnder, i första hand barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, men även socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.

Förslaget kring ”avgiftsfria resor med kollektivtrafik” har under flera år inriktat sig på frågan om 75+ eller 65+. På annat håll har intresset för fri kollektivtrafik för unga varit stort och det har förts olika kampanjer för att få gehör.

Igår publicerade Aftonbladet en debattartikel som Åse Hanell, generalsekreterare för Majblomman, undertecknade: ”Samhället vinner på fri kollektivtrafik för unga”. 

Hon skriver: ”Dyr kollektivtrafik är något som uppmärksammats i flera år av Majblommans lokalföreningar. Avgifter stänger ute barn och tonåringar från den frihet och gemenskap det innebär att kunna ta sig fram i sitt närområde. Alternativet är att tjuvåka för att ta sig till träningen eller kulturskolan. Med Demoskops hjälp kan Majblomman konstatera att i ca sex av tio kommuner åker inga barn och ungdomar fritt med kollektivtrafiken på kvällar och helger.”

I debattartikeln föreslås ”en nationell reform med fri kollektivtrafik för alla mellan 12 och 18 år på kvällar, helger och lov.

Läser man hela texten så ligger det nära till hands att instämma i Majblommans argumentation. Men med vetskap om vad som anförs i den statliga budgeten som riksdagen om någon vecka ska avgöra för 2024, så är vi inte i närheten av ett kunna räkna med förståelse. 

Men det ska inte hindra lokala politiker i Vänersborg från att ta ställning till detta medborgarförslag som en invånare i vår kommun framför. Det lär finnas fler ledamöter även från andra partier som vill gå från ord till handling. Goda förslag ska inte bara applåderas utan förverkligas.  

9 november

Nooshi Dadgostar skriver:

För 85 år sedan, den 9 november 1938, kulminerade Novemberpogromen i Tyskland och Österrike, även kallad Kristallnatten. Synagogor och judiska bönehus brändes ner i tusental, judiskägda butiker förstördes och många judar mördades, massarresterades och skickades till koncentrationsläger.

Idag ser vi antisemitismen åter breda ut sig. Judar förföljs på grund av sin tro, många vågar inte öppet visa sin judiska identitet och synagogor utsätts för skadegörelse. Det är ett oacceptabelt misslyckande när judiska församlingar ställer in minnesstunder på grund av att säkerheten inte kan garanteras. Många känner oro och rädsla, med rätta. Alla har rätt att känna sig trygga.

Ikväll deltar jag i fackeltåget i Köpenhamn tillsammans med de andra nordiska vänsterledarna, för att hedra de som utsattes under Novemberpogromen. Den 9 november är en dag att högtidlighålla minnet av offren, men också en dag att påminna oss om den fortsatta kampen för allas lika värde. Hatet får aldrig vinna.

Pressträff om förslag till nytt partiprogram

Idag tisdag den 7 november presenterar Vänsterpartiets programkommission sitt förslag till nytt partiprogram inför kongressen i vår.

Programkommissionens sammankallande Jens Börjesson kommer att presentera innehållet i kommissionens förslag i korthet samt svara på frågor.

Programförslaget kommer efter detta att gå ut för diskussion inom partiet. Det slutgiltiga programmet antas på Vänsterpartiets kongress i maj 2024. 

[Presentationen finns  på youtube https://www.youtube.com/watch?v=DuitIqrGYLA]

 

Avgörande beslut under november

Riksdagen återkommer nu från höstlovsveckan. På tisdag sammanträder samtliga utskott. På dagordningen för finansutskottet är punkt 4. ”Statens budget 2024 – rambeslutet”. Beredningen i utskottet börjar alltså 7 november och avslutas 23 november. Utskottets betänkande 2023/24:FiU1 debatteras i kammaren onsdag 29 november och beslut fattas senare samma dag.

Vad kan man, vad bör man förvänta sig av utskottets överläggningar? Utgångspunkten är regeringens proposition som överlämnades till riksdagen 20 september. Företrädare för SD och för regeringens tre partier M, KD och L försäkrade då i riksdagsdebatten att man var överens, i princip och i alla frågor som tidigare lades fast i Tidöavtalet. Det nämndes också att det finns frågor som inte uttryckligen var del av Tidöavtalet. 

Reaktionen kom omedelbart från många håll. SKR som företrädare för kommuner och regioner, ett större antal kommunstyrelseordföranden, även från M, miljörörelsen, civilsamhället, mediebranschen, näringslivet – var det någon som inte började med att peka på det som inte fanns i budgetförslaget, hade fallit bort eller fått mindre anslag, hade prioriterats helt galet och grovt felaktigt.  Kritiken övervägde, lovorden var få. 

Det blev inte bättre när fyra oppositionspartier någon vecka senare lämnade över var sin budgetmotion. Regeringen och SD hade hämtat sig något under tiden och pekade nu med all rätt på att det kom fyra olika förslag där skillnaderna syntes lång väg. Och så är det, hösten 2023 har S inte börjat förhöra sig med varken V, C eller MP hur man inför riksdagsvalet 2026 kan enas om en gemensam linje som alternativ. 

Har det hänt eller kan det hända något under tiden 20 september till 29 november som kan påverka formuleringar och prioriteringar i rambeslutet innan riksdagens avgörande? Har kritiken nått fram eller har något förslag från oppositionen gjort avtryck? Regeringen är ju en sak, riksdagen en annan. 

I regeringen är det ett antal ministrar från M, KD och L som SD har att göra med. Det tycks SD ha klarat med besked. Men bland riksdagens ledamöter från M, KD och L finns ju ett antal som inte än är fullt ut med på tåget, som minns vad man stod upp för under tidigare år och som delvis fanns med så sent som under valrörelsen, innan man vek ner sig på Tidöslottet.  

Riksdagens finansutskott kan i sitt kommande betänkande ändra på propositionens tvärsäkerhet, visa sig förstående och insiktsfull på någon punkt. Man skulle kunna…. Förmodligen publiceras betänkandet 2023/24:FiU1 den 24 november. 

Nooshi Dadgostars uttalande idag

Det är aldrig acceptabelt att attackera oskyldiga civila.
Det var därför vi starkt fördömde Hamas terroranfall på Israel. Oskyldiga israeliska ungdomar och barn mördades och tillfångatogs. Förtvivlade mammor och pappor har utsatts för en outhärdlig smärta. Hamas måste omedelbart släppa de som hålls gisslan.
Nu ser vi hur Israel bombar Gaza urskillningslöst. Palestinska mammor får begrava sina bebisar och Läkare utan gränser slår larm om att man tvingas utföra amputationer på barn utan smärtlindring. Människor kvävs till döds under rasmassorna.
Aldrig har så många FN-hjälparbetare dödats i en konflikt på så kort tid. UD har nu rapporterat att även svenskar har dödats i anfallen. Israels blockad har orsakat akut brist på mat, el och vatten i Gaza och människor tillåts inte lämna.
Det palestinska folket kan inte göras kollektivt ansvariga för Hamas illdåd. Att attackera oskyldiga civila är ett krigsbrott. Att svälta ut en civilbefolkning är ett krigsbrott. Att anfalla civila i flyktingläger eller sjukvårdspersonal är krigsbrott.
Var är vår regering nu? När statsminister Ulf Kristersson fick frågor om hur han ser på det Israel gör svarade han att han ”inte vill gå in och vara domare”. Det ville däremot utrikesminister Tobias Billström, som under mötet med Nordiska Rådet i veckan på en rak fråga om Israels brutala attacker på flyktinglägret Jabalia svarade att ”Israels respons är proportionerlig.”
Dessa ställningstaganden skiljer sig dramatiskt från EU och FN:s tydliga fördömanden. Givet Billströms uttalande är regeringens position i praktiken ett tyst medgivande till krigsbrott.
Vi kräver att Ulf Kristersson, i likhet med EU och FN, tydligt fördömer det urskillningslösa våldet mot civila, även det som begås av Israel.
Israeliska barn och palestinska barn är lika mycket värda. Den svenska regeringen skickar nu signaler om att de inte delar denna grundläggande värdering.
Både israeliska barn och palestinska barn har rätt att växa upp i fred och frihet. Vi kommer aldrig sluta arbeta för ett slut på ockupationen och en tvåstatslösning där israeler och palestinier kan leva sida vid sida.
Den svenska regeringens tystnad är en skam för Sverige.
På Vänsterpartiets hemsida finns också följande referenser:

Så här kan vi inte ha det, sade skolministern

Tredje inlägget om skolan på tre dagar. I huvudsak länkar till underlaget för utredningen om skolpengen som tillsattes av regeringen igår. Utredning ja – när kan nästa steget tas? 

”Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklass, grundskola och anpassade grundskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 april 2025. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer ska redovisas senast den      1 november 2026.”

En fråga ställdes vid pressträffen till skolministern: ”Är det här första steget till ett förstatligande av hela skolsystemet?” Lotta Edholm uttryckte sig gillande till idéen, för sin egen person och för partiet hon tillhör. Följdfrågan blev: ”Kan skolministern säga någonting om diskussionen i regeringen, alltså hur mycket av det här kan bli verklighet?”

Frågorna kom som på beställning. I grunden för det nu aktuella direktivet ligger dels en tidigare statlig utredning: ”Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag”, dels en rapport från Riksrevisionen ”Skolpengen – effektivitet och konsekvenser”. 

Nu utses som särskild utredare Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad. Hon har varit expert i nämnd statlig utredning.  

När riksrevisionens rapport behandlades i mars 2023 hade S, V och MP en gemensam reservation med denna inledning: ”Vi har länge pekat på en rad systemfel i nuvarande utformning av skolpengen och att systemet med skolpeng behöver göras om. Riksrevisionens sammanfattande bedömning är också att regelverket för skolpeng till fristående skolor motverkar en likvärdig skola och Riksrevisionens granskning bekräftar därmed vår tidigare framförda kritik. När nu regeringen i sin skrivelse till följd av Riksrevisionens iakttagelser aviserar utredning av systemet uppstår frågan varför regeringen inte i stället agerar och lägger fram förslag utifrån tidigare framtaget utredningsunderlag. Vi anser att regeringen, utifrån befintligt utredningsunderlag, snarast ska lägga fram förslag för en mer likvärdig skolpeng.”

I mars 2023 avslog riksdagens majoritet SD, M, Kd och L förslaget till en grundläggande förändring av systemet med skolpengen. Nu i november 2023 har uppenbarligen insikten kommit: ”Så här kan vi inte ha det!”

Utredningen ska redovisa sina slutsatser vid två tillfällen: Grundskolans m.fl. frågor tas upp när valrörelsen 2026 börjar komma i gång, gymnasieskolans finansiering kommer upp två månader efter riksdagsvalet i september 2026. 

Alla hårresande fel som Lotta Edholm berättade om vid dagens pressträff får lov att finnas kvar ett antal år till.