Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Insändare i TTELA: ”Vänersborg har råd med en bra skola för alla!”

Stefan Kärvling och Gunilla Cederbom företräder Vänsterpartiet i kommunstyrelsen i Vänersborg.  Från styrelsen kommer ett förslag till kommunfullmäktige om en tilläggsbudget. Några tänkta besparingar eller nedskärningar skall därmed upphävas, en välsignelse för berörda verksamheter.  
Vår fullmäktigegrupp har inte gett upp hoppet att vi på onsdag kan få en majoritet för vårt förslag att ta ytterligare ett steg. 
I en insändare i dagens TTELA utvecklar Stefan och Gunilla vår syn på vad som borde vara allas uppfattning: ”Vänersborg har råd med en bra skola för alla!”.

Här citat från insändaren: 

Det är ett bra förslag utifrån nuvarande förutsättningar. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att det når ända fram. Det finns risk för att barn- och utbildningsnämnden, trots tilläggsbudgeten, tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 miljoner kronor.

Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det finns ett skriande behov av legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etcetera så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.”

”Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder: ”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Inriktningsmålet är högprioriterat i kommunen. Nu är det i fara. Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare.

Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att kommunfullmäktige tilldelar barn- och utbildningsnämnden ytterligare 7,9 miljoner kronor för att behålla legitimerade, behöriga och kompetenta pedagoger.”   

Nya budgetbeslut på löpande band

Inte här i kommunen dock. Kommunfullmäktige fattade budgetbeslutet för 2024 redan 20 juni, innan sommarpausen. Sedan dess har det hänt mycket, ovanligt mycket och som ett undantag ser det nu så ut att det kommer att beslutas om en tilläggsbudget vid sammanträdet den 13 december. 

”På löpande band” syftar till statens budget och en utdragen serie av riksdagsbeslut. Den 29 november röstade Tidöpartierna genom regeringens budgetproposition. Där togs ”Rambeslutet” – budgeten i sin helhet med anvisningar om vilka belopp som skulle delas ut till samtliga 27 utgiftsområden.

Fördelningen finjusteras under december i riksdagens olika utskott och återkommer till riksdagens kammare i form av 27 olika betänkanden. Efter sedvanligt debatt följer omröstningar, överraskningar förekommer knappast, allt är redan förutbestämt  genom beslutet 29 november.

Oppositionspartierna S, V, C och MP har synpunkter som för det mesta avviker från SD-regeringens proposition. Men rambeslutet förhindrar att dessa förslag ännu en gång kan föras fram i form av yrkanden. Därmed kan partierna inte heller bifoga reservationer. Istället skrivs ”särskilda yttranden” om egna tankar och förslag, om sådant ”som skulle varit bättre” men som inte längre är aktuellt att föra fram för 2024.

Här två texter som visar hur Vänsterpartiet argumenterar. Tony Haddou hänvisar i yttrandet i betänkandet 2023/24:SfU4 ”Utgiftsområde Migration” att Vänsterpartiet ”sammantaget anvisar för 2024 242 mnkr mer än regeringen”. I övrigt här ett särskilt yttrande på två sidor.

Vasiliki Tsouplaki noterar i betänkandet 2023/24:KU1 för utgiftsområde 17 ”Kultur, medier, trossamfund och fritid” att Vänsterpartiet för detta område hade velat anvisa sammantaget 2 174 mnkr mer än regeringen. Hennes särskilda yttrande är på fem läsvärda sidor. 

För vår lokalförening är dessa texter från Vänsterpartiets riksdagsledamöterna av värde, här sammanfattas i kronor och ören vilka andra tankar som finns. Statens budget påverkar ju direkt och indirekt förutsättningar för kommun- och regionpolitiker i hela landet. 

S, C och MP har också tillgång till egna yttranden, medan situationen är helt annorlunda för M, KD och L – det finns en text, budgetpropositionen, som utgör dessa tre partiers utfästelser. Att SD i själva verket tycks ha dikterat texter och satt beloppen i kolumnerna, det tar inte bort ansvaret från regeringen. Däremot har SD glidit fram elegant – man anger tonen för regeringen men kan svära sig fri från ansvar när det skulle behövas. Så smart! 

Vänsterpartiets debattartikel om vårdkrisen

Sveriges statsfinanser är oerhört starka. Ändå sätter regeringen vår gemensamma välfärd på svältkur. Det är både kortsiktigt och dumt. Välfärden är vår gemensamma rikedom, och förutsättningen för ett fungerande samhälle.
För att skapa ordning och reda i välfärdens finansiering så föreslår vi därför nu en norsk modell, där kommuner och regioner garanteras den framförhållning och de resurser som krävs för att kunna bedriva vård i världsklass.
I tidningen Expressen återges en debattartikel av Nooshi Dadgostar, Ali Esbati och Karin Rågsjö.
[Observera att Expressen tar in länkar till väsentlig bakgrundsinformation som åberopas i debattartikeln.]

M-statsråd bröstar sig med SD-politik

Illamåendet infinner sig när ett pressmeddelande från justitie­­departementet utformas i en ton som andas SD-retorik hela vägen. Men det är Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard som är statsråd, båda med partibeteckningen M. 

Riksdagsbeslutet kom nyligen. Ändringarna i utlänningslagen som träder i kraft idag 1 december behövde stöd från samtliga ledamöter från KD och L. Var det inte någon enda ledamot från dessa två partier som hade ont i magen efter omröstningen?

Tack och lov finns det annat att läsa och att ta del av – så t ex ett pressmeddelande från SCB som berättar om rapporten: ”Ensamkommande 2015. Boende, utbildning och sysselsättning 2022

Det är skönt att kunna läsa: ”I en ny rapport från SCB redovisas hur gruppen ensamkommande flickor och pojkar födda år 1999 sysselsätter sig, utbildat sig, och var och med vem de bor sju år senare.”

Ali Esbatis sista riksdagsdebatt

”Man måste uppskatta Ali Esbati. Han är en politiker som är påläst, och han är intellektuell. Han är ganska tuff, men han är det på ett varmt sätt. Och det saknar jag lite grann i politiken. Jag skulle till och med beskriva att han är lite av en ordkonstnär.
Jag kommer att sakna Ali Esbatis anföranden i kammaren. Med all respekt för alla er andra, men han är den mest förberedda i ordvändningar, i beskrivningar, i målande bilder av hur han beskriver sin politik, er politik och vår politik. Det kommer jag att sakna.
Jag tror till och med att stenograferna kommer att sakna att få skriva rent hans anföranden.”  (Mikael Damberg, S)

Företrädare för riksdagens andra partier hade  alla några personliga rader i sina manuskript när Vänsterpartiets  ekonomisk-politiska talesperson deltog i sin sista stora budgetdebatt. Ali Esbati hade tidigare berättat varför han lämnar riksdagen.

Debatten då? Som alltid kan den 5½ timmar långa debatten ses i helhet eller valda delar därav på riksdagens hemsida. Där finns länken till inspelningen på webb-tv och där finns även länken till snabbprotokollet. 

Nördiga vänsterpartister sparar en kopia med texten av Ali Esbatis anförande i budgetdebatten. 

Omröstningen kom senare på eftermiddagen – SD hade fast grepp om läget och rösterna från regeringspartierna räckte till för att utskottets betänkande vann på samtliga punkter, alla avvikande yrkanden och reservationer förlorade.

Igår meddelade Vänsterpartiet också att Ida Gabrielsson efterträder Ali Esbati. 

Idag gäller flera beslut pengar

På förmiddagen debatterar riksdagen finansutskottets betänkande 2023/24:FiU1 ”Statens budget 2024 – Rambeslutet”. Debatten beräknas ta gott och väl tre timmar. När beslutet tas på sena eftermiddag vet vi vad som gäller.  Inga överraskningar väntas, SD-regeringen kommer att berätta om sina satsningar på välfärden, samtliga fyra oppositionspartier håller fast vid ett annat sätt att beskriva statens anslag till kommuner och regioner. Det är mindre anslag än det som skulle behövas för att kommuner och regioner kan behålla nuvarande kvalitet i verksamheten. Inom skolan, i kulturen, i sjukvården och äldreomsorgen måste personal avskedas, istället för behövlig utveckling väntar avveckling. 

 Någon timme senare under dagen har kommunstyrelsen i Vänersborg kommit fram till punkt 25 på ärendelistan: ”Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag
till tilläggsbudget 2024”. 

Kommunledningens förslag till beslut lyder: 

Kommunfullmäktige beslutar att utöka nämndernas budgetramar 2024 med totalt 29,5 mnkr (som fördelas enligt följande – se texten på länken till ärendet)

Ett bra förslag, det fanns redan i juni en antydan om detta.  Men det kommer att bli debatt om förslaget, troligen inte så mycket i kommunstyrelsen idag utan först 13 december i  kommunfullmäktige. Det är en bra gissning att det finns partier som yrkar på avslag. Och det kommer att finnas ett förslag om att utöka tillägget: ”Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att tilldela barn- och utbildningsnämnden ytterligare 7,9 mnkr för att behålla behöriga lärare.”

Mycket mer finns att säga om kommunens ekonomiska situation – debatten kommer att föras långt utanför  styrelsens och fullmäktiges möteslokaler. En bakgrundsbeskrivning finns att läsa i ett debattinlägg i Dagens Samhälle idag: ”Ny våg av nedskärningar hotar välfärden”.

 

Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Riksdagen debatterar i morgon tisdag socialutskottets betänkande 2023/24:SoU3 ”Välfärdsteknik inom äldreomsorgen”, beslut fattas dagen efter. Här handlar det om förslag som hittills föga har uppmärksammats men som kommer att betyda mycket för den verksamhet som t ex Vänersborgs kommun erbjuder våra äldre i form av hemtjänst eller särskilt boende. 

Det är ju ingen hemlighet att kommunledningar landet runt tillsammans med kommunala ekonomichefer hyser förhoppningar att välfärdstekniken skall lösa ett av två problem – eller helst båda samtidigt. Kommunernas dåliga ekonomi kräver fortsatta nedskärningar för alla verksamheter, inte minst i socialtjänsten. Kan digitala tjänster ge bibehållen kvalitet när anslagen minskar? Det finns inte tillräckligt många sökande till utbildningar som kvalificerar för en anställning inom äldrevården – kan digitala tjänster kompensera personalbristen?

Våra pensionärsorganisationer, berörda fackliga företrädare och inte minst ledamöterna i socialnämnden och i kommunfullmäktige gör sig en tjänst att bläddra genom betänkandet. Här finns förslag till lagändringar som är förutsättning för att digitala tjänster med full kraft kan införas i äldreomsorgen. 

Betänkandets sammanfattning inleds så här: ”Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen, lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänstlagen och lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Regeringens förslag innebär ett förtydligande av möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller boende i särskilda
boendeformer för äldre.”

Vid debatten i morgon kommer ledamöter från S, V och MP att argumentera utifrån sex reservationer som partierna har lämnat in. Här Vänsterpartiets reservation på betänkandets punkt 2: ”Framtida utformning av lagstiftningen”.

”Enigt min mening är krav på samtycke centralt för att äldreomsorgens insatser ska vara säkra och trygga, inte minst på grund av att många insatser är integritetsnära. Det finns därför stora risker med att socialtjänsten skulle 
tillhandahålla insatser med digital teknik utan likvärdiga alternativ, eller att enskilda helt och hållet blir utan insats om de inte väljer det digitala alternativet. Regeringen bör återkomma med förslag på ett lagstadgat krav på att socialtjänsten ska tillhandahålla likvärdiga alternativ till digital teknik för att uppfylla samtyckeskravet.”

En annan reservation på punkt 3: ”Frågor om bemanning och kompetens” har V och MP gemensam: 

”Enligt vår mening är det viktigt att användningen av digital teknik inte ska kompensera för brister i bemanningen eller personalens kompetens. Personal kan däremot kompletteras med digital teknik om det förbättrar och stärker omsorgen och är något som den enskilde välkomnar. Om man inför teknik och frigör tid för personalen bör frågor som minskad ensamhet, sociala aktiviteter och rörelseglädje prioriteras, dvs. områden som ofta är eftersatta trots
socialtjänstlagens värdegrund. Enligt vår mening bör regeringen återkomma med förslag som tydliggör och säkerställer att en ökad användning av välfärdsteknik inte utnyttjas för att kompensera utan endast för att komplettera, för brister i bemanning eller personalens kompetens.”

Billigare mat med lagstiftning mot överpriserna

På bara två år har matpriserna stigit med nästan 30 procent, men regeringen står handfallen. Därför föreslår Vänsterpartiet nu lagstiftning mot överpriserna.

Samtidigt som hushållen får räkna slantarna för att ha råd med smör gör matjättarna rekordvinster.

Orsaken är inte svår att hitta för den som letar. Vi har en monopolliknande situation bland svenska matbutiker. De tre jättarna ICA, Axfood (Willys och Hemköp) och Coop står för 90% av den svenska marknaden för livsmedel. Det gör det möjligt för dem att höja priserna mer än vad som är motiverat av kostnadsökningarna. Eftersom kunderna i Sverige inte har någon annanstans att ta vägen så kan matjättarna passa på att sko sig på krisen, på vanligt folks bekostnad.

Detta är förstås oacceptabelt. För att komma till rätta med det här föreslår Vänsterpartiet nu lagstiftning som skulle sänka matpriserna. Vi gör det för att få marknaden att fungera som den är tänkt, och hjälpa både hushåll och matproducenter i ett väldigt pressat läge.

Vi föreslår att handlarna ska vara skyldiga att lämna underlag för sin prissättning till Konkurrensverket. Om det upptäcks att oskäliga priser tagits ut ska företaget sanktioneras med kännbara böter — det handlar trots allt om något som orsakar skador på hela samhällsekonomin. Att lämna felaktiga prisunderlag till Konkurrensverket ska vara brottsligt, och det ska finnas fängelse i straffskalan.

Idag är det praktiken omöjligt att driva en fristående matbutik som inte ägs eller kontrolleras av någon av de stora matjättarna. Ett grundläggande krav på en marknad är att det ska gå att etablera nya företag, för att utmana monopolliknande situationer, och så är det inte idag. Den här bristande konkurrensen är till uppenbar skada för konsumenterna. Därför föreslår vi en översyn av lagstiftningen så att det blir möjligt som handlare att vara fristående gentemot matjättarna.

Det är inte bara konsumenterna som lider av matjättarnas metoder: även livsmedelsproducenterna, de företag som faktiskt odlar och producerar vår mat, pressas hårt. De senaste åren har därför vi kunnat läsa om bönder och andra som ser sina varor öka i pris i butik, men som själva inte får ett öre mer, trots att det är de som har de stora kostnadsökningarna. Vi föreslår därför att otillbörliga handelsmetoder, till exempel hot om avlistning, kriminaliseras.

Vänsterpartiet föreslår att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om förändrad lagstiftning för detta. De här tre förslagen skulle göra direkt skillnad för både konsumenter och producenter. De enda som har något att förlora på det är matjättarnas ägare.

Vänsterpartiet är det första partiet som föreslagit något konkret för att få ner matpriserna. För oss är det självklart att när något skadar hushållen och hela samhällsekonomin så allvarligt, då måste politiken agera. Det utgår vi ifrån att det vi kan nå bred enighet om, från höger till vänster.

Läs mer om förslaget här…

Statens budget 2024 – Rambeslutet

Nästa vecka onsdag med start 09:00 debatterar riksdagen finansutskottets betänkande 2023/24:Fiu1 ”Statens budget 2024 – Rambeslutet” och därefter 2023/24:Fiu11 ”Höständringsbudget för 2023”.

Här ett avsnitt från texten där riksdagen på sin egen hemsida beskriver hela budgetprocessen:

”Riksdagen beslutar om utgiftsramar för budgeten

I ett första steg beslutar riksdagen om de totala utgifterna och om en beräkning av inkomsterna i statens budget. Genom det beslutet fastställs ramarna i budgeten, det vill säga hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället, så kallade utgiftsområden. 

Så går det till när riksdagen beslutar om utgiftsramarna:

  1. Riksdagens utskott analyserar förslagen till utgiftsramar i budgetpropositionen och i oppositionspartiernas motförslag. Utgiftsområdena fördelas mellan utskotten beroende på vad de handlar om. Till exempel hamnar utgiftsområdet Internationellt bistånd hos utrikesutskottet och Studiestöd hamnar hos utbildningsutskottet. Utskotten kan föreslå att ett utgiftsområde ska få mer eller mindre pengar eller att pengar ska flyttas mellan olika utgiftsområden.
  2. När utskotten är klara lämnar de ett yttrande till finansutskottet som tar ställning till allt i ett samlat förslag om ramar för varje utgiftsområde i statens budget. Finansutskottets förslag kallas betänkande.
  3. Ledamöterna debatterar och beslutar om finansutskottets förslag i riksdagens kammare.” 

Vänsterpartiets ledamot i finansutskottet, Ali Esbati, är anmäld som talare i debatten, så även Vänsterpartiets ledamot Ilona Szatmári Waldau. Deras anföranden och repliker kommer att anknyta till texterna för Vänsterpartiets reservationer i de två nämnda betänkandena från finansutskottet. 

Här den viktiga, den utförliga reservationen , som undertecknades av ledamoten i finansutskottet, Ali Esbati. Texten kommer av flera anledningar att landa i arkiven hos somliga partiaktiva. Ali Esbati har själv berättat att han lämnar sin plats i riksdagen vid årsskiftet. Han har gjort ett utomordentligt bra arbete för Vänsterpartiet, under många år tillsammans med Ulla Andersson som lämnade riksdagen vid utgången av förra mandatperioden. 

Det kommer att riktas många tack till Ali Esbati, det kommer att skrivas lite olika på olika håll. T ex sätter tidningen Expressen sin rubrik på en intervju för att visa att Ali Esbati ofta väljer att tala klarspråk.

Ännu en gång – Vänsterpartiet om matjättarnas vinster

Tidigt påtalade Vänsterpartiet problemet med raskt stigande matpriser. Här länken till det som sades för ett år sedan och upprepades i våras när hushållens belastning bara fortsatte att bli tyngre. 

I mars kallade finansminister Elisabeth Svantesson matjättarna till samtal. Moderaterna i regeringen bröstade sig senare med att påpeka ”Vi minsann agerar, vi för samtal”. För oppositionen är det ett rimligt krav att regeringen ska samtala – och agera. Samtal blev det, inte mer.

Nu återkommer Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar och partiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati. I grunden har inget ändrats, matjättarna redovisar stora vinster kvartal efter kvartal och hushållen fortsätter att bevaka extrapriser och stryker flera poster på veckans inköpslista. 

Den nu aktuella debattartikeln i GP har rubriken ”Skarp lagstiftning krävs för att få bukt med matjättarnas övervinster”.

Ingressen lyder: ”Matjättarna fortsätter att utnyttja krisen och sin marknadsdominerande ställning för att göra rekordvinster. Som tack bjuder regeringen dem på kaffe, och hushållen betalar priset för underlåtenheten att agera mot en uppenbart icke-fungerande marknad, skriver Nooshi Dadgostar och Ali Esbati, Vänsterpartiet.”

Dadgostar och Esbati konstaterar: ”För Vänsterpartiet kommer det här inte som någon överraskning. Vi har under lång tid krävt att regeringen ska få till en frivillig överenskommelse med de tre matjättarna, och om det inte fick effekt gå fram med lagstiftning för att stoppa övervinsterna. Att regeringen kände sig pressad var uppenbart, men trots det nöjde man sig med att bjuda in matjättarna till en fika med finansministern. Dessa koncerners resultat i år visar att denna lilla pratstund blev precis så resultatlös som man hade kunnat ana.

I debattartikeln beskrivs utvecklingen under de senaste två, tre åren. För ICA, Axfood (Willys och Hemköp) och för COOP. Det är inte bara hushållen som drabbas utan även producentleden i Sverige pressas av matjättarna. 

Debattartikeln avslutar: ”Nu behövs skarp lagstiftning för att komma till rätta med matjättarnas orimliga missbrukande av sin ställning. När både konsumenter och producenter går på knäna, medan det är dukat till kalas hos de matjättar som agerar mellanhänder, borde det vara uppenbart för alla att det är något ruttet i systemet. Att vi måste göra något åt det utgår vi ifrån att alla riksdagspartier kunna vara överens om.”