Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Sökordet är ”överskottsmål”

På hemsidan SvT.se noterades igår resultatet av en rundringning från programmet Agenda – rubriken var: ”Vändningen: Partierna öppnar för miljardlån till statskassan”. 

Här på vår lokala hemsida stannar vi med att notera några få citat ur artikeln: ”Allt fler partier överväger nu att slopa det så kallade överskottsmålet. SVT Agendas rundringning visar att det i nuläget bara är Moderaterna som vill behålla överskottsmålet, men se över nivåerna.”

Tidigare är det bara Vänsterpartiet som förespråkat ett underskottsmål. De vill sätta målet till en procent av BNP under en tioårsperiod.”

På Vänsterpartiets centrala hemsida ger sökordet ”överskottsmål” åtta träffar, från 2013 fram till 2022. 

2022 angav Vänsterpartiet inriktningen av motionen till vårbudgeten: ”Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i världen. Samtidigt står vi inför ett akut klimatnödläge. För att finansiera den nödvändiga omställningen föreslår Vänsterpartiet att ett 10-årigt moratorium införs för det finanspolitiska ramverket, med start år 2023. Vi föreslår att dagens överskottsmål under denna period ersätts med ett underskottsmål för de offentliga finanserna.

Vänsterpartiet föreslår vidare att det finanspolitiska ramverket kompletteras med mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning och ett mål för offentliga investeringar i linje med våra klimatåtaganden.

Ett år senare, nu hade Tidöpartierna bildat regering, skrev Vänsterpartiet i sin budgetmotion: ”Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden och löpande och stora överskott i bytesbalansen. Den offentliga sektorns bruttoskuld beräknas till 30,3 procent av BNP 2023, vilket är mycket lågt i ett internationellt perspektiv. Samtidigt står världen inför ett klimatnödläge och de globala utsläppen fortsätter att öka. Vänsterpartiet föreslår att dagens överskottsmål för de offentliga finanserna ersätts med
ett underskottsmål för att möjliggöra en stabil och långsiktig finansiering av klimatomställningen.”

För den som vill läsa mer om Vänsterpartiets sätt att argumentera hänvisas till avsnitt 6.2 Finanspolitiska  överväganden med start på sida 33 och till avsnitt 19.2 Ett ramverk för ett rikare Sverige med start på sida 121.

Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin i topp på Vänsterpartiets EU-lista

 

Vänsterpartiet har nu valt sin lista för EU-valet i juni. Jonas Sjöstedt toppar listan, följt av Hanna Gedin. Totalt finns 36 namn på listan.

– Det är ett förtroende jag är glad och hedrad för. EU-valet är viktigt för alla som vill ha en politik för klimatet och trygga jobb. Det blir ett val mellan vänster och höger, säger Jonas Sjöstedt.

Jonas Sjöstedt är i grunden metallarbetare och har tidigare varit såväl partiledare för Vänsterpartiet som EU-parlamentariker i Bryssel 1995-2006, där han bland annat satt i miljöutskottet.

– Vi har en väldigt stark lista. I EU-valet kan vi se till att det blir mer vänsterpolitik i Sverige och dessutom visa regeringen och Sd att svenska folket inte vill ha dem. Det ser jag fram emot, säger Nooshi Dadgostar.

I december lade valberedningen sitt förslag. Beslutet om listan togs på en valkonferens i Stockholm med ombud från hela landet.

– Vänsterpartister gör verkligen skillnad i EU-parlamentet, för Malmö och Sverige. Vi arbetar konsekvent för eldupphör i Gaza och det är ett arbete jag vill fortsätta driva, säger Hanna Gedin, tvåa på Vänsterpartiets EU-lista.

Hanna Gedin från Malmö arbetar för vänstern i EU-parlamentet och har tidigare varit biträdande partisekreterare. Hon är utbildad i EU-rätt.

Vänsterpartiets EU-lista 2024
  1. Jonas Sjöstedt, Umeå, Västerbotten
  2. Hanna Gedin, Malmö, Skåne
  3. Carolina Gustafsson, Kiruna, Norrbotten
  4. Marta Aguirre, Sekovänstern, Storstockholm
  5. Umihama Rasovic, Eslöv, Skåne
  6. Joel Grimborg, Falun, Dalarna
  7. Gertrud Ingelman, Linné, Göteborg
  8. Christina Hedin, Östersund, Jämtland Härjedalen
  9. Felicia Granath, Västerås, Västmanland
  10. Lotta Lagnander, Gävle, Gävleborg
  11. Saga Carlgren, Gotland, Gotland
  12. Patrik Renfors, Oxelösund, Sörmland
  13. Tove Pehrsson, Solna, Storstockholm
  14. Tania Bengtsson, Halmstad, Halland
  15. Ilona Szatmári Waldau, Uppsala, Uppsala län
  16. Glenn Berggård, Luleå, Norrbotten
  17. Katja Ollila, Hällefors, Örebro län
  18. Tobias Holmberg, Norrköping, Östergötland
  19. Erfan Kakahani, Sundsvall, Västernorrland
  20. Siri Hasting, Karlstad, Värmland
  21. Linnea Bengtsson, Kristianstad, Skåne
  22. Maria Garmer, Braås/Rottne, Kronobergs län
  23. Peter Pedersen, Degerfors, Örebro län
  24. Zee Vieira, Norrtälje, Storstockholm
  25. Tove Fraurud, Uppsala, Uppsala län
  26. Lotta Johnson, Fornarve Oxelösund, Sörmland
  27. Rodrigo Arce, Hammarby-Skarpnäck, Storstockholm
  28. Willy Neumann, Jönköping, Jönköpings län
  29. Richard Deichmann, Kalmar, Kalmar Län
  30. Emil Estebanez, Falköping, Skaraborg
  31. Robert Armblad, Växjö, Kronobergs län
  32. Jessica Gustafsson, Stenungsund, Väst
  33. Hermineh Hourdad, Angered, Göteborg
  34. Sofia Bryngelsson, Borås, Sjuhärad
  35. Eva Espling, Lysekil, Fyrbodal
  36. Jessica Nilsson, Hammarby-Skarpnäck, Storstockholm

Västtrafiks seniorbiljett

Västtrafikens seniorbiljett har funnits under en lång tid. För det mesta sade man inte seniorbiljett utan seniorkort. Och ordet seniorkort användes också när det ställdes frågor i fullmäktige, när det lämnades motioner och när invånare i Vänersborgs kommun framförde medborgarförslag. 

Då gällde det alltid en och samma fråga: I kommuner runt om i Västsverige, i grannkommunen Trollhättan t ex, fick alla seniorer som fyllde 65 år ett erbjudande om att kvittera ut ett seniorkort som berättigade till avgiftsfria resor inom den egna kommunen eller i närområdet. Frågan som ställdes var alltså: Varför erbjuder Vänersborgs kommun seniorbiljett först från och med att någon fyller 75 år. Och förslaget var: Ta ett beslut att det också här ska  erbjudas ”Seniorkort 65+”.

Under alla år och fram till 2020 blev svaret ”Nej, inte i Vänersborg, här gäller 75+”. Det fanns alltid en majoritet av politiker som avslog alla medborgarförslag och motionen.  

Vänsterpartiet skrev 2021 för andra gången en motion om 65+ – några år tidigare hade vi inte fått bifall.  Också två nya medborgarförslag kom i oktober och i november 2021 – motionen och dessa två förslag lades på hyllan, ”Västtrafik och regionen förändrar villkoren för seniorkort”. 

Ytterligare två medborgarförslag med samma önskemål om sänkt åldersgräns kom i februari 2022. ”Nu är regionen igång med en utredning – vi måste avvakta.

I januari och i maj 2023 noterade fullmäktige ytterligare två medborgarförslag. Som tidigare blev beskedet ”överlämnas till kommunstyrelsen – skall avgöras inom ett år” och så landade även dessa i samma pärm.

Men hur var det egentligen? Regionen och Västtrafik hade tidigare lämnat klara besked att fram till våren 2023 hade det varit fullt möjligt för Vänersborgs kommun att ändra sig från seniorkort 75+ till 65+. Det valde kommunledningen att ignorera. 

Nu finns resultatet av utredningen och innan 1 mars skall kommunfullmäktige fatta ett beslut. Här länken till underlaget i sin helhet. 

Slutsatsen: Varje kommun måste fatta ett eget beslut: 75+, 70+ eller 65+? Vår kommunledning viker sig för trycket och föreslår att invånare i Vänersborgs kommun skall erbjudas Seniorbiljett 70+ som från 1 juli 2024 berättigar till avgiftsfria resor med Västtrafik i zon C. 

Samtidigt håller kommunledningen säkerligen tummarna att alla andra, framförallt Trollhättan, måtte visa förnuft och  överge sina seniorkort 65+ till förmån för Seniorbiljett 70+.

Förtroendevalda politiker skall agera för invånarnas bästa. Och då gäller det också att lyssna. Kommer Trollhättan och många andra kommuner i Västra Götaland ta ett steg tillbaka och ordna upp till fem års väntan för sina seniorer? Vem kan tro detta?

Kommer invånarna i Vänersborg att överge tanken på Seniorbiljett 65+? Det återstår att se.

Vänsterpartiet kommer i kommunfullmäktige 7 februari att yrka på att införa Seniorbiljett 65+ från halvårsskiftet.

Bra politik – för klimatet och för vanligt folk

Regeringens klimatpolitik är varken bra för klimatet eller för vanligt folk. Det krävs en politisk kursändring, som rivstartar klimatomställningen och bygger ett rättvisare Sverige.

95% av svenskarna är medvetna om klimatförändringarna. Fyra av fem svenskar vill se en politik som löser dem. Trots det har regeringen och Sverigedemokraterna sedan man fick makten konsekvent drivit en politik som ökar utsläppen.

Det är inte bara dålig klimatpolitik, det är helt på tvärs med svenska folkets vilja och behov.

Den klimathandlingsplan som regeringen nyss presenterat visar tyvärr att denna ansvarslösa politik inte är ett olycksfall i arbetet. Det regeringen säger där är att man planerar att fortsätta misslyckas, och i praktiken har gett upp hoppet om att Sverige ska klara nationella klimatmålen till 2030.

Det som kallas en handlingsplan består snarare av en mängd oprecisa bedömningar och vaga uttryck för en viljeinriktning. Det mest konkreta som föreslås är att analyser ska utföras och utredningar tillsättas. Faktiska förslag för att Sverige ska nå de nationellt beslutade klimatmålen till 2030 saknas. Sverige kommer att få mycket svårt att leva upp till våra klimatåtagande inom EU.

Kritiken från klimatrörelsen har också föga förvånande varit massiv. Men det här är inte bara mycket dålig klimatpolitik, det är också samhällsekonomiskt oansvarigt. För varje år som vi dröjer ökar kostnaderna för att ta itu med problemen.

Att regeringen väljer att skjuta åtgärder framför sig innebär att nödvändiga åtgärder blir svårare att genomföra och att kostnaderna för medborgarna riskerar att bli stora. Detta gäller särskilt transportsektorn där åtgärder krävs i omedelbart. Avsaknad av konkreta åtgärder i närtid riskerar att resultera i att man måste genomföra drastiska åtgärder längre fram, som kan leda till extremt höga drivmedelspriser. Då Sverige så kraftigt brister i klimatåtgärder på hemmaplan riskerar vi att få betala åtskilliga miljarder för att leva upp till EU:s klimatåtagande till 2030.

En sådan politik står i direkt kontrast till själva grunden för en klimatomställning med folklig förankring.

Men det finns en det finns en annan väg – en väg som det är möjligt att slå in på redan idag. Sverige har alla möjligheter att rivstarta klimatomställningen, och göra det på ett sätt som bygger ett rättvisare Sverige. Som skapar jobb och rikedom, och ser till att vanligt folk får det bättre, medan kostnaderna för omställningen bärs av de som bär ansvaret.

Med en jämlikare fördelning av resurser kan minskad resursanvändning kunna kombineras med en hög materiell standard för alla, såväl i Sverige som globalt. Omställningen till ett hållbart samhälle måste få störst konsekvenser för dem som har störst klimatpåverkan och tar mest resurser i anspråk.

För att Sverige ska nå de mål som är bundna till det nationella klimatpolitiska ramverket samt klimatåtaganden inom EU en kraftig politisk kursändring, och att ett åtgärdspaket sätts igång redan under nuvarande mandatperiod. För att göra verklighet av den rättvisa klimatomställningen föreslår Vänsterpartiet därför:

  1. Ett klimatinvesteringsprogram på 830 miljarder kronor under tio år, med historiska satsningar på infrastruktur, energieffektiva bostäder, stärkt elnät och kraftigt utbyggd förnybar energi.
  2. En Sverigebiljett för all regional kollektivtrafik, som ska kosta max 450kr och gälla över hela landet.
  3. Avveckla subventioner till klimatskadlig verksamhet, och lägg istället pengarna på att stödja omställning och gröna investeringar.

När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar, i stället för att gynna höginkomsttagares överkonsumtion, skapas möjligheter att minska såväl klyftor mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare som klyftor mellan stad och landsbygd, samtidigt som utsläppen minskas.

Det är bra politik – för klimatet och för vanligt folk. Sverige kan bättre.

Våra motioner säger nej till Tidöpartierna

Partiledardebatt idag – i flera anföranden och i ännu fler replikskiften talades det om invandrare och allt elände som invandringen har fört med sig. Det tävlas om vem som är bäst i att motarbeta att än fler kommer till Sverige och ställer till problem. Och Tidö-partierna raljerade med att framföra hur mycket som redan hade gjorts och hur mycket mer som skulle göras för att förverkliga det som går under beteckningen ”paradigmskiftet”. 

I det tysta skriver några ledamöter följdmotioner till alla propositioner och skrivelser som regeringen lägger på riksdagens bord.  

Den som vill läsa om hur Vänsterpartiets syn på asylrätten på snart sagt varje punkt avviker från regeringens och SD:s, partiet som dikterar regeringens arbete kring asyl- och invandringsfrågor, den bör ta sig tid att läsa och begrunda två motioner. Vänsterpartiets Gudrun Nordborg är ordinarie ledamot i justitieutskottet.

Gudrun Nordborg är första namn på följdmotionen med anledning av prop.  2023/24:62 ”Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige”. 

Hon är också först bland 6 ledamöter från Vänsterpartiet som undertecknade följdmotionen till prop. 2023/24:57 ”Preventiva vistelseförbud”. 

Debattartikel ”Skydda välfärden”

När Ali Esbati lämnade riksdagen och anslöt till familjen i Norge, utsåg Vänsterpartiet Ida Gabrielsson att ta plats i finansutskottet. 

Idag publicerar Dagens Nyheter en debattartikel som undertecknas av Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson. ”Inkomstgolv i budgeten skulle skydda välfärden” är rubriken. 

Ingressen är: ”Ett underskottsmål behöver införas och skuldankaret höjas. Dessutom krävs ett inkomstgolv som gör det omöjligt för en regering att vilseleda väljarna när den skär ned i välfärden. Den parlamentariska utredning som ska se över det finanspolitiska ramverket måste våga ta helt nya grepp, skriver Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson för Vänsterpartiet.

Manuskriptet lämnades in innan finansminister Elisabeth Svantesson hade pressträff igår. Men Vänsterpartiets tankar och uppmaningar är nästan identiska med frågor och funderingar som journalister vid pressträffen förde fram. 

Dadgostar och Gabrielsson skriver: ”Det finanspolitiska ramverk som under lång tid har framställts som nästan natur­givet, är nu uppe för diskussion och allt fler vill se ändringar. En kommitté är tillsatt för att göra en översyn. Där ingår alla riksdagens partier och det första mötet sker i dag, tisdag.

Debattartikeln listar sedan fem punkter där Vänsterpartiet ser det som nödvändigt att reformera det finanspolitiska ramverket.

Här debattartikelns avslutning: ”Sverige behöver byggas starkt. För det behövs investeringar och satsningar, på ett ansvarsfullt sätt. Med vårt förslag blir det ordning och reda både på Sverige och på statsfinanserna.

Vi är övertygade om att väljarna vill se satsningar på försvar och rättsväsende samt klara den nödvändiga klimat­omställningen, utan skenande elpriser, tågkaos och kollapsad välfärd. Den ekvationen går inte ihop med dagens ekonomiska politik. Att påstå något annat är att vilseleda väljarna.

Ge väljarna chansen att göra det valet och reformera det finanspolitiska ramverket enligt vårt förslag. Så bygger vi Sverige starkt igen.”

Gedigna underlag för politiker

På kommunens digitala anslagstavla framgår när fritidspolitiker åter samlas i kommunhuset till nämndernas första sammanträde 2024. En av de första är Barn- och utbildningsnämnden. Kallelse och handlingar tillhandahålls för ledamöterna på plattformen NETPUBLICATOR. Underlag där är endast tillgängligt för nämnden, ingen annan. Men nästan allt publiceras också på den digitala anslagstavlan och där kan alla med intresse för kommunala beslutsprocesser se och ladda ner det som ledamöterna förväntas ha tagit del av innan sammanträden.

Många sidor är det, somliga har stor betydelse och bör läsas i lugn och ro. För andra ärenden vore det nog en välsignelse om det istället för ”allt från A till Ö” skulle finnas en välskriven sammanfattning, naturligtvis en sådan som man kan lita på är korrekt och inte vilseleder.

Inom kort skall också budgetberedningen påbörja sitt arbete. Där träffas företrädare för samtliga nio partier. S, C, M och SD har ledamöter med beslutsrätt, de andra fem partierna har en insynsplats var.

Och just nu tycks det vara så att budgetberedningens första stora underlag också skall vara tillgänglig för alla nämnder. Det handlar om tre delar:

Nyttig läsning, nyttig kunskap.

Uppmärksamma rättegången i Haag

Sverige bör stödja Sydafrikas stämning av Israel för folkmord. Omvärlden måste ställa den israeliska regeringen till svars.
Rättegångsförhandlingarna mot Israel i International Court of Justice (ICJ) i Haag startade i veckan efter att Sydafrika lämnat in en anmälan gällande folkmord. Det är en mycket viktigt rättsprocess.
Fler barn har dödats i Gaza än i alla andra konfliktområden på jorden det senaste året. De sjukhus som finns kvar är överbelastade, och människor saknar tillgång till den mest basala sjukvården. Det finns inga säkra områden för civila.
Vi får aldrig acceptera att straffrihet får råda. Dödandet och den pågående folkfördrivningen av palestinier måste stoppas. Blockaden av Gaza måste få ett slut och Israels olagliga ockupation av Palestina upphöra. Sveriges regering måste stå upp för internationell rätt och fördöma Israels brott.

Israel och Gaza – Vänsterpartiets frågor

Flera ledamöter i Vänsterpartiets riksdagsgrupp riktar interpellationsfrågor till ansvariga statsråd. 

I interpellationen ”Palestiniernas rätt till skydd i Sverige” frågar Tony Haddou: 

  1. Vilka generella initiativ avser statsrådet att vidta för att asylsökande från Gaza ska beviljas skydd i Sverige i enlighet med asylrätten?
  2. Vilka generella initiativ avser statsrådet att vidta för att säkerställa att Migrationsverket uppfyller Sveriges internationella konventionsåtaganden?

Enligt riksdagsordningen bör statsrådet med ansvar för migrationsfrågor, Maria Malmer Stenergard, M, besvara frågorna senast 26 januari. Datumet gäller även för två andra interpellationer. 

Håkan Svenneling vänder sig till utrikesminister Tobias Billström, M, med interpellationen ”Sveriges ansvar för att få stopp på kriget i Gaza” och frågar:

  1. Avser ministern och Sveriges regering att ta några initiativ till fredssamtal?
  2. Har ministern någon avsikt att rikta kritik mot Benjamin Netanyahu och Israels regering för brott mot folkrätten?
  3. Stöder ministern och Sveriges regering Sydafrikas anmälan till ICJ och att frågan om folkmord prövas i domstol?

Vänsterpartiets ledamot Lorena Delgado Varas önskar också få svar från utrikesministern på sina frågor i interpellationen ”Suspendering av Israels associeringsavtal”:

  1. När kommer ministern och Sveriges regering att arbeta för att införa sanktioner mot Israel?
  2. Kommer ministern att ta några initiativ för att bryta EU:s associeringsavtal med Israel?
  3. Kommer ministern och Sveriges regering att arbeta för ett vapenembargo inom EU mot Israel?
  4. När kommer svenska statliga aktörer, såsom Vinnova, att få direktiv att avsluta samarbeten med Israel?