Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Bokslut 2023 och budget för 2025 och framåt

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Bokslut 2023 och MRP 2025, Okategoriserade.

I mitten av april sammanfaller tillbakablicken och utblicken mot kommande år. Kommunfullmäktige förväntas vid sitt möte 17 april dels  ”besluta att godkänna bokslutet och årsredovisningen för år 2023”, och dels ”besluta notera informationen i kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsberättelser”.

Dagen innan, 16 april, avslutar kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden med sina möten ett annat skede i den kommunala budgetprocessen. Kommunstyrelsen hade ju i slutet på februari ”beslutat att ställa sig bakom  upprättat förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplanen 2025-2027”. Under mars och april har nämndernas förvaltningar hanterat anvisningarna och därefter tar alla nämnder på sina möten under april ställning till förvaltningens beskrivning av läget, av förväntningar att kunna leva upp till sina mål och av eventuella konsekvenser ifall ramarna anses vara otillräckliga. 

Medan arbetet i kommunens budgetberedning sker utan möjlighet för allmänheten att ha insyn i den pågående processen med alla överläggningar, så är dokumenten från nämnderna, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tillgängliga. Längre ner en sammanställning för den som vill informera sig närmare om detaljerna i boksluts- och budgetprocessen. 

När det gäller bokslutet kom i dagarna en kort sammanställning från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Rubriken är talande: ”Börsglädje och skatteåterbäring räddar kommunernas bokslut”. Sveriges alla 290 kommuner har relativt stora friheter att fatta egna beslut som påverkar den egna kommunala verkligheten. Därutöver finns mängder av faktorer som påverkar kommunernas inkomster och utgifter, faktorer som påverkar olika beroende på kommunens storlek, läge, sammansättning av befolkningen, näringslivets struktur,  m.m.

Man borde kunna förutsätta att varje förtroendevald från alla partier, vare sig i fullmäktige, kommunstyrelsen eller någon nämnd, tar del av sammanfattningen från SKR. [Förtroendevalda har haft ett erbjudande om tillgång till tidningen Dagens Samhälle där artikeln finns.]  Där förklaras olika utfall och där illustreras med två centrala uppgifter: 

Kommunernas resultat (dels kr/invånare, dels det totala resultatet) och kommunernas finansnetto (kr/invånare). För båda också tillhörande rankinglista – var någonstans befinner sig Vänersborg (eller grannkommunerna, eller andra kommuner som någon vill jämföra Vänersborg med). 

Resultat – på plats 110 med 2180 kronor per invånare och totalt 87,2 Mkr för 2023.

Finansnetto – Vänersborg på plats 249 med ett finansnetto på minus 765 kronor per invånare.

När kommunfullmäktige träffas 17 april så finns följande dokument som ledamöterna utgår från:

Årsredovisningen 2023

Verksamhetsberättelser för 2023 från: 

Byggnadsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden

Kommunstyrelsen

Kultur- och fritidsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden

Socialnämnden

Överförmyndarnämnden

För en trygg sjukförsäkring

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Nu vill SD och regeringen försämra sjukförsäkringen, genom att ta bort de förbättringar som Vänsterpartiet fick igenom 2021/2022. [Här länken till utredningen som beställdes av Tidöpartierna.]
Istället för att satsa på det förebyggande arbetet, ett mer hållbart arbetsliv och rehabilitering har såväl borgerliga som socialdemokratiskt ledda regeringar riktat udden mot de sjuka. Sjuka misstänkliggörs, utförsäkras och tvingas söka hittepåjobb.
Men det finns ingen motsättning mellan en robust sjukförsäkring som ger stöd och trygghet åt den som är sjuk, och ett samhälle där människor mår bra, arbetar och bidrar till det gemensamma samhället. Sjukförsäkringen är en central del i jämlikhetspolitiken. Den fördelar resurser mellan människor utifrån förmåga och efter behov. Den finns där för alla löntagare, alla som nån gång varit i behov av sjukskrivning och alla som kan bli drabbade av sjukdom eller en olycka.
Sjukförsäkringen behöver förbättras. Inte försämras.
 

Inte blir det några rubriker här inte

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Okategoriserade.

Gediget parlamentariskt arbete tar sin tid. Fjärran från alla rubriker arbetar förtroendevalda med att analysera de styrandes förslag, det må vara propositioner och andra tunga skrivelser i riksdagen, beslutsförslag i regionen eller i kommunen. Egna yrkanden måste skrivas, som skall ta ställning till framlagda förslag, skall motivera bifall eller avslag, och helst – skall även formulera egna tankar och föra fram bättre politiska förslag än det som kommer från regeringen till riksdagen, av regionledningen i regionen eller av kommunstyrelsen i kommunen.  

Första dagen efter ett längre uppehåll kring påsk lade ledamöter från Vänsterpartiet i riksdagen fram fyra motionstexter om vitt skilda frågor. Dessa fyra motioner kan visa hur krävande och tidsödande det blir när frågorna är komplexa och inte bara kan besvaras med ja eller nej.  

Samtliga motioner landar i yrkanden om avslag på förslag från regeringen. Det beskrivs tydligt hur förslaget uppfattas, hur bedömningen är att förslaget kan göra det som sägs det ska göra, gränsdragningar begrundas, invändningar motiveras, alternativa tankar tas med i texten. 

Förmodligen kommer inte någon av dessa fyra motioner från Vänsterpartiet att omnämnas i mediernas bevakning av regeringens och riksdagens arbete. I vart fall inte med någon iögonfallande rubrik.  

För oss förtroendevalda fritidspolitiker är det värdefullt att veta att våra heltidspolitiker i riksdagen gör ett gott arbete. Vi tar gärna del av deras motioner, inte sällan finns ju ett samband mellan nationellt, regionalt och lokalt. Och då känns det bra att kunna förkovra sig i de underlag som Vänsterpartiets företrädare på Helgeandsholmen dagligen jobbar med. 

Motion till riksdagen 2023/24:2847 av Tony Haddou m.fl. (V)
med anledning av prop. 2023/24:107 ”Ändringar i medborgarskapslagen”. I inledningen av motionens nio sidor sägs: ”Propositionen innehåller förslag på två områden: dels ändrade regler för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan, dels ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgarskap. Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens förslag vad gäller skärpta krav för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan, men välkomnar regeringens förslag vad gäller ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgarskap.
Regeringens förslag vad gäller ändrade regler för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan är ett led i Tidöpartiernas s.k. paradigmskifte på migrationsområdet.
Förslagen syftar till att försvåra och förhindra för människor som kommit till vårt land att tilldelas svenskt medborgarskap. Vidare är flera av förslagen tveksamma ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Det kan Vänsterpartiet inte acceptera.”

Motion till riksdagen 2023/24:2846 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) med anledning av prop. 2023/24:86
”Tillfälligt höjt tak för rotavdraget”. ”Vänsterpartiet anser att rotavdraget i vissa lägen kan vara motiverat som en
konjunkturåtgärd. I nuvarande läge med en kraschad byggmarknad anser vi att rotavdraget är motiverat. Däremot vänder vi oss emot att taket för rotavdraget höjs till
75 000 kronor och att det gemensamma taket för rot- och rutavdragen slopas. Då skattereduktionen för ROT ligger på 30 procent innebär den föreslagna höjningen att avdrag får göras på kostnader upp till 250 000 kronor. I figuren nedan visas fördelningen av de som erhållit rot-avdrag över 45 000 kronor. Som framgår av figuren är utnyttjandet av rotavdraget över 45 000 kronor mycket skevt fördelat. Den översta inkomstdecilen står för närmare hälften av detta uttag. ”

Motion till riksdagen 2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V)
med anledning av prop. 2023/24:105 ”Energipolitikens långsiktiga inriktning” ”Utöver det ligger fokus fel vad gäller produktion av fossilfri energi. Regeringen satsar, som väntat, sina kort på snabbt utbyggd kärnkraft, detta utan att ha ett
resonemang eller analys av hur dyr kärnkraftselen kommer att bli. Sol- och vindkraft lämnas utan tillfredsställande svar på hur man ska bygga ut dessa förnybara kraftkällor snabbt i närtid. Regeringen skriver att ”fler åtgärder bör vidtas för
att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft”. Det är för vagt och lämnar öppet för tolkningar.
Vi noterar också att regeringen inte kommer med åtgärder eller lösningar på det kommunala vetot kopplat till vindkraften eller Försvarsmaktens höga andel avslag på
densamma. Vänsterpartiet ser ingen anledning att slopa de elområden, så som det föreslås i propositionen, tvärtom behöver den geografiska produktionen av el korrelera med
priset”

Motion till riksdagen 2023/24:2844 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2023/24:108 ”Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden”

”Varje samhälle måste ha möjlighet att använda tvångsmedel för att kunna utreda och beivra brott. Sådana tvångsmedel innebär definitionsmässigt en inskränkning i
grundläggande fri- och rättigheter, rättigheter som i sin tur är grundläggande för demokratin i vårt samhälle.” 

”Vi anser att det är rimligt att använda hemliga tvångsmedel för att hitta en eftersökt person som gömmer sig i syfte att undvika utredning, lagföring och verkställighet av straff. I synnerhet om det handlar om en eftersökt som begått allvarlig brottslighet som vålds- och/eller sexualbrott. Vi står därför bakom regeringens förslag i den delen. ”

Vår socialtjänst måste få stöd av riksdagen

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Socialtjänstens förebyggande arbete.

April, maj, juni – inte så mycket kvar innan riksdagen tar sin vanliga mycket långa sommarpaus, midsommar till mitten av september.  Mängder av betänkanden förs från utskotten upp till beslut i kammaren, i stort sett alltid samma mönster: Oppositionspartierna S, V, MP och C för fram viktiga synpunkter och förslag, Tidöavtalets hårfina majoritet säger alltid ”Avslag på samtliga motioner” med motiveringar ”anses tillgodosett, pågående arbete,  under utredning,” eller dylikt 

I debatten i kammaren blir skillnaden också tydligt. Men i riksdagen debatterar inga ledamöter i förhoppning om att någon från Tidöavtalets partierna låter sig övertygas av bättre argument, omröstningar följer förutbestämde anvisningar från partiernas ordningsmän. 

Skillnader är tydliga och viktiga  – och har ofta betydelse  för kommunala verksamheter. På onsdag står Socialutskottets betänkande 2023/24:SoU18 ”Barn och unga inom socialtjänsten” på dagordningen. Av reservationstexterna kan man läsa sig fram till att samtliga oppositionspartier efterlyser större fokus på socialtjänstens förebyggande arbete. 

Här tre av Vänsterpartiets reservationer – vår ledamot i socialutskottet är Karin Rågsjö: 

2. Förebyggande arbete, punkt 1  

”Jag anser att regeringen bör tydliggöra kommunernas uppdrag och utöka de förebyggande insatserna för att minska antalet placeringar av barn och unga. Vidare bör regeringen uppdra åt kommunerna att öka tillgängligheten med en första linjens socialtjänst och ett utbud som möter familjers behov med syftet att tidigt motverka risken för en negativ utveckling. Jag anser att det behövs en modern socialtjänst. Därutöver bör regeringen ge i uppdrag till kommunerna att arbeta med att aktivt öka familjernas tillit till socialtjänsten. Det är viktigt att fortsätta det arbete som myndigheterna redan gjort och gör med informationsinsatser, men det arbetet behöver drivas på än mer bred front. Slutligen bör regeringen uppdra åt kommunerna att utforma ett lokalt stöd med syftet att främja socialtjänstens samverkan med exempelvis förskola, skola och föreningsliv. Regeringen bör verka för allt detta.”

5. Brottsförebyggande tidiga insatser, punkt 2  

”Under 2015 tog regeringen initiativ till en brottsförebyggande satsning i flera steg och samlade ambitioner och målsättningar för det brottsförebyggande
arbetet inom flera politikområden under rubriken ”Tillsammans mot brott”.
Regeringen borde redan ha gått vidare och utvecklat många av de förslag som lämnades genom den satsningen. Jag anser att regeringen nu bör ta fram ett punktprogram för brottsförebyggande sociala åtgärder i enlighet med det
nämnda arbetet. ”

24. Barnfattigdom, punkt 14

”Jag anser att det behövs en nationell handlingsplan mot barnfattigdom. En sådan bör innehålla långsiktiga barnkonsekvensanalyser av hur ekonomisk ojämlikhet påverkar barnfamiljer och särskilt utsatta grupper av barn. Det behövs enligt mig förslag på riktade insatser för att minska påfrestningarna hos familjer som lever med små ekonomiska marginaler. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.”

Nyckelordet skuggsamhället

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Kunskapsöversikt om "skuggsamhället".

Lediga stunder under långhelgen lockar till läsning. Och på listan fanns en rapport som publicerades i mitten av mars: ”Det andra utanförskapet: En kunskapsöversikt om skuggsamhället i Sverige”.

Det är Delmi som lanserade rapporten på ett seminarium som tyvärr inte spelades in, men här finns information om ett samtal med författaren av kunskapsöversikten som är tillgänglig i efterhand. 

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard är nog den som använder ordet ”skuggsamhället” flitigast.  En central punkt i Tidöavtalet föreskriver: ”Att komma till rätta med skuggsamhället.” När utredningen om ”ökat anmälningsplikt eller angiverilagen” var på remiss, så återfanns ”skuggsamhället” i var och varannan rubrik i mediernas bevakning. 

Delmis rapport är ett värdefullt bidrag, ett försök att klargöra och inordna allt det som har sagts och skrivits om ”skuggsamhället”. 

Här ett avsnitt, inte inledningen, inte sammanfattningen, utan rapportförfattarens reflektion:

”Till sist vill jag avsluta den här diskussionen med att ifrågasätta begreppet skuggsamhälle som sådant. Skuggsamhälle för tankarna till en mörk undervärld, ett parallellt samhälle på skuggsidan om de andra, ”de normala”.
Man föreställer sig lätt de som vistas där som en sorts skuggfigurer, inte riktigt mänskliga på samma sätt som vi andra. På många sätt stämmer den dystra beskrivningen – tillvaron för papperslösa i Sverige är, som forskningen
visar, präglad av en enorm utsatthet, utnyttjande och övergrepp, förlorade barndomar, godtycklighet, stort psykiskt och fysiskt lidande, till och med för tidig död. Men människor som av olika skäl saknar uppehållstillstånd lever
också mitt ibland oss, i många fall liv som skulle kunna betraktas som relativt ”normala” om det inte vore för den ständigt närvarande rädslan att upptäckas och utvisas. Papperslösa studerar, arbetar, blir förälskade och bildar familj, knyter vänskapsband med såväl etniska svenskar som andra invandrade med eller utan papper, och de engagerar sig politiskt för att öka chanserna att kunna forma sin egen framtid. Förhållningssättet till deras situation drar för närvarande en skarp skiljelinje mellan de som försvarar migrationsregimen och de som protesterar, de som i sina yrkesroller till exempel vägrar att utföra inre gränskontroller. Som framgår av den här kunskapsöversikten finns det fortfarande relativt begränsade kunskaper om olika myndigheters roll och interna ställningstaganden, till exempel i fråga om att bistå papperslösa eller tvärtom vara restriktiva med exempelvis tillgång till bistånd i syfte att
uppmuntra till återvändande. Åter igen: mer forskning behövs om villkoren för den som är papperslös i dagens Sverige, men vissa tvivel uppstår också. Vilken sorts forskning behövs, med vilka frågeställningar och i vilket syfte? Sådana frågor leder till viktiga etiska överväganden för forskare som tar sig an det här fältet.”

Två debattinlägg på samma tema

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Klimatpolitik och EU-valet.

Jonas Sjöstedt skriver i ETC med rubriken ”Bara en rättvis klimatpolitik kan lyckas”. Tidningens ingress lyder: ”Klimatpolitikens fördelar måste bli tydliga även för den som har lägre lön, bor på landet eller behöver bilen, inte bara för högavlönade i storstäderna. Den måste kombineras med en aktiv fördelningspolitik, skriver Jonas Sjöstedt (V).”

Jonas Sjöstedt skriver: ”För att vinna stöd för nödvändiga minskningar av utsläppen måste politiken gynna vanliga löntagare, inte främst en väletablerad medelklass. Det är de största utsläpparna som måste minska sina utsläpp mest, de är rika personer och stora företag. Detta blir särskilt viktigt i en tid då många vanliga inkomsttagare runt om i EU drabbas hårt av prisökningar och sjunkande realinkomster.”

”Klimatpolitikens fördelar måste bli tydliga även för den som har lägre lön, bor på landet eller behöver bilen, inte bara för högavlönade i storstäderna. Den måste kombineras med en aktiv fördelningspolitik. En klimatpolitik som ger fler trygga gröna jobb, lägre elräkning och bättre tågtrafik blir populär och kommer att öka stödet för omställningen.”

Jonas Sjöstedt avslutar sitt debattinlägg i ETC: ”Inför EU-valet handlar klimatdebatten allt för mycket om hur EU:s direktiv på klimatområdet fungerar. Men de räcker inte till, vi måste tänka större för att kunna skapa ett bättre samhälle som både minskar utsläppen, skapar nya jobb och ökar jämlikheten.”

Två forskare som har skrivit underlagsrapporten till Klimatpolitiska rådet framför liknande tankar: ”Folkligt stöd för en ambitiös klimatpolitik finns – men politisk vilja saknas”. Läs texten som Naghmeh Nasiritousi och Sofia Axelsson publicerade i veckan i Forskning@Framsteg.

Några lediga dagar?

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i EU-valet 2024.

Pass på under lediga stunder – läs och begrunda! Det är 73 dagar fram till valdagen 9 juni – tänk på att många kommer att använda sig av möjligheten att förtidsrösta. 

När du pratar med vänner och bekanta, när samtalet på fikarasten gäller politik och EU-valet – hur påläst känner du dig? Och tänk om någon säger ”okey, jag hör vad du säger, men jag vill faktiskt veta var Vänsterpartiet står i denna fråga”. 

Gå till Vänsterpartiets centrala hemsida , sök ”EU-val”, välj ”Publiceringsdatum”. 

Här finns ett antal korta texter som berättar om Vänsterpartiets uppfattning och partiets agerande, flera texter tillkommer efter hand. 

Vänsterpartiets debattinlägg i GP

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Privatisering roten till det onda.

Under rubriken ”Privatiseringarna gav oss kriminella i välfärden” beskriver 14 företrädare för Vänsterpartiet det som nuförtiden har blivit en stor del av mediernas rapportering om sjukvården och hela välfärden. 

Ingressen luder: ”Larmrapporterna avlöser varandra: systemhotande brottslighet, hemtjänstmaffian, vaccinfusk, otillåten påverkan. Listan kan göras lång. Alla visar de på hur vår välfärd blivit en plats för de kriminella. Välfärdssystemet bygger på tillit, både till medborgarna och de som sköter om systemet. Tyvärr har denna tillit utnyttjats av aktörer som letar hål för egen vinning och av kriminella.”

Debattartikeln ger många exempel på hur långt det har gått med att utnyttja regioner och kommuner. Vänsterpartiet skriver: ”Privatisering av vård, skola och omsorg har skapat utrymme för kriminella att exploatera systemet, en form av samhällssabotage som privatiseringarna inom välfärdssektorn skapat grund för. Det räcker inte att regeringen och SD försöker mota den brottslighet som pågår. De måste gå till pudelns kärna, privatiseringarna banar väg för välfärdsbrottsligheten.”

Slutsatsen i debattinlägget är: ”Det kan tyckas att politiken är överens om att stoppa välfärdsbrottsligheten. Det är inte sant förrän den dag då vi tagit tillbaka den demokratiska kontrollen och på riktigt stoppat de kriminella i välfärden. Den som drivit kriminella företag i välfärden måste portas från att kunna göra det igen. Det är upp till regeringen att bekänna färg och ändra lagstiftningen. Den fria etableringsrätten måste stoppas, kontroller ska betalas av bolagen och vi behöver lagstifta om att öppna böckerna.”

Förvaltningar står under tidspress

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i MRP2025.

Tre korta veckor har kommunens förvaltningar på sig innan det är dags att avsluta nästa steg i processen mot ett budgetbeslut för 2025 och med utsikt på  några år framöver. Senast 17 april skall beskedet lämnas till kommunens ekonomistab hur man ser på de ramanvisningar som kommunstyrelsen fastställde i februari. 

Självklart skall förvaltningarnas yttrande passera nämnderna, förtroendevalda i nämnderna behöver ju veta vilka underlag som lämnas till kommunens budgetberedning.  Så här ser almanackan ut:

27 mars Kommunstyrelsen

8 april   Byggnadsnämnden 

9 april    Överförmyndarnämnden

10 april  Miljö- och hälsoskyddsnämnden

11 april   Samhällsbyggnadsnämnden

15 april  Barn- och utbildningsnämnden

16 april  Kultur- och fritidsnämnden

16 april  Socialnämnden 

Nämndernas ledamöter kan lita på att ledande politiker i budgetberedningen och i kommunstyrelsen vet om hur det nyss avslutade år 2023 har sett ut. I årsredovisningen finns sammanfattningen och i verksamhetsberättelserna från varje nämnd berättas om detaljerna. [Länk till varje nämnd i ovanstående ”almanacka”.] 

Dessa redovisningar från 2023 är på kommunstyrelsens ärendelista 27 mars och därefter hos kommunfullmäktige  17 april. Det kan vara på sin plats att återge texten för förslaget till beslut kring årsredovisningen:

”Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 97 mnkr. Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2023 innebar ett budgeterat resultat på 5 mnkr. Kommunens redovisade resultat uppgår till 87 mnkr vilket är 82 mnkr bättre än budget. Resultatet i kommunen är 20 mnkr högre än prognosen i augusti. Nämnderna redovisar ett sammantaget överskott om 20 mnkr men tre nämnder redovisar budgetunderskott. Årets investeringar för koncernen uppgick till 610 mnkr varav kommunen stod för 448 mnkr, AB Vänersborgsbostäder för 151 mnkr, Fastighets AB Vänersborg för 9 mnkr och Kunskapsförbundet Väst för 2 mnkr. ”

Alltid bra att veta vad man pratar om

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i EU-valet 9 juni 2024.

I Sverige hålls valet till Europaparlamentet den 9 juni 2024. För oss medlemmar i en aktiv lokalförening är det en självklarhet att vi förbereder oss väl. Valrörelsen är kort och intensiv – endast 77 dagar kvar från idag till valdagen.

EU-parlamentet väljs vart femte år. Återkopplingen mellan det som sker i Bryssel och Strasbourg och här i Sverige är intensiv. En gång varje år redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen om verksamheten inom EU. 

Regeringens skrivelse 2023/24:115  ”Verksamheten i Europeiska unionen under 2023”

”I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 2023 i enlighet med 9 kap. 21 § riksdagsordningen. Skrivelsen är en övergripande beskrivning av Europeiska unionens utveckling och
förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, samarbetet om rättsliga och inrikes frågor samt unionens institutioner. Den tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i rådets olika sammansättningar.”

Innan riksdagen tar ställning till skrivelsen, så sker överläggningar i riksdagens utrikesutskott. Skrivelsen och inkomna motioner är underlaget för samtal där. Utskottet sammanfattar synpunkterna i ett utskottsbetänkande som är underlaget för debatt i riksdagens kammare. 

Sista dagen för motioner var fredag 22 mars – då hade endast Vänsterpartiets följdmotion registrerats..  Första namnet under motionstexten är Håkan Svenneling, utrikesutskottets ledamot och riksdagspolitiker från Värmland.  

Motionen  är på hela34 sidor – här inledningen: 

”Vänsterpartiet arbetar för fler trygga jobb, en rättvis klimatomställning och för ett jämlikt och jämställt samhälle. EU har i dag stort inflytande över politiska beslut i Sverige och har under flera decennier påtvingat medlemsländer en politik som inneburit privatiseringar och marknadsanpassningar. Regeringar i Sverige har saknat ambitionen att göra något åt dessa problem och i stället valt att föra en skadlig EU-politik i Sverige eller gömma sig bakom hänvisningar till EU för att låta bli att agera. Det har resulterat i att det finns liten tilltro till politikens och politikernas förmåga att påverka och förändra samhället till det bättre.
Vänsterpartiet vill se ett nytt europeiskt samarbete som sätter människor och klimat före marknadsintressen. En verklig motkraft mot de nyliberala och rasistiska krafterna i
Europa kommer från vänster. Vi lever i en allvarlig tid, men det finns också mycket hopp. Vänsterpartiet driver, tillsammans med andra vänsterpartier i Europa, på för ett
samarbete för social rättvisa, jämställdhet och en kraftfull miljö- och klimatpolitik.

Vänsterpartiet vet att jämlika samhällen ger större frihet och mer möjligheter till alla människor. Samhällen som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar, som patriarkatet, klimatförändringen, rasism eller en otillräcklig
välfärd. EU-kritik är en förutsättning för att förändra dagens EU.
I regeringens skrivelse Verksamheten i Europeiska unionen under 2023 (skr.2023/24:115) redogörs för den övergripande utvecklingen i unionen. Denna motion ska
inte ses som en uttömmande beskrivning av Vänsterpartiets EU-politik. Här lyfter vi i stället fram några viktiga EU-frågor som berör verksamheten i framför allt riksdagens utrikesutskott.”

En rad rubriker förtydligar vilka synpunkter Vänsterpartiet för fram med anledning av det som regeringen redogör för:

  • 4: EU:s utveckling
  • 5: Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens
    principer
  • 6: Klimatomställning på riktigt
  • 14: EU:s bilaterala och regionala förbindelser
  • 15: Öppenhet och transparens