Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Riksdagsdebatten om vårbudgeten

Nej, det rapporterades inte mycket om själva debatten mellan partiernas ekonomisk-politiska företrädare.  Debatten blev väl som väntat.

Medierna berättade rätt så mycket om innehållet i vårbudgeten och vårändringsbudgeten, rättare sagt, om det som saknades i finansministerns och regeringens förslag. Om någon vecka kommer fyra motioner från riksdagens fyra oppositionspartier med anledning av propositionerna, då finns det anledning till att återkomma. 

Ida Gabrielsson, som efterträdde Ali Esbati, var väl förberedd och hennes manuskript till det inledande anförandet är värt att känna till. Här en kopia från riksdagens snabbprotokoll.

P.S. Igår nämnde vi att SKR:s bedömning av propositionerna är av betydelse för kommun- och regionpolitiker. Här är länken till cirkuläret som SKR skickade ut idag.

15 april – dagen för ändringsbudgeten

På riksdagens hemsida finns följande upplysning: 

”Vårpropositionen innehåller förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken under 2025. I vårpropositionen gör regeringen dessutom en bedömning av det ekonomiska läget och hur ekonomin kommer att utvecklas, samt utgiftstaket de närmaste åren. I samband med den ekonomiska vårpropositionen lämnar regeringen även ett förslag till ändringsbudget för 2024 – den första av två ordinarie ändringsbudgetar. Riksdagen beslutar om den ekonomiska vårpropositionen i juni.”

08:30 på måndag informerar finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff.

13:00 börjar debatten i riksdagen med anledning av vårpropositionens avlämnande.

Det har funnits gott om förhandsinformation – nyhetstjänsten Altinget berättade för någon dag sedan: ”Budgetutrymmet ligger på sammanlagt 16,8 miljarder kronor och budgeten blir därmed fyra gånger så stor som förra årets. Redan nu har nyheter presenterats för drygt 14,2 miljarder.”

På tisdag kommer SKR, Sveriges kommuner och regioner, att publicera ett cirkulär som berättar i detalj hur kommun- och regionpolitiker lättare kan tillgodogöra sig innehållet i propositionen. Det är inte alltid lätt att genomskåda alla dimridåer: Tidigare indragna statsbidrag återkommer nu, dock bara med halva belopp. Då berättar Tidöpartierna om en satsning. Andra statsbidrag har tidigare sänkts med ett visst belopp, nu erbjuds ett annat statsbidrag med annan rubrik men med bara en del av det indragna bidraget som en helt ny satsning.  

I en kommun som Vänersborg, som håller fast vid att besluta årsbudgeten för 2025 redan i mitten av juni 2024,  är det mycket angeläget att försöka ”hänga med” och förstå ekonomikarusellen som snurrar på högvarv i Stockholm.

2024 års Ekonomiska vårproposition

Vårändringsbudget för 2024

Texten är en sak – hur reagerar nämndernas politiker?

28 februari 2024 fattade kommunstyrelsen beslutet:  Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom  upprättat förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplanen 2025-27″ .  [Bakom beslutet finns sju ledamöter från S, C, KD och MP.  Åtta ledamöter från M, L, SD och V deltog inte i beslutet.]

Kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, beskrev i utskickade handlingar bakgrunden till förslaget:  

”Kommunstyrelseförvaltningen har, enligt uppdrag, upprättat Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025–2027. Kommunstyrelsen föreslås ställa sig bakom upprättat förslag. 

Åren 2022 – 2023 har präglats av en hög inflation som tillsammans med kraftigt ökade pensionskostnader och ökade räntekostnader försämrat kommunens ekonomiska utrymme. Från och med 2024 prognostiseras inflationstakten bli lägre och det ekonomiska utgångsläget förbättras något inför 2025. Den fortsatt höga beslutade investeringstakten med ökade kostnader för avskrivningar och ränta gör dock att kommunens ekonomi är fortsatt pressad.

Utifrån nämndernas redovisningar inför arbetet med Mål- och resursplan 2025–2027 kan det konstateras att vi står inför stora utmaningar inom många områden. Finansiering av beslutade investeringar, behov av tidiga insatser till barn och unga, en åldrande befolkning, nya och förändrade statliga uppdrag samt krav på olika åtgärder för att hantera ett försämrat säkerhetsläge är exempel på viktiga frågor som behöver hanteras inom kommunens olika verksamheter.

Mot bakgrund av dessa stora utmaningar inom verksamheten och det begränsade ekonomiska utrymmet så behöver samtliga nämnders arbete med budget 2025 fokusera på att hitta besparingar och effektiviseringar och där det är möjligt även ompröva ambitionsnivåer i befintlig verksamhet. Arbetet behöver präglas av god dialog mellan förvaltningar och mellan nämnder.”

Kommande måndag och tisdag sammanträder barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden. Förvaltningarna har nagelfarit ovanstående anvisningar och lagt fram förslag till nämndernas politiker.  

Efter tisdag vet  vi hur anvisningarna har uppfattats och hanterats i alla kommunens nämnder, vilka texter från sina förvaltningar nämndernas politiker hade att ta ställning till och hur beskeden ”uppåt” till budgetberedningen och kommunledningen har formulerats.

Inga invändningar mot att överläggningar sker i slutna rum, men budgetprocessen är av så stor betydelse för var och en i kommunen att det känns angeläget att ha inblick i offentliga handlingar av betydelse. 

Ännu en rapport med samma besked

Först talade det Klimatpolitiska Rådet klarspråk. Nu är det Naturvårdsverket som lägger fram sin bedömning av regeringens bristande klimatarbete. Idag publicerades rapporten ”Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2024”.

Den kortfattade presentationen berättar vilken uppgift Naturvårdsverket har: ”Naturvårdsverket har årligen i uppdrag att lämna underlag till regeringens klimatredovisning. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 12 april.”

Den centrala meningen lyder: ”Årets rapport visar att målet till 2045 inte nås med beslutade styrmedel.

Här länken till själva rapporten.

”SD och M sämst i klassen när det gäller klimat och miljö”

DN-debatt idag ”SD och M sämst i klassen när det gäller klimat och miljö”. 

Här ingressen till debattartikeln i Dagens Nyheter: ”Moderaterna motarbetar aktivt miljölagstiftning i EU, medan sverige­demokrater röstar nej till i princip allt. Det visar vår granskning av svenska EU-parlamentarikers miljöinsatser 2019–2024. Även inom de andra partierna finns det stora skillnader i engagemang och ambitionsnivå, skriver Beatrice Rindevall och Karin Lexén, Naturskyddsföreningen.”

Debattartikeln sammanfattar rapporten som publicerades idag av Naturskyddsföreningen. 

Här kort tre citat om ”plus och minus”:

• Utmärkt miljöbetyg – Miljöpartiets tre EU-parlamentariker och Vänsterpartiets enda parlamentariker har alla röstat bra för miljön i 94–97 procent av de granskade omröstningarna och får därför utmärkt miljöbetyg. Jakop Dalunde (MP), Pär Holmgren (MP) och Malin Björk (V) har även varit mycket aktiva inom klimat- och miljöpolitiken i det parlamentariska arbetet.

• Dåligt miljöbetyg – Dåligt miljöbetyg tilldelas Kristdemokraternas två ledamöter och Moderaternas fyra ledamöter som endast har röstat bra för miljön i 24–31 procent av omröstningarna. Sara Skyttedal (tidigare KD), Tomas Tobé (M) och Jessica Polfjärd (M) har alla utmärkt sig genom att aktivt arbeta för att försvaga ambitionsnivån i flera viktiga miljö­lagstiftningar. Sara Skyttedal har nyligen lämnat Kristdemokraterna, men har kvar sin gamla partibeteckning eftersom hon agerade som företrädare för partiet i de granskade lagstiftningarna.

• Uselt miljöbetyg – De som röstat sämst för miljön är Sverigedemokraternas två parlamentariker och den politiska vilden Peter Lundgren, som endast röstat bra för miljön i 5–9 procent av omröstningarna. Den ledamot som utmärker sig mest är Johan Nissinen (SD), som har varit en stark röst mot klimat och natur. Nissinen har haft ett stort engagemang i både debatter och medier, och motsatt sig flera miljölagstiftningar i sin helhet.

Hela rapporten ”Draglok och bromsklossar– granskning av partiernas miljöambitioner inför EU-valet 2024” finns tillgänglig på Naturskyddsföreningens hemsida.

Ett modigt politiskt ledarskap. Nu!

Jösses, ännu ett budskap som talar klartext!

Först var det Klimatpolitiska rådets rapport som punkt för punkt visade att Tidöregeringens miljö- och klimatarbete helt enkelt inte duger. Och nu på förmiddagen publicerades på regeringens hemsida rapporten ”Omställningen kräver systemförändringar och mobilisering nu!” 

Det handlar om slutredovisningen av uppdraget som sedan februari 2020 fanns hos den ”Nationella samordnaren för Agenda 2030”. Själva rapporten är förhållandevis kort, desto fler sidor behövdes för rapportens nio bilagor. 

Ta del och begrunda förordets avslutande uppmaning,. Hur kommer klartexten att uppfattas?

”Trots det stora engagemang och arbete som har bedrivits runt om i Sverige så är det tydligt att omställningen till hållbar utveckling inte kan växlas upp i tid om inte regeringen prioriterar arbetet. Fram till 2030 måste de globala utsläppen av växthusgaser minska med 43 procent för att vi ska ha en rimlig chans att hålla jordens temperaturökning under 1,5 grader och undvika de
värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. Detta kräver att alla världens länder bidrar och inte ens ett befolkningsmässigt litet land som Sverige kan dra benen efter sig. Tyvärr är det detta som nu sker och för första gången på ett par decennier så ökar de svenska utsläppen. Vid sidan av de stora neddragningarna av miljö- och klimatpolitiken så läggs regeringens Agenda 2030-arbete nu i praktiken ned. Alla de aktörer, från kommuner till företag, som arbetar med agendan lämnas vind för våg och det blir betydligt svårare att bedriva ett omställningsarbete på systemnivå och över sektorsgränser.
De förslag som vi har utarbetat och de erfarenheter vi har samlat på oss under åren lämnar vi nu över till miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari i form av slutrapporten Omställningen kräver systemförändringar och mobilisering nu!. Vi skulle också kunna lägga till: ett modigt politiskt ledarskap. Nu!
Gabriel Wikström
Nationell samordnare för Agenda 2030

Två miljarder till sjukvården

Här texten från gårdagens pressmeddelande från RödGrön Ledning i Västra Götaland:

Rödgrön ledning skjuter till en miljard extra till hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Detta beslutades på regionfullmäktige under tisdagen. Miljarden kompletterar de 990 miljoner kronor som regeringen aviserat att Västra Götaland får för 2024.  
– Vi leder den här regionen och tar ansvar för hälso- och sjukvården för våra invånare. Därför ser vi nu till att hälso- och sjukvården får totalt två miljarder för att avlasta sjukhusen och täcka delar av de oundvikliga underskott de står inför. Det är den klokaste vägen framåt nu, säger regionstyrelsens ordförande Helén Eliasson (S). 

Sveriges kommuner och regioner (SKR) bedömde att regionerna hade behövt 24 miljarder för att upprätthålla sjukvården 2024, men regeringen har bara aviserat 6 miljarder.  
– Det innebär rent konkret att Sveriges regioner inte kan fortsätta erbjuda den sjukvård som behövs, och det kan vi inte acceptera. En passiv regering har bidragit till att vi nu har en nationell vårdkris, när nu pengarna kommer från regeringen är det för lite för sent. Våra invånare förväntar sig att vi gör allt vi kan. Därför tar vi vårt ansvar och skjuter till de här medlen, säger gruppledare och regionråd Carina Örgård (V).  

Dagens beslut innebär att sjukhusen fortsatt måste jobba med att bryta kostnadsutvecklingen, men får förutsättningar att undvika alltför kortsiktiga sparåtgärder och neddragningar på grund av yttre faktorer. 
–  Dagens besked från regionfullmäktige är viktigt, vi gör vad vi kan från den rödgröna ledningen för att våra verksamheter ska ta sig igenom den här sjukvårdskrisen. Patienter och invånare ska inte behöva oroa sig över att få den vård de behöver, säger gruppledare och regionråd Madeleine Jonsson (Mp).  

Åtgärder för tryggare bostadsområden

Det lär nog finnas ett antal ledamöter i kommunens fullmäktige som inte observerade sida 168, sista sidan i utskicket inför sammanträdet 13 mars. Det var sidan med ”Meddelanden”, och där fanns endast en anteckning, nämligen att kommunstyrelsen hade överlämnat ”Rapport  om det brottsförebyggande  arbetet till kommunfullmäktige 2023” till fullmäktige.

Här inledningen som berättar om bakgrunden till och syftet med rapporten:  ”För att säkerställa att kommunerna arbetar på ett effektivt och kunskapsbaserat sätt har
regeringen föreslagit att kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete regleras i lag. Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 2023. Kommunstyrelsen, eller den nämnd som kommunfullmäktige beslutar, ansvarar för ledningen av kommunens brottsförebyggande arbete och för att kontinuerligt rapportera om det brottsförebyggande arbetet till kommunfullmäktige. Denna rapport beskriver 2023 års arbete med medborgarlöfte Torpaområdet samt övriga brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser inom kommunen.”

Rapporten belyser pågående arbete i kommunen. Riksdagen, som genom lagen trycker på att kommunerna tar ansvar, hanterar själv frågor om brottsförebyggande arbete. Men i riksdagen är det tydligt att det finns skilda uppfattningar om vad som bör göras, om vad som ska prioriteras. Nu senast framkommer det när regeringen lägger fram prop. 2023/24:112 ”Åtgärder för tryggare bostadsområden”. 

Det är först 22 maj som riksdagen skall fatta beslut med anledning av propositionen. Gott om tid att begrunda vad som är föreslaget och hur motiveringen lyder till olika delar av regeringens, Tidöpartiernas, förslag. 

Efter 22 maj är dock tiden knapp – Tidöpartiernas hårfina majoritet i riksdagen kommer att besluta att de nya reglerna träder i kraft 1 juli 2024. De fyra oppositionspartierna S, V, C och MP är överens – alla vill se ett ikraftträdande 1 januari 2025. Varför senare, det framkommer i partiernas följdmotioner – här länken till alla fyra. 

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Centerpartiet

Miljöpartiet